Ställningstagande
Det brottsförebyggande arbetet behöver långsiktighet och förankring i den lokala miljön där arbetet bedrivs. Kommunerna har en nyckelroll i detta arbete, och en del av arbetet bör bedrivas genom stadsplanering. Jag anser att det finns behov av att ge trygghetsfrågorna en starkare ställning i stadsplaneringen för att på ett tydligare sätt signalera att dessa frågor är prioriterade. Ett sätt att göra detta är att ändra PBL så att den uttryckligen reglerar att all fysisk planering bör ha ett brottsförebyggande perspektiv. I städer och större samhällen kan det handla om åtgärder som att motverka kvällsstängda butikscentrum, god belysning, röjning av buskage, genomtänkt förläggning av gångvägar och andra åtgärder som ökar tryggheten. Det får bli regeringens uppgift att ta nödvändiga initiativ.
Det som ovan anförts bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
12. Klimatfrågor i planeringen och planering för gröna områden, punkt 6 (SD)
av Mikael Eskilandersson (SD), Angelica Lundberg (SD) och Linda Lindberg (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:1121 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 10, bifaller delvis motionerna
2018/19:1483 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 2 och 2018/19:2228 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 2 och avslår motionerna
2018/19:2590 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 28 och
2018/19:2779 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkandena 26–28, 30 och 31.
Ställningstagande
Vi instämmer inledningsvis i majoritetens bedömning att motionerna 2018/19:2590 (L) yrkande 28 och 2018/19:2779 (MP) yrkandena 26–28, 30 och 31 bör avslås med de skäl som majoriteten anför.
När det gäller frågan om stadsmiljöavtal anför vi följande. Stadsmiljöavtal är ett verktyg som vi ser positivt på om det används vid satsningar på kollektivtrafik och cykeltrafik. Enligt vår mening är det tveksamt när det ställs krav på motprestationer i form av bostadsbyggande. Enligt vår mening bör stadsmiljöavtalen innehålla realistiska trafikåtgärder som förbättrar framkomligheten i städerna. Vi vill däremot att kommunerna är återhållsamma med s.k. subventionerat bostadsbyggande. Det får bli upp till regeringen att ta nödvändiga initiativ. Vi yrkar därmed bifall till motion 2018/19:1121 (SD) yrkande 10.
Det som ovan anförts bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
13. Klimatfrågor i planeringen och planering för gröna områden, punkt 6 (V)
av Momodou Malcolm Jallow (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2228 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 2, bifaller delvis motionerna
2018/19:1121 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 10,
2018/19:1483 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 2 och 2018/19:2779 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 31 och
avslår motionerna
2018/19:2590 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 28 och 2018/19:2779 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkandena 26–28 och 30.
Ställningstagande
Jag instämmer inledningsvis i majoritetens bedömning att motionerna 2018/19:2590 (L) yrkande 28 och 2018/19:2779 (MP) yrkandena 26–28 och 30 bör avslås med de skäl som majoriteten anför.
När det gäller frågan om stadsmiljöavtal och slopad parkeringsnorm anför jag följande. Enligt min mening bör lämpliga styrmedel användas i samhällsplaneringen för att minska bilberoendet och transportsektorns miljö- och energipåverkan. Jag anser att den parkeringsnorm som finns i lagstiftningen är otidsenlig eftersom den enligt min mening innebär att parkeringsplatser måste byggas till alla nya bostäder. Ett styrmedel kan därför vara att slopa parkeringsnormen.
Ett annat styrmedel kan vara att använda sig av stadsmiljöavtal. I dessa avtal kan staten bidra med åtgärder som skapar bättre förutsättningar för en trafiksnål samhällsplanering. Staten kan exempelvis medfinansiera åtgärder för hållbara stadsmiljöer och hållbart resande. Vidare kan stadsmiljöavtalen utvecklas genom åtgärder för gångtrafik och för samordnade varutransporter.
Stadsmiljöavtalen bör även utgå från ett tydligt nationellt stadsmiljömål om minskad biltrafik och ökad tillgänglighet till kollektivtrafik, gångtrafik och cykeltrafik. Regeringen bör ta nödvändiga initiativ för att genomföra det sagda. Jag yrkar därmed bifall till motion 2018/19:2228 (V) yrkande 2.
Det som ovan anförts bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
14. Klimatfrågor i planeringen och planering för gröna områden, punkt 6 (L)
av Henrik Edin (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2590 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 28, bifaller delvis motion
2018/19:2779 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkandena 27 och 28 samt avslår motionerna
2018/19:1121 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 10,
2018/19:1483 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 2, 2018/19:2228 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 2 och 2018/19:2779 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkandena 26, 30 och 31.
Ställningstagande
Jag instämmer inledningsvis i majoritetens bedömning om att motionerna 2018/19:1121 (SD) yrkande 10, 2018/19:1483 (C) yrkande 2, 2018/19:2228 (V) yrkande 2 och 2018/19:2779 (MP) yrkandena 26, 30 och 31 bör avslås med de skäl som majoriteten anför.
Jag vill när det gäller frågan om behovet av grönytor i den fysiska planeringen anföra följande. Den stora inflyttningen till städer och tätorter i Sverige ställer krav på en god samhällsplanering i fråga om miljö och hållbar utveckling, kollektivtrafik, bostadsbyggande samt kommunal och kommersiell service. Enligt min mening är det angeläget att de gröna miljöernas betydelse för miljön och folkhälsan uppmärksammas och tas till vara i stadsplaneringen.
Städer med grön struktur har ett bättre lokalklimat än städer utan grönska.
En grön stad klarar häftiga skyfall bättre och har en större biologisk mångfald.
I en stad med parker och trädgårdar integrerade i bebyggelsen har invånarna naturliga mötesplatser utomhus. I sitt vardagsliv får de närkontakt med det biologiska kretsloppet.
Fritidsodling lär vara en av de vanligaste fritidssysselsättningarna och är en värdefull del av många människors liv. Det är därför viktigt att se och inkludera de miljöer som villaträdgårdar och kolonilotter i stadsplaneringen. I framtida stadsplanering bör också vägas in värdet av stadsnära odling och det förhållandet att utebliven fysisk aktivitet har en hög samhällsekonomisk kostnad.
Vid all samhällsplanering behöver därför kommunerna beakta behovet av grönytor och platser för lek, rekreation och spontanidrott i tätbebyggda områden. Jag anser att det behöver vidtas åtgärder som förtydligar vikten av det sagda i lagstiftningen. Det får bli regeringens uppgift att ta nödvändiga initiativ. Jag yrkar därmed bifall till motion 2018/19:2590 (L) yrkande 28.
Det som ovan anförts bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.