Vid de sällsynta tillfällen då ett barn vårdas under längre tid på allmän
intensivvårdsavdelning kan det vara av vikt att se till att patienten med familj får kontaktsjuksköterskor för att säkerställa den efterfrågade kontinuiteten. Dessa kontaktsjuksköterskor skulle som ett led i familjerelaterad omvårdnad hålla hälsostödjande samtal med familjens resurser och föreställningar i fokus.
Föreliggande studies resultat visar att vård av barn och deras familj kan förbättras genom att intensivvårdssjuksköterskor utbildas både kring FFO, men också genom undervisning, scenarioträning och hospitering på barnklinik eller BIVA.
öka intensivvårdssjuksköterskornas beredskap att vårda barn på allmän intensivvårdsavdelning.
Kunskapen som nåtts genom arbetet med denna studie har gett studieförfattarna en djupare och bredare kunskap om problemområdet och förhoppningen är att studien även ska vara av värde för blivande kollegor inom intensivvård samt de barn och familjer som kommer att vårdas där. Föreliggande studie bidrar med en ny aspekt av problemet, nämligen att mycket tid läggs på att skaffa kunskap kring vård av barn under tiden vården bedrivs, vilket ger intensivvårdssjuksköterskan mindre tid för att samspela med barnet och dess familj. Utbildning skulle kunna lösgöra tid som skulle kunna läggas på att samarbeta med familjen. Detta är något som inte nämns i tidigare forskning. I övrigt stämmer resultatet av studien väl överens med tidigare studiers resultat. Området är inte beforskat i någon större utsträckning. Ytterligare forskning kring om utökad mängd undervisning kring vård av barn skulle behövas i sjuksköterske- samt specialistsjuksköterskeutbildningen i intensivvård skulle vara av värde. Forskning kring barns och familjers upplevelser av att barnet vårdats på allmän intensivvårdsavdelning skulle också vara av värde, eftersom så många barn varje år vårdas på sådana avdelningar i Sverige. Forskningen skulle kunna bestå av kvalitativa intervjustudier, observationsstudier eller enkäter.
Referenser
ALLEA – All European Academies. (2018). Den europeiska kodexen för
forskningens integritet. Hämtad 2021-01-12 från
https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_AL LEA_Den_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINA L.pdf
Al-Motlaq, M. A., Carter, B., Neill, S., Hallstrom, I. K., Foster, M., Coyne, I., Arabiat, D., Darbyshire, P., Feeg, V. D., & Shields, L. (2019). Toward developing consensus on family-centred care: An international descriptive study and discussion.
Journal of Child Health Care, 23(3), 458–467.
https://doi.org/10.1177/1367493518795341
Andersson, L. (2020). Barnintensivvårdsavdelningar. Hämtad 2021-01-03 från webbplatsen för Svenska Intensivvårdsregistret: https://www.icuregswe.org/patient- och-narstaende/Intensiv/barnintensivvardsavdelningar/
Baird, J., Rehm, R S., Hinds, P S., Baggott, C. & Davies, B. (2016). Do You Know My Child? Continuity of Nursing Care in the Pediatric Intensive Care Unit. Nursing
Research, 65(2), 142 - 150. https://doi.org/10.1097/NNR.0000000000000135.
Benner, P. (2001). From novice to expert: Excellence and power in clinical nursing
practice (Commemorative ed.).
Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2008). 'Being appropriately unusual': A challenge for nurses in health-promoting conversations with families. Nursing
Inquiry, 15(2), 106 - 115. https://doi.org/10.1111/j.1440-1800.2008.00401.x
Benzein, E., Hagberg, M., Saveman, B-I., & Syrén, S. (2010). Familjefokuserad
omvårdnad – ett strategidokument. (Centrum för forskning om familjers
hälsa). Hämtad 2021-01-5 från webbplatsen för Linnéuniversitetet: http://familiesygepleje.dk/wp-content/uploads/2016/03/Familjefokuserad- omv%C3%A5rdnad-ett-strategidokument.pdf
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman B-I. (2017). Att möta familjer inom vård och
omsorg. Studentlitteratur
Benzein E., Hagberg M. & Saveman B-I. (2014). Familj och sociala relationer, I: Friberg F. & Öhlén J. (red.) Omvårdnadens grunder – Perspektiv och
förhållningssätt. Studentlitteratur
Butler, A., Willetts, G. & Copnell, B. (2017). Nurses' perceptions of working with families in the paediatric intensive care unit. Nursing in Critical Care, 22: 195– 202. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/nicc.12142
Camsooksai, J. (1999). The educational needs of intensive care nurses caring for children in mainly adult units. Nursing in critical care, 22. 195 – 202
Coyne, I, & Gallagher, P. (2011). Participation in communication and decision‐ making: Children and young people’s experiences in a hospital setting. Journal of
Clinical Nursing, 20(15–16), 2334–2343.
Coyne, I., Hallström, I., & Söderbäck, M. (2016). Reframing the focus from a family-centred to a child-centred care approach for children’s healthcare. Journal of
Child Health Care, 20(4), 494–502. https://doi.org/10.1177/1367493516642744
Dahav, P & Sjöström-Strand, A. (2017). Parents' experiences of their child being admitted to a paediatric intensive care unit: a qualitative study–Like being in another world. Scanidinavian Journal of Caring Science 32, 363 – 370. https://doi- org.proxy.lnu.se/10.1111/scs.12470
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Natur & kultur.
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I Henricson, M. (red.).
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra
upplagan). Studentlitteratur.
Denis-Larocque, G., Williams, K., St-Sauveur, I., Ruddy, M., & Rennick, J. (2017). Nurses’ perceptions of caring for parents of children with chronic medical
complexity in the pediatric intensive care unit. Intensive and Critical Care
Nursing, 43, 149 - 155.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.iccn.2017.01.010
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing, 62: 107–115. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1365-
2648.2007.04569.x
Friberg, F & Öhlén, J. (2017). Fenomenologi och hermeneutik. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan). Studentlitteratur.
Grange, A. & Green, M. (2002). Caring for critically ill children: meeting the education and training needs of doctors and nurses från general hospitals. Care of
the Critically Ill: 18. 88 - 92.
Hallman, M. L., & Bellury, L. M. (2020). Communication in Pediatric Critical Care Units: A Review of the Literature. Critical Care Nurse, 40(2), e1–e15.
https://doi.org/10.4037/ccn2020751
Henricson, M. (2017a). Diskussion. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan).
Henricson, M. (2017b). Forskningsprocessen. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan).
Studentlitteratur.
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I Henricson, M. (red.).
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra
upplagan). Studentlitteratur.
Hill, C., Knafl, KA., Docherty, S., & Santacroce, S J. (2019). Parent perceptions of the impact of the Paediatric Intensive Care environment on delivery of family- centred care. Intensive & Critical Care Nursing, 50, 88–94. https://lnu-se- https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.iccn.2018.07.007
Jevon, P. & Ewens, B. (red.) (2014). Att övervaka patienter med livshotande
sjukdom. (1. uppl.) Studentlitteratur
Knutsson, S., & Bergbom, I. (2016). Children's thoughts and feelings related to visiting critically ill relatives in an adult ICU: A qualitative study. Intensive and
Critical Care Nursing, 32. 33 - 41.
https://doi.org/10.1016/j.iccn.2015.07.007.
Knutsson, S., Enskär, K., & Golsäter, M. (2017). Nurses’ experiences of what constitutes the encounter with children visiting a sick parent at an adult ICU.
Intensive and Critical Care Nursing, 39. 9 - 17.
https://doi.org/10.1016/j.iccn.2016.09.003.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Studentlitteratur.
Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.
Hämtad 2021-01-05 från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2018218-med-kompletterande-bestammelser_sfs-2018-218
Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2021-
01-22 från Regeringskansliets webbplats: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2003:460
Larsson, B A. & Frostell, C. (2012). Intensivvård av barn. I Larsson, A. & Rubertsson, S. (red.) Intensivvård. (2., grundligt omarb. och utök. uppl.) Liber.
Lima, L., Gonçalves, S. and Pinto, C. (2018), Sudden death in paediatrics as a traumatic experience for critical care nurses. Nursing in Critical Care, 23: 42 - 47. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/nicc.12326
Lindemalm, S. (2017) Att behandla barn med läkemedel. Säkrare ordination och
läkemedelshantering till barn – bakgrundsdokumentation. Hämtad 24 mars 2021
från https://www.lakemedelsverket.se/48d815/globalassets/dokument/behandling- och-
forskrivning/behandlingsrekommendationer/bakgrundsdokument/bakgrundsdokume ntation-ordination-och-lakemedelshantering-till-barn.pdf
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad. (Andra upplagan). Studentlitteratur.
Offord, R.J. (2010), Caring for critically ill children within an adult environment – an educational strategy. Nursing in Critical Care, 15. 300 – 307. https://doi- org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1478-5153.2010.00411.x
Olsson, K. (2020). Att vårdas på intensiven. Svenska intensivvårdsregistret [SIR]. Hämtad 2021-02-14 från https://www.icuregswe.org/patient-och-narstaende/att- vardas-pa-intensiven/
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2020). Nursing research generating and assessing
evidence for nursing practice. MTM.
Priebe, G & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan).
Studentlitteratur.
Riksföreningen för anestesi och intensivvård. (2012). Kompetensbeskrivning
legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. Riksföreningen för anestesi och intensivvård.
Roets, L., Rowe‐Rowe, N. & Nel, R. (2012). Family‐centred care in the paediatric intensive care unit. Journal of Nursing Management, 20: 624–630. https://doi- org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1365-2834.2012.01365.x
Silén, M., Svantesson, M., Kjellström, S., Sidenvall, B. & Christensson, L. (2011). Moral distress and ethical climate in a Swedish nursing context: perceptions and instrument usability. Journal of Clinical Nursing, 20: 3483–3493.
https://doi.org/10.1111/j.1365- 2702.2011.03753.x
Socialstyrelsen. (2020a). Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad
personal i hälso- och sjukvård samt tandvård. Hämtad 10 mars 2021 från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-2-6638.pdf
Socialstyrelsen. (2020b) Läkemedelsrelaterade skador. Hämtad 9 mars 2021 från: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-
vardskador/vardskador/lakemedelsrelaterade-skador
Stubberud, D. (2009). Intensivvårdssjuksköterskans målgrupp och arbetsplats. I Stubberud, D. & Gulbrandsen, T. (red.) Intensivvård: avancerad omvårdnad och
Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård [SFAI] (2015). Riktlinjer för svensk
intensivvård. Hämtad 2021-01-03 från https://sfai.se/wp-
content/uploads/2015/02/Riktlinjer-Svensk-Intensivv%C3%A5rd_-rev-2015.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 8 mars 2021 från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/i cns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf Svenska Intensivvårdsregistret [SIR] (2021). Barnportalen. Rapporterat antal
vårdtillfällen 2020-01-01-2020-12-31. Hämtad från
https://portal.icuregswe.org/barn/report/antalvtf
Svenska Intensivvårdsregistret [SIR] (2020). Vad är intensivvård? Hämtad 2021- 01-03 från https://www.icuregswe.org/patient-och-narstaende/Intensiv/
Svensk sjuksköterskeförening. (2015). Familjefokuserad omvårdnad. Hämtad 2021- 01-05 från:
https://www.swenurse.se/download/18.21c1e38d175977459261553e/160510257305 7/Familjefokuserad%20omv%C3%A5rdnad.pdf
Tveiten, S. (2000). Omvårdnad i barnsjukvården. Studentlitteratur.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets
rättigheter. UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad 2021-01-24 från
https://mymoodle.lnu.se/pluginfile.php/3378846/mod_book/chapter/229626/God- forskningssed-2017.pdf
Wright, L.M. & Leahey, M. (2013). Nurses and families: a guide to family
assessment and intervention. (6. ed.). F.A. Davis.
Wright, L.M., Watson, W.L. & Bell, J.M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad:
föreställningar i samband med ohälsa och sjukdom. Studentlitteratur.
World medical association (2018). Helsingforsdeklarationen. Hämtad från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles- for-medical-research-involving-human-subjects/
Ågård, A-S., Hofhuis, J G-M., Koopmans, M., Gerritsen, R T., Spronk, P E., Engelberg, R A., Curtis, J R., Zijlstra, J G., & Jensen, H. (2019). Identifying improvement opportunities for patient- and family-centered care in the ICU: Using qualitative methods to understand family perspectives. Journal of Critical Care 49, 33 - 37. https://doi.org/10.1016/j.jcrc.2018.10.008.
Öztürk Şahin, Özlem, & Topan, Aysel. (2019). Investigation of the Fear of 7–18- Year-Old Hospitalized Children for Illness and Hospital. Journal of Religion and
Health, 58(3), 1011–1023.