Det nämns i intervjuerna att Sverige ligger i framkant med arbetet kring antibiotika men att det är viktigt att fortsätta framåt i det arbetet för att visa vägen för andra länder ute i världen. Några av informanterna upplever att vi har en stor användning av antibiotika trots att Sverige har en bra strategi och har en förhållandevis låg förbrukning jämfört med många andra länder. De tycker att det är viktigt att förbättra arbetet men att det kan vara motstridigt då resurser saknas, dock upplever somliga informanter att det ständigt arbetas fram nya arbetssätt. De nämner uppstarten av antibiotika ronder som ett nytt arbetssätt som nyligen tagits fram som det placeras resurser i. Det framkommer även att vattenbolag ser över användningen av avloppsslammet som blir av resterna i reningsprocessen, då de idag inte finns några nationella riktlinjer kring läkemedelsrensning kan de nu samlas restprodukter av antibiotika i avloppsslammet som sedan sprids ut på våra åkrar. Vattenbolaget tror att tydliga lagkrav kan komma inom en snar framtid och har därför tagit ett beslut om att plocka ut de ämnen som kan anses farliga om de hamnar ute i naturen.
”…sen så är vi precis på väg att starta upp antibiotika ronder, eller vi hade startat upp innan Covid-19 kom men nu ligger ju allting på is kan jag säga” (1)
”Mm den absolut effektivaste åtgärden det är återkoppling till förskrivare på individnivå, men de resurserna har vi inte på strama utan de måste komma från verksamheterna själva” (2)
Diskussion
I detta diskussionsavsnitt kommer en resultatdiskussion där den här studiens resultat kommer att diskuteras. Därefter följer en metoddiskussion där studiens metodval och tillvägagångssätt kommer att granskas.
Resultatdiskussion
Vad finns det för strategier och riktlinjer kring att arbeta med för minskad antibiotika i kretsloppet? Studien visar att det förekommer implementering av nya arbetssätt eller nya strategier inom regionen. Forskning visar på att implementering är en avgörande faktor ifall resultatet kommer fortgå i en verksamhet och att implementering har en stor inverkan i ett förändringsarbete [35][36]. Nyligen kom regionen med en ny strategi, antibiotikaronder.
Denna strategi innebär att en infektionsdoktor ser över vad patienterna får för antibiotika, på vilka grunder och om man kanske kan sätta dem på ett smalare preparat. Enligt forskningen ska målet för en implementering vara att utövaren ska kunna komma att använda innovationer på ett effektivt sätt [36]. Studien visar även att regionen följer de rekommendationer och riktlinjer som finns idag då det finns många rekommendationer och riktlinjer att följa i deras arbeten från tillexempel Sveriges kommuner och regioner och Folkhälsomyndigheten. En förening som kom på tal många gånger under intervjuerna var Strama som arbetar med antibiotikaresistens och antibiotika användningen i Sverige. [32]. Informanterna upplever att Strama är grundpelare i arbetet mot antibiotika, då flera av informanterna arbetar efter stramas riktlinjer som har tydlig struktur och är organiserad. Det framkom att vattenbolag inte har samma tillgång till riktlinjer som regionen då informanten som är yrkesverksam på ett vattenbolag förklarar att det inte finns några tydliga nationella riktlinjer för vattenbolag att följa idag, men att de arbetar för att kunna införa läkemedelsrensning allt mer på deras reningsverk.
Hur arbetar vattenbolag och region för att antibiotika inte ska förekomma i kretsloppet?
Regionen utbildar sjuksköterskor i något som benämns ”antibiotika smarta sjuksköterskor”, International Council of Nurses beskriver att sjuksköterskan har ansvar i arbetet för en hållbar miljö med en medvetenhet om miljöns betydelse för hälsan [22]. Något som informanterna vid regionen bekräftar att de arbetar med då de utbildar sjuksköterskor och även ST Läkare i läkemedelspåverkan på miljön. Två gånger per år utbildas ST Läkare i läkemedel och miljö, de får kunskap om olika miljöpåverkan och hur de som förskrivare kan tänka kring det. Enligt
forskning kan medvetenheten om de brister som finns inom en arbetsgrupp leda till sammanställande strategier för förbättring [42]. Samverkan mot antibiotikaresistens beskriver att sjuksköterskan har ett stort ansvar kring det patientnära arbetet för att undvika vårdrelaterade infektioner och därmed minska antibiotikaanvändningen [23]. På grund av detta kan de nuvarande men även kommande implementeringsstrategierna ha stor betydelse i det fortsatta arbetet mot antibiotika. Informanterna berättar att Sverige arbetar hårt mot minskningen av antibiotika i miljön, samtidigt som andra länder som tillverkar antibiotika inte har någon rening på deras processavlopp och att det kan kännas motstridigt då Sverige kämpar med väldigt små medel då det finns stora flöden i andra länder i världen. Enligt WHO behövs gemensamma insatser och långsiktiga investeringar på global nivå för att motverka antibiotikaresistens och spridningen av antibiotika [21]. I intervjuerna nämns även att somliga länder använder antibiotika i förebyggande syfte och att de kan vara motstridigt i deras arbete mot spridningen av antibiotika. Här lyfter informanterna vikten av samverkan mellan de olika aktörerna för ett bra arbete som ska gå framåt, det styrker att de har god samverkan med andra aktörer då de uppger att de har en regelbunden kontakt med dem och att de tar lärdom och tar nytta av varandras kunskaper i arbetet mot antibiotika. Dock har forskning och praktik visat att samverkan inte behöver vara ett enkelt förlopp [38]. Studier visar att samverkan kan vara instabila och dynamiska, därför kan samverkan behöva hanteras från det perspektivet. Inom samverkan finns vanligtvis en mångfald av intressen, perspektiv och mål som representeras av organisationer och individer. Hanteringen av dessa olikheter kan vara den största utmaningen och den största möjligheten med samverkan. Olikheter mellan parterna i en samverkan som är intersektoriell kan vara fördelaktig då utvecklingsprocessen syftar till att hitta gemensamma, nya och innovativa lösningar på komplexa problem [ibid]. Något som vattenbolag och region anser sig använda i deras arbeten.
Hur informeras allmänheten kring hantering av antibiotika?
Informanterna uppger att de arbetar aktivt och brett med att få ut information om antibiotika till allmänheten, en viktig punkt anser många av informanterna då konsumtionen och hanteringen av antibiotika är en bidragande faktor till antibiotikaresistens och antibiotika i miljön. Således är det av stor vikt att konsumenterna inte spolar ner läkemedel i toaletten eller slänger det i hushållssoporna, utan lämnar tillbaka de läkemedel som inte används till apoteken. Detta för att läkemedlet ska kunna tas omhand och återvinnas på ett säkert sätt och även minimera risken att antibiotika och antibiotikarester hamnar i vår miljö förklarar informanterna. Genom att arbeta med en bred information till allmänheten når informationen ut till många olika
åldersgrupper. Detta gör att de kan fånga upp den yngre målgruppen för att informera om hantering och antibiotikaanvändning i tidig ålder. Men att endast fokusera på̊
antibiotikaanvändning och hantering hos allmänheten nås inte problematiken helt, det krävs flera åtgärder inom olika områden så som vården med fortsatt utbildning till sjukvårdspersonal även inom politiken genom att upprätthålla lagar och implementera nya strategier.