Många av artiklarna belyser komplexiteten mellan privata faktorer och arbetsmiljöfaktorer, och att dessa i kombination med varandra står i samband med sjukskrivning, som följande kod visar “combination of personal and work situation resulted in long-term sickness absence” (se tabell 4). Detta tema kan vara det som påverkar kvinnans psykiska hälsa, sjukskrivning, utbrändhet och förtidspensionering till största del, enligt vår tolkning då kombinationen berör hela kvinnans livssituation. Detta tema framkom ur materialet då flera meningsbärande enheter visade att denna kombination var vanligt förekommande, och därför ansågs detta vara väsentligt att belysa. Analysen visar att arbetande kvinnor har svårt att sätta gränser, vilket gäller både i det privata livet, i arbetslivet och i privat och arbetsliv i kombination. Svårigheterna i gränssättningen visades bidra till stress bland kvinnorna.
Denna stress påverkar förmodligen både det privata livet och arbetslivet, vilket kan skapa en
“ond cirkel” och det blir då svårt att veta vart stressen från början kommer ifrån, om det är från privatlivet eller arbetslivet. Från en preventiv synvinkel kan det vara väsentligt att veta vilka faktorer som orsakar stressen för att på ett effektivt sätt kunna reducera den eventuella ohälsan som uppkommer från den bristande förmågan att sätta gränser.
Koden från kategorin Private and work life ”work and private demands is a determinant for long term sickness” (se tabell 4) belyser att kvinnan upplever höga krav både i det privata livet och i arbetslivet. Varför är det så här? Anledningen till att kvinnor upplever fler krav i arbetslivet kan vara att kvinnor ofta arbetar med kontaktyrken, vilket ökar risken för psykologisk stress och minskad kontroll över arbetssituationen (SOU, 2015). Kraven i privata livet kan uppstå på grund av att kvinnor upplever ett större ansvar för barn och hushållsarbete. Dessa krav kan uppstå som ett resultat av ojämlika förhållanden i hemmet men även för att kvinnor själva upplever att de måste ”leva upp till sin roll som kvinna”
orsakat av föråldrade könsnormer. Detta styrker Arbetsmiljöforskning (2015) som beskriver att kvinnor oftare än män är mer missnöjda med livsbalansen, då kvinnor tar större ansvar i hemmet och detta påverkar även arbetssituationen. Stressforskningsinstitutet (2013) menar att arbetssituationen blir påverkad på grund av bristande återhämtning, då kraven i privatlivet kan upplevas som övermäktiga och detta kan orsaka att det inte finns något utrymme för återhämtning.
En reflektion som har uppstått under diskussionens gång är att kvinnan i dagens samhälle kan uppleva rollkonflikter och krav inom sig själva. Å ena sidan kan det vara viktigt att uppfylla den traditionella kvinnliga rollen som innebär att hantera alla åtaganden i livet utan att uppleva dessa som utmanande. Å andra sidan ska kvinnan vara den moderna jämställdhetskämpen, samtidigt som de förlegade könsnormerna lever kvar. Detta kan skapa en dubbel börda och dåligt samvete för att kvinnan inte kan leva upp till båda rollerna samtidigt, det blir som en inre kamp.
21 Tema 3 Privata faktorer
Detta tema var överraskande (men inte oväntat) då sökorden i datainsamlingen endast berörde arbetsmiljörelaterade faktorer, trots detta framkom ett helt tema som behandlar privata faktorer. Det var flera artiklar som belyste faktorer i familjeliv och privatliv som var avgörande för kvinnornas psykiska hälsa. Vi utgick från en induktiv ansats och det upplevdes fel att ignorera de meningsbärande enheter som existerade i artiklarna. Vi valde att ta med detta tema, då det enligt vår åsikt berikade resultatet.
Arbetsmiljöforskning (2013) beskriver att det kan vara svårt att veta vart den psykiska ohälsan härstammar ifrån eftersom det kan finnas riskfaktorer i vardagslivet och i yrkeslivet.
Järf (2006) intervjuade heltidsarbetande heterosexuella par och resultatet visade att kvinnor förväntades att ta ansvar över en större del av arbetsbörda i hemmet än vad männen förväntades att göra. Kvinnorna rapporterade även en upplevd otillräcklighet gällande arbets- och familjeliv, detta upplevdes ej bland männen. Detta stärker även vår analys med koden “woman spend more time on housework than men”(se tabell 5) från Tema 3. Detta tema kan vara orsakat av de befintliga könsnormer som existerar i samhället, då analysen bland annat visade att kvinnor utför dubbelt så mycket hushållsarbete än män. Detta är därför ett extremt komplex tema då individuella val bildar ett kollektivt beteende format av normer, som kan vara skadliga, speciellt för kvinnan.
Koden “risk factors for disability pension is low education and foreign born” från kategorin Socioeconomic factors (se tabell 5) speglar hur verkligenheten ser ut för många människor.
Detta styrker folkhälsomyndigheten (2020) som beskriver att, bland annat individer med en låg utbildningsnivå och som är utlandsfödda många gånger har sämre levnadsvillkor som påverkar hälsan i livet, från barndom till vuxenliv. Alla koderna i kategorin Socioeconomic factors innehöll “low education” och folkhälsomyndigheten (2015) rapporterar att individer med låg utbildning har sämre hälsa än högutbildade, samt att skillnaderna i hälsa mellan dessa grupper ökar. Koderna visade även att låg utbildningsnivå är en riskfaktor för sjukskrivning. De individer som redan har sämre förutsättningar sätts i en orättvis position att erfara en hög risk för sjukskrivning, vilket kan skapa en ekonomisk ansträngning. Denna ansträngning kan sannolikt inte bidra till framtida god hälsoutkomst. En hög utbildningsnivå ska inte behövas för att uppnå god hälsa år 2020. Enligt SCB (2019a) arbetar kvinnor ofta inom service och omsorg, vilket många gånger inte kräver en hög utbildning. Detta innebär att kvinnor kan ha en “dubbel” risk att erfara psykisk ohälsa och sjukskrivning, då Tema 1 belyser att kvinnor erfara ogynnsamma arbetsmiljöfaktorer och Tema 3 belyser att låg utbildning är en riskfaktor för sjukskrivning.
Kvinnorna i artiklarna upplevde olika former av obalans i livet som bidrar till stress och brist på energi. Detta visar kategorin Imbalance. Stressforskningsinstitutet (2013) beskriver att brist på energi och återhämtning kan bidra till skadlig stress. Har individen en obalans i det privata livet kan det vara att individen inte har prioriterat nödvändig återhämtning utan istället har använt sin energi på andra aktiviteter. Koden “imbalance between doing things for themselves and other results in stress related disorders” från kategori imbalance och koden “lack of energy and lack of recovery predicted stress related disorder among women”
22
från kategorin private life (se tabell 5), visar på att kvinnor kan uppleva en obalans och möjligtvis prioritera bort sina egna behov och återhämtning.
Tema 4 Att vara kvinna
Detta tema uppfattas spegla hur kvinnorna upplever sin situation på arbetsmarknaden, samt hur män upplever hur det är att arbeta på kvinnodominerade arbetsplatser, som då indirekt indikerar på hur arbetsmiljön är på kvinnodominerade arbetsplatser.
Kategorierna och koderna i detta tema reflekterar hur könsnormer som existerar i samhället kan påverkar kvinnan, koderna från kategorin Being a woman som följer visar exempel på detta “pressure to achieve more because being a woman” och “woman in male dominated work is more bound by gender rules” (se tabell 6). Att endast vara kvinna var en faktor som påverkade kvinnors arbetssituation, då de upplevde press och en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö.
Analysen visar att män som arbetar på kvinnodominerade arbetsplatser har en högre risk för depression än män som arbetar på mansdominerade arbetsplatser (se tabell 6). Detta tyder på att den psykiska ohälsan inte är kopplad till kön. Västra Götalandsregionen (2019) styrker detta, då regionen beskriver att det är ett strukturellt problem och inte ett “kvinnoproblem”, eftersom kvinnor och män arbetar inom olika yrkesbranscher och har olika hierarkiska positioner. I analysen framkom samma resultat, exempel på detta är koderna “burnout is not related to female sex” från kategorin Being a woman och “no difference in psychological distress between male/female dominated work after adjusting for gender” från kategorin Gender composition (se tabell 6). Arbetsmiljöverket (2016) rapporterar att om män och kvinnor utsätts för samma arbetsvillkor finns det inga skillnader mellan mäns och kvinnors hälsa, detta går i samma linje som vårt resultat.
Prevent (2016) beskriver att kvinnors arbetsmiljö ständigt har blivit nedprioriterat, då det har forskats mer på mäns arbetsmiljö än på kvinnors arbetsmiljö trots att det är kvinnor som är överrepresenterade gällande sjukskrivning.
Tema 4 var ett tydligt tema som framkom ur materialet, dock kan det ha förstärkts av vår förförståelse och av att alla artiklar handlade i huvudsak om kvinnor, då syftet var att fokusera på kvinnor. Vår tolkning är att kvinnor är nedprioriterade inom alla aspekter i samhället och därför även i arbetslivet. Vi inser i efterhand att syftet med litteraturöversikten var snävt då fenomenet är mer komplext än att “bara” grundas i arbetsmiljöfaktorer.
Metoddiskussion
Hur har vår förförståelse påverkat och tolkat resultatet?
Malterud (2014) menar att det är omöjligt för forskaren att inte påverka forskningsprocessen.
Detta är vi medvetna om, då valet av problemområde förmodligen är påverkat av våra personliga erfarenheter av att vara kvinna. Malterud (2014) beskriver även att forskarens förförståelse inte behöver vara negativt, om forskaren är medveten om sina personliga referensramar och att förförståelsen inte tar över studien. Hur resultatet har blivit påverkat av vår förförståelse är svårt att med säkerhet veta, samma material hade kunnat analyserats
23
och tolkats annorlunda av individer med andra personliga erfarenheter. Möjligtvis har vår förförståelse påverkat uppkomsten av Tema 3 och Tema 4, då privata faktorer och kvinnans upplevelser ej skulle belysas enligt syftet, däremot bedömdes det vara oetiskt att inte inkludera dessa resultat. Våra personliga referensramar har inte hämmat någon del av processen, utan materialet har fått tala.
Reflektion över metodvalet
Metoden är lätt att följa då den innehåller tydliga steg som är svåra att misstolka. Metodens datainsamling upplevdes ibland som tung, då den innehåller till största del inläsning inom problemområdet och läsning av artiklar som eventuellt ska ingå i litteraturöversikten. Då syftet var väl avgränsat underlättade detta litteratursökningen och att välja de relevanta artiklarna var okomplicerat. Litteraturöversikten möjliggjorde för att få en bredare översikt och förståelse för problemet, och kunde inkludera en större målgrupp än om en enkätundersökning hade genomförts. Analysprocessen utgick från Graneheim och Lundmans (2004) artikel Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Artikeln var enkel att följa vilket underlättade analysen. Analysmetoden gjorde det möjligt för kategorierna att enkelt bilda teman. Teman framträdde ur materialet och det var inget som “tvingades fram”.
Svagheter och styrkor med litteraturöversikten
En svaghet med studien är att syftet var för snävt, då det blev tydligt under processens gång att det är fler faktorer än “bara” arbetsmiljöfaktorer som påverkar kvinnors psykiska ohälsa, sjukskrivning, förtidspensionering och utbrändhet på grund av psykisk ohälsa. Artiklarna i litteraturöversikten, och analysen av de meningsbärande enheterna, kondenseringen, kodningen, kategorierna och teman var skrivna på engelska som inte är vårt modersmål.
Detta kan omedvetet ha bidragit till misstolkningar och att vi har förbisett väsentlig data.
Många av de utvalda artiklarna var av tvärsnittsdesign, vilket innebär att det inte går att dra några kausala samband. En svaghet med studien är kriteriet 10 years i litteratursökningen, då vissa artiklars insamlade data kan vara äldre än från år 2010. Eftersom samhället är i ständig förändring kan detta innebära att vissa av artiklarna inte är förenliga med till exempel dagens arbetsplatser, arbetsmiljö, kvinnans plats på arbetsmarknaden och könsnormer.
Tidsintervalet nyttjades på grund av att det fanns en brist på aktuella studier, genomförda i Sverige gällande fenomenet som studeras. I det engelska språket saknas det ett korrekt översatt begrepp för sjukskrivning, därför har artiklarnas begrepp nyttjats som är följande, sick listed, long term sickness absence, long term sick listening och sick leave. Dessa begrepp har tolkats vara desamma som sjukskrivning vilket kan ha orsakat begreppsförvirring och eventuell översättningsbias.
En fördel med studien är att alla artiklar är granskade med vedertagna checklistor för varje studietyp. Alla artiklarna var av god kvalitet och uppfyllde majoriteten av kraven i checklistorna. Alla artiklarna var även publicerade tidskriftsartiklar vilket innebär att artiklarna redan är väl granskade och godkända. Alla artiklarna kunde på något vis besvara studiens syfte. De artiklarna som även inkluderade män, genomförde separata könsanalyser
24
vilket var nödvändigt för studiens syfte, då målgruppen är kvinnor. Litteraturöversikten inkluderade olika yrkesgrupper, till exempel, tjänstekvinnor, sjukvårdspersonal och kvinnor på mansdominerade arbetsplatser, vilket bidrog till en större förståelse för fenomenet, än om endast en yrkesgrupp hade inkluderats. Vi minimerade risken för översättningsfel då analysprocessen genomfördes på engelska. Det enda som översattes från engelska till svenska var titlarna på teman och kategorier. Den induktiva ansatsen genomsyrade läsning av artiklarna, analysen och resultatet, vilket bidrog till att materialet fick styra utkomsten, samt att det minimerade risken för att vår förförståelse skulle påverka resultatet i för stor utsträckning. För att kvalitetsgranska litteraturstudien nyttjades Prisma, som är en checklista för litteraturöversikter och metaanalyser (Prisma, 2009).
Validitet & reliabilitet
Intern validitet: Malterud (2014) menar att den interna validiteten beskriver att studien har en heltäckande bild av det som ska undersökas. Syftet och sökorden i litteratursökningen var väl avgränsade och skapade inte rum för missförstånd, vilket innebär att de utvalda artiklarna endast berörde det fenomen som skulle undersökas. Malterud (2014) beskriver att den kommunikativa validiteten är väsentlig för att förmedla för läsaren hur studien har genomförts. Detta för att kunna föra vidare den kunskap som framkommit, och det har tagits i beaktning. Vår förförståelse har under flera tillfällen i texten beskrivits och hur detta kan ha påverkat processen. Transparens har varit väsentlig och fullständig litteratursökningstabell (se tabell 1) och resultattabell (se bilaga 1) av artiklarna finns tillgängliga i text och som bilaga. Analysprocessen har beskrivits steg för steg och även inkluderats som bilaga (se bilaga 3). När egna tolkningar uttryckts har detta varit tydligt och då inte hänvisat till en referens. En faktor som kan ha skadat trovärdigheten är att vi inte kan
“sätta oss in i” varje kulturell kontext som artiklarna har berört, till exempel, att vara ensam kvinna på en mansdominerad arbetsplats eller att arbeta inom sjukvården (Malterud, 2014).
Extern validitet: Resultatet kan eventuellt generaliseras i vissa grupper, exempelvis, kvinnor i arbetsför ålder som bor i Sverige, kvinnor som arbetar inom sjukvården eller som tjänstemannakvinnor och kvinnor som är anställda inom offentlig sektor. Många artiklar, åtta till antalet, hade ett representativt urval från hela den svenska befolkningen med separat könsanalys, dock är inte resultatet heltäckande då litteraturöversikten är begränsad och innehåller endast 20 artiklar. Som beskrivet ovan är många av artiklarna tvärsnittsstudier vilket innebär att det är omöjligt att säga vad som är orsak och verkan, detta kan möjligen skadat den externa validiteten.
Reliabilitet: Litteraturöversikten är replikerbar, då vi detaljerat har beskrivit studiens alla steg och inkluderar bilagor samt tabeller, vilket innebär att undersökningen har en god transparens (Bryman, 2015). Däremot kan resultatet bli annorlunda beroende på vem som genomför undersökningen på grund av att i kvalitativ analys är forskarens tolkning en del av analysprocessen (Malterud, 2014). Vi som genomfört litteraturöversikten har uppfattat analys och resultat på samma vis, och varit överens om teman och kategorier, vilket stärker den interna reliabiliteten (Bryman, 2015).
25 Etiska aspekter
Alla artiklar har fått godkänt av etiska kommittéer, förutom i de studier där etiskt godkännande ej krävdes. Då alla artiklar är sedan tidigare granskade och publicerade i tidskriftsartiklar krävds det inte några ytterligare etiska överväganden.
Slutsats
Syftet med studien var att belysa vilka arbetsmiljöfaktorer som står i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa bland kvinnor på arbetsmarknaden i arbetsför ålder i Sverige. Resultatet av detta examensarbete har lett fram till fyra teman, varav Tema 1 Arbetsmiljöfaktorer (Work environment factors) var det mest framträdande temat med flest kategorier och koder. Detta tema besvarade mest studiens syfte, där följande arbetsmiljöfaktorer står i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa: ledarskap (leadership), hög arbetsbelastning (high workload), höga krav (high demands), organisatoriska faktorer (organizational factors), kompetensbrist (lack of competence), konflikter (conflicts), delaktighet på arbetsplatsen (participation at workplace), låg kontroll över arbete (low job control), belastad arbetssituation (job strain) och socialt stöd (social support).
Det framkom dock ytterligare tre teman som inte bara hanterade arbetsmiljöfaktorer, utan även faktorer i privatliv, en kombination av privata faktorer och arbetsmiljöfaktorer samt att vara kvinna.
Resultatens praktiska betydelse för folkhälsan kan vara att det är centralt att arbeta förebyggande med kvinnors arbetsmiljö och miljön på kvinnodominerade arbetsplatser.
Detta på grund av att resultatet belyser att kvinnor rapporterade en sämre arbetsmiljö än män.
Män på kvinnodominerade arbetsplatser rapporterade sämre hälsa än män på mansdominerade arbetsplatser, detta indikerar på att kvinnodominerade arbetsplatser är nedprioriterade. Den psykiska ohälsan är ett stort folkhälsoproblem, där flest kvinnor sjukskriver sig på grund av psykiatriska diagnoser. Att förbättra arbetsplatser och skapa goda arbetsmiljöer kan bidra till en minskning av den arbetsrelaterade psykiska ohälsan samt bidra till en mer jämlik hälsa i befolkningen. Framtida studier bör fokusera på endast kvinnor och deras upplevelser kring att vara kvinna i arbetslivet, i privat- och familjelivet samt i samhället i stort. Vi insåg att den psykiska ohälsan bland kvinnor inte bara beror på arbetsmiljöfaktorer utan berör flera aspekter som behöver belysas. Detta problem är inte ett könsrelaterat utan ett strukturellt problem. Långsiktiga samhällspolitiska insatser är väsentliga för att motarbeta dessa obefogade skillnader gällande psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.
26
REFERENSER
Afa försäkring. (2012). Psykisk ohälsa. Hämtad 2019-11-15 från:
https://www.afaforsakring.se/globalassets/forebyggande/analys-och- statistik/arbetsskaderapporten/ovriga-rapporter-om-arbetsskador-och-sjukfranvaro/psykisk_ohalsa_korr6.pdf
Aktuell Hållbarhet. (2020). Så ska kvinnors ställning på den globala arbetsmarknaden stärkas. Hämtad 2020-04-22 från https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/sa-ska-kvinnors-stallning-pa-den-globala-arbetsmarknaden-starkas/
Arbetsmiljöverket. (2016). Kvinnor och mäns arbetsvillkor- betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall. (2016:2).
Hämtad:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/kvinnors-och-mans-arbetsvillkor-kunskapssammanstallning-rap-2016-2.pdf
Arbetsmiljöforskning. (2013). I det gränslösa arbetslivet får var och en sätta gränser?
Hämtad 2020-04-30 från: https://arbetsmiljoforskning.se/i-det-granslosa-arbetslivet-far-var-och-en-sjalv-satta-granser/
Arbetsmiljöforskning. (2015). De flesta arbetstagare vill hålla på gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Hämtad 2020-05-04 från: https://arbetsmiljoforskning.se/de-flesta-vill-halla-pa-gransen-mellan-arbetsliv-och-privatliv/
Arbetsmiljöupplysningen. (u.å). Utmattningssyndom (Utbrändhet). Hämtad 2020-04-02 från: https://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Amnen/Utmattningssyndromutbrandhet/
*Baltzer, M., Westerlund, H., Backhans, M., Melinder, K. (2011). Involvement and structure: A qualitative study of organizational change and sickness absence among women in the public sector in Sweden. BMC Public Health 11, (318).
https://doi.org/10.1186/1471-2458-11-318
Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder. [uppl:2]. Liber: Stockholm Casp. (2018). Casp Checklist. Hämtad 2020-04-20 från: https://casp-uk.net/casp-tools-checklists/
Elwer, S., Harryson L, Bolin M, Hammarström, A. (2013) Patterns of Gender Equality at Workplaces and Psychological Distress. PLoS ONE 8(1): e53246.
https://doi:10.1371/journal.pone.0053246
27
*Elwér, S., Johansson, K. & Hammarström, A. (2014). Workplace gender composition and psychological distress: the importance of the psychosocial work environment. BMC Public Health 14, (241). Doi: https://doi.org/10.1186/1471-2458-14-241
Europeiska arbetsmiljöbyrån.(2019). Kvinnor och arbetsmiljö. Hämtad 2019-11-12 från:
https://osha.europa.eu/sv/themes/women-and-health-work
*Falkenberg, A., Nyfjäll, M., Hellgren, C.( 2012). Social Support at Work and Leisure Time and Its Association with Self-rated Health and Sickness Absence. Work, 43 (4) 469 – 474. Doi: https://10.3233/WOR-2012-1381
Folkhälsomyndigheten. (2020). Hur hänger livsvillkor och hälsa ihop? Hämtad 2020-04-27 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/hur-hanger-livsvillkor-och-halsa-ihop/
Folkhälsomyndigheten. (2015). Utbildningsnivå och hälsa- hur hänger de ihop? Hämtad 2020-04-27 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/u/utbildningsniva-och-halsa-hur-hanger-de-ihop/
Forte. (2015). En kunskapsöversikt- psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. Hämtad 2019-11-14 från: https://www.forte.se/app/uploads/2015/04/psykisk-ohalsa-arbetsliv.pdf Forte. (2017). Ökade psykisk ohälsa- på väg att förklaras. Hämtad 2020-04-30 från:
https://forte.se/artikel/okande-psykisk-ohalsa-pa-vag-att-forklaras/
Försäkringskassan. (2015). Vård och omsorg har flest nya sjukfall i Sverige. Hämtad 2020-02-27 från: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e1c99b35-629c-4801-944a-81dd359b303c/korta-analyser-2015-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID=
Försäkringskassan. (2016). Sjukfrånvarons utveckling 2016. (2016:7) Hämtad från:
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a2001891-5c47-4b8a-b47b-64dfbbd48555/socialforsakringsrapport_2016_07.pdf?MOD=AJPERES
Försäkringskassan. (2020). Sjukpenningtalets utveckling Skillnaden mellan kvinnors och
Försäkringskassan. (2020). Sjukpenningtalets utveckling Skillnaden mellan kvinnors och