Kommer företagen att behålla revisionen trots att revisionsplikten slopas?

En annan viktig fråga att belysa för att komma fram till vår slutsats är hur ett slopande av revisionsplikten kommer att påverka våra företag och om de kommer att behålla revisionen.

Ett slopande skulle påverka företagen på så sätt att de i framtiden själva kan välja om de vill ha kvar revisionen och vilka typer av revisionstjänster de skulle köpa. Det här skulle leda till ett större utbud av tjänster och lägre priser som följd (SOU 2008:32).

En respondent påpekade att ett slopande skulle kunna leda till ett osäkert näringsliv. Om företag inte kommer att behöva genomgå auktoriserad revision så skulle kanske inte leverantörer och kreditgivare att våga ge framtida krediter. En av de största intressenterna vid ett eventuellt slopande anser vi kommer att bli revisionsbyråerna. De måste på något sätt anpassa sina tjänster vilket även har framkommit under våra intervjuer. En respondent framhöll att de troligtvis skulle behålla revisorn, men inte nödvändigtvis i sin nuvarande form utan såg hellre att det kommande samarbetet skulle innehålla mer rådgivning och mindre granskning. Det tolkar vi som att företagen har en viss medvetenhet av vad som kommer att ske och att det är dags för byråerna att förbereda sig för en framtida anpassning. Även stat &

kommun är en intressent på grund av att företagens bokföring ska leda till deklarationen som i slutändan ska redogöra för den skatt som ska betalas. En tolkning som vi gör är att en icke obligatorisk revision skulle kunna leda till en ökad förekomst av både medvetna och omedvetna fel vilket skulle resultera i lägre skatteintäkter. Det var just en av anledningarna till införandet av revisionsplikten (Brå PM 1978:2 refererad i Norberg & Thorell, 2005). Vid ett slopande skulle det kanske få som följd att intressenterna måste börja göra sina egna kontroller av företagens ekonomiska ställning. Vill de inte utföra den kontrollen skulle de istället kunna kräva revision i företaget eller någon annan form av säkerhet. Den här säkerheten kan vara i form av högre räntor från kreditgivare och leverantörer.

I SOU 2008:32 finns förslaget att gränserna för revisionsplikten ska sättas till EU: s maxgränser som nämnts i referensramen. Gränserna är ifrågasatta av både Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten som vill ha lägre gränser vilket skulle innebära 3 miljoner i nettoomsättning, 1,5 miljoner i balansomslutning och 3 anställda. De här gränserna skulle leda till att tre av de företag vi har intervjuat inte skulle behöva revision. Vi upplevde att i de mindre företagen är det lättare att ha en överblick av företaget, eftersom de hade färre

anställda och lägre årsomsättning. Försiktigheten i de inledande låga gränserna som har föreslagits är förståelig från vår sida då det skulle kunna skapa en bättre kontroll för myndigheterna om plikten slopas för drygt en tredjedel (SOU 2008:32) av företagen istället för nästan alla på samma gång. Vår tolkning är att om ett företag har 8-10 anställda leder det till mer administrativa arbetsuppgifter, som fler anställda medför. Intrycket vi fick var att respondenterna vill fokusera på kärnverksamheten istället för på det administrativa. Fler problem kan uppstå och revisionen behövs i större utsträckning som stöd.

Under en del av intervjuerna med våra respondenter framkom att de som hade både en revisor och redovisningskonsult övervägde att endast behålla konsulten. Flera respondenter menar att de hellre ringer till sin konsult än till sin revisor när de har frågor. Vi menar att om de väljer att ta bort revisionen förloras de värden som medfördes av revisionen. Vår upplevelse är att de respondenter som väljer bort revisionen kommer att göra det för att de fokuserar på den kostnaden som revisionen innebär och för att de vill bli av med den. De upptäcker först senare att det var värt pengarna med revisionen. Frågan vi ställer oss är om det skulle göra någon finansiell skillnad om respondenterna enbart skulle behålla konsulten då konsultens arbete skulle bli mer omfattande och kostnadskrävande. Det stämmer överens med den studie som ECON Pöyry (2008) har utfört som hävdar att vinsten för småföretagen kommer att bli begränsad om de väljer bort revisionen. Samtidigt som de väljer bort revisionen blir risken större för ett misstag i deklarationen, vilket skulle kunna leda till skattetillägg. I ett av fallen hade det inträffat då konsulten hade gjort ett omedvetet fel men det upptäcktes i tid och kunde korrigeras av revisorn. En annan konsekvens av att företaget inte behåller sin revisor är att de förlorar den konkurrensfördel gentemot andra företag i samma bransch, som ett reviderat årsbokslut medför. Det framhöll en av våra respondenter som argument till att de skulle behålla sin revisor. Det överensstämmer med vad Andersson (2005) uttalar sig om att de mindre företag som behåller revisionen kommer att ha en konkurrensfördel gentemot de som väljer bort tjänsten. En konkurrensfördel som togs upp under intervjuerna var den goodwill som skapades i och med revisionen. Med goodwill syftade respondenterna på att det visade att det var ett seriöst företag.

I dagens läge finns det över 70 000 icke aktiva aktiebolag i Sverige. För de företagen blir revisionen en onödig kostnad då de måste ha ett reviderat årsbokslut trots att de inte har bedrivit någon verksamhet under året. En respondent framhöll att det var en av de främsta anledningarna till att revisionsplikten bör slopas. Vi delar den åsikten men vår uppfattning är att de andra respondenterna inte drar den parallellen och därför inte tänker likadant, utan de ser mer till sin egen verksamhetssituation.

KARLSTADS U'IVERSITET

5. Slutsats

I det avslutande kapitlet kommer vi att redogöra för de slutsatser som vi har kommit fram till.

Slutsatserna är resultatet av genomförd analysdel och svarar på syftet med uppsatsen.

Ett utmärkande drag bland respondenterna är att oavsett storlek behöver alla i nuläget någon form av rådgivning och objektiv syn i den ekonomiska delen av verksamheten. Det behöver nödvändigtvis inte ske genom en revision, utan det framkommer att företagen kan tänka sig att bara anlita en redovisningskonsult. Det stämmer överens med vad Thorell och Norberg (2005) framhåller om att små aktiebolag har mer nytta av råd och vägledning än av revisionsplikten. En annan iakttagelse är att för att ett värde ska kunna skapas av revisionen i företagen anser vi att det behöver föreligga kunskap hos våra respondenter om varför den utförs och att de har en bra och långsiktig relation med sin revisor. Relationen till sin revisor kom fram som ett av de genomgående argumenten från de företag som ville behålla revisionen. De söker kontinuitet i verksamheten och då behöver de ha samma revisor år från år som är insatt i företaget och känner branschen. Kontinuiteten gör att de kan ha överseende med ett högt pris. Den leder även till att trots att företagen inte är helt nöjda så behåller de revisorn eftersom kostnaden överstiger värdet att byta, då det skulle ta lång tid att hitta en ny lämplig revisor som sedan skulle sätta sig in i verksamheten. Samtidigt har vi märkt att det är viktigt att den kontinuitet och bra relation som finns inte överträder den tunna linjen mellan att vara partisk och opartisk.

Våra företag hade i stort sett bara kontakt med sin revisor en gång per år och många respondenter önskade mer aktivitet från revisorn. Vi tror att ett värde skulle kunna skapas om revisorerna tog till sig den informationen. Särskilt med tanke på att det är god revisionssed att löpande följa företaget under året (FAR, 2006). Trots att en del respondenter önskade se mer aktivitet så var de nöjda med den säkerhet som granskningen gav. Den säkerheten upplevde vi som en av de främsta anledningarna till att de ville behålla revisionen.

Respondenterna såg revisionen som en konkurrensfördel gentemot andra företag i samma bransch då det gav intrycket mot intressenterna att de bedrev en seriös verksamhet. Det var ännu en anledning till att behålla revisionen vid ett slopande. Något vi tror är att om företagen behåller revisionen skulle det även underlätta för företagets intressenter. I det här fallet är intressenterna kreditgivare och leverantörer för att de vill ha en viss säkerhet. Även stat & kommun har ett intresse då Skatteverket behöver få en rätt ekonomisk bild över företaget, för att kunna göra en korrekt skattemässig bedömning. Revisionen innebär att de inte behöver göra sina egna kontroller av företaget, det utförs i dagens läge av revisorn.

När revisionsplikten försvinner kommer företagen att kunna välja om de vill behålla revisionen eller inte. Syftet med vår uppsats var att ta reda på om våra företag tyckte att värdet översteg kostnaden med revision med anledning av revisionspliktens slopande.

Resultatet av vår undersökning visar att fem av våra sex respondenter kommer att behålla revisorn efter att revisionsplikten har slopats. Vår slutsats blir således att våra respondenter anser att värdet överstiger kostnaden med revision.

5.1 Reflektion

I den här studien har vi inte kunnat dra några generella slutsatser för alla aktiebolag. Dock har vi sett utmärkande drag bland våra respondenter som ger indikationer på hur det kan se ut bland övriga små aktiebolag i landet.

En undersökning har som mål att samla in empiri och då finns det två krav som bör vara uppfyllda, validitet och reliabilitet (Jacobsen, 2002). Validiteten syftar till att empirin ska vara relevant och giltig, det som undersöks är det som önskas undersökas samt om det som undersökts skulle kunna anses gälla även i andra sammanhang. Reliabiliteten innebär att empirin ska vara pålitlig (Halvorsen, 1992) och att kunna se om resultatet från mätningarna påverkats av tillfälligheter (Winter, 1992) Att se till begreppen validitet och reliabilitet vid en kvalitativ undersökning innebär att försöka hålla sig kritisk till den kvaliteten på den information som samlats in (Jacobsen, 2002).

Validiteten i uppsatsen styrks genom att vi i våra frågeställningar har undersökt det vi önskade undersöka. Då vi trots svårigheter lyckades få tag i sex företag inom de gränser vi hade satt upp så lyckades vi stärka empirins relevans och giltighet.

Under uppsatsens gång har vi reflekterat över revisionens framtid och utveckling. Något som vi har kommit fram till är att vi tror att utvecklingen skulle kunna gå mot att företagen inte vill ha revisionen varje år. Vi kan tänka oss att de kanske skulle tycka det bara var nödvändigt att ha revision ungefär var tredje år istället för att ta bort det helt och hållet. Trots att revisionen inte skulle utföras varje år skulle det ändå säkerställa att företaget är inne på rätt spår och kan fortsätta som förut. Det skulle både sänka företagets kostnader och behålla den säkerhet som revisionen medför. Självklart inser vi att det är svårt för revisorn att sätta sig in i företaget så sällan och få en överblick av företaget, men vi tror att det är genomförbart. Vi tror att revisorerna får ändra inriktning i framtiden, istället för som idag där revisionen är det centrala så får de kanske utöka servicetänkandet och utforma sina revisionstjänster efter vad kunderna önskas vilja ha. En slutlig reflektion är att om företagen nu inser att revisionsplikten kommer att slopas kan de redan nu förebereda sig och skaffa sig den kunskap som krävs för att kunna klara sig utan revisorn i framtiden.

Då det är första gången som någon av oss skriver en uppsats är det lätt att i efterhand se vissa saker som kunde ha utförts på ett annat sätt. Med facit i hand inser vi att vi kunde ha formulerat våra frågor till respondenterna på ett annorlunda sätt för att mer överensstämma med syftet. Det framkom också att vi emellanåt la för mycket fokus på vissa delar och att andra delar tog lite längre tid och energi än vad vi väntat. Det är något som vi kommer att reflektera över och ta med oss till nästa uppsats.