Undersökningen har påvisat att frågor om klimatförändringar, globalt eller interna- tionellt samarbete, luftföroreningar, jordbruk, fiske och biologisk mångfald priori- teras i större eller mindre omfattning i olika framtidsstudier och -bedömningar. Klimatfrågan, dvs. minskade utsläpp av växthusgaser, är starkt prioriterad av EU. En stor fråga inom de närmaste åren är uppgiften att förhandla fram en EU-position inför omförhandlingarna av Kyotoprotokollet 2012. Enligt Europeiska rådet skall dessa förhandlingar inledas i slutet av 2007 (då Portugal är ordförandeland i EU) och slutföras hösten 2009 (då Sverige är ordförandeland i EU). Vidare förband sig Europeiska rådet våren 2007 till att minska utsläppen av koldioxid med minst 20 procent fram till 2020 i väntan på en global överenskommelse, och med 30 procent under förutsättning att andra industriländer åtar sig jämförbara minskningar. Frågan om hur dessa utsläppsminskningar skall fördelas inom EU är inte klart och måste också lösas.
Såsom en tidigare studie utförd av Naturvårdsverket (51) har visat står samtliga ovan redovisade frågor på EU-organens och medlemsländernas dagordningar under perioden 2007–2009. Den svenska regeringen har också förklarat att klimatfrågan blir en av prioriteringarna för det svenska EU-ordförandeskapet andra halvåret 2009.
Däremot har ännu inte de mest genomgripande förändringarna som enligt vissa av IPCC:s scenarier skulle kunna uppstå som följder av den globala uppvärmning- en, tagits upp av EU. Ett sådant exempel är huruvida uppvärmningen av klimatet på företrädesvis norra halvklotet och vid nordpolen skulle kunna innebära att tidi- gare oåtkomliga delar av Arktis öppnades upp för exempelvis fiske, utvinning av olja och gas samt för transporter. Detta skulle kunna få stora ekonomiska och poli- tiska konsekvenser samt medföra en starkt negativ påverkan på den arktiska miljön.
Referenser
Intervjuer
i1. Greenpeace Norden, Lennart Daléus, verkställande direktör. i2. Världsnaturfonden Sverige, Lars Kristofersson, generalsekreterare.
i3. Vetenskapsrådet, Lars Nilsson, tjänsteman på Vetenskapsrådet och representant i bl.a. International Geosphere and Biosphere Programme.
Publikationer
1. Alcamo, J. (2001). Scenarios as Tools for International Environmental Assess- ment. European Environment Agency.
2. Almer, J. (2003). EU:s framtidskonvent. Resultatet. Svenska institutet för euro- papolitiska studier (SIEPS), 2003:3u, Stockholm.
3. Banister, D., Stead, D., Steen, P., Åkerman, J., Dreborg, K., Nijkamp, P. och Schleicher-Tappeser, R. (2000). European Transport Policy and Sustainable Mobility. Spon Press, London, New York.
4. Boverket (1994). Sverige 2009. Förslag till vision. Boverket, Karlskrona. 5. Carson, R. (1962). Silent Spring. Houghton Mifflin Company, Boston.
6. Carlsson-Kanyama, A., Lindén, A.-L. och Lundell, E. (2006a). Miljöpolitik och styrmedel. Fallstudie: kött. KTH, avdelningen för industriell ekologi, TRITA-KET- IM, 2006:18.
7. Carlsson-Kanyama, A., Lindén, A.-L. och Lundell, E. (2006b). Miljöpolitik och styrmedel. Fallstudie: kläder. KTH, avdelningen för industriell ekologi, TRITA- KET-IM, 2006:17.
8. Carlsson-Kanyama, A., Asefa, G., Peters, G. och Wadeskog, A. (2007). Koldi- oxidutsläpp till följd av Sveriges från import och konsumtion. Beräkningar med olika metoder. KTH, avdelningen för industriell ekologi, TRITA-IM, 2007:11, Stockholm.
9. Chatrie I. och Rachidy J (årtal okänt). Agora 2020-transport, housing, urbanism and risk Foresight Brief No. 027 www.efmn.info
10. Damvakeraki, T. (årtal okänt). Greek National Technology Foresight 2021. Foresight Brief No. 12.
11. Down to Earth (2004). The precarious geopolitics of phosphorous. Vol. 13 No. 3.
12. Elgström, O. (2006). Leader or Foot-Dragger. Perceptions of the European Union in Multilateral International Negotiations. Swedish Institute for European Policy Studies (SIEPS), 2006:1.
13. Energimyndigheten (2006). Oljans ändlighet – ett rörligt mål! En del av Energi- myndighetens omvärldsanalys. ER 2006:21, Eskilstuna.
14. ESRA, European Security Research Advisory Board (2006). Meeting the Challenge. The European Security Research Agenda. A Report from the European Security Research Advisory Board. European Communities, Bryssel.
15. Europeiska kommissionen (2002). Att välja en grönare framtid. EU och miljön. Europa på väg, Bryssel.
16. Europeiska kommissionen (2006). Med sikte på framtiden. Vetenskaplig forsk- ning i Europeiska unionen. Europa på väg. Bryssel.
17. Europeiska kommissionen (2006a) The Future of Europe. Eurobarometer ba- serat på fältarbete februari till maj 2006. Bryssel.
18. Europeiska kommissionen (2006b) Energi för framtiden: förnybara energikäl- lor. Vitbok för en gemenskapsstrategi och handlingsplan. Meddelande från kom- missionen. Bryssel
19. European Convention. (2002). Final Text Adopted by the European Youth Convention. CONV 205/02,
http://register.consilium.eu.int/pdf/en/02/cv00/00205en2.pdf.
20. European Environment Agency (2003). Europe’s Environment. The Third Assessment.
21. European Environment Agency (2005a). Sustainable Use and Management of Natural Resources.
22. European Environment Agency (2005b). The European Environment. State and outlook 2005.
23. EVS, European Values Survey (2007). http://www.evs.org.
24. Federal Environmental Agency Germany (2005). The Future in Our Hands. 21 Climate Policy Statements for the 21st Century (engelsk sammanfattning).
25. Flanagan K., Cunningham P. och Butter M. (2003). Exploring future science needs for Defra. Part of the science forward look 2004–2013. Final synthesis re- port. Prest Institute of innovative research, University of Manchester and UMIST, Storbritannien.
26. FN:s klimatpanel (2007a). Klimateffekter, anpassning och sårbarhet. Natur- vårdsverkets rapport 5704, Stockholm.
27. FN:s klimatpanel (2007b). Åtgärder för att begränsa klimatförändringar. Naturvårdsverkets rapport 5713, Stockholm.
28. FN:s klimatpanel (2007c). Den naturvetenskapliga grunden. Naturvårdsverkets rapport 5677, Stockholm.
29. Fontela, E. (årtal okänt ). Madrid 2015. Foresight Brief No. 069.
30. Geletukha, G., Zhelyezna, T. m.fl. (årtal okänt ). Ukraine. Outlook 2050. 31. Grunewald, B. (årtal okänt ). Spanish Nuclear Energy Futures 2030. Foresight Brief No. 054.
32. Global Scenario Group och Stockholm Environmental Institute (2007). GSG/SEI Scenario Descriptions.
33. Gipuzkoako Fou Aldunia, Diputacion Foral de Gipuzkoa (xxx). Process of Strategic Thinking Gipuzkoa 2020. 4 Scenarios for Reflection.
34. Hoogeveen, Y., Volkery, A., Henrichs, T. och Ribeiro, T. (2007). Land Use Scenarios for Europe. Modelling at the European Scale.
35. IEA, International Energy Agency (2007). Information från http://www.iea.org. 36. Inglehart, R. och Welzel, C. (2004). What Insights can Multi-country Surveys Provide about People and Societies?. Comparative Politics Newsletter. American Political Science Association.
37. Inglehart, R. (2006). Inglehart-Welzel Cultural Map of the World, http://www.worldvaluessurvey.org.
38. Intergovernmental Panel on Climate Change (2000). Special Report on Emis- sions Scenarios. Cambridge University Press.
39. IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien (2003). Syntes och sammanfattning. Energiframsyn Sverige i Europa. Rapport frånprojektets styrgrupp, Stockholm. 40. IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien (2003b) Energi 2050-närmare solen.. Energiframsyn Sverige i Europa. Rapport från panelen för långsiktsframsyn, Stockholm.
41. Kanyama, A., Carlsson-Kanyama, A., Lindén, A.-L. och Lupala, J. (2004). Public Transport in Dar es Salaam, Tanzania. Institutional Challenges and Oppor- tunities for a Sustainable Transportation System. Fms report no. 187, FOI, memo Dnr 1123, Trita Infra 04-039, FOI och KTH, Stockholm.
42. Keifer, A. (2006). Vem är du 2021? Parents, Pals and Partying. Things that Matter to Young Swedes. Kairos Future, Stockholm.
43. Konventet om EU:s framtid 2002, http://europa.eu.int/futurum/other.
44. Larsson, R. (2007). ”Energi och geopolitik. Konkurrens och konflikt”. I Carls- son-Kanyama, A., Holmgren, Å. J., Jönsson, T. och Larsson, R. (2007). Perspektiv på energisäkerhet. FOI, rapport 2250, Stockholm.
45. Larsson, J. (2003). Perspektiv på EU- fem länder om Europas framtidsfrågor. En rapport från Metall, Stockholm.
46. Lindén, A.-L. och Carlsson-Kanyama, A. (2005). Miljöpolitik och styrmedel. Fallstudie batterier. Naturvårdsverket, rapport 5514, Stockholm.
47. Millennium Ecosystem Assessment (2005). Ecosystems and Human Well- Being. Scenarios.
48. Moll, P., Niedermayer, M. och Clev, H.-G. (2003). 2020. Vision for the future. Saarland Staatskanzlei.
49. McKillop A. och Newman S. (red.) (2005) The Final Energy Crisis, Pluto Press, London.
50. Murphy, J. (2001). ”From Production to Consumption. Environmental Policy in the European Union”. I Cohen, M. J. och Murphy, J. (red.). Exploring Sustainable Consumption. Environmental Policy and the Social Sciences. Pergamon, Kindling- ton, Oxford.