Kommunal skola1.

Rektorn för komvux omvårdnadsprogram på denna skola, har både ansvaret och uppdraget att pedagogisk utveckling bedrivs på skolan. Arbetslagen avskaffades under en tid, då man tyckte att de i sin ursprungsform var för stora och att lärarna i arbetslaget inte hade gemensamma elever. Enligt rektorn var de bara en pappersprodukt. Tanken med arbetslagen enligt Granström (2004) var just att lärarna i arbetslaget undervisade samma elever. Assmark &Sörensson (1995) skriver, för att klara den pedagogiska utvecklingen i skolan krävs att lärare samarbetar i organiserade arbetslag, där var och en bidrar med sin kunskap vid planering av arbetsinnehåll och

arbetsuppgifter för eleverna. Innan arbetslagen återinfördes på skolan arbetade man i en pedagogisk plattform och gick tillbaka till hur det var tänkt att arbetslaget skulle fungera? Hur fungerade det? Vad vill vi? Även kunskapssyn diskuterades och vad en undersköterska ska kunna. Detta beskriver Alexandersson (1998) som lärande i en reflektionsprocess där det

31

handlar om att pröva och ompröva det egna tänkandet och handlandet med utgångspunkt i att vi reflekterar över våra erfarenheter. När man via reflektionen förädlar erfarenheter och det egna tänkandet och handlandet fördjupas uppstår ny kunskap, denna kunskap benämns som praktisk kunskap.

I ett pedagogiskt forum som handlar om utveckling med möte en gång i månaden tar man upp det man vill. Rektorn försöker driva att utvecklingsarbete ska växa fram, att det ska kännas angeläget och komma från dem själva. Hargreaves (1998) skriver om konsekvenserna av

skolkulturen han kallar påtvingad kollegialitet. I denna skolkultur är lärarnas samarbetsrelationer inte spontana, frivilliga och utvecklingsorienterade. Skolan har en administrativ styrning och samarbetsformerna blir obligatoriska, begränsade och fastställda av ledningen. I denna skolkultur beskrivs en brist på initiativ från arbetslaget.

Rektorn menar dock att kulturen i skolan är att man gör det man blir tillsagd att göra och tar inga egna initiativ. Detta beskriver Ellström (1996) som ett lägre ordningens lärande vilket innebär ett anpassningsinriktat lärande där man följer arbetslivets givna direktiv och

instruktioner utan att ifrågasätta eller försöka förändra. Detta är en nödvändig form av lärande för att kunna behärska elementära principer, men om lärandet begränsas till enbart detta är risken att handlandet blir rutinbetonat som inte utvecklar kreativiteten och problemlösningsförmågan. Rektorn har varierande upplevelser av lärares lust till utveckling, vissa lärare tycker det är stimulerande och andra är negativa. Enligt Ohlsson (2004) visar viss forskning att arbetslagen i skolan har en tendens att i huvudsak få en social funktion, där lärarna söker trygghet och avlastning. I skolor där samarbete och utveckling värderas högt trivs vissa lärare medan andra lärare inte trivs utan stänger in sig och reducerar sin kompetens. Rektorns uppfattning är också att ”vi är dåliga på att berätta vad vi gör, sätta ord på det. Mycket av skolutveckling finns i det tysta. Det finns inte i någon rapport men det händer”. Scherp (2004) beskriver skolutveckling som all förändring inom skolan. ”Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling handlar om att skapa dessa lärprocesser i de vardagliga samverkansformerna på skolan. Skolutveckling är därmed ingenting som sker i projektform vid sidan om den övriga verksamheten”.

Man har i arbetsgruppen startat något som heter studion, vilket består av fyra lärare som fått timmar i sin tjänst till att bedriva utvecklingsarbete. Dessa lärare åker på studiebesök och sitter och brainstormar för att hitta former som passar skolan. Frivilligt deltagande i utvecklingsprojekt

32

ser vi på intensivvårdsenheten i Malmö som Sav (2005) skrivit sin rapport ifrån, om lärande organisationer. Här förekommer utveckling i stor skala, flera olika projekt för personalen att välja mellan och det är frivilligt. Att som lärarna som ingår i studion åker på studiebesök för att få idéer med sig tillbaka förespråkar Karlöv (2009). Författaren anser att det är en intellektuell självklarhet att vi människor ska lära av andras erfarenheter. När vi inhämtar andras erfarenhet och kunskap kan den egna intelligensen och kreativiteten appliceras från en högre nivå än den annars skulle behöva starta ifrån.

Rektorn och sju av vårdlärarna deltar i ett projekt, Lärande på arbetsplatsen, tillsammans med vårdsektorn, kommunal och Malmö högskola. Projektet går ut på att utbilda vårdbiträde till undersköterskor på deras arbetsplats. På arbetsplatsen finns undersköterskor som utbildats fem veckor på Malmö högskola till pedagogiska handledare för vårdbiträdena. Vårdlärarna åker till arbetsplatsen en gång i veckan för att undervisa teoridelen. I Malmö högskolas

utvärderingsrapport av Lindblad & Ranic (2009) beskrivs projektet. Under en begränsad period genomförs en kvalificeringsprocess av vårdbiträden till undersköterskor. Ambitionen är dels att skapa ett nytt sätt att lära för att säkra kompetensen i Malmö stad och dels att använda

kvalificeringsprocessen som ett verktyg för att utveckla arbetsplatserna till lärande

organisationer. Vårdlärarna genomför undervisningen på arbetsplatsen med ambitionen att skapa förutsättningar för ett utvecklingsinriktat och kreativt lärande. Ett lärande som står i kontrast till den traditionella synen på lärande som produktion av givna kunskaper, färdigheter och

förhållningssätt. Ledarskapet på denna skola kan identifieras med ledarskapet i en lärande organisation som Sav (1997) beskriver det. Man leder lärandet i stället för görandet.

4.2.3 Kommunal skola 2.

Rektorn ansvarar för att pedagogisk utveckling bedrivs på skolan, uppdraget är delegerat till programutvecklaren som finns i varje arbetslag. Det har inte alltid varit en självklarhet med arbetslag på skolan, när programutvecklaren kom till skolan 2006 hade man nyligen startat med arbetslag. Det gick väldigt trögt och det var mycket motstånd. Ekholm (1998) beskriver

historiskt att lärarnas utvecklingskontroll tagits över av andra än lärarna under 1900-talet. Först var det folkskoleinspektörerna och i början av 1960-talet tog arbetsgivaren ansvar för lärarnas utveckling. Carlgren (1998) menar att först i samband med decentraliseringen kan man se en

33

förändring på hur beslutsfattare uppfattar läraryrket. Från att tidigare enbart genomfört politiska beslut, till att utveckla lösningar som följd av politiska beslut. En annan anledning till motståndet förklarar Granström (2004) med att skolpersonalen var fostrad till och hade lång erfarenhet av att arbeta individuellt med avgränsade arbetsuppgifter, de strukturella rollerna var starka.

I dag har man ett fungerande arbetslag. Lärarna i arbetslaget är allärta och pedagogiskt intresserade, de har klagat på att det förekommer för lite pedagogiska diskussioner under arbetslagsträffarna, att det enbart handlar om direktiv och information utifrån. Det har därför blivit bestämt att på var tredje arbetslagsträff ska en timme ägnas åt pedagogiska diskussioner. Scherp (2004) beskriver att de faktorer som är betydelsefulla för lärare i utvecklingsprocessen inte har mycket gemensamt med de föreställningar man ger uttryck för på central nivå. Lärares beskrivning av skolutveckling handlar om att hitta lösningar på de problem man möter i undervisningen.

Skolan som helhet har mycket utveckling på gång. Alla lärare genomgår en utbildning om entreprenörskap i skolan s.k. ENTRIS. Denna utbildning är obligatorisk för lärarna, och skall utmynna i ett ämnesintegrerat utvecklingsprojekt i arbetslaget. Rektorn har drivit på att projektet måste komma igång, vilket det ännu inte gjort, samtidigt har en lärare i arbetslaget önskemål om att arbetslaget ska delta i en ämnesintegrerad rollspels tävling. Efter att läraren presenterat projektet i arbetslaget och fått positiv respons från sina kolleger, föreslår programutvecklaren att rollspelet kan bli arbetslagets ENTRIS – projekt. I Bergs (2003) beskrivning av frirummet där skolutveckling kan bedrivas, utgörs den yttre gränsen av bestämmelser som staten utformat och den inre gränsen utgörs av skolledningens ramar och skolans kultur. (Fig.2.) visar hur den inre gränsen kan bli mindre stark.

Direktiv från skolledning

Arbetslagets önskemål ENTRIS - projekt i form

Av rollspelstävling

Fig. 2. En lösning på hur direktiv från ledningen och önskemål från arbetslaget kan utmynna i ett utvecklingsprojekt som alla är positiva till.

34

Arbetslagen på skolan har gemensamt utarbetat en modell där lektionerna är uppdelade i 1,5 timmars pass, alla elever och lärare har lektion och rast samtidigt. Detta upplevs mycket positivt, rent praktiskt är det en fördel om man arbetar med en annan lärare eller av någon anledning har behov av att byta klassrum. Assmark & Sörensson (1995) ser på införandet av arbetslag som ett ökat inflytande för lärarna över frågor som direkt eller indirekt påverkar

35