ARBETSRELATERAD
PSYKISK OHÄLSA BLAND KVINNOR I SVERIGE- ETT KOMPLEXT PROBLEM
En litteraturöversikt
WORK-RELATED MENTAL ILL-HEALTH AMONG WOMEN IN SWEDEN- A COMPLEX
PROBLEM
A litterature review
Examensarbete inom huvudområdet Folkhälsovetenskap
Grundnivå
15 Högskolepoäng Vårtermin- 2020
Författare: Lo Forsgren & Marie Krig
Författare: Lo Forsgren Marie Krig
SAMMANFATTNING
Titel: Arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland kvinnor i Sverige- ett komplext problem – En litteraturöversikt
Författare: Forsgren, Lo; Krig, Marie
Avdelning/Institution: Avdelningen för biomedicin och folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Folkhälsovetenskapligt program, Examensarbete i folkhälsovetenskap G2E, 15 hp
Handledare: Suominen, Sakari
Examinator: Gustafson, Deborah
Sidor: 57
Nyckelord: kvinnor, psykisk ohälsa, Sverige, arbetsmiljöfaktorer, privatliv
___________________________________________________________________________
Sammanfattning
Introduktion: Arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland arbetande kvinnor i Sverige är ett aktuellt folkhälsoproblem då ohälsotalet i denna grupp är högt. Den nationella arbetsrelaterade psykiska ohälsan sammanhänger i hög grad med stressrelaterade symtom som även är orsaken bakom långtidssjukskrivningar. Kvinnor sjukanmäler sig tre gånger oftare än män. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa vilka arbetsmiljöfaktorer som står i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa bland kvinnor på arbetsmarknaden i arbetsför ålder i Sverige.
Metod: Metoden som använts för att besvara syftet var en induktiv tematisk innehållsanalys av 20, både kvalitativa och kvantitativa sakkunniggranskade vetenskapliga tidskriftsartiklar.
Resultat: Ur analysen framkom fyra teman, arbetsmiljöfaktorer, kombination av arbetsmiljöfaktorer och privata faktorer, privata faktorer och att vara kvinna. Tema arbetsmiljöfaktorer var det mest framträdande och besvarade även mest syftet. De arbetsmiljöfaktorer som enligt vår analys står mest i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är följande:
ledarskap, hög arbetsbelastning, höga krav, organisatoriska faktorer, kompetensbrist, konflikter, delaktighet på arbetsplatsen, låg kontroll över sitt arbete, belastande
arbetssituation och avsaknad av socialt stöd.
Slutsats: Resultatet visade att arbetsmiljöfaktorer påverkar kvinnornas psykiska hälsa i
största mån, däremot är fenomenet mer komplext, då det framkom ytterligare tre teman som inte bara handlade om arbetsmiljöfaktorer, utan även faktorer i privatliv, en kombination av privata faktorer och arbetsmiljöfaktorer samt att vara kvinna. Detta resultat visar att det behövs mer forskning om upplevelsen av att vara en arbetande kvinna i sitt arbetsliv och i hennes privata liv.
ABSTRACT
Title: Work-related mental ill-health among women in Sweden- a complex problem – A literature review
Author: Forsgren, Lo; Krig, Marie
Dept./School: Department of Biomedicine and Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde
Course: Bachelor Degree Project in Public Health Science G2E, 15 ECTS Supervisor: Suominen, Sakari
Examiner: Gustafson, Deborah
Pages: 57
Keywords: women, mental ill-health, Sweden, work-environment factors, private life
Abstract
Introduction: Work related mental ill-health among women in Sweden is a public health problem as the prevalence of mental disorders in this group is high. Work-related mental ill- health is a primary reason behind long-term sick leave. Sickness from work is reported three times higher in women compared to men. Aim: The aim of this literature review was to illustrate which working environment factors are associated with mental ill-health, burnout, disability pension and sick leave due to mental ill-health among woman of working age in the labor market in Sweden. Methods: The method was an inductive thematic content analysis of 20, both qualitative and quantitative, published articles. Results: The analysis revealed four themes, work environment factors, private factors, combine work environment and private factors, and being a woman. Work environment factors represented the most prominent theme. These work environment factors identified by our analysis included:
leadership, high workload, high demands, organizational factors, lack of competence, conflicts, participation at the workplace, low job control, job strain and low social support.
Conclusion: The results show that work environment factors influence women`s mental health to a large extent. However, the phenomenon is complex. Three additional themes emerged that did not only deal with work environment factors, but also with factors in private life, a combination of private factors and work environment factors and being a woman. This
result shows that more research on the experience of being a working woman in her work life and in her private life is needed.
Begreppsförklaring
Arbetsplatskultur/Workplace culture: Hur bland annat normer, attityder och värderingar formar dagliga rutiner, beteenden och samtal på arbetsplatsen
Arbetsrelaterad psykisk ohälsa: Psykisk ohälsa hos individer orsakat av faktorer som existerar i arbetstagarens arbetsmiljö
Delaktighet på arbetsplatsen/Participation at the workplace: Individens möjlighet att påverka hens arbetssituation/arbetsuppgifter. Inflytande och kontroll över den egna arbetssituationen
Horisontell könssegregering: Yrken, branscher, organisationer eller arbetsplatser som är antingen kvinnodominerade eller mansdominerade
Hög arbetsbelastning/High workload: Fysisk och psykisk ansträngning över individens kapacitet som kan orsaka fysiska och psykiska besvär
Höga krav/High demands: Arbetsuppgifter som är fysiskt eller psykiskt krävande och kan påverka en individ negativt
Kompetensbrist/ Lack of competence: När individen upplever att hen inte har kompetensen att utföra sina arbetsuppgifter
Kommunikation: Dialog, attityder och informationsutbyte mellan individer
Konflikter/Conflicts: Osämja mellan medarbetare och/eller ledning/chefer på arbetsplatsen, i detta examensarbete innefattar detta begrep även en känsla av utanförskap och mobbning
Könssammansättning/ Gender composition: Hur fördelningen mellan kvinnor och män är på arbetsplatsen
Obalans mellan olika roller: Individen upplever svårigheter att ha en balans mellan livets olika roller, exempelvis, förälder, partner, chef, medarbetare osv
Organisatoriska faktorer/Organizational factors: Faktorer som påverkar hur arbetstagaren kan utföra sitt arbete, som associeras med de praktiska elementen, till exempel, arbetsplatsens ledning, arbetstider och organisatoriska förändringar
Ledarskap/Leadership: Att leda och skapa strukturer på en arbetsplats
Långtidssjukskrivning/Long-term sick leave: När individen varit sjukskriven 60 dagar eller längre
Låg kontroll över arbetet/Low job control: När individen upplever små möjligheter att påverka sin arbetssituation
Psykosociala faktorer/Psychosocial factors: Individens självupplevda arbetssituation som kan påverka hur arbetstagaren kan utföra sitt arbete, som associeras med de emotionellt betonade elementen, till exempel, krav och delaktighet. Detta begrepp innefattar aspekter i arbetsmiljön som ej är fysiska
Psykisk ohälsa/Mental ill-health: Psykisk ansträngning som påverkar den mentala hälsan, till exempel, oro, ångest, nedstämdhet och depression
Samhällsekonomisk kostnad: Värdet av den förlust av arbete hos arbetstagare som orsakats på grund av sjukskrivning (utgifter som inte är inräknade är kostnaden för eventuell vård, utbetalning av sjukpenning och rehabilitering för arbetstagaren)
Socialt stöd/Social support: Emotionellt stöd från medarbetare och chefer på arbetsplatsen
Socioekonomiska faktorer/Socioeconomic factors: En individs utbildningsnivå, yrkes grad och inkomst
Stress: När vi upplever krav som överstiger de fysiska och mentala resurserna som kan skapa en överbelastning. Långvarig överbelastning orsakar höga kortisolnivåer och kan vara skadliga
Belastande arbetssituation/Job strain: En arbetssituation där de psykologiska kraven är höga och arbetstagaren upplever låg kontroll
Svårt att sätta gränser/Hard setting limits: När individen upplever svårt att säga nej till arbetsuppgifter eller aktiviteter i det privata livet
Utbrändhet/Burn-out: När individen har utsatts för långvarig sjuklig stress som orsakat psykisk skada
Vertikal könssegregering: Andel kvinnor eller män som har chefsposter
Återhämtning/Mental or physiological recovery: När individen vilar efter psykisk och fysisk ansträngning för att hälsosamt orka med kraven i livet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ... 1
SYFTE ... 5
METOD ... 6
Datainsamling ... 6
Urval ... 6
Tabell 1 ... 7
Analys ... 9
Tabell 2 ... 10
Etiska överväganden ... 10
RESULTAT ... 11
Tabell 3 ... 12
Tabell4 ... 14
Tabell 5 ... 15
Tabell 6 ... 16
DISKUSSION ... 18
Resultatdiskussion ... 18
Figur 1 ... 19
Metoddiskussion ... 22
Slutsats ... 25
REFERENSER ... 26
Bilaga 1 ... 33
Bilaga 2 ... 41
Bilaga 3 ... 43
1
INTRODUKTION
Arbetsrelaterad stress är ett vanligt problem i hela Europa där Sverige uppvisar en hög nivå av rapporterad arbetsstress (Smet et al., 2005). Arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland kvinnor på arbetsplatser är ett aktuellt folkhälsoproblem då ohälsotalet i denna grupp är högt (Arbetsmiljöverket, 2016). Elwèr, Haryson et al. (2013) menar att den arbetsrelaterade ohälsan uppstår främst på arbetsplatser där kvinnor är i majoritet. Arbetsplatser där kvinnor är i majoritet är till exempel inom omvårdnad, service och skola (Statistiska centralbyrån, (SCB) 2019a). Riskfaktorer för arbetsrelaterad psykisk ohälsa, sjukskrivning och utbrändhet är främst höga krav, låg kontroll över arbetsuppgifter, belastad arbetssituation, lågt socialt stöd och obalans mellan ansträngning och belöning, samt konflikter på arbetsplatser (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, (FORTE), 2015). Arbetsmiljöverket (2016) beskriver att kvinnor upplever höga krav, låg kontroll och belastad arbetssituation i högre utsträckning än män. Dessa faktorer förekommer i större utsträckning på kvinnodominerande än på övriga arbetsplatser. I detta sammanhang indikerar begreppet kvinnodominerade yrken inte till makt utan till att kvinnorna är i majoritet, vilket inte är kopplat till att kvinnorna är i en maktposition, därför kan begreppet vara vilseledande. Vidare i texten kommer begreppet kvinnodominerade yrken att användas då passande synonym saknas.
Anledningen till att dessa riskfaktorer förekommer mer inom kvinnodominerande arbetsplatser, kan enligt Arbetsmiljöverket (2016) bero på systematiska skillnader på arbetsmarknaden som kan kopplas till den vertikala och horisontella könssegregeringen.
Aktuell statistik visar att det finns en horisontell könssegregering på den svenska arbetsmarknaden, år 2013 var 77 % av kommunanställda och 78 % av alla landstingsanställda kvinnor. I de mest kvinnodominerade yrkena, samma år, var 93%
kvinnor undersköterskor och sjukvårdsbiträden. De mest mansdominerade yrken var träarbetare och inredningssnickare, med 99% män. Den vertikala könssegregeringen visar att män i större utsträckning har chefsposter inom den privata sektorn, och att kvinnor har chefsposter inom kommun och landsting (SCB, 2014). Konsekvenserna av en könssegregerad arbetsmarknad är bland annat förtidspensioneringar och långtidssjukskrivningar för personal inom vård och omsorgssektorn, som är en kvinnodominerad arbetsplats (Vingård, Lundberg, et al., 2002). Försäkringskassan (2015) beskriver att anledningen till långtidssjukskrivningarna och förtidspensioneringarna beror på psykosociala och organisatoriska faktorer i arbetsmiljön.
Arbetsmiljö eller livssituation?
Stressforskningsinstitutet (2013) beskriver att individer som har barn, särskilt småbarn, kan uppleva krav hemifrån som inte skapar utrymme för återhämtning efter en utmanande arbetsdag, detta kan bidra till utbrändhet. Det kan därför vara svårt att med säkerhet veta om individerna upplever psykisk ohälsa på grund av arbetet, hemmamiljön eller på grund av en kombination av faktorerna. Detta styrker Suominen et al. (2007) i artikeln Job Strain, Life
2
Events, and Sickness Absence: a longitudinal cohort study in a random population sample, där författarna beskriver att det finns ett samband mellan kvinnlig sjukfrånvaro och livshändelser, i motsvarighet till män, där arbetsrelaterad stress och sjukfrånvaro var mer sammankopplade.
Ekonomisk belastning, fysisk och mental ansträngning utöver individens kapacitet, samt konflikter på arbetsplatsen är faktorer som kan påverka långtidssjukskrivning bland kvinnor som arbetar inom den offentliga sektorn (Vingård, et al., 2005). Detta kan tyda på att det är svårt att med säkerhet veta vad den psykiska ohälsan grundas i, om det beror på livshändelser i det privata livet, om det är arbetsmiljörelaterat, eller om det är en kombination av de olika faktorerna.
Hållbar utveckling och internationellt läge
Enligt Europeiska arbetsmiljöbyrån (2019) finns en internationell skillnad mellan kvinnors och mäns arbetsvillkor, där kvinnor oftare missgynnas i samband av olika hierarkiska positioner i arbetslivet, yrken och arbetsuppgifter. De kvinnliga arbetsuppgifterna uppfattas många gånger som okomplicerade och säkra, vilket oftast inte är fallet. De kvinnodominerade yrkena innebär även ofta en hög arbetsbelastning och stress. Trots att dessa skillnader existerar och har belysts så är de inte bekräftade och underskattas (Europeiska arbetsmiljöbyrån, 2019). Jämlikhet i arbetslivet är en friskfaktor gällande arbetsrelaterad psykisk hälsa menar Elwer et. al (2013), där studien visar att arbetsplatser som har lika stor andel av män som kvinnor, har en bra psykisk hälsa bland arbetstagarna samt låg psykologisk stress. Denna jämlikhet på arbetsplatserna saknas många gånger i stora delar av världen. Andel kvinnor som arbetar med yrken som skapar inkomst (jordbruk borträknad) är i utvecklingsländerna inte lika progressiv som i de utvecklade länderna, vilket skapar en ojämlik arbetsmarknad. En ökad trend som sker internationellt är att fler kvinnor arbetar med serviceyrken, ca 56% av den kvinnliga globala arbetsstyrkan befinner sig inom serviceyrken (Worldbank, 2019). Serviceyrken innebär många gånger kontakt med människor som enligt Statens offentliga utredningar (SOU, 2015) ökar risken för psykologisk stress, minskad kontroll och höga krav. FORTE (2015) beskriver att män och kvinnor har samma hälsoutkomst om de blir utsatta för likadana faktorer i arbetet.
Globalt finns det ett flertal länder där kvinnor inte har en plats på arbetsmarknaden, och majoriteten av de kvinnor som befinner sig på arbetsmarknaden arbetar på arbetsplatser där det finns ett flertal riskfaktorer som kan orsaka psykisk ohälsa (Worldbank, 2019) (SOU, 2015). Agenda 2030-de globala målen har utvecklats för att främja hållbar utveckling i världen. Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt kan direkt kopplas till detta ämne. Målet innebär bland annat anständiga arbetsvillkor för alla, med delmål 8.5, Full sysselsättning och anständiga arbetsvillkor med lika lön för alla (Globala målen, 2020). För att nå dessa mål krävs det att den ökade globaliseringen är hanterbar, för att inte försämra kvinnornas arbetsvillkor (Aktuell hållbarhet, 2020). Arbetsmarknaden för kvinnor kan försämras på grund av den ökade rörligheten som globaliseringen tillåter samt genom att skapa ”luckor” där vissa arbetslagar inte gäller, som kan försämra kvinnans arbetssituation ytterligare. För att skapa en hållbar utveckling på arbetsmarknaden krävs det att kvinnor arbetar inom de icke traditionella kvinnliga yrkena (Aktuell hållbarhet, 2020). Som beskrivet
3
ovan innebär kvinnodominerande yrken många gånger kontakt med människor, tillexempel vårdyrken eller serviceyrken, som är väsentliga för samhällets soliditet. Därför krävs det mer prioriteringar och förebyggande arbete kring dessa yrken för att en hållbar utveckling ska vara möjlig inom området.
Nationellt läge
Sverige är ett jämställt land och har världens första uttalade feministiska regering, vilket innebär att politiska beslut ska grundas ur ett jämställdhetsperspektiv (Regeringen, 2019).
Nationellt beror cirka 40% av alla sjukskrivningar på psykiska diagnoser, till exempel utbrändhet, stress och depression. Kvinnor sjukanmäler sig tre gånger mer än män. Enligt Sveriges riksdag (2018) är detta problem en jämställdhetsfråga, där sjukfrånvaron ofta beror på en hög arbetsbelastning, konflikter på arbetsplatsen och obalans mellan privat- och arbetsliv. Skandia (2018) rapporterar att psykisk ohälsa var den ledande orsaken till sjukskrivning de första fyra månaderna av 2018, och denna siffra har ökat med 17% sedan samma period år 2010. Den samhällsekonomiska kostnaden för alla registrerade sjukskrivningar, år 2017, var 62 miljarder kronor varav den psykiska ohälsan stod för 28,1 miljarder kronor. Sveriges riksdag (2018) beskriver den nationella arbetsrelaterade psykiska ohälsan som utmanande och att det i största mån är stressrelaterade symtom som är orsaken bakom långtidssjukskrivningar. Arbetsgivare behöver arbeta förebyggande kring de organisatoriska och psykosociala faktorerna på arbetsplatserna, för att främja arbetstagarnas psykiska hälsa. Sjukfrånvaron i region, landsting och kommun är ledande på den nationella arbetsmarknaden. Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2017) menar att detta inte beror på att arbetsmiljön skiljer sig åt mellan offentliga och privat sektor, utan att det beror på andra bakomliggande faktorer.
Försäkringskassan (2020) rapporterar att 12,2% av kvinnorna i Sverige hade sjukpenning i februari 2020, och 6,5% av männen i Sverige hade sjukpenning under samma tidsperiod.
Kvinnor tjänar 89% av en mans lön, och medellönen för en kvinna år 2018 var 32 600 kr och medellönen för en man samma år var 36 500 kr. Dessa skillnader beror bland annat på att kvinnor och män arbetar inom olika yrkeskategorier (SCB, 2019b). Landsorganisationen i Sverige (LO) (2019) rapporterar att kvinnor arbetar mer deltid än män. Kvinnor som arbetar med praktiska yrken och fysiska yrken arbetar 48% deltid, och i tjänstemannayrken arbetar kvinnor 24% deltid. Samma siffror för männen är 15% för praktiska och fysiska yrken och 10% för tjänstemannayrken (LO, 2019).
Preventiva faktorer Ur en hälsofrämjande synvinkel är det väsentligt att arbeta med preventiva åtgärder ur ett salutogent perspektiv. Detta styrker Institutionen för stressmedicin (2018), som beskriver hur en hälsofrämjande arbetsplats kan uppnås. De preventiva faktorerna är följande: balans mellan arbetets krav och individens resurser, tydligt och strategiskt ledarskap, tydliga mål och rollfördelning, delaktighet och inflytande i arbetsplaneringen, tydlig kommunikation, högt socialt stöd, meningsfullhet i arbetet, förutsägbarhet, positiv och tydlig feedback (Institutionen för stressmedicin, 2018). Både män och kvinnor på jämlika arbetsplatser
4
rapporterar bättre psykisk hälsa och har mindre psykologisk stress än på ojämlika arbetsplatser, menar Elwer et al. (2013). Detta tyder på att det krävs mer hälsofrämjande insatser på ojämlika arbetsplatser och dessutom fortsatt forskning kring vilka arbetsfaktorer som bör prioriteras, för att förebygga framtida psykisk ohälsa och sjukskrivning. Genom sådana insatser kan individuellt lidande och samhälleliga kostnader reduceras. I dagsläget är det mer förekommande med sekundära och tertiära åtgärder inom arbetsrelaterad ohälsa, det kan därför vara väsentligt att fokusera mer på förebyggande insatser (Holmer et al, 2016).
Folkhälsovetenskaplig relevans
Psykisk ohälsa är en ledande orsak till arbetsfrånvaro och nedsatt arbetskapacitet, där kvinnor är överrepresenterade. Detta är ett folkhälsovetenskapligt problem då det påverkar hela befolkningen i alla yrkeskategorier, även om den psykiska ohälsan är mer förekommande inom vissa arbetsområden (Arbetsmiljöverket, 2016). Enligt Afa försäkring (2012) rapporteras sjukskrivning på grund av psykiatriska diagnoser inom alla yrkesgrupper, dock erfara kvinnor fler stressdiagnoser och har mer långtidssjukskrivning än män. Män erfara fler ångest och depressionsdiagnoser. Enligt Organisation for economic CO- operation and development (OECD, 2013) är den psykiska ohälsan ett stort ekonomisk samhällsproblem, år 2013 var den sammanlagda kostnaden i Sverige för psykisk ohälsa (sjukvård, socialförsäkring och förlorad produktivitet för arbetsgivare) 70 miljarder kronor.
Det folkhälsovetenskapliga problemets konsekvenser är bland annat att individer som erfara psykisk ohälsa löper större risk för att dö i självmord och sjukdomar. Kvinnor är sjukskrivna mer än män samt lämnar arbetsmarknaden i högre utsträckning i förtid (Walker, MC Gee et al., 2015).
En feministiskt världsbild
Litteraturöversikten har ett induktivt förhållningsätt där materialet har fått tala. Dock är vi medvetna om att vi har en feministisk världsbild som präglar vår vardag, då vi är kvinnor och bär på olika erfarenheter. Detta har däremot inte fått styra datainsamlingen, valen av sökord eller val av meningsbärande enheter, kondensering och kodning. Valet av sökord baserades på tidigare forskning inom kvinnlig arbetshälsa, och studiens syfte har varit i fokus under processens gång. Vår världsbild kan ha påverkat indelningen av koder i kategorier och observation av teman. Detta har i så fall inte skett medvetet och de valda artiklarnas resultat har aldrig förvridits.
Varför är ämnet viktigt att studera?
Forskningen inom området arbetsliv och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa bland kvinnor är begränsad, trots att detta är ett folkhälsoproblem som berör både samhället och individer. Anledningen till att denna litteraturöversikt har valt att fokusera på kvinnors arbetsrelaterade psykiska ohälsa är för att kvinnor är mer frekvent sjukskrivna i psykiska diagnoser än män (Försäkringskassan, 2016). Enligt SCB (2019a) arbetar främst kvinnor inom arbeten där kontakt med människor krävs exempelvis, skola, omsorg och service.
Yrken som dessa är bland annat, undersköterskor, hemsjukvårdare, barnskötare,
5
förskollärare, vårdbiträden, lokalvårdare barnmorskor och sjuksköterskor. Dessa yrken innebär direkt kontakt med människor som kan skapa krav som är svåra att neka och ha kontroll över, jämfört med yrken där det ej ingår direkt kontakt med människor (SOU, 2015).
Arbetsrelaterad psykisk ohälsa ter sig vara ett väl utforskat område, däremot är många studier inriktade på både män och kvinnor (analyserna i dessa studier saknar ofta könsperspektiv) eller endast män. Observationen av att det brister i antal studier som endast fokuserar på kvinnor, lämnar ett avtryck att det krävs mer forskning som studerar kvinnors arbetsrelaterade psykiska ohälsa, då denna grupp är överrepresenterad gällande fenomenet.
Orsaken till att detta problem är relevant att studera är på grund av att det med preventiva och hälsofrämjande åtgärder går att förebygga, det är en kostsam och lång process för en individ att återgå till arbetet efter en sjukskrivning samt att det är kostnadskrävande för samhället (Holmgren et al., 2016). Att arbeta preventivt med organisatoriska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer kan reducera ohälsotalet bland kvinnor (Vingård et al., 2005). Dessutom är ett preventivt arbete otvetydigt etisk godtagbart då det kan undvika onödigt lidande. Arbetsmiljöupplysningen (u.å) beskriver att dålig arbetsmiljö kan leda till svår stress, vilket kan orsaka utbrändhet, psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och långtidssjukskrivning.
SYFTE
Syftet med litteraturöversikten är att belysa vilka arbetsmiljöfaktorer som står i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa bland kvinnor på arbetsmarknaden i arbetsför ålder i Sverige.
Frågeställningar
Står arbetsmiljöfaktorer i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa bland kvinnor på arbetsmarknaden i arbetsför ålder i Sverige?
Vilka arbetsmiljöfaktorer är mest framträdande och står i samband med den psykiska ohälsan, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa bland kvinnor på arbetsmarknaden i arbetsför ålder i Sverige?
6
METOD
Anledningen till att en litteraturöversikt nyttjades för undersökningen var på grund av utformningen av studiens syfte, samt att metoden skapade en djupare och bredare förståelse av problemets omfattning. En litteraturöversikt möjliggör ett representativt urval gällande målgruppen då målgruppen berör alla arbetande kvinnor i arbetsförålder i Sverige. En enkätundersökning hade då varit mer begränsad och mer koncentrerad på en specifik arbetsgrupp (tillexempel undersköterskor), vilket inte var intressant för denna undersökning.
Datainsamling
Databaserna CINAHL och PubMed användes vid litteratursökningen, dessa databaser valdes på grund av att de innehåller tidsskriftsariklar som berör ämnet hälso- och vårdvetenskap vilket var relevant för studiens syfte. Databaserna är allmänt accepterade och förekommande gällande insamling av forskningsmaterial. Karolinska institutet (2019) beskriver att PubMed är den största medicinska databasen, och att CINAHL inte är lika omfattande gällande artiklar som PubMed, men att det ändå är en god vetenskaplig databas. Databasen CINAHL användes som ett komplement till PubMed då CINAHL kan innehålla artiklar som inte finns i PubMed (Karolinska institutet, 2019).
För att översätta svenska söktermer till engelska nyttjades Svensk MeSH (Karolinska institutet, u.å). I PubMed användes MeSH terms för att finna relevanta sökord och bredda omfattningen på sökningar. I databasen CINAHL användes söktermerna från Svensk MeSH och PubMed MeSH terms. Fritext sökning användes även både i PubMed och CINAHL. I den första sökningen på databasen PubMed användes MeSH termerna ((("Sick Leave"[Mesh]) AND "Workplace"[Mesh]) AND "Women"[Mesh]) AND "Sweden"[Mesh],
denna sökning gav inga relevanta träffar, därav utökades sökorden.
För fullständig litteratursökning tabell se tabell 1. Resultatet av artiklarna och dess kvalité, samt information om artiklarna noterades i en resultattabell. För resultattabell se bilaga 1.
Urval
Inklusionskriterier för litteratursökningen var journal article, full text, 10 years och humans.
I databasen CINAHL gick det ej att välja inklusionskriterier human. Journal article användes för att endast tidskriftsartiklar skulle framkomma i sökningen. Fulltext användes för att säkerställa att hela artikeln fanns tillgänglig. Artiklarna fick inte vara äldre än 10 år, därför användes det ovan nämnda tidskriteriet, och kriteriet humans användes då målgruppen var människor. Sökorden var på engelska därför framkom det endast artiklar skrivna på engelska. Alla litteratursökningar utom en, innehöll sökorden woman och Sweden, en sökning innehöll female och Sweden. Sökorden användes för att säkerställa att artiklarna var relevanta för syftet. För fullständig litteratursökning se tabell 1.
7
Tabell 1: Litteratursökningstabell för insamling av data
Datum för sökning
Databas Söktermer Exklusions- och inklusions- kriterier
Antal träffar
Antal lästa abstrakt
Antal lästa artiklar
Antal inkluderade artiklar
2020-03-26 Pubmed ((("Sick Leave"[Mesh]) AND
"Workplace"[M
esh]) AND
"Women"[Mesh
]) AND
"Sweden"[Mesh ]
Journal Article, full text, 10 years, humans.
3 0 0 0
2020-03-26 Pubmed ((("Sick Leave"[Mesh]) AND
"Women"[Mesh
]) AND
"Sweden"[Mesh ]
Journal Article, full text, 10 years, humans.
13 3 3 2
2020-03-26 Pubmed Long-term and Sick leave and
Woman and
Sweden
Journal Article, full text, 10 years, humans.
30 6 4 3
2020-03-26 Pubmed Workplace and Stress and
Women and
Occupational Disease and Sweden
Journal Article, full text, 10 years, humans.
30 1 1 1
2020-03-27 Cinahl Public sector and Woman and Sweden
Fulltext 2010- 2020 academic journals
17 4 2 2
2020-03-27 Cinahl Psychosocial factors and
Work and
Woman and
Sweden
Fulltext 2010- 2020 academic journals
117 1 1 1
8
2020-03-27 Cinahl Risk factors and
Work and
Woman and
Sweden
Fulltext 2010–
2020, academic journals
56 1 1 1
2020-03-27 Pubmed Psychological Distress and
Work and
Woman and
Sweden
Journal Article, full text, 10 years, humans
18 1 1 1
2020-03-27 Pubmed Burnout and
Work and
Woman and
Sweden
Journal Article, full text och 10 years, humans
35 2 0 0
2020-03-29 Pubmed Woman and
Stress and Work and Sweden
Journal Article, full text, 10 years, humans
231 11 8 5
2020-03-29 Pubmed Female and stress and Work and Sweden and Risk factors
Journal Article full text och 10 years och human
179 4 1 1
2020-03-29 Pubmed Psychosocial and Work and
Woman and
Sweden
Journal Article, full text 10 years, human
91 2 1 1
2020-03-29 Pubmed Occupational health and
Woman and
Sweden and Mental health
Journal Article, full text 10 years, human
93 4 3 2
De valda artiklarna, 20 till antalet, i litteraturöversikten granskades via granskningsmallar från Statement strengthening the reporting of observational studies in epidemiology (Strobe) och en checklista från Critical Appraisal Skills Programme (Casp). Checklistorna som användes var Strobe Checklist for Cohort studies, Strobe Checklista for cross-sectional studies och Strobe Checklist for cohort, case-control and cross-sectional studies. Från Casp användes Casp Qualitative Checklist (Strobe, 2009) (Casp, 2018). Artiklarna granskades via checklistorna för att säkerställa kvalitén. Exempel på granskningsmall se bilaga 2. De artiklarna som exkluderades från litteraturöversikten uppnådde ej god kvalité, bidrog ej till
9
att uppfylla studiens syfte, samt att en artikel förekom av misstag två gånger. För fullständig information om de valda artiklarna se bilaga 1.
Analys
Analysmetoden som valdes var en induktiv tematisk innehållsanalys och analysen genomfördes utefter Graneheim och Lundmans (2004) artikel Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.
Majoriteten av artiklarna belyste individens eller målgruppens upplevelser och Malterud (2014) menar att kvalitativa metoder möjliggör att få en inblick i fenomenet ur ett djupare perspektiv samt från individens naturliga sammanhang. Därför ansågs denna metod lämplig.
De valda artiklarna inkluderade i vissa fall män, dock var majoriteten av deltagare i dessa artiklar kvinnor, förutom i en artikel, samt att alla artiklar innehöll separata analyser för kvinnor och män. I följande beskrivs stegen i analysen.
Steg 1: Första gången de valda artiklarna lästes granskades de via checklistorna som beskrives ovan, samt att väsentlig information om artiklarna noterades i en resultattabell. I tabellen noterades artikels titel, författare, tidskrift, land, studietyp, urval, resultat, kvalité och nackdelar. För resultattabell se bilaga 1.
Steg 2: Andra gången artiklarna lästes valdes meningsbärande enheter ut. De meningsbärande enheterna valdes på grund av att de ansågs vara relevanta för att uppfylla studiens syfte. De meningsbärande enheterna lästes igenom flera gånger och endast de mest väsentliga valdes ut för vidare analys.
Steg 3: En kondensering av de meningsbärande enheterna genomfördes för att komprimera innehållet till det mest väsentliga. För exempel på analysprocessen, meningsbärande enhet, kondensering och kod se tabell 2.
Steg 4: Kondenseringarna kodades för att komprimera innehållet ytterligare, för att i nästa steg kunna placera koderna i kategorier. Detta steg utfördes två gånger då kodningen första gången inte var av bra kvalité.
Steg 5: Koderna lästes igenom två gånger och delades in i olika färger. Varje kod som berörde samma ämne fick samma färg för att kunna hålla isär alla koder.
Steg 6: Varje grupp av koder fick ett kategorinamn som passade dess innehåll, exempel på kategorinamn var Hard setting limits, Conflicts och Job strain. Kategorierna innehöll mellan två och tolv koder. Det framkom sammanlagt 20 kategorier. Varje kod kunde endast placeras i en kategori för att utesluta dubblering i resultatet.
Steg 7: I detta steg tolkades det analyserade materialet och alla kategorier utom två bildade fyra teman. För hela analysen se bilaga 3. Alla steg utfördes gemensamt, förutom steg ett som utfördes enskilt.
10
Tabell 2: Exempel på processen från meningsbärande, kondensering till kod.
Just before her sick leave, one woman had worked many hours.
Her manager thought nothing of phoning her on a Friday evening and demanding that she had to complete a series of tasks by Monday morning. Since her sick leave she had reflected on this and now understood that she had made too few demands when this happened.
High workload and high demands and lack of mentorship from manager before sick leave. Made too few demands
High workload and high demands and lack of mentorship just before sick leave
A woman who had been at the same workplace for more than 20 years had understood that she should change employer to find a profession that suited her better. She had experienced difficulties keeping up with the rapid developments within the field of IT; her skills were now out of date, the workplace was turbulent and the work demanding.
She felt not competent due to organizational change despite being employed for more than 20 years and work became demanding. her work skills where no longer in use
Reorganization contributes to feeling of not competent and job became demanding
Etiska överväganden
Då detta är en litteraturstudie berörs inte de etiska överväganden i stor utsträckning, detta på grund av att ingen persondata har insamlats. Informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet är därför inget som behöver diskuteras.
Det har dock varit väsentligt att artiklarna i litteraturstudien har diskuterat etik, fått godkänt av en etiknämnd samt insamlat informerat samtycke av deltagarna om detta behövdes.
Malterud (2014) beskriver att forskarens perspektiv i kvalitativa metoder kan påverka resultatet, då det alltid går att beskriva verkligen ur olika infallsvinklar. Detta har tagits i beaktande under hela processen då till exempel materialet har fått ”tala” och ett induktivt tillvägagångssätt har nyttjats för att minimera risken för att förförståelsen skulle påverka resultatet.
11
Resultat
Sammanfattning av resultattabell för artiklarna, för hela resultattabell av artiklarna se bilaga 1.
De 20 valda artiklarna var i majoritet av kvantitativ karaktär, samt den mest förekommande studietypen var tvärsnittsstudie. Kohortstudier och fall-kontrollstudier påträffades även.
Endast två kvalitativa studier inkluderades i litteraturöversikten då det inte påträffades fler lämpliga kvalitativa artiklar. Alla studierna var genomförda i Sverige, förutom en studie som genomfördes i flera olika länder inklusive Sverige. De studier som berörde både män och kvinnor innehöll enligt kön uppdelade analyser. Processen att välja de mest relevanta artiklarna för studiens syfte skedde med noggrannhet, då många abstrakt lästes. De artiklarna som lästes i helhet uppfattades ha abstrakt som möjligtvis kunde besvara studiens syfte.
Sammanlagt bedömdes 22 artiklar vara relevanta och inkluderades i litteraturöversikten, dock exkluderas två av dessa då en var en dubblering och en hade en ofullständig resultatdel.
Artiklarna granskades utefter checklistor från Strobe och Casp, och varje studietyp granskades via olika checklistor. Exempel på checklista se bilaga 2.
Generella styrkor med studierna var följande: urvalsprocessen beskrevs tydligt, om etiskt godkännande krävdes beskrevs detta, beskrivande statistik var lätt att förstå, intressanta diskussioner, beskrivning av bias och svagheter med den egna studien och alla artiklarna uppfyllde majoriteten av kriterierna i checklistorna. Generella svagheter med studierna var följande: korta introduktioner, bristande etikdiskussioner och svår beskrivning av mätinstrumenten i de artiklar som använde sig av mätinstrument. För hela resultattabellen se bilaga 1.
Från analysen framkom fyra teman som följer: Tema 1: Arbetsmiljöfaktorer (Work environment factors), Tema 2: Kombination av arbetsmiljöfaktorer och privata faktorer (Combination of work environment and private factors), Tema 3: Privata faktorer (Private factors), och Tema 4: Att vara kvinna (Being a women). Det var två kategorier, health factors och public employment som ej platsade i något tema, dessa två kategorier valdes därför bort.
Resultatet från tema 1 och tema 2 som framkom i analysen bidrog speciellt till att uppfylla litteraturöversiktens syfte. Tema 3 och Tema 4 berör inte studiens syfte specifikt men det ansågs vara oetiskt och oärligt att inte inkludera alla resultat som framkom av analysen.
Tema 1 Arbetsmiljöfaktorer
De arbetsmiljöfaktorer som framkom ur analysen var följande: leadership/ledarskap, high workload/hög arbetsbelastning, high demands/höga krav, organizational factors/organisatoriska faktorer, lack of competence/kompetensbrist, conflicts/konflikter, participation at the workplace/delaktighet på arbetsplatsen, low job control/låg kontroll över arbetet, job strain/belastande arbetssituation och social support/socialt stöd. En belastande arbetssituation är en arbetssituation som skapas en kombination av höga krav och låg kontroll. Organisatoriska faktorer var den kategori som innehöll flest koder, och konflikter var den näst största kategorin. Kompetensbrist var den kategorin med minst koder.
12
Detta tema innehöll flest kategorier, tio till antalet och var mest framträdande i samtliga artiklar då alla studier berörde arbetsmiljöfaktorer i någon form. Alla kategorier i Tema 1 är faktorer som står i samband med sjukskrivning och/eller utbrändhet. Det förekom att kategorierna stod i kombination med varandra som till exempel High demand och Low control där en av koderna lyder ”high demand/ low control is associated with burnout among women.” När kvinnorna blev utsatta för flera belastande arbetsmiljöfaktorer i kombination ökade sambandet med utbrändhet, sjukskrivning och/eller förtidspensionering. I tabell 3 visas Tema 1 med tillhörande kategorier och utvalda koder. För att se hela analysen se bilaga 3.
Tabell 3: Tema 1 Arbetsmiljöfaktorer
Work Environment Factors/ Arbetsmiljöfaktorer
Kategorier
Leadarship High Workload
High Demands
Organization al factors
Lack of competence
Conflicts Participation
at the
workplace
Low Job Control
Job strain Social support
Koder
Poor leadership contributes to stress related symptoms
High responsibilit y and work overload contributes to exhaustion
High demands is associated with exhaustion for both sexes
Working shift is related to burnout
Work related risk factors:
lack of competence
Bullying at work, is associated with long term sick listening among woman
Employees have to have an active roll and get the right information to handle the organization al change well
Low job control is associated with sick leave
Job strain increased the risk for poor self-reported health
Low social support increased risk for disability pension
Lack of coaching/
mentorship contributes to exhaustion
Prevalent stress factors is high workload
High perceived stress owing to high demands
Part-time work is common among sicklisted women
Feeling of not
competent resulted in high workload, this impacted their health and private life
Conflicts at work increased the risk for sick leave
Work related risk factors is lack of influence on working hours
Low control is associated with health problem among women and men
Occupation- based high strain job is associated with higher mortality
All type of social support is important
13
Support from superior seems to reducehealth risks
Working outside working hours to handle new work tasks
High job demands increased risk for disability pension
Lack of staff and
resources is explanatory variable for burnout
Relationship conflicts increase employees’
perception of depression
Woman in male dominated workplace experience low control/
influence
More common with exhaustion and low job control among women than men
High job strain is associated with complex health problems
The higher the social support, the better
Informatio n from rumor/goss ip creates insecurities and worries
Sick-listed women with children in male dominated occupation worked more hours,
Sick leave
as a
strategy because of increased job demands due to
reorganizat ion
Job workplace mismatchin g
contributes to stress related symptoms
Reported threats of violence and sexual harassment is common among nurses
Poor work ability is associated with low decision authority/
low support
Low job control is associated with exhaustion for both sexes
High demand/
low control is associate d with burnout among women
Employees have to be involved and the process needs a clear structure for a well- planned reorganizati on
Woman tends to estimate conflicts higher and therefore get more affected by intragroup conflicts then men
14
Tema 2 Kombination av privata faktorer och arbetsmiljöfaktorer
Detta tema innehöll två kategorier. Kategorierna i detta tema var Hard setting limits/svårt att sätta gränser och Private and work life/Privat och- arbetsliv. Private and work life var den mest framträdande kategorin med flest koder. Alla faktorer i Tema 2 stod i samband med stress, sjukskrivning och/eller sjukfrånvaro. Koderna i detta tema visade ett mönster på en kombination av privatliv och arbetsliv, därav bildade detta ett eget tema. Kategorin Hard setting limits fick ta plats i detta tema då koderna inte beskrev om det var svårt att sätta gränser i det privata livet eller i arbetslivet. I tabell 4 visas Tema 2 med tillhörande kategorier och utvalda koder.
Tabell 4: Tema 2 Kombination av arbetsmiljöfaktorer och privata faktorer
Kombination av arbetsmiljöfaktorer och privata faktorer/Combination of work and private factors
Kategorier
Hard setting limits Private and worklife
Koder
Overcommitment and hard setting limits Combination of personal and work situation resulted in long-term sickness absence
Prevalent stress factors is difficulty setting limits Combination of work and private stress predict sickness absence
High perceived stress owing to hard setting limits Sick-listed women with children in male-dominated occupation had imbalance between work and private life
Hard setting limits because being a woman Work and private demands is a determinant for long term-sickness
Work demands and family life is associated with long term sick listening
15 Tema 3 Privata faktorer
Detta tema innehöll tre kategorier som representerar faktorer i det privata livet. Kategorierna i detta tema var Private life/privat liv, Socioeconomic factors/ socioekonomiska faktorer och Imbalance/obalans. Kategorin Privatliv innehöll flest koder och kategorierna obalans och socioekonomiska faktorer innehöll lika många koder. Alla faktorer i detta tema stod i samband med stress och/eller sjukfrånvaro. Faktorerna berör även utbrändhet och förtidspensionering. Kategorin Imbalance fick tillhöra Tema 3, då koderna visade att obalansen förekom i det privata livet, och inte kunde härledas till arbetsliv eller kombination av privata livet och arbetsliv. I tabell 5 visas Tema 3 med tillhörande kategorier och utvalda koder.
Tabell 5: Tema 3 Privata faktorer
Privata Faktorer/Private factors
Kategorier
Private life Socioeconomic factors Imbalance
Koder
Personal burnout is more common than work burnout
Low educational level increased risk for sickness absence
Imbalance between doing things for themselves and other results in stress related disorders
Long term sick listening is associated with number of children and responsibility of children
Risk factors for disability pension is low education and foreign born
Imbalance between occupations, imbalance in everyday life and lack of energy is common in employed women
Lack of recreational activities, family circumstances and inequality is associated with long term sick listening.
Sick leave are higher among those with low income
Imbalance between different occupation predicted stress related disorder among woman
Woman spend more time on housework than men
16
Lack of energy and lack of recovery predicted stress related disorder among woman
Tema 4 Att vara kvinna
Detta tema innehöll tre kategorier. Kategorierna var Workplace culture/arbetsplats kultur, Being a woman/att vara kvinna och Gender Composition/könssammansättning. Kategorin Being a woman innehöll mest koder och kategorierna Gender Composition och Workplace culture innehöll lika många koder. Kategorierna i detta tema står inte i direkt samband med sjukskrivning och/eller utbrändhet. Koderna i detta tema ansågs ändå vara viktiga för studiens syfte, då litteraturöversikten fokuserar på arbetande kvinnor. Därför ansågs dessa kategorier och koder vara talande hur det upplevs att vara kvinna på arbetsmarknaden.
Kategorin Gender Composition fick ta plats i detta tema, trots att koderna i majoritet berör män, detta på grund av att koderna beskriver hur även män påverkas av att arbeta på kvinnodominerade arbetsplatser och hur kvinnor och män påverkas av könssammansättning på arbetsplatserna. I denna kategori framkom det även att anställda på kvinnodominerande arbetsplatser rapporterar sina arbeten som viktiga. I tabell 6 visas Tema 4 med tillhörande kategorier och utvalda koder.
Tabell 6: Tema 4 Att vara kvinna
Being a women/Att vara kvinna
Kategorier
Workplace culture Being a woman Gender composition
Koder
Not knowing male culture Pressure to achieve more because being a woman
Men working in female-dominated occupation have higher odds to depression than men working in male- dominated occupation
Being the only woman is challenging
Burnout is not related to female sex Occupational gender composition affect men, not women regard to depression
17
Feeling attacked and lonely among male colleagues
Tough labor market climate contributes to high pressure on women and performance at work
Men working in female-dominated occupation in the healthcare sector have a higher risk of affective disorders
Long-term sick-listening is strong associated with bullying among women with children in male dominated workplace
Woman is more exposed to adverse psychosocial work environments
High psychological distress was found among women at workplaces with mixed gender composition
Woman at male-dominated workplaces is reported being looked down at
Woman in male dominated work is more bound by gender rules.
No difference in psychological distress between male/female-dominated work after adjusting for gender
Genom analysen kunde studiens frågeställningar besvaras. Arbetsmiljöfaktorer påverkar kvinnans psykiska ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. De arbetsmiljöfaktorer som var mest framträdande var, leadership/ledarskap, high workload/hög arbetsbelastning, high demands/höga krav, organizational factors/organisatoriska faktorer, lack of competence/kompetensbrist, conflicts/konflikter, participation at workplace/ delaktighet på arbetsplatsen, low job control/lågkontroll över arbete, job strain/belastande arbetssituation och social support/socialt stöd
18
DISKUSSION
Det finns en brist inom forskningsområdet kvinnlig arbetshälsa vilket observerades i litteratursökningen. Examensarbetet har lämnat ett intryck av att det brister i forskning och information gällande kvinnlig arbetshälsa. Vår reflektion är att det krävs mer vetenskaplig utveckling kring kvinnlig hälsa, upplevelsen av att vara kvinna på arbetsmarknaden och i arbetslivet samt hur kvinnors psykiska hälsa påverkas av könsnormer.
Sammanfattning av resultat
Litteraturöversiktens syfte var att belysa vilka arbetsmiljöfaktorer som står i samband med psykisk ohälsa, sjukskrivning, utbrändhet och förtidspensionering på grund av psykisk ohälsa bland arbetande kvinnor i Sverige. Från analysen uppstod fyra teman, varav Tema 1 Arbetsmiljöfaktorer, blev det mest omfattande temat. Detta tema bidrog mest till att besvara studiens syfte, däremot fick vi ett rikare resultat än vi räknat med, då fler faktorer än arbetsmiljöfaktorer framkom från analysen som vi inte kunde bortse ifrån. Resterande teman berörde faktorer i det privata livet, kombination av arbetsmiljöfaktorer och privata faktorer samt att vara en kvinna. Tema 1 Arbetsmiljöfaktorer, Tema 2 Kombination av arbetsmiljöfaktorer och privata faktorer och Tema 3 Privata faktorer är självständiga dock anser vi att de även är sammanlänkande med varandra eftersom psykisk ohälsa orsakad av privata faktorer kan påverka arbetslivet och tvärtom. Dessutom talade materialet för att Tema 3 var nödvändigt, då många meningsbärande enheter gällande privatlivet var vanligt förekommande i artiklarna. Vi valde bort två kategorier som ansågs vara svåra att placera i något tema. Kategorierna som valdes bort var public employment och health factors och innehöll endast två koder var.
Resultatdiskussion
Tema 1 Arbetsmiljöfaktorer
Detta tema följer tidigare forskning som visar att höga krav, låg kontroll, belastande arbetssituation, socialt stöd och konflikter är riskfaktorer för arbetsrelaterad psykisk ohälsa, sjukskrivning och utbrändhet (FORTE, 2015). Kategorin organisatoriska faktorer i detta tema var den mest synliga i analysen då kategorin innehöll flest koder och majoriteten av artiklar nämnde på något vis organisatoriska faktorer som en riskfaktor. Detta styrker även Försäkringskassan (2015) som beskriver att organisatoriska faktorer i arbetsmiljön är bidragande till sjukskrivning och förtidspensionering. Då detta tema innehöll många kategorier har vi valt att mer djupgående diskutera organisatoriska faktorer och konflikter eftersom dessa kategorier var de två största.
Organisatoriska faktorer innehåller många olika element som tillsammans kan skapa en ogynnsam arbetsmiljö. Organisatoriska faktorer omfattar hur arbetsplatsen styrs och hur de praktiska komponenterna fördelas. Koden “part-time work is common among sicklisted women” (se tabell 3) visar en association mellan deltidsarbete och sjukskrivna kvinnor. LO (2019) rapporterar att kvinnor arbetar i högre uträckning deltid än män. Detta innebär att
19
kvinnor per automatik har en högre risk att erfara sjukskrivning än män. I analysen framkom det dock inte om deltidsarbetet var frivilligt eller ej, samt om deltidsarbetet var orsaken till sjukskrivningen eller om det fanns andra bakomliggande faktorer. Ytterligare en organisatorisk faktor som var frekvent i materialet är omorganisation och vad som krävs för att en omorganisation ska bli framgångsrik. Delaktighet och korrekt information är två viktiga komponenter som visade vara viktiga för kvinnors välmående, under och efter en omorganisation. Koden “employees have to be involved and the process needs a clear structure for a well-planned reorganization” (se tabell 3) belyser vikten av delaktighet.
FORTE (2017) rapporterar att inom skola, vård och omsorg existerar den största ökningen gällande psykisk ohälsa och detta kan bero på ökade nedskärningar och omorganisationer.
Som beskrivet ovan är dessa arbetsområden kvinnodominerade och i analysen framkom det att anställda på kvinnodominerade arbetsplatser upplever sina jobb som viktiga, vilket kan vara både en riskfaktor och en friskfaktor. Sjuknärvaron (när individen infinner sig på arbetet trots psykisk och/eller fysisk sjukdom) i denna arbetsgrupp kan därför vara hög då de anställda kan uppleva att de måste infinna sig på arbetsplatsen på grund av personalbrist och nedskärningar.
Konflikter är vanligt förekommande på arbetsplatser och kan bidra till sjukskrivning.
Rapporterat hot om våld och sexuella trakasserier är vanligt förekommande bland sjuksköterskor (se tabell 3), som beskrivet tidigare är en kvinnodominerad arbetsgrupp.
Analysen visade även att kvinnor tenderar att skatta konflikter högre och blir därför mer påverkade av konflikter än män. Detta kan bero på att kvinnor upplever en obalans gällande antalet roller i livet som Tema 3 visar (se tabell 5), som följande kod beskriver “imbalance between different occupation predicted stress related disorder among woman” (se tabell 5).
Denna upplevda stress kan då skapa en stor anspänning i kvinnans vardag och skapa en större känslighet inför konflikter än vad män upplever.
Karaseks och Theorells Krav-kontroll-stöd modell är en välanvänd och vedertagen modell inom arbetsmiljö hälsa. I denna modell behandlas flera av de faktorer som finns i Tema 1.
Kategorierna höga krav och låg kontroll bildar i kombination med varandra Belastad arbetssituation/Job strain som är en ansträngande arbetssituation (Prevent, 2020). Figur 1 visar modellen och hur krav-kontroll-stöd samverkar med varandra.
Figur 1: Krav-kontroll-stöd modellen från Prevent (2020)
