I detta sista avsnitt besvaras de kärnfrågor som ställdes inledningsvis i rapporten. Vilka insatser innehåller TVL-planerna för stöd/råd, samordning och uppföljning/utvärdering?
Även om TVL-planerna ger väldigt olika intryck, inte minst utifrån hur de är strukturerade, så finns en del enhetliga bilder. Ett sådant uttryck finns under rubriceringen stöd och råd, inte minst när det gäller de satsningar som görs på befintliga eller kommande webbplatser, ofta interaktiva sådana. Syftet är att göra information lättillgänglig och på så sätt förbättra arbetet inom stöd/råd. För att ytterligare stödja kommunernas arbete planeras handläggarträffar och utbildning i samtliga län – flera som svar på kommunernas behov.
De flesta län är positiva till miljösamverkan, vilket nämns – mer eller mindre frekvent – under samtliga tre ben. Möjligtvis kan merparten av arbetet i
miljösamverkan sägas handla om samordning och stöd/råd.
Vattenfrågor, avlopp och kemikalier men även insatser inom hälsoskydd lyfts också fram i många län. De flesta miljömål berörs – mer eller mindre uttalat. När det gäller utvärdering och uppföljning ges en mindre enhetlig bild, framför allt när det gäller hur och varför dessa insatser görs. Positivt är att många län valt att utnyttja utvärdering eller uppföljning för att revidera tillsynsvägledningsplanerna.
Samordning sker i begränsad form. De samordningsinsatser som ändå görs sker på både central, regional och lokal nivå. Resultaten visar att relativt få insatser görs för att samordna arbeten och aktiviteter mellan län. Det framgår heller inte om hela eller delar av arbetet eller projekten samordnas. Vilka samordningsvinster som dras ur olika insatser skulle kunna lyftas fram tydligare, något som kan motivera att ytterligare aktörer väljer att samordna sina insatser. Exempelvis kan arbetet med revidering/framtagandet av nya tillsynsvägledningsplaner vara möjligt att samordna mellan länen.
Visar TVL-planerna att tillsynsvägledning sker i dialog med kommunerna?
Här tycks samtliga län ha arbetat väldigt likartat, varför många likartade behov bör eller kan ha fångats upp över landet – vilket också en viss enhetlighet i insatser tycks avspegla. Kommunernas behov kan därmed anses vara väl kartlagt, något som skulle kunna utgöra en bra utgångspunkt för att ytterligare samordna tillsynsvägledningsarbetet mellan länen. Även om behoven är kartlagda kvarstår dock frågan om tillsynsvägledningen sker i dialog med kommunerna. Att
kommunerna tillfrågats om behov innebär inte att det pågår en ständig dialog runt tillsynsvägledande insatser. Dock hänvisar några län till en dialog som förs mellan län och kommuner genom arbetet med miljösamverkan.
Länen har vidare valt att prioritera bort en stor del av kommunernas angivna behov – i de fall orsak anges pekas enbart bristen på resurser ut. En sådan förklaring kan vara svår att tolka för kommunerna. För att förtydliga detta kan det vara en fördel att visa hur och varför prioriteringarna genomförts.
Visar TVL-planerna om länsstyrelsen medverkar i någon form av miljösamverkan regionalt eller nationellt?
Miljösamverkan eller liknande samverkansformer är definitivt något som länen återfinns inom. Dessutom antyder planerna en mycket positiv inställning till miljösamverkan. I huvudsak lyfts poängen med samverkansprojekt men också fördelen med att samordna vägledning och att informera om planerade insatser.
Att arbetet många gånger sker i projekt kan tolkas som ett incitament till att ytterligare studier bör göras i området. Inte minst bör ansvarsfrågan och
rollfördelningen kopplas till frågan om enhetlig tillsynsvägledning över landet. Eftersom länen många gånger hänvisat till dokument på webbplatser för miljösamverkan har denna studie inte fördjupats ytterligare i området.
Vilka likheter och skillnader uppvisar TVL-planerna i ambitionsnivå vad gäller prioritering och avsatta resurser?
Eftersom syfte och mål saknas eller är vagt formulerade i planerna har det varit svår att finna några mönster kring frågan om ambitionsnivå. Ett förtydligande om vad en ”hög ambitionsnivå” innebär för tillsynsvägledning kan underlätta både målformulering och vidare studier. Handlar det om en strävan efter enhetliga tillsynsvägledningsplaner? En gemensam strävan mot miljömålen? Upprätthållande av rättsäkerhet?
Det som samtliga län arbetat med på liknande sätt är framför allt att, man prioriterat kommunernas önskemål. Dock framgår det mindre tydligt hur man prioriterat. Prioriteringsgrunderna är generellt sett otydliga i
tillsynsvägledningsplanerna – vilket till viss del förklaras av att planerna saknar formulerade mål. Genom tydliga prioriteringsgrunder ges planeringen stöd och vidare är det möjligt att använda dessa grunder för att visa varför prioriteringar genomförts. Prioriteringsgrunder kan också vara viktigt för att kunna genomföra omprioriteringar under pågående process.
Generellt kan konstateras att planerna, framför allt i de aktivitetslistor som finns i många planer, blir mindre detaljerade för varje år som går – inte minst när det gäller de tre utpekade ansvarsområdena inom tillsynsvägledning. Mest tydligt framgår detta för det samordnade arbetet. Något som kan förklaras av att en hel del samordning sker i projektform och då dessa upphör – upphör förmodligen också samordningen?
När det gäller frågan om resurser har bara några enstaka län redovisat resursfördelningen i sina planer. Därmed kan inte heller denna del av frågan besvaras. Tidigare studier har visat att länsstyrelserna lider brist på resurser. Därmed kan det vara på sin plats att fråga sig varför länen inte mer aktivt har arbetat eller arbetar för att samordna både kompetenser och resurser vid planering av den regionala tillsynsvägledningen.
Nås kommunerna av en enhetlig bild av tillsynsvägledningen över landet?
En viktig del i arbetet med TVL-planerna bör vara att formulera syfte och mål – även om flera nationella mål redan är utstakade kanske ytterligare gemensamma mål går att identifiera. Lägg här till ytterligare betoning på samordning. Detta sammantaget skulle kunna medverka till att TVL-planerna ges möjlighet att finna fler gemensamma utgångspunkter och vidare också verka i samma riktning. Något som dagens planer tycks sakna i stort.
Mot bakgrund av tidigare studier finns i denna studie ändå ett spår av att tillsynsvägledningen tagit ett steg i riktningen mot en enhetlig tillsynsvägledning över landet. Men svaret på frågan är ändå intuitivt nekande: en enhetlig
tillsynsvägledning låter ännu vänta på sig. Slutsatser
Rapportens slutsatser kan bland annat sammanfattas i att Tillsyns- och
föreskriftsrådets fem punkter kan utvecklas ytterligare och därmed blir ett än bättre stöd vid framtagande och revidering av tillsynsvägledningsplanerna. Vidare bör planerna gå från formen ”aktivitetslistor” till att utgöra ett planeringsinstrument för tillsynsarbetet mot identifierade behov hos kommunerna. Då behoven inte enbart tycks vara länsspecifika finns förmodligen en mängd samordningsvinster att finna – lägg här till att även specifika regionala frågor kan vara desamma i fler än ett län. Långa avstånd kan idag överbryggas med modern teknik och skulle därmed inte behöva utgöra ett hinder för samordning.
Framtagande av länsspecifika men även gemensamma mål är därmed en central fråga inom ramen för planering av tillsynsvägledning. Så är också
operationaliseringen av tillsynsvägledningens ”tre ben". Väl formulerade mål kan nyttjas för att knyta samman de olika tillsynsvägledande aktiviteter som
genomförs, något som även bör inrymma aktiviteter över kommun- och
länsgränser.. Utvärdering och uppföljning bör nyttjas mer frekvent och då också i relation till satta mål. Viktigt är också att relevanta prioriteringsgrunder arbetas fram och används samt att planerna utgör ett stöd för fortsatta prioriteringar.
Några mönster så till vida att vissa län eller delar av landet har bättre planer än andra går inte att finna, inte heller skiljer sig län med miljösamverkan ut sig från län som inte ingår i sådana samverkansformer.
Referenser
Erfarenheter från länsstyrelsernas tillsynsvägledning, Tillsyns- och föreskriftsrådet rapport 2005
Khaakee, A. Samhällsplanering. Studentlitteratur. Lund 2000.
Miljösamverkan Sveriges rapport om regional tillsynsvägledning, 2008.
Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Länsstyrelserna, dnr Fi2007/9808 Söderlund, J. Projektplanering och projektkompetens, perspektiv på
konkurrenskraft. Liber. Lund 2005.
Tillsynsvägledning enligt miljöbalken – beskrivning och goda egenskaper, Tillsyns- och föreskriftsrådet, 2008
Thoresson-Hallgren, I. m.fl., Utvärdering av tillsynsvägledning enligt miljöbalken, Faugert & Co, 2007
SFS 1998:808 Miljöbalk
SFS 1998: 900 Förordningen om tillsyn enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Blekinge län – Tillsynsvägledning 2009–2012 Länsstyrelsen i Dalarnas län – Tillsynsvägledningsplan 2007–2010 Länsstyrelsen i Gotlands län – Plan för tillsynsvägledning 2009–2012 Länsstyrelsen i Gävleborgs län – Tillsynsvägledningsplan 2009–2012 Länsstyrelsen i Hallands län – Tillsynsvägledningsplan 2009–2012
Länsstyrelsen i Jämtlands län – Plan för tillsynsvägledning 2009–2012 enligt miljöbalken
Länsstyrelsen i Jönköpings län – Tillsynsvägledningsplan 2009–2012 Länsstyrelsen i Kalmar län – Tillsynsvägledningsplan 2009–2012
Länsstyrelsen i Kronobergs län – Flerårsplan för länsstyrelsens tillsynsvägledning enligt miljöbalken för år 2009–2012
Länsstyrelsen i Norrbottens län – Plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2009–2012
Länsstyrelsen i Skåne län – Länsstyrelsens plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2009–2012
Länsstyrelsen i Stockholms län – Plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2009–2012
Länsstyrelsen i Södermanlands län – Plan för miljöenhetens tillsynsvägledning enligt miljöbalken under 2009 (2010, 2011 och 2012)
Länsstyrelsen i Uppsala län – Plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2009– 2012
Länsstyrelsen i Värmlands län – Planering av länsstyrelsens tillsynsvägledning avseende miljöbalken 2009–2012
Länsstyrelsen i Västerbottens län – Tillsynsvägledningsplan för miljöbalken 2009– 2012
Länsstyrelsen i Västernorrlands län – Plan för länsstyrelsens tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2009–2012
Länsstyrelsen i Västmanlands län – Miljömålsinriktad flerårsplan för länsprojekt och annan tillsynsvägledning 2007–2010
Länsstyrelsen i Västra Götalands län – Tillsynsvägledningsplan 2009–2012 Länsstyrelsen i Örebro län – Plan för tillsynsvägledning 2008–2010
Länsstyrelsen i Östergötlands län – Miljöskyddsenhetens tillsynsvägledningsplan 2009–2012