Arbetet bidrar till en ökad förståelse för operationssjuksköterskors arbetsmiljö samt visar att dagsljus är en bidragande faktor vilken kan påverka personalens
välbefinnande på arbetsplatsen. En medvetenhet om hur arbetsmiljön kan utformas kan främja välbefinnandet hos de anställda och öka deras prestationsnivå. Att medvetandegöra för hälsoorganisationen hur operationsmiljön upplevs påverka operationssjuksköterskor kan ge positiva effekter på både personal och patienter.
Fler studier kring detta behöver göras på liknande arbetsplatser för att studiens resultat ska bli överförbart. Likaså hade jämförande studier i motsatt riktning som undersökt om personalens välbefinnande ökat på de operationsavdelningar som har god tillgång till dagsljus ansetts relevant. Eventuellt att dessa studier skulle göras kvantitativa för att få en ökad generaliserbarhet. Resultatet från studierna kan sedan föras samman för att användas som stöd av organisationer vid ny- eller
ombyggnationer av operationsmiljön. Det skulle kunna generera en vinning både för den enskilda individen, organisationen och samhället. En klinisk implikation för arbetsplatser med begränsad tillgång till dagsljus kan delvis kompenseras genom att förlänga lunchen för att ge personalen mer tid så att de kan ha möjlighet att komma ut.
8 Slutsats
Studien påvisar att dagsljus är viktigt för de anställdas hälsa vilket även tidigare forskning utförd utanför vårdkontexten visat. Tillgång till dagsljus är en vanesak, vilket i vissa fall först saknas när det synliggörs. Dagsljus föranleder energi och ökat välbefinnande. Eftersom välbefinnade underlättar reflektion samt komplext
tänkande är det inte enbart de anställdas mående som påverkas utan även patientsäkerheten. Frånvaro av dagsljus skapade inre stress hos
operationssjuksköterskorna. Stress hos sjuksköterskor riskerar ge felmedicineringar samt påverka trivseln i yrket. Modern kirurgi tenderar allt oftare ske i mörker. Det påverkar såväl det psykiska och fysiska välbefinnandet i form av ökad trötthet, nedsatt koncentrationsförmåga och påverkan på synen. Slutligen, att se ut kan minska känslan av instängdhet i den slutna kontext som operationsverksamheten innebär. Fönster kan direkt korreleraras med ökad trivsel på arbetplatsen. Bristen på operationsjuksköterskor i Sverige genererar inställda operationer dagligen,
konsekvenserna det medför är flera där hotad patiensäkerhet och patientlidande uppstår. Att öka trivseln för denna målgrupp, vilken har en central roll vid varje genomförd operation torde vara ett prioriterat område.
9 Referenser
Adamsson, M., Laiket, T., & Takeshi, M. (2018). Seasonal Variation in Bright Daylight Exposure, Mood and Behavior among a Group of Office Workers in Sweden. Journal of Circadian Rhythms, 16(2), 1–17. doi: 10.5334/jcr.153
Agre, P & Rapkin, B. (2004). Improving informed consent: a comparison of four consent tools. IRB: Ethics & Human Research, 25(6), 1-7. Tillgänglig:
https://webb-ebscohost- com.proxy.lnu.se/ehost/detail/detail?vid=3&sid=c4589bcd-a5e5-433b-92a0-
0eea44497744%40pdc-v-sessmgr04&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=106749573&db
=c8h
Alimoglu, M.K. & Donmez, L. (2005). Daylight exposure and the other predictors of burnout among nurses in a University Hospital. International Journal of Nursing Studies 42(5), 549–555. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2004.09.001
Al Ma'Mari, Q., Sharour, L.A. & Al Omari, O. (2020). Fatigue, burnout, work environment, workload and perceived patient safety culture among critical care nurses. British journal of nursing, 29(1), 28-34. doi: 10.12968/bjon.2020.29.1.28
Alvesson, M & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (Andra upplagan). Danmark: Studentlitteratur.
Apple, M. (2014). A Comparative Evaluation of Swedish Intensive Care Patient Rooms. Health Environments research & Design Journal 7 (3), 78–92. doi:
10.1177/193758671400700306
Arbetsmiljöverket. (2009). Arbetsplatsens utformning. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. (AFS 2009:2). Tillgänglig:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/arbetsplatsensutfor mning-foreskrifter-afs2009-2.pdf
Arbetsmiljöverket. (2012). Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer, kunskapssammanställning. (RAP 2012:7). Tillgänglig:
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/kunskapssammanstallningar/den-goda-arbetsmiljon-och-dess-indikatorer-rap-20127-kunskapssammanstallning/
Arbetsmiljöverket. (2019). Dagsljus och utblick på arbetsplatsen: Effekter på hälsa och beteende. (RAP 2019:2). Tillgänglig:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanställningar/da gsl juskrav_och_utblick_pa_arbetsplatsen_rap2019-2.pdf
Arbets- och miljömedicin (2013). Arbetsmiljö och hälsa hos operationspersonal (rapport 30). Lund: Arbets- och miljömedicin.
Aries, M.B.C., Aarts, M.P.J. & Hoof, J. Van. (2013). Daylight and health: A review of the evidence and consequences for the built environment. Lighting Research and Technology, 47, 6–23. doi: 10.1177/1477153513509258
Berezecka-Figacz, M. (2015). Den fysiska vårdmiljöns påverkan på vårdpersonal och patienter på operationssalar och intensivvårdsavdelningar. Tillgänglig:
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/213400/213400.pdf
Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad, (s. 99-110). Lund: Studentlitteratur.
Björn, C., Lindberg, M., & Rissén, D. (2016). Significant factors for work attractiveness and how these differ from the current work situation among operating department nurses. Journal of Clinical Nursing, 25(1-2), 109-116. doi:
10.1111/jocn.13003
Booker, J.M. & Roseman, C. (1995). A seasonal pattern on hospital medication errors in Alaska. Psychiatry Research 57(3), 251-257. dio: 10.1016/0165-1781(95)02677-O
Boubekri, M., Cheung, I. N., Reid, K. J., Wang, C-H., & Zee, P. C. (2015).
Impact of windows and daylight exposure on overall health and sleep quality of office workers: a case-control pilot study. Journal of Clinical Sleep Medicine, 10(6), 603–611. doi: 10.5664/jcsm.3780
Burki, Talha. (2017). Nobel Prize awarded for discoveries in circadian rhythm.
Lancet, 390(10104), e25-e25. doi: 10.1016/S0140-6736(17)32661-2
Chalmers. (2013). Evidensbaserade konceptprogram. Högteknologiska vårdmiljöer. Intensivvård och operation. Tillgänglig:
http://www.ptsforum.se/media/1106/rapport-hoegteknologiska-vaardmiljoeer-aar-2013.pdf
Chalmers. (2019). Förstudie: Högteknologiska vårdmiljöer Intensivvård och operation. Tillgänglig:
https://www.chalmers.se/SiteCollectionDocuments/Centrum/CVA%20Centrum%
20för%20Vårdens%20Arkitektur/publikationer/2019/Forstudie-Hogteknologiska_vardmiljoer_intensivvard_och_operation.pdf
Cridland, E. K., Jones, S. C., Caputi, P., & Magee, C. A. (2015). Qualitative research with families living with autism spectrum disorder: Recommendations for conducting semistructured interviews. Journal of Intellectual &
Developmental Disability, 40(1), 78–91. doi: 10.3109/13668250.2014.964191
Cutolo, M. (2019). Circadian rhythms and rheumatoid arthritis. Joint Bone Spine, 86(3), 327-333. doi: 10.1016/j.jbspin.2018.09.003
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad, (s.143–
154). Lund: Studentlitteratur.
Dharan, S., & Pittet, D. (2002). Environmental controls in operating theatres.
Journal of Hospital Infection 51(2): 79-84. doi: 10.1053/jhin.2002.1217
Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing 62(1), 107–115 doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. Stockholm: Liber.
Eriksson, K. (1977). Hälsa en teoretisk och begreppsanalytisk studie om hälsan och dess natur som mål för hälsovårdsedukation. Licentiatavhandling vid institutionen för pedagogik: Helsingfors universitet.
Erlingson, C. & Brysiewicz, P. (2017). A hands-on guide to doing content analysis. African Journal of Emergency Medicin, 7(3), 93–97. doi:
10.1016/j.afjem.2017.08.001
Eskola, S., Roos, M., McCormack, B., Slater, P., Hahtela, N., & Suominen, T.
(2016). Workplace culture among operating room nurses. Journal of Nursing Management, 24(6), 725–734. doi: 10.1111/jonm.12376
Folkhälsomyndigheten. (2006). Att förebygga vård- relaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. (Artikelnummer 2006-123-12). Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3692c757601b40eda5e49f89 0c2d11ca/att-forebygga-vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2017). Ljus och hälsa. En kunskapssammanställning med fokus på dagsljusets betydelse i inomhusmiljö. (Artikelnummer: 03573-2017). Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6787e3675a6046ba9d6fc382 34c016b2/ljus-halsa-03573-2017-webb.pdf
Fontaine, D.K., Prinkley Briggs, L., & Pope-Smith, B. (2001). Designing humanistic critical care environments. Critical Care Nursing Quarterly, 24(3), 21-34. doi: 10.1097/00002727-200111000-00003
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gyllensten, K., Andersson, G., & Muller, H. (2017). Experiences of reduced work hours for nurses and assistant nurses at a surgical department: a qualitative study.
BMC Nuring, 16:16. doi: 10.1186/s12912-017-0210-x
Hemphälä, H., Johansson, G., Odenrick, P., Åkerman, K., & Larsson, P. A.
(2009). Lighting Recommendations in Operating Theatres. In Proceedings of the 17th World Congress on Ergonomics 2009 IEA.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad, (s.411–420). Lund:
Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad, (s.111–
119). Lund: Studentlitteratur.
Kaida, K., Takahashi, M., Haratani, T., Otsuka, Y., Fukasawa, K., & Nakata, A.
(2006) Indoor exposure to natural bright light prevents afternoon sleepiness.
Sleep, 29(4) 462–469. doi: 10.1093/sleep/29.4.462
Kelvered, M., Öhlén, J., & Gustafsson Åkesdotter, B. (2012). Operating theatre nurses' experience of patient-related, intraoperative nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(3), 449–457. doi:
10.1111/j.1471-6712.2011.00947.x
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad, (s.57–80). Lund:
Studentlitteratur.
Kreuger, R. & Casey, M. (2015). Focus groups: A practical guide for applied research (5th ed.). Thousand Oaks, CA: Sage.
Küller, R., Ballal, S., Laike, T., Mikellides, B., & Tonello, G. (2007). The impact of light and colour on psychological mood: a cross-cultural study of indoor work environments. Ergonomics, 49(14), 1496–1507. Tillgänglig:
https://web- aebscohost-com.proxy.lnu.se/ehost/detail/detail?vid=3&sid=abdb1791-27fe-
495b-9b75-a2f87c6488e5%40sdc-v-sessmgr03&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=106135526&db
=c8h
Kunz, M.G., & Kunz, J.C. (Eds.). (2017). Notes on Nursing WHAT IS IT AND WHAT IS IT NOT Nursing Student Edition ( rev. ed.). Long Island, NY: Dickson Keanaghan, LLC
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Legates, T., Fernandez, D. & Hatter, S. (2014). Light as a central modulator of circadian rhythms, sleep and affect. Nature Reviews. Neuroscience, 15(7), 443–
454. doi: 10.1038/nrn3743
Lögde, A., Rudolfsson, G., Broberg, R.R., Rask-Andersen, A., Wålinder, R., &
Arakelian, E. (2018). I am quitting my job. Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job.
International Journal for Quality in Health Care, 30 (4), 313–320. doi:
10.1093/intqhc/mzy02
Mead, N.M. (2008). Benefits of sunlight: A bright spot of human health.
Environmental Health Perspectives, 116(5), 160–167. Tillgänglig: https://web- bebscohost-com.proxy.lnu.se/ehost/detail/detail?vid=5&sid=e6295610-e935-
4640-92e3-b47a52d2e1c3%40pdc-v-sessmgr04&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=105763732&db
=c8h
Meijsen, P., Knibbee, H.J.J. (2008). Prolonged standing in the OR: a Dutch research study. AORN Journal, 86(3), 399–414. doi: 10.1016/j.aorn.2007.08.007
Morghen, I., Turola, M. C., Forini, E., Di Pasquale, P., Zanatta, P., & Matarazzo, T. (2010) Ill-lighting syndrome: prevalence in shift-work personnel in the anaesthesiology and intensive care department of three Italian hospitals. Journal of Occupational Medicine & Toxicology, 4(1), 6p-6p. doi: 10.1186/1745-6673-4-6
Mroczek, J., Mikitarian, G., Vieira, E.K., & Rotarius, T. (2005). Hospital design and staff perceptions: an exploratory analysis. Health Care Manager, 24(3), 233-244. Tillgänglig:
https://web-a-ebscohost- com.proxy.lnu.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=ed149bfe-fb74-4ad8-8cdf-
68696c547a44%40sdc-v-sessmgr01&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=106543077&db
=c8h
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad, (s. 421–438). Lund: Studentlitteratur.
Oren, D. A., Koziorowski, M., & Desan, P. H. (2014). SAD and the Not-So-Single Photoreceptors. American Journal of Psychiatry, 170(12), 1403–1412. doi:
10.1176/appi.ajp.2013.13010111
Priebe, G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad, (s. 25-42). Lund: Studentlitteratur.
Polit, D. F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: Generating and Assessing Evidence of Nursing Practice (9th edition). Philadelphia: Wolters Kluwer
Rice, G., Ingram, J., & Mizan, J. (2008). Enhancing a primary care environment:
case study of effects on patients and staff in a single general practice. British Journal of General Practice, 58(552), 465–470. Tillgänglig: https://web-a- ebscohost-com.proxy.lnu.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=e2f7a6bc-efa6-4322-
8bbb-ee0d8a5c2288%40sdc-v-sessmgr02&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=105664822&db
=c8h
Roxas, B., & Lindsay, V. (2012). Social Desirability Bias in Survey Research on Sustainable Development in Small Firms: an Exploratory Analysis of Survey Mode Effect. Business Strategy and the Environment, 21(4), 223-235. doi:
10.1002/bse.730
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken. Etik för vårdande yrken. Lund:
Studentlitteratur
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad från Socialdepartementets webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SOFS 2015:10. Basal hygien i vård och omsorg. Stockholm. Socialstyrelsen.
Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2015-5-10.pdf
Steege, L.M. & Rainbow, J.G. (2017). Fatigue in hospital nurses- ”supernurse”
culture is a barrier to addressing problems: a qualitative interview study.
International Journal of Nursing Studies, 67, 20–28. doi:
10.1016/j.ijnurstu.2016.11.014
Svensk förening för vårdhygien. (2003). Byggegenskap och vårdhygien:
vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler. Tillgänglig:
https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/static.wm3.se/sites/16/media/105221_BOV_slutversion_2016 0908.pdf?1473609174
Trost, J. (1997). Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Van Someren., Eus, J.W., Kessler, A., Mirmiran, M. & Swaab, D.F. (1997).
Indirect bright light improves circadian rest-activity rhythm disturbances in demented patients. Biological Psychiatry, 41(9), 955–963.
doi: 10.1016/S00063223(97)89928-3
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.
Wibeck, V. (2017). Fokusgrupper. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad, (s.169–188). Lund:
Studentlitteratur.
Willemsen-McBride, T. (2010). Preceptorship planning is essential to
perioperative nursingretention: matching teaching and learning styles. Canadian Operating Room Nursing Journal, 28(1), 8-16. Tillgänglig:
https://web-a- ebscohost-com.proxy.lnu.se/ehost/detail/detail?vid=4&sid=59c180d3-4df4-4321-
b29a-4b9b57321f2f%40sessionmgr4006&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%
3d#db=c8h&AN=105148859
Ylikangas, C. (2017). Miljö- ett vårdvetenskapligt begrepp. I L. Wiklund Gustin
& I. Bergbom (Red.), (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik, (s.
267–280). Lund: Studentlitteratur.
Zadeh, R.S, Shepley, M., Williams, G. & Chung, S.S.E. (2014). The Impact of Windows and Daylight on Acute-Care Nurses' Physiological, Psychological, and Behavioral Health. HERD: Health Environments Research & Design Journal, 7(4), 35-61. doi 10.1177/193758671400700405
Zadeh, R.S., Shepley, M., Sadatsafavi, H., Owora, A.H. & Krieger, A.C. (2017).
Alert workplace for healthcare workers´perspective: Behavioral and
environmental strategies to improve vigilance and alertness in healthcare settings.
HERD: Health Environments Research & Design Journal, 11(2), 72–88. doi:
10.1177/19375867177299