Kollektivtrafiken i Sörmland omfattar tågtrafik samt busstrafik som delas upp i stadstrafik och landsbygdstrafik. Landsbygdstrafiken delas i sin tur upp i regionala stomlinjer och lokala linjer.
Indelningen i olika trafiktyper används delvis för att reglera, via ett konsortialavtal, hur ägarna av Länstrafiken Sörmland finansierar underskottet i kollektivtrafiken.
Trafikform Andel finansierad
av Landstinget Andel finansierad av kommun
Stomtrafik på järnväg 50 % 50 %
Stomtrafik på väg 75 % 25 %
Stadstrafik 22 % 78 %
Lokal linjetrafik på väg 40 % 60 %9
Trafikformer och fördelningsmodell enligt konsortialavtal för Länstrafiken Sörmland AB
Linjenätsöversikt Sörmlands län 2011 (regionala stomlinjer i blå färg och lokala linjer i grön färg, banor med persontrafik på järnväg i grått)
9 Kommunernas andel fördelas utifrån total trafikproduktion mätt i turlistetid inom respektive kommun
26 Tåg
Tågtrafiken är väl utvecklad i länet då länet genomkorsas av tre banor i väst-östlig riktning (Svealandsbanan, Sörmlandspilen via Västra stambanan samt Nyköpingsbanan) samt UVEN-trafiken i nord-sydlig riktning (via TGOJ-banan/Södra stambanan). Samtliga banor har persontrafik med undantag av södra delen av TGOJ-banan mellan Flen och Oxelösund. I stort sett all trafik körs av SJ via avtal med Mälab. Trafiken är idag en blandning av kommersiell och upphandlad trafik där vissa turer eller hela banor är upphandlade. Utöver detta omfattas Gnesta kommun av SL:s pendeltågstrafik mellan Gnesta och Södertälje. För 2012 beräknas länet bidra med drygt 118 miljoner kr för tåg- och pendeltågstrafiken.
Genom att en så stor del av länets invånare har sin arbetsplats utanför länet är bra och tillförlitliga kommunikationer med tåg av stor strategisk betydelse för länet. Särskilt gäller detta mot Stockholms län men också Västerås och Norrköping/Linköping är av stor vikt för Sörmlands län.
Tyvärr saknas färsk statistik över tågresandet. Den senaste tillförlitliga information som finns är från Länstrafikens resandeundersökning 2005. Även om undersökningen har några år på nacken och antalet resor sannolikt har ändrats markant går det ändå utifrån denna att tydligt se att resandet med tåg till stor del sker över länsgräns och då till stor del mot Stockholms län. Inom länet är antalet tågresor mindre omfattande men ett betydande tågresande kan ändå sägas finnas på sträckorna Eskilstuna – Flen – Katrineholm och Eskilstuna – Strängnäs. På Nyköpingsbanan, mellan Nyköping och Vagnhärad är resandet ytterst marginellt i omfattning. En resandeundersökning pågår under hösten 2011 i hela Mälardalsområdet och kommer redovisas runt årsskiftet.
Antal resor per vardag, till/från och inom Sörmland, per bana enligt resandeundersökning 2005
27 Buss
Busslinjenätet Sörmland delas upp i landsbygdstrafik och stadstrafik. Landsbygdstrafiken delas i sin tur upp i regionala stomlinjer och lokala linjer.
Stadstrafik finns i Eskilstunas, Nyköpings, Strängnäs och Katrineholms tätorter. Såväl i Eskilstuna som i Nyköping har ett omfattande förändringsarbete genomförts. I Nyköping har den nya stadstrafiken rullat sedan augusti 2010 och inneburit att resandet ökat med 20 % mellan 2010 och 2011 (beräknat på årets 8 första månader). I Eskilstuna kommer den nya stadstrafiken införas i december 2011 där många linjer får betydligt tätare trafik än tidigare. I den nya stadstrafiken kommer även några lokala landsbygdslinjer att inkluderas.
Regional stomlinjetrafik trafikeras mellan länets kommunhuvudorter och har generellt linjenummer från 700 och uppåt. Flera av linjerna kan dock idag inte sägas ha en regional karaktär. Exempelvis domineras såväl linje 790 (Katrineholm-Nyköping), linje 714 (Eskilstuna-Katrineholm) och linje 789 (Flen-Gnesta) av lokalt resande inom respektive kommun. För linje 714 indikerar biljettstatistik att endast ca 5 % av resorna sker mellan de båda kommunhuvudorterna.
De lokala linjerna körs generellt inom respektive kommun. Här ingår även de s.k. 600-linjerna som är att betrakta som skolskjutsar öppna för allmänheten där trafiken samordnas med Länstrafikens ordinarie trafik och fordon. Även många av de övriga lokala linjerna och även vissa regionala linjer, är till stor del anpassad utifrån skolans behov.
Länsgränsöverskridande busstrafik finns mot samtliga angränsande län varav Länstrafiken Sörmland kör till/från Stockholm och Östergötlands län. I Östergötland omfattar trafiken tre linjer med begränsat utbud mellan Vingåker/Katrineholm och Hävla i Finspångs kommun samt mellan Nyköping och Krokek i Norrköpings kommun. Mot Stockholms län fyller busstrafiken, med undantag av Gnesta, som har pendeltågstrafik, en viktig roll för kommunerna närmast länsgränsen som komplement till tåget. I synnerhet för arbetsresor till/från Södertälje där satsningar i busstrafiken har skett på senare år. Detta av anledning att Södertälje Syds något perifera läge har inneburit låga marknadsandelar för resandet med kollektivtrafiken till Södertälje.
Det finns även sedan några år tillbaka busstrafik mellan Trosa och Liljeholmen via den s.k.
Trosabussen. Upplands Lokaltrafik trafikerar linje 876 mellan Strängnäs och Enköping och Länstrafiken Örebro linje 722 mellan Vingåker och Odensbacken i Örebro kommun.
Varje år görs det drygt 9 miljoner bussresor i Länstrafiken Sörmlands busstrafik. Av dessa görs drygt 75 % i stadstrafiken. Generellt är trenden att resandet ökar i städerna medan det minskar i landsbygdstrafiken. Det senare kan till stor del förklaras av att antalet skolelever minskar. I landsbygdstrafiken görs nästan hälften av resorna av skolelever medan endast var femte resa görs med pendlar- eller pendlarpluskort. Även i stadstrafiken är andelen skolkortsresor hög vilket till stor del förklaras av de fria elevresorna i Eskilstuna. Sett till antal resenärer domineras landsbygdstrafiken av linje 715 mellan Nyköping och Oxelösund som har mer än dubbelt så många resor som linjen med näst mest resande.
En detaljerad beskrivning av det regionala linjenätet inklusive statistik återfinns i bilaga 1. Den lokala linjetrafiken beskrivs i detalj i rapporterna från respektive kommunöversyn.
28
Antal Landsbygd Stad
Tidtabellskilometer 9 844 000 3 375 000
Tidtabellstimmar 239 000 177 200
Fordon 134 61
Linjer 104 30
Hållplatser 4500
Påstigande 2 308 268 6 943 497
Nyckeltal busstrafik i Sörmlands län (2010)
Fördelning färdbevis stadstrafik respektive landsbygdstrafik (2010)
Antal påstigande, exklusive skolkortsresor, per linje (endast regionala stomlinjer) 2007 jämfört med 2010
29 Särskild kollektivtrafik
Med särskild kollektivtrafik menas samhällsbetald trafik som kräver särskilt tillstånd för att få resa. De vanligaste särskilda trafikformerna är skolskjuts, färdtjänst och sjukresor. I Sörmland är skolskjutsar och färdtjänst ett kommunalt ansvar medan landstinget ansvarar för sjukresor.
Landstinget och samtliga kommuner utom Strängnäs har gemensamt upphandlad beställningscentral (med Samres AB som utförare) för samordningen av sjuk- och färdtjänstresor.
Eskilstuna kommun har även viss samordning av skolskjuts och särskoleskjutsar via beställningscentralen. Myndighetsutövning, d.v.s. behovsprövning, fastställande av regelverk etc.
ligger hos respektive kommun såväl när det gäller färdtjänst som skolskjuts.
I Sörmland utförs en stor del av skolskjutsarna inom ramen för den allmänna kollektivtrafiken där kommunerna köper färdbevis genom Länstrafiken. Undantaget är Trosa kommun där samtliga grundskoleskjutsar utförs i den särskilda kollektivtrafiken.
Trafikekonomi
Det totala underskottet, d.v.s. vad kommuner och landsting investerar i länets kollektivtrafik beräknas 2012 uppgå till knappt 380 miljoner kr. Av detta är knappt 120 miljoner ersättning till SJ för tågtrafiken på Svealandsbanan, Sörmlandspilen, UVEN och Nyköpingsbanan. Den regionala landsbygdstrafiken uppgår till ca 86 miljoner kr medan den lokala landsbygdstrafikens underskott beräknas uppgå till ca 78 miljoner kr. Stadstrafikens kostnader uppgår till ca 74 miljoner kr varav Eskilstunas står för drygt hälften.
Kostnadstäckningen, den del av trafikkostnaderna som täcks av intäkter beräknas 2012 uppgå till 44 % för busstrafiken (inklusive intäkter från kommunerna för köp av färdbevis till skolelever).
Underskottsfördelning, rambudget 2012
30