– vilka miljöfrågor lyfts fram?
Framtidsstudier inom Europa
– vilka miljöfrågor lyfts fram?
Annika Carlsson-Kanyama Örjan Bodin Peter Haldén
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Energi och miljösäkerhetsgruppen
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket
Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 91-620-5733-2.pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2007 Tryck: CM Digitaltryck AB Omslagsfoto: J. D. Dellert/IBL Elektronisk publikation
Förord
För att öka kunskaperna om hur olika aktörer ser på miljöfrågor i ett långsiktigt perspektiv, har Energi- och miljösäkerhetsgruppen vid Totalförsvarets forsknings-institut (FOI) på uppdrag av Naturvårdsverket analyserat europeiska framtidsstu-dier. I uppdraget har ingått att beskriva vilka omvärldsfaktorer som är vanliga och i vad mån miljöpolitiken finns med på den europeiska dagordningen, som den be-skrivs i framtidsstudierna.
Analysen ingår i det underlag som Naturvårdsverket har tagit fram inför nästa svenska ordförandeskap i EU, andra halvåret 2009. Inom Naturvårdsverket har vi tidigare, på uppdrag av regeringen, lagt förslag till tänkbara svenska miljöpriorite-ringar under ordförandeskapet (Rapport 5619) och kommer till årsskiftet
2007/2008 att redovisa ett annat regeringsuppdrag, som ska fördjupa analysen kring några sakfrågor. Rapporten ”Framtidsstudier i Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?” har ett annat perspektiv som kompletterar de mer dagsaktuella för-handlingsfrågorna.
Rapporten har skrivits av Annika Carlsson-Kanyama, Örjan Bodin och Peter Haldén, som alla hör till FOI:s grupp för energi- och miljösäkerhet. Författarna ansvarar själva för rapportens innehåll.
Stockholm i juni 2007 Anders Boheman Direktör
Innehåll
FÖRORD 3 SUMMARY 7
1 SLUTSATSER 9
2 BAKGRUND 10
3 SYFTE OCH UPPLÄGG 12
4 METOD 13
5 OMVÄRLDSFAKTORER, SCENARIER OCH MÖJLIGA
HÄNDELSEUTVECKLINGAR 16
5.1 Miljöfrågan i den europeiska framtidsdebatten 16
5.2 Värderingar globalt och inom EU 18
5.3 Framtidsstudier av sektorer, regioner och länder 21 Omvärldsfaktorer 21
5.4 Miljöaktörers framtidsstudier 23
Omvärldsfaktorer 23 Scenarier 24
Framtida klimatförändringar i Europa 32
6 VILKA MILJÖFRÅGOR LYFTS FRAM? 34
6.1 Klimat- och energifrågan 34
Sektorer och regioner 34
Miljöaktörer 36
6.2 Övriga miljöfrågor 38
7 KLIMATFRÅGAN DOMINERAR INOM EU 43 REFERENSER 44
BILAGA 1 49
Summary
Facing the challenge of chairing the European Council in the second half of 2009, the Swedish Environmental Protection Agency analyses which environmental issues might be in focus in the future and why. Swedish EPA has commissioned the Swedish Defence Research Agency’s Energy and Environmental Security Group to read and analyse a number of mainly European studies relating to the future, searching for types of environmental issues raised, how they are treated and why they are in focus. The result of their analysis is presented in this report.
The environmental issue that is the main concern for politicians, environ-mental organisations as well as sectoral and regional representatives is the supply of energy and how to secure it while decreasing emissions of carbon dioxide. It will be within this area that the EU will most probably be required to act in coming years. Another issue of interest is the impact of climate change, which has recently received renewed attention. How should the EU act when the Arctic region opens up and when the effects of climate change to a large extent differ in various parts of Europe? The decision-making proc-esses in the EU are currently slow and conflicts of interest between the envi-ronment and growth may cause further delay.
Further conclusions are that:
• Environmental issues are commonly included as drivers in studies of the future carried out by others than environmental stakeholders (environ-mental agencies and institutions as well as NGOs), but weigh rather lightly compared with drivers such as globalisation, demographic change and technological innovations.
• Both environmental stakeholders and others performing future studies regard the climate issue as central. All the focus is on reductions of car-bon dioxide from combustion of fossil fuels, with little attention given to reducing emissions of other greenhouse gases such as methane and nitrous oxides.
• Environmental stakeholders place much more emphasis on changing life-styles and consumption patterns towards more energy-efficient options than others performing future studies. In the most environmentally friendly scenarios, lifestyles and consumption patterns will have to be changed radically.
• Water supply is mostly treated as an issue of relevance for other parts of the world than Europe. However, the IPCC scenarios for Europe con-cerning water availability in southern and eastern Europe, shows that water runoff in summer may decrease substantially.
• Air pollution, waste, eutrophication and biodiversity are considered prob-lems by environmental stakeholders, but not by others performing future studies. Acidification and ozone depletion are non-issues in all studies, as
• All future studies are rather similar when it comes to driving forces and even when it comes to scenarios. However, the scenarios created in the Millennium Ecosystem Assessment are more nuanced than the others. • Environmental issues that could receive higher priority in the future are
the links between environment and health, security and environment, as well as adaptation to a changing climate within Europe.
1 Slutsatser
När det gäller miljöfrågan i ett framtidsperspektiv är politiker och miljöaktörer samt representanter för olika sektorer och regioner just nu mest av allt bekymrade över tillgången till energi och hur man samtidigt med att säkra den skall kunna minska utsläppen av koldioxid. EU kommer därför med största sannolikhet att fortsätta agera inom dessa områden inom de närmaste åren. De nyligen framkomna rönen om klimatförändringens konsekvenser för Europa är en annan fråga av in-tresse att hantera för EU. Hur skall man agera när Arktis öppnas upp och då netto-effekterna av klimatförändringen blir mycket olika i olika regioner? EU:s besluts-processer är långsamma och intressekonflikter mellan miljövård och tillväxt kan göra att de fördröjs.
Ytterligare slutsatser är:
• Miljöfrågan är en av flera omvärldsfaktorer som förekommer i de flesta framtidsstudier gjorda av icke-miljöaktörer. Den väger emellertid ganska lätt i förhållande till faktorer som globalisering, demografiska förändringar och teknikutveckling.
• Både miljöaktörer och andra som gör framtidsstudier anser att klimatfrå-gan är central. Alla fokuserar på minskning av koldioxidutsläppen från förbränningen av fossila bränslen, medan minskning av utsläppen av metan och dikväveoxid knappast alls tas upp.
• För icke-miljöaktörer är tillförsel av energi en central fråga i sig och den har både en säkerhetspolitisk och en miljömässig dimension.
• Miljöaktörerna fokuserar mer på betydelsen av att göra livsstilar mer ener-gisnåla än vad andra aktörer gör. I de mest miljöanpassade scenarierna har livsstilar och konsumtionsmönster förändrats radikalt.
• Vattentillgång betraktas mest som ett problem för länder utanför Europa. Enligt FN:s klimatpanels senaste utvärdering avseende södra och östra Europa, kan dock avrinningen sommartid där komma att minska kraftigt. • Luftföroreningar, avfall, övergödning och biologisk mångfald anses utgöra
problem bland miljöaktörer, men inte bland andra som bedriver framtids-studier.
• Ingen av aktörerna tar upp försurning och uttunning av ozonskiktet som ett problem, inte heller brist på naturresurser (utom energi).
• Framtidsstudierna är någorlunda lika när det gäller omvärldsfaktorer, men även vad gäller scenarier. De scenarier som har använts i Millennium Eco-system Assessment ger dock en mer nyanserad bild än övriga studier. • Miljöfrågor som skulle kunna få högre prioritering framöver är kopplingen
mellan hälsa och miljö, kopplingen mellan säkerhet och miljö samt anpass-ningen till ett förändrat klimat, särskilt eftersom nettoeffekten av klimatför-ändringen kommer att bli mycket olika för olika regioner inom EU.
2 Bakgrund
Samhällets intresse för miljöfrågor väcktes på allvar under 1960-talet. Rachel Car-sons bok Silent Spring fick många att öppna ögonen (5)1. I slutet av 1960-talet fick Sverige en modern miljölagstiftning. Länge var miljöpolitiken inriktad på att regle-ra produktionsprocessers miljöpåverkan genom att exempelvis införegle-ra utsläppsgrän-ser med uppföljande kontrollsystem. Det kunde också handla om att införa mer eller mindre detaljerade krav på teknik och tekniska standarder (50). I Sverige, liksom i andra europeiska länder, kunde man framgångsrikt begränsa utsläppen från industrier samt avlopps- och förbränningsanläggningar, med minskande ut-släpp till mark, vatten och luft som följd (se t.ex. 6 och 7).
Beslut om regleringar togs på nationell nivå. I efterhand kom fokus för dessa regleringar att flyttas från miljöpåverkan från industrier och andra anläggningar till sådan som orsakades av diffust läckage från produkter. Regler rörande innehållet i produkter samt hanteringen av dessa blev ett nytt område som kunde regleras nationellt. Den förbättrade hanteringen av batterier är ett lyckat exempel på hur utsläpp av tungmetaller till miljön kunde begränsas (46).
Sveriges inträde i EU den 1 januari 1995 förändrade förutsättningarna för regleringen av miljöskyddet. EU har i över 30 år fastställt olika standarder på mil-jöområdet. Det första direktivet kom redan 1967 och handlade om märkning av farliga varor. EU antog det första handlingsprogrammet för miljöfrågor 1972. Några milstolpar i EU:s miljöarbete sedan dess har varit direktiven om fågelskydd (1979), dricksvatten (1980), miljökonsekvensbeskrivningar (1985), genetiskt modi-fierade organismer, (GMO, 1990) och bevarandet av naturliga livsmiljöer (1992), ratificeringen av Kyotoavtalet om klimatförändring (2002) samt den nya kemika-lielagstiftningen (REACH, 2007). EU:s miljöåtgärder har bidragit till mätbara framsteg på flera områden (15) såsom att:
• Industriutsläppen av giftiga ämnen såsom kvicksilver och bly har mins-kat betydligt.
• Användningen av många farliga ämnen har förbjudits eller begränsats (det gäller bl.a. bekämpningsmedel samt kemikalier som skadar jordens skyddande ozonlager).
• Försurningen av sjöar och skogar beroende på utsläpp av svaveldioxid har minskat kraftigt.
• Återvinningen av både industri- och hushållsavfall har ökat.
• Sjöar och floder har blivit renare tack var bättre rening av avloppsvattnet vilket har lett till att fiskarna kan återvända till sina gamla lekplatser i floder som Rhen och Themsen.
EU kommer utan tvivel att fortsätta engagera sig i miljöfrågan, även om vissa svårigheter finns rörande införande av regleringar eftersom de flesta beslut inom miljöområdet kräver enighet mellan medlemsländerna. För att bättre förstå vilka miljöfrågor EU kan tänkas besluta om i framtiden kan en analys av framtidsstudier med relevans för EU vara av intresse.
3 Syfte och upplägg
Inför Sveriges ordförandeskap i EU under andra halvåret 2009 analyserar Natur-vårdsverket vilka miljöfrågor som kan komma upp till behandling i EU. Som ett led i detta har Naturvårdsverket uppdragit åt Energi- och miljösäkerhetsgruppen vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att gå igenom och analysera nyare framtidsstudier av olika slag för att där notera vilka miljöfrågor som tas upp och som kan komma att intressera EU under de närmaste åren.
Energi- och miljösäkerhetsgruppen har därför läst och analyserat en rad framtids-studier av olika slag, alltifrån enskilda men inflytelserika personers uttalanden om miljöfrågor till sektoriella studier av framtiden samt miljöaktörers beskrivning av drivkrafter och scenarier. Resultaten från analysen av detta material presenteras här. Innehållet är strukturerat enligt följande:
• Slutsatserna redovisas i avsnitt 1 och de är skrivna med tanke på uppdra-gets inriktning.
• Metodavsnittet (avsnitt 4) innehåller en översikt av olika typer av fram-tidsstudier samt om hur vi har sökt material och gjort urval. Material har främst hämtats från publikationer och några intervjuer.
• Avsnitt 5 handlar om de omvärldsfaktorer och den händelseutveckling man ser i olika scenarier där miljön har en framträdande plats. Avsnittet är uppdelat i tre delar som dels innehåller resultat från den europeiska framtidsdebatten, dels resultat från sektoriella och regionala studier och dels miljöaktörernas perspektiv.
• De miljöfrågor som tas upp i samtliga dessa studier diskuteras i avsnitt 6. Vilka miljöfrågor lyfts fram? Här kontrasterar vi de miljöfaktorer som miljöaktörer lyfter fram med dem som tas upp i andra studier.
4 Metod
Att fundera över framtiden kan innefatta allt ifrån den enskilda människans tankar till komplexa studier där experter tillbringar avsevärd tid tillsammans med att for-mulera scenarier eller visioner om en framtida värld. Resultaten av det sistnämnda kallar vi framtidsstudier, och vid en närmare betraktelse bedrivs de på flera olika sätt och med olika syften. Ett vanligt sätt att bedriva framtidsstudier är att försöka förutsäga vad som skall hända genom att till exempel skriva fram trender. Ett annat sätt är att formulera visioner om samhällen som man vill sträva mot – alternativt att beskriva dystopier. Ett tredje sätt är att utarbeta olika scenarier.
Europeiska kommissionen beskriver scenarier som ”ett verktyg som beskriver bilder av en framtida värld inom ett specifikt ramverk och under definierade förut-sättningar” och vidare att en scenarioansats innefattar ”beskrivningen av åtmin-stone två eller fler scenarier för att jämföra och utvärdera alternativa framtider” (3). En typ av scenarier är de utforskande omvärldsscenarierna, som dels bör vara rele-vanta för det som skall studeras (t.ex. en sektor eller region), dels bör vara troliga (plausible) samt utmanande (3). Sådana explorativa scenarier är relativt vanliga för att testa anpassningsförmåga hos företag, regioner och sektorer. De innehåller dels en bild av den framtida omvärlden, dels ofta en kort berättelse om vad som ledde fram till denna omvärld – några viktiga händelser. Som ett led i arbetet identifierar man en rad viktiga omvärldsfaktorer, viket man även gör i andra typer av framtids-studier – om än inte lika explicit.
Syftet med framtidsstudier kan vara att föra fram en ståndpunkt genom att blicka in i framtiden. Exempel på det är den s.k. peak oil-skolan, som genom att beräkna oljans ändlighet vill få oss att i tid eftersöka alternativa energilösningar. Ett annat syfte med framtidsstudier är att få oss att lyfta blicken och visa på alterna-tiva lösningar genom att formulera visioner om önskvärda framtida samhällen där stora problem redan har lösts. Detta följs ofta en beskrivning av ”vägen dit”, dvs. vad som måste hända för att visionen skall nås. Ett exempel på en sådan framtids-studie är Göteborg 2050 (62), som genomfördes i syfte att inspirera förvaltningar och befolkning i Göteborgs stad att arbeta för ett hållbart samhälle. Ett tredje syfte med att genomföra framtidsstudier är att förbereda sig inför framtiden, att skapa en beredskap inför osäkerheten. Sådana studier, där man ofta använder scenarier, görs av sektorer, regioner eller företag och ofta kallas dessa studier framsyner – fore-sight studies. Framsyn har definierats som en metod för att skapa strategiskt hand-lingsunderlag genom att bättre förstå omvärlden (39).
Av redovisningen ovan framgår alltså att det finns en rad olika typer av fram-tidsstudier som har genomförts med olika syften. I den här rapporten har vi samlat material från en lång rad sådana studier i syfte att identifiera vilka miljöfrågor som behandlas. Vid genomgången fäste vi uppmärksamhet vid de omvärldsfaktorer (driving forces) som de olika studierna har definierat. Vi har emellertid också läst om den händelseutveckling som beskrivs (ifall det har funnits en sådan) och vi har då haft fokus på de miljöfrågor och miljöproblem som omnämns.
Vi inledde studien med en genomläsning och översiktlig analys av en rad fram-tidsstudier utan specifikt miljöfokus i syfte att se om miljöfaktorer där lyfts fram som en viktig omvärldsfaktor – och i så fall vilka faktorer studierna har behandlat och varför. Aktörerna bakom dessa framtidsstudier har vi valt att kalla regioner och sektorer. Urvalet gjorde vi dels genom en bred litteratursökning och dels genom sökningar i databasen European Foresight Monitoring Network,
http://www.efmn.info/ Bilden av vilka miljöfrågor som togs upp blev då förhållan-devis samstämmig, varför vi beslutade oss för att komplettera bilden genom att särskilt studera ett antal organisationer som specifikt verkar inom miljöområdet. Vi kallar dessa miljöaktörer. Urvalet av dessa aktörer har skett efter diskussioner inom FOI och i dess nätverk samt direkt med Naturvårdsverket.2
Urvalet av miljöaktörer har baserats på: (1) Aktörers ämnesmässiga bredd in-ternt och sinsemellan. Vi har alltså undvikit ”enfrågeorganisationer” och vi har försökt att få med olika typer av organisationer. (2) Aktörernas uppskattade infly-tande på vilka miljörelaterade frågor som kan komma att föras upp på den politiska dagordningen främst inom EU. De miljöaktörer som har inkluderats i denna studie presenteras i tabell 1, där även vår kategorisering av dessa organisationer framgår. I de fall inga publikationer funnits tillgängliga för en specifik aktör som uppfyllt dessa kriterier har vi i stället intervjuat företrädare för denna organisation. Tabell 1. I studien ingående miljöaktörer.
Typ av organisation Organisation
Ideella miljöorganisationer Världsnaturfonden Sverige samt internationellt (World Wildlife Foundation), Greenpeace Norden
Svenska statliga myndigheter Miljövårdsberedningen,
Vetenskapsrådet (Swedish Research Council) Offentliga organisationer i Europa European Environment Agency (EEA),
Netherlands Environmental Assessment Agency (MNP), Brittiska HM Treasury (“Sternrapporten”, 61),
Network of Heads of Environment Protection Agencies (EPA Network),
Federal Environmental Agency Germany (Umweltbundesamt)
Organisationer inom Förenta Nationerna (FN)
United Nations Environment Programme (UNEP), Millennium Ecosystem Assessment (MA),
Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) Övriga internationella organisationer Stockholm Environmental Institute (SEI), Organisation
for Economic Co-operation and Development3 (OECD)
Framtidsstudierna, gjorda både av miljöaktörer och andra, finns i referenslistan. I bilaga 1 finns också en lista över de viktigaste framtidsstudierna gjorda av miljö-aktörer. Eftersom studiens syfte har varit att finna miljöfaktorer, som EU kan
2 Naturvårdsverket representerades av Katrin Hallman.
3 OECD är inte en renodlad miljöaktör, men en i denna rapport behandlad framtidsstudie – gjord av
tänkas intressera sig för, har sökningarna framförallt inriktats på att hitta sådant som har skrivits inom Europa eller för Europa och EU.
Vi har valt att även ta med annat material än explicita framtidsstudier i under-laget för denna rapport. Detta material utgörs av utgivna rapporter som berör fram-tiden eller miljöproblem i ett brett och övergripande perspektiv. Vi har uteslutit rapporter och andra typer av publikationer som har bedömts vara alltför smala och avgränsade till endast ett eller ett fåtal miljörelaterade områden. Rapporterna skulle även innehålla element av framtidsprognoser – eller åtminstone behandla framtids-frågor i någon mån. De fick heller inte vara för gamla, varför vi har begränsat urva-let till studier som har publicerats år 2000 och senare.
5 Omvärldsfaktorer, scenarier och
möjliga händelseutvecklingar
5.1 Miljöfrågan i den europeiska framtidsdebatten
Man kan konstatera att EU:s politiker borde ha stöd hos sina invånare för att föra en mer offensiv gemensam miljöpolitik i framtiden, eftersom många anser att EU inte gör tillräckligt för miljön i dag (17). De mycket lyckliga EU-medborgarna – 90 procent är lyckliga med sitt familjeliv och 84 procent med sitt nuvarande arbete – gav EU bara betyget 5,3 när de blev ombedda att gradera EU:s prestationer avse-ende miljöskydd på en skala från 1 till 10. EU:s invånare anser att miljöfrågorna är gränsöverskridande och att de bör behandlas som så.
I början av 2000-talet inleddes inom EU en debatt om unionens framtid (EU:s framtidskonvent). Syftet var att diskutera hur EU bör eller kan utvecklas i fram-tiden, framför allt avseende graden av integration och central styrning samt för- och nackdelar med olika alternativ. En rad personer med politisk förankring har uttryckt sina åsikter om detta i skrift, varvid de bl.a. analyserar de utmaningar i omvärlden som EU står inför och hur unionen bör agera för att bäst möta dem. Här nedan redovisas hur miljöfrågan behandlas eller inte behandlas i några sådana dokument.
Med boken Från Fischer till Giscard. 24 röster om Europas framtid (57) vill redaktören Olof Petersson göra den pågående framtidsdebatten inom EU mer lättillgänglig för den svenska allmänheten. Boken innehåller därför bl.a. en rad tal som europiska politiker har hållit i början av 2000-talet. Ämnet för talen har varit hur EU som ett politiskt projekt borde närma sig framtiden. Denna debatt fick, enligt Petersson, ”en kraftig stimulans” av det frispråkiga tal som den dåvarande tyske utrikesministern Joschka Fischer höll år 2000 och som sedan inspirerade andra politiska ledare att engagera sig i frågan.
Fokus för denna på flera sätt betydelsefulla framtidsdebatt var inte på något sätt miljöfrågorna. De centrala frågorna handlade i stället om författningen, makt, med-borgarnas rättigheter, integration och hur EU skall bli mer demokratiskt. Ledande politiker i de flesta europeiska länder uttalade sig om dessa frågor någon gång under 2000 och 2001 och många utgick från de mål man ville uppnå inom unionen. Miljöfrågorna nämns ibland och ibland inte.
Man kan säga att miljön är något som ofta nämns av nord-, väst- och vissa syd-europeiska politiska ledare tillsammans med mål som hög sysselsättning, välfärd och trygghet. Bland dessa ledare menar flera att ett förstärkt samarbete är ett sätt att bättre komma tillrätta med miljöproblemen (Fischer, 2000 och Blair, 2000 i 57). Det påpekas också av samma politiker att det finns en vilja bland Europas folk att EU skall bidra till att lösa miljöproblemen (Blair, 2000 i 57), samtidigt som det ömsesidiga beroendet inom EU ger ett bra underlag för en gemensam ansats när det gäller energiförsörjningen, miljöproblemen och utnyttjandet av naturresurser (Lip-ponen, 2000 i 57). Av de utmaningar som Finlands statsminister Paavo Lipponen
nämner märks den teknologiska revolutionen, de demografiska förändringarna och hoten mot miljön.
I det memorandum om Europas framtid som Beneluxländerna presenterar lyfts också miljö- och hälsofrågorna upp, eftersom det anses vara frågor som engagerar EU-medborgarna. Även Italiens president använder miljöargumentet när han un-derstryker hur viktigt det är att Europa står enat. Endast då kan Europa ”bidra till att lösa vår tids stora utmaningar till att börja med miljöskydd” (Ciampi, 2001 i 57). En av de politiker som utvecklar tankarna om miljön till något mer konkret är Sveriges statsminister Göran Persson (2001 i 57), som nämner växthuseffekten, användandet av farliga ämnen samt transportpolitiken som utmanande problem-områden där EU:s agerande är viktigt.
Att lyfta fram miljöfrågan i den europeiska framtidsdebatten är dock inte själv-klart för alla politiska ledare. Estlands utrikesminister Toomas Hendrik Ilves näm-ner den inte alls i sitt tal om Europas framtid (2001, i 57), inte heller Portugals premiärminister António Guterres (2001 i 57). Ingen av ledarna från de nya med-lemsländerna i Östeuropa tar upp miljön som något viktigt för Europas framtid. Ungerns premiärminister Viktor Orban diskuterar t.ex. vilket Europa vi vill skapa och betonar vikten av ansvarstagande, effektivitet, konkurrenskraft och gemen-samma intressen.
Vid en genomläsning av de inlägg om framtiden som Europas ledare gjorde för bara drygt fem år sedan blir det tydligt att vissa gärna profilerar sig genom att berö-ra miljöfrågan i generella termer. Andberö-ra fokuseberö-rar däremot på andberö-ra utmaningar som har mer nationell relevans, såsom jordbruket. Tillväxt, välfärd och säkerhet är dock nyckelord för alla och miljöfrågan är sammantaget perifer i förhållande till dessa.
Inom ramen för EU:s framtidsdebatt hölls också ett ungdomskonvent, som nådde slutsatsen att global miljösäkerhet borde vara den främsta prioriteringen inom EU:s utrikespolitik (2). En skatt på producenter för att komma tillrätta med en
varas miljöbelastning under livscykeln föreslås av samma konvent, som också lyfter fram betydelsen av Kyotoavtalet (19). Miljösäkerhetsspåret finns dock inte
alls med i den agenda för säkerhetsforskning som European Security Research Advisory Board presenterade i september 2006 (14). Här är det i stället teknikut-veckling, gränskontroll, skydd av kritisk infrastruktur och krishantering som står i fokus.
EU:s roll som utrikespolitisk aktör har analyserats genom att fråga en rad re-presentanter från länder utanför EU hur de upplever unionen som aktör på den internationella arenan. I frågeställningen inkluderades agerandet när det gäller förhandlingar i United Nations Forum on Forestry (UNFF), vid konferenser inom ramen för Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora (CITES) och i Världshandelsorganisationen (WTO). Resultatet visade att EU betraktas som en ”begränsad ledare”, därför att den odiskutabla stormaktsrollen inte nödvändigtvis tar sitt uttryck i en ledarroll. Det beror både på interna oenighe-ter som skapar hinder för intellektuellt ledarskap, men också på uppenbara målkon-flikter mellan miljö, tillväxt och sysselsättningen inom det egna jordbruket. Dessa
En kompletterande bild av läget inom EU när det gäller miljö som en om-världsfaktor ger det svenska fackförbundet Industrifacket Metall, vars företrädare under 2002 besökte fackförbund, företag och politiska partier i fem europeiska länder i syfte att belysa hur EU:s framtidsfrågor diskuteras i respektive land. Polen, Estland, Tyskland, Italien och Storbritannien besöktes. Analysen visar att man i Polen oroar sig för att inte nå upp till EU:s miljökrav, eftersom områden i landets sydvästra delar är starkt förorenade till följd av tung industri och frekvent koleld-ning (45). Polen har dessutom en stor och aktiv grupp småbönder som försvarar sina intressen och som inte vill påverkas negativt av EU-medlemskapet. (80 pro-cent av all jord i Polen ägdes vid EU-inträdet av småbönder.) I rapporten (45) kon-stateras att de stora skillnaderna mellan länderna avseende historiska erfarenheter, ekonomiska förutsättningar och politisk tradition gör att de aktuella framtidsfrå-gorna i respektive land skiljer sig åt markant, liksom önskan eller viljan att lämna över beslutsbefogenheter till EU-nivån. I Italien är man t.ex. positiv till att låta EU styra mer, eftersom man inte förlitar sig på sina egna institutioner, medan man i Storbritannien mer ser EU som ett mellanstatligt projekt. Inte heller i Metalls studie framstår miljöfrågan som en central framtidsfråga när olika teman inventeras och prioriteras.
När Europeiska kommissionen ger sin syn på framtida miljöforskning är det energifrågan som ligger högst på dagordningen, närmare bestämt fusionsforskning på lång sikt och användning av vätgas i ett kortare tidsperspektiv (16). Energifrå-gan framhävs i kommissionens vitbok om energi (18), varvid betydelsen av att säkra tillförseln dominerar, även om vikten av effektivisering och sparande också betonas.
5.2 Värderingar globalt och inom EU
Kunskap om individers värderingar har betydelse för att förstå samhällets utveck-ling i stort, menar Ronald Inglehart och Christian Welzel (36). De poängterar vik-ten av att genomföra stora jämförande studier mellan länder och över tid för att förstå hur och varför samhället förändras. Sådana studier, menar de, kan besvara sådana grundläggande frågor som: Är ekonomisk utveckling kopplad till minskad religiositet och mer sekulära värderingar? Är individcentrerade värderingar kopp-lade till ekonomisk tillväxt? Båda dessa forskare är aktiva i det internationella nät-verket World Values Survey (71), som regelbundet genomför undersökningar i ett 80-tal länder om grundläggande värderingar hos individer. Det finns även en Euro-pean Values Study (23). Bägge dessa studier är av intresse när det gäller att förstå framtida trender och presenteras därför kort nedan.
I slutet av 1970-talet började man i Europa göra undersökningar av värderingar i ett jämförande internationellt perspektiv. Nu har dessa undersökningar vuxit långt utanför Europas gränser. World Values Survey är en av de största kulturveten-skapliga jämförande studier som någonsin har genomförts. Fyra stora omgångar med personliga besöksintervjuer har genomförts åren 1981, 1990, 1995 och 2000 med representativa befolkningsurval om 1 000 – 2000 intervjupersoner i varje land.
Det finns inga andra studier av samma globala omfattning, med samma breda täck-ning av värderingsdimensioner och med samma utsträcktäck-ning över tid (58).
Material från EVS och WVS har använts i ett mycket stort antal studier. Ett re-sultat är en kulturatlas som komprimerar materialet och åskådliggör det i kartform (se figur 1). Analyser har visat att materialet kan sammanfattas i två grundläggande bipolära värderingsdimensioner. De grundläggande värderingar som man har funnit med denna metod kan beskrivas på följande sätt (58):
Traditionella gentemot sekulära värderingar. Gudstro spelar en central roll i ens liv om man har de traditionella värderingarna och det är viktigt att lära barn lydnad och respekt för religion. Man anser också att det vore bra om man fick stör-re stör-respekt för auktoriteter, man ogillar abort och är stolt över sin nationella tillhö-righet. Sammanfattningsvis brukar man säga att den traditionella värdeorientering-en är cvärdeorientering-entrerad kring de tre värdeauktoriteterna religion, familj och fädernesland. De sekulära värderingarna är motsatsen till de traditionella värderingarna.
Överlevnadsvärden gentemot emancipativa frihetsvärden (self-expression values). De emancipativa frihetsvärdena innebär att individuell identitet och integ-ritet är viktigare än ekonomisk trygghet. Vidare innebär de emancipativa värdena att subjektiv livstillfredsställelse är viktig, att man accepterar sociala minoriteter såsom invandrare och homosexuella, att man har förtroende och tillit till andra och att man deltar i olika typer av protesthandlingar såsom namninsamlingar och köp-bojkotter. De värderingar som brukar kallas överlevnadsvärderingar är motsatsen till de emancipativa frihetsvärderingarna.
Båda de grundläggande värderingsdimensionerna anses vara jämförelsevis ro-busta och okänsliga för detaljutformningen av frågor i undersökningarna, varför dimensionerna anses vara säkerställda. Kartan i figur 1 illustrerar de kulturella värderingarna i olika delar av världen, inklusive Sverige. I det övre högra hörnet av kartan finns en ansamling av de nordeuropeiska protestantiska länderna, där invå-narna i liten utsträckning ansluter sig till traditionella värderingar och där emanci-pativa värden dominerar starkt. Sverige placerar sig längst upp i högra hörnet av kartan och har alltså de mest sekulära och emancipativa värderingarna av alla värl-dens länder (58). Utvecklingen världen över har generellt varit en rörelse bort från de traditionella och överlevnadsbetingade värderingarna till de mer sekulära och emancipativa. Det gäller även generationer inom samma land, förutom i Afrika där de yngre generationerna inte är mindre traditionella än de äldre (70).
Figur 1. Ronald Ingelharts och Chrisian Welzels globala kulturkarta 2004, http://www.worldvaluessurvey.org
Att förstå hur de värderingar som kartläggs i denna stora undersökning kan komma att påverka vilka miljöfrågor som blir viktiga i framtiden är ingen enkel uppgift. Man kan dock tänka sig att starkt traditionella och religiöst inriktade värderingar kan bidra till en passiv hållning när det gäller människans förmåga att lösa miljö-problemen, eftersom det som händer ändå betraktas som Guds verk. Exempel på en sådan inställning fann man i en studie gjord i Tanzania om orsaker till klimatför-ändringen (41). Å andra sidan kan man spekulera i att den starkare tron på auktori-teter i vissa fall skulle kunna möjliggöra större insatser för miljön, förutsatt att de aktörer som åtnjuter auktoritet prioriterar detta. Kartan i figur 1 visar att traditio-nella värderingar inte är starka inom EU. Kartan visar också att EU-länderna skiljer sig kraftigt åt beträffande den andra värderingsdimensionen. I de nya EU-länderna i Östeuropa är betoningen på överlevnadsvärden mycket starkare än i de protestan-tiska länderna. Det är dock svårt att utifrån detta spekulera i hur det kan bidra till viljan att lösa miljöproblemen samt vilka miljöfrågor som kan komma att tas upp till behandling.
Ett annat underlag från Sverige kan dock ge viss insikt i hur mycket människor med starkt emancipativa och sekulära värderingar prioriterar miljöfrågor. Om da-gens ungdomars värderingar konstaterar Kairos Future bl.a.: ”Etik och hållbarhet är underordnade frågor när det gäller konsumtion.”. Det viktiga är att uttrycka sin personlighet” (42). Den förskjutning av värderingar som anses vara en följd av ökat välstånd verkar inte nödvändigtvis leda till en ökad benägenhet att ta upp miljöfrå-gor och ge dem större politisk betydelse.
5.3 Framtidsstudier av sektorer, regioner
och länder
Under denna rubrik behandlas framtidsstudier gjorda av andra än miljöaktörer, ofta av sektorer och regioner, i syfte att beskriva framtida förhållanden som man bör förhålla sig till för att även fortsättningsvis vara konkurrenskraftig. Fokus ligger på att beskriva de omvärldsfaktorer eller driving forces man då har identifierat. Kom-mentarer till eventuella scenarier lämnas emellertid därhän, eftersom miljöfrågan i dessa är diffus, då den inte har en central roll och därför inte ger någon ytterligare vägledning om vilka miljöfrågor som kan bli aktuella inom EU de närmaste åren. Omvärldsfaktorer
Det finns inga stora skillnader mellan de omvärldsfaktorer som betraktas som dri-vande i framtidsstudier utförda av sektorer, regioner och stater. De vanligaste om-världsfaktorerna är globaliseringen, demografiska förändringar, teknikutveckling-en, kunskaps- och informationssamhället, miljöfrågan samt en del övriga frågor såsom graden av internationell styrning och dominerande livsstilar. Miljöfrågan nämns inte såsom en omvärldsfaktor i alla studier, men i ganska många. Här nedan beskrivs kort samtliga faktorer, medan fokus på vad som skrivs om miljöfrågorna i de olika studierna redovisas i avsnitt 6.
En spegling till analysen av materialet främst från Europa kommer från den fe-derala amerikanska tankesmedjan National Intelligence Council (NIC, 55), som i samarbete med en rad aktörer har identifierat globala trender som är avgörande för utvecklingen fram till 2015. NIC identifierar sju olika omvärldsfaktorer (drivers) och konstaterar sedan att ingen av dessa kommer att dominera världen 2015:
• demografi
• naturresurser och miljö • vetenskap och teknik
• global ekonomi och globalisering
• nationell och internationell styrning (governance) • framtida konflikter
• USA:s roll
De omvärldsfaktorer som NIC (55) identifierar har mycket gemensamt med de olika omvärldsfaktorer som ofta används i framtidsstudier, enligt Teknisk Framsyn (66).
sådana studier demografi, kunskapssamhället, internationaliseringen, informations-samhället, energi- och miljöfrågor samt en del övriga frågor som har att göra med individualiseringen och nya behov till följd av urbaniseringen (66).
Den alltid förekommande omvärldsfaktorn globaliseringen finns också med i äldre framtidsstudier, såsom Sverige 2009. Förslag till vision (4). Här betraktas en globaliserad ekonomi med ökad konkurrens mellan länder och regioner som en viktig omvärldsfaktor, liksom de globaliserade miljöhoten knutna till västerländska livsstilar och förbrukningsmönster. Andra studier där globalisering nämns som en drivkraft är Madrid 2015 (29), UTU 2035 om en region i Finland (69) liksom en grekisk nationell teknisk framsyn (10). I studien Global Trends 2015 (55) anses att globaliseringen kommer att bidra till ekonomisk och politisk stabilitet. Undantag kan dock förekomma i de regioner som halkar efter i den utvecklingen och där kan följden bli politisk instabilitet. I en studie om den spanska regionen Gipuzkoa (33) anser man att konkurrensen kommer att öka, liksom i Finland där man ser ett stän-digt föränderligt mönster av globalt samarbete och konkurrens (69). Då gäller det att hävda sig för att inte bli en förlorare, varför strategier som innefattar utbildning och forskning inriktas på detta. I Grekland anses s.k. brain-drain – vilket innebär att högt kvalificerade människor lämnar landet – vara ett problem redan i dag, ett problem som man inte har tagit riktigt på allvar (10).
Demografiutmaningen består i ett ökande antal människor, en allt äldre befolk-ning som till stor del bor i urbaniserade områden och en allt större andel enper-sonshushåll (55;33;60;69;25). Till detta kommer växande migrationsströmmar som blir svåra att kontrollera. Kvinnors ökande deltagande i arbetslivet bedöms som en viktig omvärldsfaktor i Spanien (33), medan en ökad kulturell mångfald är en av utmaningarna i det invandrarglesa Finland inför 2015 (60). I Storbritannien utgör den ökade inflyttningen bl.a. från andra EU-länder en av de demografiska utma-ningarna (25).
Teknikfaktorn innefattar informations- och kommunikationsteknik (IKT), bio-teknik inklusive GMO, kunskap om människans gener, utveckling av nya material samt mikro- och nanoteknologi. I NIC:s studie av globala trender (55) förutsätts att GMO kommer att bidra till förbättrad nutrition bland världens fattiga. I en studie från den spanska regionen Gipuzkoa (33) antas att IKT kommer att reformera styr-ningen av organisationer, så att deras organisation blir mer horisontell. I Finlands framtidsstudie för år 2015 diskuteras huruvida informationssamhället kräver en ny arbetslivskultur, eftersom en allt större del av arbetet får intellektuell karaktär och eftersom yrkeskunskapen bygger på bred kunskap. Företag och arbetsgivare blir därmed allt mer beroende av sina arbetstagare. Folks beredskap med tanke på för-ändringar och deras vilja att tillägna sig och tillämpa nytt kunnande blir avgörande (60). I en studie från Storbritannien lyfts biosensorer fram som ett inslag i det fram-tida samhället, dock är det oklart hur det kommer att påverka samhället mer kon-kret (25). I en grekisk studie betonas vikten av att landet kommer ikapp vad gäller användning av teknik såsom IKT (10).
Graden av integration inom EU anses vara en betydelsefull omvärldsfaktor i flera europeiska studier (29;33;60). I detta sammanhang funderar man även på regioners roll inom EU, det vill säga om de skall få mer självstyre eller inte.
En annan faktor som tas upp är graden av globalt samarbete eller graden av global polarisering. Banister m.fl. (3), som presenterar visioner av ett transportsy-stem i Europa 2020, anser att just dessa faktorer på ett avgörande sätt kommer att påverka möjligheterna att uppnå det hållbara transportsystemet. En global polari-sering försämrar, enligt Banister m. fl., möjligheterna att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser. I en sådan värld är det mindre troligt att resenärer minskar resandet av miljöskäl eftersom man först och främst ser till sitt eget välbefinnande och inte bryr sig så mycket om den effekt ens beteende får för kommande genera-tioner eller i andra delar av världen.
Miljöfaktorn tas, som tidigare nämnts, ofta upp som en omvärldsfaktor i
fram-tidsstudier som görs av icke-miljöaktörer. Energifrågan spelar då en mycket cen-tral roll, även om synen på vari utmaningen består varierar. Till energifrågan kopp-las klimatfrågan, varmed avses behovet av att minska koldioxidutsläpp från för-bränningen av fossila bränslen. Till dessa frågor tillkommer vatten som en kon-fliktorsak i andra delar av världen, medan miljöfrågor som handlar om avfall, för-surning, övergödning, utfiskning och biologisk mångfald behandlas sparsamt. Mil-jöfaktorn i framtidsstudier gjorda av sektorer, regioner och stater diskuteras utförli-gare i avsnitt 6. Det sammanlagda intrycket är att miljöfaktorn finns med, att den aldrig är dominant men att den är mer eller mindre betydelsefull beroende på stu-die. Den är heller inte särskilt väl beskriven
5.4 Miljöaktörers
framtidsstudier
Omvärldsfaktorer
De omvärldsfaktorer (eller drivkrafter) som förekommer i de framtidsstudier och rapporter som har utförts av miljöaktörer visar på mycket små skillnader sinsemel-lan. Omvärldsfaktorerna är också mycket lika de som förekommer i sektorernas och regionernas framtidsstudier. I tabell 2 presenteras de omvärldsfaktorer som förekommer i miljöaktörernas studier. Alla lyfter fram demografiska förändringar, varvid man bl.a. förutsäger en åldrande befolkning i Europa, en ökande befolkning i utvecklingsländerna samt en fortsatt urbanisering. Ekonomisk utveckling lyfts fram av alla, bl.a. ökande BNP och fortsatt anpassning till marknadsekonomi i stora delar av världen. Ökad globalisering i form av ökad internationell handel, fortsatt liberalisering av handelsregleringar och finansiella institutioner nämns av alla, dock definieras inte alltid globaliseringen explicit.
Sociala och politiska förändringar är också något som tas upp av alla. I detta ingår fortsatt utbredning av västerländska institutioner samt västerländsk livsstil och konsumtion. Miljöaktörerna lyfter mycket ofta fram förändrade konsumtions- och produktionsmönster, varvid de diskuterar trenden att mer pengar, åtminstone procentuellt, läggs ner på tjänste- och servicesektorn. I detta skiljer sig omvärlds-faktorerna hos miljöaktörer från dem som används i andra framtidsstudier. Ytterli-gare en omvärldsfaktor som omnämns av alla miljöaktörer är teknik och vetenskap, närmare bestämt teknisk och vetenskaplig utveckling och innovation samt de
för-Tabell 2. Omvärldsfaktorer som förekommer i samtliga framtidsstudier som har tagits fram av miljöaktörer, dock med olika detaljnivå.
Omvärldsfaktor Delfaktorer
Demografiska förändringar Befolkningsökning
Urbanisering
Åldrande befolkning (i industrialiserade länder)
Globalisering Internationell handel
Internationella investeringar Internationella institutioner
Ekonomisk utveckling Ökande BNP
Ändring av produktionssammansättning Utvecklingsländers ekonomiska utveckling
Konsumtionsmönster Ändrade konsumtionsmönster
Livsstil Teknologisk utveckling
Det har tidigare påpekats att det finns en stor samstämmighet bland alla miljöaktö-rer gällande vilka omvärldsfaktomiljöaktö-rer som anses vara viktiga och som därmed lyfts fram. På detaljnivå kan det eventuellt finnas vissa skillnader i synen på omvärlds-faktorerna med avseende på deras nuvarande riktning och utveckling m.m., men studiens omfattning har inte möjliggjort någon djupare kvantitativ analys av detta. Vidare har långt ifrån alla miljöaktörer presenterat omvärldsfaktorerna med något större djup och på detta sätt skiljer de sig inte heller från andra aktörer som gör framtidsstudier. Vi vill dock peka på några mindre skillnader som kan vara intres-santa att notera. I det scenariearbete som gjordes i det FN-ledda projektet Millen-nium Ecosystem Assessment (MA) pekades religion explicit ut som en viktig om-världsfaktor (47), mycket p.g.a. att religionen påverkar normer och värderingar, som i sin tur påverkar alla andra omvärldsfaktorer. Vidare var MA ensamma om att explicit lyfta fram (1) frivilligorganisationers roll i samhälleligt beslutsfattande, (2) olika sätt att lösa konflikter samt (3) förhållandet mellan statlig och privat verk-samhet som viktiga sociopolitiska omvärldsfaktorer.
Oftast betraktar heller inte miljöaktörer miljöförändringar som en omvärldsfak-tor, utan snarare ser de miljöförändringar som en konsekvens av olika utvecklings-vägar som de nyssnämnda omvärldsfaktorerna kan ge upphov till. Här skiljer sig dock United Nations Environment Programme (UNEP), som i sin senaste stora framtidsstudie har valt att explicit inkludera även miljön som en omvärldsfaktor (67). I MA:s studie benämns för övrigt de vanligt förkommande omvärldsfaktorer-na, t.ex. ekonomisk utveckling, såsom indirekta. De indirekta omvärldsfaktorerna omvandlas sedan till direkta omvärldsfaktorer som har en direkt påverkan på mil-jön, t.ex. en ökad användning av konstgödsel.
Scenarier
Övergripande beskrivning av scenariestudierna
Precis som för omvärldsfaktorerna finns en tydlig samstämmighet i de olika scenarier som miljöaktörer presenterar. Detta har säkert delvis sin förklaring i att de olika aktörerna använder, och ibland bara bygger vidare på, varandras scenarier
i sina egna framtidsstudier. De tydligaste dimensionerna som särskiljer de olika enskilda scenarierna i de flesta framtidsstudier är globalisering kontra regionalise-ring, marknad kontra politisk intervention samt livsstil.
Netherlands Environmental Assessment Agency (Milieu en Natuur Planbureau, MNP), har i en ännu inte offentliggjord rapport (52) delat in de flesta scenarier som förekommer i de större framtidsstudier som gjorts av miljöaktörer på senare år i fem arketyper:
• Ekonomisk optimism, som kännetecknas av snabb ekonomisk utveckling, marknadsekonomi och snabb teknikutveckling.
• Reformerad marknad, som har mycket gemensamt med ovanstående ar-ketyp, men i stället har olika initiativ tagits för att reglera områden där marknaden har misslyckats, t.ex. inom fattigdomsbekämpning och miljö. • Global hållbar utveckling, varvid nyckelfaktorerna är global utjämning
och skydd av miljön. Effektivt utnyttjande av nya teknologier, livsstilför-ändringar och global samverkan pekas ut som lösningar.
• Regional konkurrens, dvs. ökat fokus på regional och lokal identitet samt fler konflikter mellan olika regioner. I denna arketyp är den ekonomiska utvecklingen långsam, särskilt i regioner där man idag har relativt låga inkomster.
• Regional hållbar utveckling, varvid fokus ligger på regionala och lokala lösningar av nuvarande sociala och ekonomiska problem. Även här lyfts livsstilsförändringar fram, liksom mer regionalt och lokalt självbestäm-mande.
Såsom framgår ovan är de tre första arketyperna orienterande mot fortsatt globali-sering och de två sista mot regionaliglobali-sering. MA har också identifierat det återkom-mande mönstret av scenarierna i sin framtidsstudie (47), men de har valt att typo-logisera scenarier utifrån de scenarier som togs fram av bl.a. Stockholm Environ-mental Institute (SEI) i slutet av 1990-talet (32). Slutsatsen är dock densamma: huvudsakligen ställs globalt kontra regionalt fokuserad utveckling mot mer eller mindre av marknad eller politik. Vidare kännetecknas samtliga scenarier där miljö-frågorna hanteras mest fördelaktigt (sett ur ett miljöperspektiv) av förändrade kon-sumtionsmönster, attityder och värderingar.
Kombinationen av globalisering och marknadsekonomi, med en politik inriktad på att underlätta för marknadskrafter, antas generellt medföra en försämrad miljö genom t.ex. ökad användning av fossila bränslen och ett fortsatt överutnyttjande av naturens resurser. Detta scenario kan även ses som ett referensscenario (t.ex. 56), då det i stort kan ses som en fortsättning av dagens utveckling. En ökad regionali-sering kombinerad med fria marknadskrafter antas leda till fler konflikter, en starkt ökande befolkning, lägre global tillväxt och sämre miljö. Kombinationen av globa-lisering och mer av politiska interventioner förväntas ge en förhållandevis bättre hantering av miljön och, åtminstone till viss del, en minskad miljöbelastning jäm-fört med i dag.
mind-kommande. Dock kan Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) B2-familj delvis räknas dit. I IPCC:s scenario ligger de förväntande utsläppen av växt-husgaser, i jämförelse med deras andra scenarier, på mellannivå (38). De scenarier där stora och varaktiga förbättringar sker avseende miljön förutsätter som sagt genomgående livsstilsförändringar och värderingsförändringar, vanligen kombine-rat med en viss förskjutning mot mer av politisk intervention och internationellt samarbete. Här sticker dock MA ut i jämförelse med de andra större framtidsstudi-erna, eftersom det inte är helt självklart att hitta en miljömässig ”vinnare” bland deras scenarier. Samtliga scenarier presenterar helt enkelt både risker och möjlig-heter gällande miljön.
Scenariearketyper
Här presenteras scenarierna, och i förkommande fall bakomliggande händelseut-vecklingar, sorterade efter arketypscenarierna (52).
Ekonomisk optimism
Nyckelfaktorer för denna arketyp är enligt följande: • snabb ekonomisk utveckling
• avplanande befolkningstillväxt • snabb teknisk utveckling • globala marknader
• politik inriktad på att underlätta för marknadskrafterna
Det scenario i UNEP:s framtidsstudie som tydligt hör till denna arketyp är Market First (67). Här beskrivs en framtid där resten av världen anammar västvärldens värderingar och livsstil. Marknadskrafterna dominerar och hopp ställs till fortsatt globalisering och avreglering för att därigenom skapa resurser för att hantera socia-la och miljömässiga problem. Försök att föra fram andra synsätt undermineras av ekonomiska intressen. I Market First råder vattenbrist hos stora delar av befolk-ningen (särskilt i Asien), jorden utarmas och eroderar, skogar avverkas (framför allt i Latinamerika), utsläppet av växthusgaser förblir högt och många fiskbestånd dör ut. Specifikt för Europa ökar den odlade markarealen för spannmålsproduktion, jordbruket blir än mer teknikintensivt, trots teknikförbättringar ökar transporter, vilket ger ökande utsläpp (68). En ökande turism utövar ett hårt tryck på framför allt kustregioner.
IPCC:s mest jämförbara scenario kallas A1, och är det scenario där den globala uppvärmningen påverkar världen mest (en temperaturhöjning på maximalt 6,4 gra-der enligt senaste rapporten, se 64). Däremot lyfter IPCC – i kontrast mot UNEP – tydligare fram mer positiva förändringar såsom minskade globala (ekonomiska) skillnader, snabb teknikförbättring och en avstannad befolkningsökning efter år 2050. IPCC har även definierat tre underscenarier till A1, där den stora skillnaden är i vilken utsträckning fossila bränslen kommer att användas i framtiden.
MA:s motsvarighet är Global Orchestration där globalt väl sammanlänkade samhällen erbjuder en väl fungerande global marknad. Detta scenario skiljer sig dock från arketypen, eftersom en stor mängd globala överstatliga institutioner
för-väntas finnas på plats för att hantera globala miljöförändringar. Även utbildning, hälsa och infrastrukturella frågor hanteras i samverkan. Med andra ord motsvaras detta scenario delvis av båda arketyperna Ekonomisk optimism och Reformerad marknad. De globala institutionerna är här reaktiva, dvs. de reagerar bara på pro-blem när de dyker upp. Förebyggande gränsöverskridande samverkan förekommer knappast. Positiva faktorer som framhålls är ökat välstånd och global utjämning, resurser som skapas för miljöförbättrande åtgärder samt överstatliga institutioner som förmår hantera många globala problem. Risker som omnämns är att miljöför-bättrande åtgärder inte hinner med att balansera lokala och regionala miljöproblem och att sådana problem kan leda till att framför allt fattiga drabbas relativt sett hår-dare. Med den reaktiva ansatsen finns, slutligen, en risk att miljöförbättrande åtgär-der blir betydligt dyrare än om de hade genomförts mer förebyggande.
Detta scenario kan också betraktas som ett ”grundscenario”, dvs. ett utgångs-scenario som andra scenarier jämförs med, eftersom detta i många stycken är en extrapolering av dagens rådande utvecklingstrender, t.ex. OECD:s Baseline Scena-rio (56) samt European Environment Agencys (EEA) scenaScena-rio Great Escape som togs fram i Prelude-projektet (34). Det är därmed det mest kvantifierade prognosti-serade scenariot vad gäller reella miljöeffekter. Möjligen med undantag för Global Orchestration pekar prognoserna entydigt mot fortsatt intensiv miljöbelastning.
Scenarier inom denna arketyp framställs generellt ganska negativt. Det poäng-teras bl.a. tydligt att denna utveckling inte är miljömässigt hållbar. Netherlands Environmental Assessment Agency betonar detta än mer explicit genom den tydli-ga netydli-gativa värderingen av deras scenario Global Market (53), bl.a. genom att döpa det till ”End of history” – att jämföras med deras andra scenarier där bl.a. orden ”beautiful”, ”caring” och ”solidarity” används. IPCC och framförallt MA lyckas bättre med att avstå från att värderingsmässigt färga denna scenariearketyp. Reformerad marknad
Nyckelfaktorer för denna arketyp är följande: • ganska snabb ekonomisk utveckling • avplanande befolkningstillväxt • snabb teknisk utveckling • globala marknader
• politisk inriktning på att åtgärda marknadsmisslyckanden
UNEP:s Policy First är ett bra typexempel för denna arketyp (67). Här antas reger-ingar vidta åtgärder för att nå specifika sociala och miljömässiga mål. Koordinera-de initiativ balanserar drivkrafter bakom ekonomisk utveckling ”till varje pris”. Miljöskatter och liknande instrument införs och internationella avtal gällande ut-veckling och miljö ingås. Ökningen av utsläppen av växthusgaser stoppas, vatten-bristen minskar något i absoluta tal och i relativa tal kommer betydligt färre än i dag att lida av vattenbrist. I Afrika förbättras markanvändningen. Utsläppen av transporter minskar i Europa och Nordamerika, tack vare bättre energieffektivitet och större utnyttjande av kollektivtrafik. Latinamerikas skogar får också ett bättre
Specifikt för Europa visar sig de ömsesidiga fördelarna med klimatpolitiken vara övertygande (68). Handeln med utsläppsrätter styr kapital till Östeuropa och Cen-tralasien. Det politiska arbetet domineras av, och är mest ambitiöst, när det gäller klimat, energi och transporter. En serie kriser i det intensiva jordbruket leder till att integrerad förvaltningsteknik och vissa tillämpningar av bioteknik slår igenom inom jordbrukssektorn. Målet att bevara den biologiska mångfalden leder till att stora skogsområden blir naturreservat. Vattendirektivet införs fullt ut inom EU. Luftföroreningarna i städerna har minskat och år 2030 ligger förvaltningsmålen under WHO:s riktvärden.
I EEA:s scenario Clustered Network (som ingår i deras framtidsstudie inriktad på jordbruksfrågor) medför kritiskt höga halter av luftföroreningar att Europas länder enas om långtgående åtgärder, både på nationell och på europeisk nivå (34).
MA:s tidigare beskrivna scenario Global Orchestration hör som sagt lika mycket hemma i denna arketyp som i den förra. MNP:s Global Solidarity passar också in här, eftersom politisk intervenering och reglering utgör nyckelfaktorer i detta scenario. I scenariot ingår även en framgångsrik handel med utsläppsrätter inom EU, tekniska förbättringar i fordon och annan miljöteknik (53).
Dessa scenarier utgår från dagens utvecklingstrender, men lägger därefter till olika politiska interventioner. IPCC har inget scenario som passar in på denna arke-typ, bland annat på grund av att IPPC valt att inte närmare gå in på politiska inter-ventioner som explicit behandlar klimatfrågan.
Global hållbar utveckling
Nyckelfaktorer för denna arketyp är:
• relativt långsam ekonomisk utveckling (dock med undantag) • avplanande befolkningstillväxt
• måttlig till snabb teknisk utveckling • globala marknader
• stark global styrning och förvaltning
MA beskriver i scenariot TechnoGarden en globalt integrerad värld som förlitar sig på teknik och intensiv förvaltning av hårt anpassade ekosystem. Generellt ökar bioeffektiviteten, men på bekostnad av ökad sårbarhet i stora av människan skapade system. Teknik och marknadsorienterade institutioner används för att lösa miljöproblem. Det globala samarbetet är starkt, vilket ger gynnsamma förutsätt-ningar för att hantera t.ex. klimatfrågan. System för ägande- eller nyttjanderätter utvecklas för ekosystemstjänster, som i dag ofta varken är prissatta eller reglerade. Dessa äganderätter tilldelas sedan olika typer av aktörer (individer, företag, lokala grupper och stater). I detta scenario förlitar man sig mycket på experter. Vid sidan av regeringarna får multinationella bransch- och yrkessammanslutningar samt andra icke-statliga organisationer stort inflytande. Den ekonomiska utvecklingen i TechnoGarden antas vara relativt snabb vilket skiljer detta scenario från andra i denna arketyp. Andra fördelar med detta scenario är att motsättningar mellan eko-nomi och miljö löses, man utnyttjar naturresurser på bästa möjliga sätt, och samhäl-let jobbar med naturen i stälsamhäl-let för emot den. Nackdelar som lyfts fram är sårbarheten
– stora konstruerade system riskerar att haverera med långtgående konsekvenser. Vidare försvinner orörd vildmark helt, vilket bl.a. leder till att människor får en förenklad bild av naturen som något relativt okomplicerat system.
IPCC beskriver med sitt scenario B1 en värld som konvergerar och blir mer in-tegrerad (38). En kraftig ekonomisk strukturomvandling sker till förmån för ser-vice, tjänster och information på bekostnad av förbrukning av fysiska naturresurser. Man enas om globala lösningar på ekonomiska, sociala och miljörelaterade pro-blem, inklusive ekonomisk utjämning och fattigdomsbekämpning. Några mer glo-bala initiativ om klimatfrågan tas dock inte, eftersom IPCC har valt att inte resone-ra om konkret klimatpolitik.
UNEP beskriver i sitt scenario Sustainability First en värld där en ny miljö- och utvecklingsparadigm växer fram, vilket medför radikala förändringar i hur människor interagerar med varandra (67). Fler samarbeten mellan regeringar, in-tressegrupper och medborgare uppstår. Konsensus nås om vad som behöver göras för att tillfredsställa grundläggande behov. Här leder beteendeförändringar till en snabb minskning av utsläppen av växthusgaser och minskad vattenbrist. I Afrika minskar markerosionen och i Europa och USA minskar utsläppen från transporter dramatiskt. Fiskbestånden har också ett starkt skydd. Mer specifikt för Europa görs stora investeringar i kollektivtrafik och integrerad förvaltning av naturresurser. Viss bioteknik tillämpas i jordbruket. Därtill anammar EU en mer inkluderande politik gentemot länder utanför unionen, bl.a. tecknas stabila avtal med Ryssland (68). Flygtrafiken blir mest interkontinental, energipriserna ökar och nyttjandet av förnyelsebara energikällor och material ökar. Fler naturreservat inrättas, jord-bruksmark omvandlas till naturliga habitat och minskningen av den biologiska mångfalden avstannar.
Denna arketyp bjuder sammanfattningsvis på omfattande värderings- och livs-stilsförändringar (inte fullt så omfattande i MA:s TechnoGarden), vilket utgör nyckelfaktorer i omställningen till en miljömässigt och socialt mer hållbar utveck-ling. Starka globala institutioner är också en mycket viktig faktor. EEA:s Evolved Society är det scenario som innehåller de mest omfattande förändringarna i männi-skors värderingar (I denna rapport har dock scenariot Evolved Society kategorise-rats under arketypen Regional hållbar utveckling, p.g.a. den ökande regionalise-ringen, även om scenariet i mångt och mycket även passar in i arketypen Global hållbar utveckling). De nya värderingarna i Evolved Society har för övrigt uppstått som en reaktion på djupgående kriser (34).
Regional konkurrens
Nyckelfaktorer för denna arketyp är: • långsam ekonomisk utveckling • hög befolkningstillväxt
• långsam teknisk utveckling • globala handelshinder
IPCC målar här upp en mycket heterogen värld (scenariefamilj A2), där självför-sörjning och lokal förankring är nyckelfaktorer (38). Den ekonomiska tillväxten är här lägst bland alla scenarier, samt därtill regionalt orienterad. Den projicerade temperaturhöjningen ligger för denna scenariefamilj näst högst (64). Befolknings-tillväxten fortgår oavbrutet.
UNEP bidrar i denna kategori med scenariot Security First (67). Här är ojämlik-het, obalans och konflikt förhärskande. Regionalisering, med fokus på den egna sä-kerheten, dominerar samhällsutvecklingen. Marknadskrafterna härskar, men bidrar inte till att lyfta dem som står utanför ”de rikas” murar till samma nivå som råder innanför murarna. Utsläppen av växthusgaser fortsätter öka, likaså vattenbristen globalt. Afrikas jordar eroderar, utom den mark som ägs av en elit och som därmed skyddas från förstörelse. Latinamerikas skogar minskar, Europas och Nordamerikas transporter ökar. I Europa blir utvidgningen av EU för komplex och avstannar (68). EU-ländernas jordbruk får åter kraftiga EU-subventioner och återgår till mer intensiv odling. Markerosionen fortsätter och det sker stora förluster av vatten i distributions-systemen. Miljöbelastningen från transportsektorn ökar kraftigt. Miljö- och säkerhet (personsäkerhet) har låg prioritet i utvecklingen av ny teknologi. På land minskar den biologiska mångfalden och naturområdena krymper.
EEA beskriver i scenariot Lettuce Surprise U hur en serie kriser, i form av återkommande matförgiftningar som man inte lyckas hantera på central europeisk nivå, får till följd att man går över mot mer lokal kontroll och regional självförsörj-ning på bekostnad av en mer centraliserad förvaltsjälvförsörj-ning (34). Denna decentralisering blir normgivande på alla politikområden, men leder dock inte till den typ av kon-flikter som beskrivs t.ex. i Security First. MA:s scenario Order from Strength beskriver en regionaliserad och fragmenterad värld mestadels sysselsatt med säker-hets- och skyddsfrågor. Fokus ligger på regionala marknader, medan globala ge-mensamma resurser ges mindre uppmärksamhet. Det råder acceptans för synen att militärt och ekonomiskt starka demokratier skall upprätthålla global ordning, skyd-da den västerländska livsstilen och ge fördelar åt de fattigare länder som allierar sig med stormakterna. Det huvudsakliga syftet med miljöpolitiken är att säkra tillgång-en till egna (nationella) kritiska naturresurser. I detta ingår att frånta andra tillgång till de egna resurserna. Precis som i scenariot Global Orchestration finns en tilltro till att teknikutvecklingen kan lösa uppkomna miljöproblem. I Order from Strength identifieras möjligheten till världsfred, under förutsättning att en stark och rättrådig stat agerar världspolis. Risken för invaderande arter minskar p.g.a. en striktare gränskontroll. Rika länder kan skydda sin miljö, dock ofta på bekostnad av fattiga-re länder. Det är både möjligt att anpassa miljöfattiga-reglerna till lokala förutsättningar och att skydda den egna, lokala industrin mot konkurrens utifrån. De risker som lyfts fram är ökade spänningar mellan olika grupper, murar som reses, global mil-jöförstörelse som en följd av att fattigare länder tvingas överutnyttja sina naturre-surser samt en lägre ekonomisk tillväxt för alla.
Genomgående beskriver scenarierna i denna arketyp, med undantag för EEA:s Lettuce Surprise U, en dyster framtid där konflikter dominerar och där miljöförstö-ring och befolkningstillväxt utgör – eller riskerar att utgöra – stora problem.
Regional hållbar utveckling
Nyckelfaktorer för denna arketyp är:
• långsam eller måttlig ekonomisk utveckling. • relativt låg befolkningstillväxt.
• ganska långsam teknisk utveckling. • globala handelshinder.
• politik inriktad på hållbar förvaltning, men på lokal nivå med lokala aktörer.
MA:s scenario Adapting Mosaic beskriver en fragmenterad värld som har uppstått som en följd av bristande förtroende för och kritik mot globala institutioner (47). Detta leder till en förstärkning av lokala institutioner och lokal ekosystemsbaserad förvaltning. Investeringar i social- och humankapital styrs mot en mer integrerad systemsyn (man ser naturen och samhällen i form av system), vilket resulterar i en bättre kunskap om sårbarhet, återhämtningsförmåga och lokal variation i ekosys-tem. I början av tidsperioden införs handelshinder, men informationen flödar fritt mellan länder och regioner. Stora regionala variationer i skötseln av ekosystemen uppstår över tiden. En del tillämpar adaptiv förvaltning, medan andra använder sig mer av kontroll och lagstiftning. Till slut leder den lokala orienteringen till att det globala mellanstatliga samarbetet kring naturresurser upphör. Globala nätverk uppstår underifrån som ett svar på detta, varvid fokus läggs på att hantera ekosys-tem utifrån deras egna naturliga avgränsningar och inte utifrån nationsgränser. Under den senare delen av scenariots tidsperiod florerar kooperativa verksamheter, liksom olika globala organisationer. Stor förmåga att hantera lokala variationer och lokala resurser lyfts här fram som något positivt. Efter hand växer samarbetsinrik-tade nätverk fram underifrån. De nackdelar som lyfts fram är att globala resurser riskerar att glömmas bort och att för litet görs åt globala obalanser. Dessutom kommer en minskad global handel leda till lägre ekonomisk tillväxt.
IPCC beskiver en värld där lokala lösningar på ekonomiska, sociala och miljö-relaterade problem dominerar (scenariefamilj B2) (38). Befolkningen förutspås öka, men inte lika mycket som i A2 under arketypen Regional konkurrens. Det finns en stark inriktning mot miljöhänsyn och jämlikhet, men fokus är på lokala och regionala lösningar. Temperaturhöjningen förutspås ligga i mellannivå (64).
EEA beskriver i sitt scenario Evolved Society – Europe of Harmony hur terror-attacker mot oljeledningar med efterföljande stora prishöjningar orsakar en allvar-lig energikris – dessutom i kombination med omfattande översvämningar i Europa. Denna kris ger dock upphov till ett ökat miljömedvetande och livsstilsförändringar samt en ambitiös och omfattande europeisk och nationell politik för en hållbar regional utveckling (34). Detta scenario liknar mycket arketypen Global hållbar utveckling med dess stora värderings- och livsstilsförändringar, men skiljer sig i övrigt p.g.a. betoningen av det regionala perspektivet.
UNEP har inget scenario som passar in i denna arketyp. I MNP:s scenario Ca-ring Region understryks det regionala perspektivet i kombination med förändCa-ringar av värderingar och beteenden (53). Sammanfattningsvis kan sägas att denna
arke-skull leda till stora konflikter som i arketypen Regional konkurrens. Snarare sker denna utveckling parallellt med mer eller mindre omfattande förändringar i värde-ringar och livsstil.
Framtida klimatförändringar i Europa
De senaste forskningsrönen om hur effekterna av den pågående klimatförändringen kommer att påverka Europa sammanfattades av FN:s klimatpanel (IPCC) under 2007. (26;27). Eftersom frågan om klimatförändringens effekter har fått så stor uppmärksamhet på senare tid, det vill säga under 2006 och 2007, görs här en kort sammanställning av dessa. Det är värt att påpeka att alla de framtidsstudier som vi tidigare har redogjort för har sammanställts vid tidpunkter då tidigare utvärderingar av klimateffekterna har varit tillgängliga, dock utan att dessa har lämnat något avtryck i andra än miljöaktörernas studier.
I IPPC:s sammanfattning konstateras att Europas regioner drabbas mycket oli-ka, att de regionala skillnaderna kommer att förstärkas och att detta kommer att få stora konsekvenser inom alla samhällssektorer. För Europa innebär klimatföränd-ringen att temperaturen stiger signifikant, mer på vintern i norr och mer under sommaren i söder. Den genomsnittliga årliga nederbörden ökar i norr och minskar i söder. Resultatet blir att odlingsmöjligheterna förändras i hela Europa, med ökad potential i norr och minskad i Medelhavsområdet och i sydöstra Europa. Skogs-gränsen kommer att flyttas norrut. Produktiviteten kommer att öka i norr och mins-ka i Centraleuropa. Skillnader i vattentillgång mellan olimins-ka regioner blir större än i dag, med ökad avrinning i norr och minskad i söder och sydost. Vattenbristen kommer att öka i Central- och Sydeuropa. I de områden som är mest känsliga för torka (Sydeuropa och delar av Central- och Östeuropa) kan avrinningen sommartid minska med upp till 80 procent mot slutet av seklet. Potentialen för vattenkraft kommer att minska med 6 procent totalt, men i Medelhavsområdet kan den år 2070 ha minskat med så mycket som 20–50 procent. Extrema väderhändelser såsom värmeböljor och intensiva regn blir vanligare.
Av redovisningen ovan framgår att förändringarna är stora och att de innebär avsevärda utmaningar för sektorer och regioner. Förändringarna är emellertid av varierande grad och art beroende på geografiskt läge och förutsättningar. Europas ekosystem och biologiska mångfald kommer att påverkas i hög grad; många orga-nismer kommer att ha svårt att anpassa sig. Havsytans höjning kommer att medföra att upp till 20 procent av kustnära våtmarker försvinner, med förlust av viktiga utbredningsområden för många arter. Små glaciärer försvinner och stora minskar i omfattning. Många områden med permafrost kommer att ha försvunnit i slutet av seklet. Vissa akvatiska ekosystem i Medelhavet försvinner eller minskar i omfatt-ning, medan produktionen av fisk i Atlanten ökar. Skogens expansion norrut bety-der att tundraområdena i vissa scenarier minskar. I Alperna kan 60 procent av ar-terna försvinna. Det finns få anpassningsmöjligheter för växter och djur annat än genom migration, vilket för många arter inte är ett alternativ. Betydelsen av ”gröna korridorer” som möjliggör migration kommer att öka.
Jordbruket i Sydeuropa kommer att behöva mer bevattning, medan utlakningen av kväve från jordbruket kan öka i de delar av Europa där nederbörden ökar.
