avslutningsvis mot de fem kriterier eller egenskaper som tagits fram av Tillsyns- och föreskriftsrådet. Avsnittet kan med fördel också läsas som en sammanfattning av de resultat som presenterats ovan. Till att börja med ska sägas att de fem egenskaperna bara nämnts i ett fåtal planer – vilket i sig inte är ett mått på om länen använt sig av råden eller inte.
Var och en av egenskaperna kommenteras i det som följer – med början i rådet om att god tillsynsvägledning ska vara planerad.
Planerad
Tillsynsvägledningen bedrivs regelbundet, systematiskt och mål formuleras för vad myndigheten vill åstadkomma. Vägledningen lämnas med utgångspunkt från vad som är prioriterat på nationell och regional nivå med ledning av de nationella miljökvalitetsmålen och från aktuella problem. Hänsyn tas även till mottagarnas behov i övrigt, för att främja en rättssäker, effektiv och likvärdig operativ tillsyn.
En tolkning som görs utifrån ovanstående är att egenskapen planerad kan
översättas i termer av att uppmuntra länen till att 1) göra en plan 2) sätta upp mål 3) följa planen mot målet. Att länen generellt uppvisar brister på samtliga dessa punkter framgår av resultatredovisningen. En viss regelbundenhet återfinns i de planerade aktiviteterna, så till vida att en del aktiviteter återkommer årligen – i en del fall finns en tydlig koppling till kommunernas behov. Eftersom planerna är så olika till sin karaktär kan det på en nationell nivå tolkas som en brist på systematik. En annan brist på systematik är avsaknaden av planering mot ett mål. Även om det är troligt att tillsynsvägledningen underförstått leds av nationella prioriteringar och miljömål har dessa delar inte på ett systematiskt sätt tagit sig uttryck i planerna. I något större utsträckning har planerna tagits fram i relation till kommunernas aktuella problem, inte minst under rubrikerna stöd och råd. Att länen försökt fånga in kommunernas behov är tydligt, dock är det inte lika självklart att hänsyn har tagits till dessa behov. Många av behoven har ju prioriterats bort. Det är också svårt att se hur denna ”hänsyn” har omsatts i praktiska handlingar.
Koordinerad
Tillsynsvägledningen anpassas tidsmässigt mellan olika sakområden. Eftersom målgruppen kan vara densamma. Tas fram i samverkan då flera myndigheter delar på ansvaret. Genomförs i samverkan om insatser inom samma sakområde planeras.
Inom ramen för begreppet samordning tycks redan vissa oklarheter finnas – inte minst när det gäller tolkningen av innebörden i såväl samverkan7 som samordning8. Dessa båda begrepp sammanblandas ofta. Med anledning av det kan det
ifrågasättas om ytterligare ett begrepp, koordinerad, ska föras in på agendan? Begreppen kan behöva skiljas åt från varandra.
Om länen haft för avsikt att anpassa tid i relation till sak och vidare också försökt undvika att samma målgrupp tvingas välja mellan vägledning i det ena eller det andra sakområdet är svårt att bedöma i denna studie. Har länens TVL-planer tagit hänsyn till aktiviteter som sker under miljösamverkan?
Tydlig
Den tillsynsvägledande myndigheten ger klara besked om hur den prioriterar sin
tillsynsvägledning och varför. Besked lämnas vad myndigheten kommer att tillsynsvägleda om och vad innehållet kommer att vara.
Generellt sett har resultaten pekat ut ett flertal brister när det gäller prioriteringar. Framför allt är det få planer som är tydliga när det gäller varför tillsynsvägledande insatser valts ut och hur dessa har prioriterats före andra insatser. De tillsynsväg- ledande myndigheterna skulle förmodligen vinna på att försöka arbeta fram prioriteringsgrunder.– som också medger omprioriteringar om situationen kräver.
Kommunikativ
Tillsynsvägledningen förmedlas på det sätt som bäst bidrar till att utveckla den operativa tillsynen. En systematisk och lyhörd dialog om behoven av vägledning förs med de operativa
tillsynsmyndigheterna.
Att dialogen med kommunerna fungerat väl och att några län dessutom arbetat fram ytterligare metoder för att identifiera kommunens problem är mycket positivt. Att sedan översätta denna dialog inom ramen för en viss systematik är inte alldeles enkelt att uttolka i länens TVL-planer. Många av länen har exempelvis planerat in kommunbesök i samband med revidering av planerna, vilket kan tolkas som en viss systematik. Dock är det inte entydigt om dessa besök syftar till ytterligare
kartläggning av kommunernas behov. Några län har också pekat ut årlig
uppföljning, vilket också kan ses som uttryck för systematik. Begreppet lyhördhet kan ses ur två perspektiv: kommunernas önskemål tillgodoses alternativt länen har en förmåga att fånga upp behov även utanför de önskemål som förs fram.
Resultaten har visat exempel på en kombination av båda.
7
Samverkan kan innebära ökat inflytande eller delaktighet i arbetet, eller exempelvis att man uppträder samma forum.
i 8
Enligt ToFRs broschyr 2008 ska samordning leda till att kompetens och resurser åstadkommer synergieffekter.
Tillgänglig
Både skriftlig och muntlig tillsynsvägledning går lätt för mottagaren att få tag på och förstå. Myndigheten informerar om vilka kontaktpersoner som finns och till vilka eventuella andra myndigheter man kan vända sig. Myndigheten håller samtliga skriftliga vägledningar på webbplatsen. Vägledningen är aktuell och daterad.
Det finns redan fungerande och bra webbplatser. Andra är under uppbyggnad och flera internativa mötesplatser skapas. Detta möjliggör tillgänglighet under dygnets alla timmar. Att man sedan kan bygga in rutiner kring när och under vilka tider som information ges via telefon kanske kan skapa en effektivare tillgänglighet. Vilka som är kontaktpersoner framgår inte alltid i planerna, inte heller vilka andra myndigheter man ska vända sig till – detta är något som kan förbättras genom utökad samordning mellan de tillsynsvägledande myndigheterna.