Nedan presenteras resultaten från analysen av fyra elevböcker och tre lärarhandledningar. Avsnittet är indelat i fyra underrubriker. Resultatet från Den magiska kulan redovisas i avsnitt 4.1.1, Diamantjakten i avsnitt 4.1.2 och Nyckeln till skatten i avsnitt 4.1.3. I avsnitt 4.1.4 sammanfattas resultaten från analysen av de olika böckerna. Till varje årskurs finns en lärarhandledning, vilket i tabellerna förkortas med bokstaven L. Det finns två elevböcker i årskurs tre medan det enbart finns en elevbok i årskurs ett och två. Elevböckerna förkortas i tabellerna med bokstaven E.
Siffran i parentes visar antalet aktiviteter som placerats under samma kategorier.
4.1.1 Den magiska kulan
Den magiska kulan består av läroböcker anpassade för årskurs ett. I studien analyseras elevboken och lärarhandledningen. Elevboken är en arbetsbok med varierande aktiviteter. Analysen går ut på att kategorisera aktiviteter där eleverna ska tala, lyssna och samtala. Tabell 2 visar var aktiviteterna har placerats utifrån kategorierna i Blooms reviderade taxonomi.
Tabell 2. Resultat från analysen av Den magiska kulan
KP aktiviteter), E (x) – elevbok (antal aktiviteter)
I elevboken hittades ingen aktivitet som kunde kopplas till att tala, lyssna och samtala.
Det vill säga, ingen aktivitet i elevboken erbjöd eleverna möjligheten att utveckla de
förmågorna. Däremot i lärarhandledningen, hittades totalt elva aktiviteter som går att koppla till muntlighet.
En av aktiviteterna i lärarhandledningen placerades i ruta A1, vilket innebär den lägsta kunskapsdimensionen, faktakunskap och den lägsta kognitiva processen, minnas. Aktiviteten går ut på att eleverna ska samtala med en kamrat om tycke och smak angående saker som går att äta. Av eleverna kräver det grundläggande kunskap för att lösa aktiviteten, alltså faktakunskap. Eleverna ska också komma ihåg och kunna berätta utifrån egna erfarenheter, vilket kopplas till den kognitiva processen att minnas.
De flesta aktiviteterna, totalt nio stycken, placerades i ruta A2. I aktiviteterna ska eleverna beskriva för varandra vad de ser på en bild. Det kräver att eleverna har den grundläggande kunskapsdimensionen, faktakunskap och den andra kognitiva processen, förstå. Eleverna ska då kunna förklara och beskriva vad de ser med egna ord.
En muntlig aktivitet i lärarhandledningen skiljde sig från de andra och placerades i ruta B5. Aktiviteten går ut på att eleverna ska läsa ord på en rad och välja ut vilket ord som ska bort. Eleverna ska sedan argumentera för sina val, två och två.
I aktiviteten förväntas eleverna kunna väga samman flera kriterier och motivera de val de gör. Samtidigt kräver det att eleverna har begreppskunskap, alltså kunskaper om kategorier och klassifikationer. Därmed placerades aktiviteten i ruta B5, då eleverna använder den femte kognitiva processen, utvärdera, samt den andra kunskapsdimensionen, begreppskunskap.
4.1.2 Diamantjakten
Diamantjakten är anpassad till lärare och elever i årskurs två. Vid analysen av elevboken hittades sex aktiviteter som kan kopplas till muntlighet. Tabell 3 visar hur aktiviteterna kategoriserades in i Blooms reviderade taxonomi.
Tabell 3. Resultat från analysen av Diamantjakten aktiviteter), E (x) – elevbok (antal aktiviteter)
En av aktiviteterna i elevboken kategoriserades som en C3-aktivitet. Aktiviteten handlar om att eleverna ska genomföra en intervju. Att utföra en intervju kräver att eleverna har kunskap om hur en intervju ska genomföras samt att de kan genomföra den, vilket kategoriserar aktiviteten till processkunskap. När eleverna genomför intervjun måste de tillämpa sina teoretiska kunskaper i ett specifikt sammanhang, vilket innebär att aktiviteten kategoriserades till den kognitiva processen, använda.
Ytterligare en aktivitet från elevboken placerades in under processkunskap. Eleverna ska återberätta intervjun, vilket kräver att de har kunskaper om hur man återberättar samt att de kan göra det. För att återberätta måste eleverna kunna sammanfatta och förklara med egna ord, vilket kopplas till den kognitiva processen, förstå. Aktiviteten placerades i ruta C2.
Fyra av aktiviteterna i elevboken kategoriserades som B5, vilket innebär att eleverna erbjuds att träna begreppskunskap och att använda den kognitiva processen, utvärdera. Ett exempel på en sådan uppgift är att eleverna ska motivera varför de väljer bort ett verb bland andra verb. Att kategorisera tillhör kunskapsdimensionen begreppskunskap och att motivera tillhör den kognitiva processen, utvärdera.
I lärarhandledningen till Diamantjakten kunde 19 aktiviteter kopplas till muntlighet. Två av aktiviteterna kategoriserades som A3-aktiviteter. Ett exempel på en sådan aktivitet var att eleverna skulle lyssna på instruktioner och följa dem.
Aktiviteten kräver att eleverna har grundläggande faktakunskaper och att eleverna kan tillämpa instruktionerna i ett specifikt sammanhang. Det placerar aktiviteten under kategorierna faktakunskap och använda. En annan aktivitet i lärarhandledningen handlar om att eleverna muntligt ska kunna ge förslag på olika adjektiv. Aktiviteten kategoriserades som B2, eftersom eleverna dels ska kunna klassificera vad ett adjektiv är, dels kunna ge exempel och förklara vad det innebär.
Därmed placerades aktiviteten under begreppskunskap och den kognitiva processen, förstå.
8 av de 19 aktiviteterna i lärarhandledningen kategoriserades som C2-aktiviteter. De aktiviteterna handlar om att eleverna ska kunna återberätta en historia.
Att kunna återberätta tillhör processkunskap och att kunna sammanfatta och förklara med egna ord tillhör den kognitiva processen, förstå.
Fyra andra aktiviteter från lärarhandledningen kategoriserades som C6-aktiviteter. Exempel på en sådan aktivitet är att eleverna ska dramatisera ett påhittat telefonsamtal. Aktiviteten kräver att eleverna kan genomföra och konstruera en dramatisering, vilket kopplas till processkunskap och skapa.
4.1.3 Nyckeln till skatten
Nedan följer resultatet från analysen av böckerna, Nyckeln till skatten, som är anpassade för årskurs tre. Det finns en lärarhandledning och två elevböcker.
Resultaten från elevböckerna redovisas tillsammans. I tabell 4 presenteras resultatet i tabellform.
Tabell 4. Resultat från analysen av Nyckeln till skatten aktiviteter), E (x) – elevbok (antal aktiviteter)
Totalt fanns det 22 aktiviteter i elevböckerna som kan kopplas till förmågorna att tala, lyssna och samtala. Fyra av dem placerades i ruta A1. Ett exempel på en aktivitet som placerades där är när eleverna ska berätta om ett barnsdomsminne för en kamrat. För att kunna utföra den aktiviteten behöver eleverna ha grundläggande kunskaper, alltså faktakunskap samt den lägsta kognitiva nivån, minnas. En aktivitet som innebär att eleverna ska lyssna till muntliga instruktioner som beskriver hur de ska gå, kategoriserades som en A3-aktivitet. Den kräver dels att eleverna har faktakunskap, dels att de kan tillämpa kunskaperna i ett specifikt sammanhang, alltså den kognitiva processen använda.
Fem aktiviteter i elevboken kategoriserades som C2-aktiviteter.
Aktiviteterna innebar för det mesta att eleverna skulle återberätta ett innehåll med hjälp av bilder. Att återberätta kräver processkunskap och att sammanfatta kopplas till den kognitiva processen, förstå. Aktiviteter som innebär att eleverna ska titta på en bild och förutspå vad som kommer hända, kräver att eleverna har kunskap om bakgrunden och sammanhanget, vilket kopplas till begreppskunskap. Eleverna behöver också kunna förutspå, se delar och kunna sätta samman dem till en helhet, alltså den kognitiva processen, analysera. I elevböckerna fanns fyra liknande aktiviteter, vilka placerades i ruta B4.
I lärarhandledningen finns det sammanlagt 19 aktiviteter som kopplas till muntlighet. Fem av dem placerades i ruta B5. Ett exempel på en B5-aktivitet är att
eleverna ska diskutera sina olika svar med varandra och framföra egna åsikter. Att aktiviteten kategoriserades som begreppskunskap, beror på att eleverna måste förstå bakgrunden och kunna se samband. Vad gäller kognitiva processer placerades aktiviteten under kategorin utvärdera, eftersom eleverna både ska diskutera och motivera sina svar. Två av aktiviteterna i lärarhandledningen kategoriserades som C3-aktiviteter. En sådan aktivitet kan till exempel innebära att eleverna ska dramatisera en händelse ur ett kapitel i boken. De ska inte hitta på en egen dramatisering utan utgå från det som de tidigare har läst. Aktiviteten kräver att eleverna kan dramatisera, vilket tillhör processkunskap. Samtidigt ska eleverna kunna tillämpa kunskaperna i ett specifikt sammanhang, vilket kopplas till den kognitiva processen använda.
I lärarhandledningen finns det även en uppgift som kategoriserades som en C6-aktivitet. Aktiviteten innebär att eleverna med hjälp av sekvensbilder ska hitta på och berätta en berättelse muntligt. Att konstruera en berättelse kopplas till den kognitiva processen skapa och att presentera den kräver processkunskap.
4.1.4 Sammanfattning
Nedan följer en sammanfattning av resultatet från analysen av alla elevböcker och lärarhandledningar. Det finns sammanlagt 28 aktiviteter i elevböckerna som ger eleverna möjlighet att utveckla förmågorna tala, lyssna och samtala. I lärarhandledningarna finns det sammanlagt 49 aktiviteter där eleverna tränar de muntliga förmågorna. I tabell 5 presenteras resultatet i tabellform.
Tabell 5. Resultat från analysen av alla elevböcker och lärarhandledningar
KP aktiviteter), E (x) – elevbok (antal aktiviteter)
I elevböckerna kategoriserades de flesta aktiviteter som C2- respektive B5-aktiviteter.
Däremot var det ingen aktivitet som erbjöd eleverna att träna sina metakognitiva kunskaper, varken i elevböckerna eller i lärarhandledningarna. Elevböckerna erbjöd inte heller eleverna att utveckla den högsta kognitiva processen, skapa. De mest förekommande aktiviteterna i lärarhandledningarna placerades i kategorierna processkunskap och förstå, alltså i ruta C2. Till skillnad från elevböckerna erbjuder lärarhandledningarna däremot att eleverna utvecklar den kognitiva processen skapa, dock endast vid fem aktiviteter.
I de tre lärarhandledningarna och fyra elevböckerna som analyserats finns det sammanlagt 77 aktiviteter som erbjuder eleverna att träna förmågorna tala, lyssna och samtala. 54 av dem kategoriserades till de lägre nivåerna av kognitiva processer, minnas, förstå och använda och endast 23 aktiviteter till de högre nivåerna, analysera, utvärdera och skapa. Vad gäller kunskapsdimensioner kategoriserades 27 aktiviteter till faktakunskap, 22 aktiviteter till begreppskunskap, 28 aktiviteter till processkunskap, men ingen aktivitet kategoriserades till metakognitiv kunskap.