Rektorer och utvecklingsledare på de tre skolor jag har med i min undersökning är alla måna om att pedagogisk utveckling skall bedrivas. Det empiriska materialet visar att friskolan har nära anknytning till forskning i sitt vardagsarbete. De arbetar med metoder som ämnesintegration och tematiskt arbete, metoder som jag lärt mig på lärarutbildningen ger långsiktigt lärande och möjlighet att utveckla sitt yrkesspråk. De använder sig av formativ bedömning, elevinflytande och utvärderingar bearbetas och tas tillvara. Det absolut mest positiva är att de arbetar runt eleven, med eleven i centrum. Som utvecklingsledaren sa, så arbetar man inte vårdlärare för sig och kärnämneslärare för sig utan man vill att eleven ska få en helhet. Det är viktigt att eleverna blir rustade för att klara sig i verkligheten som den ser ut idag. Det är säkert lättare för en friskola att arbeta efter sina visioner, det är oftast utvecklingsbenägna lärare som söker sig dit, är man inte som lärare lite visionär trivs man inte och slutar. Ofta är det mindre skolor och lättare att samarbeta med färre personer. En annan orsak till att utvecklas är säkert som rektorn på friskolan
påpekade, att de måste ligga steget före för att kunna konkurera om eleverna. En av de kommunala skolorna har börjat med pedagogiska diskussioner i arbetslaget var
tredje vecka och har dragit i gång ett ämnesintegrerat projekt. Ett projekt som kommer att leda till utvärdering och vidare diskussioner. Att skicka alla lärare på utbildning om entreprenörskap i skolan är nog för att få igång ett ämnesövergripande samarbete. Att vissa lärare som inte ville, blev befriade är nog klokt, att man får göra det av fri vilja. Min egen insikt baserad på min yrkeserfarenhet är att vi befinner oss i olika faser i livet och i vissa livsfaser finns inte samma behov av yrkesmässig utveckling. Skolan har genom Vård och omsorgscollege samarbete med vårdsektorn vilket ger viktig input om hur verkligheten ser ut för de elever man undervisar. Det som inte diskuteras i arbetslaget är aktuell forskning.
Rektorn på den andra kommunala skolan har också mycket tankar och visioner, hon har hunnit mycket under sina två år på skolan. Arbetslagen är återinförda med lärare som undervisar samma elever. Ett pedagogiskt forum med träffar en gång i månaden där pedagogiska
diskussioner får ta plats. En nystartad studio med fyra lärare som fått tid i sin tjänst till
36
tid ges till de lärare som är intresserade av ett projekt sidan om undervisningen. En viss
ämnesintegration har också införts på skolan där lärare som undervisar samma elever parallellt samarbetar. Även här samarbetar man med vårdsektorn i ett Lärande på arbetsplatsen projekt. Här går också rektorns tankar kring hur de undersköterskor som är utbildade av Malmö högskola till pedagogiska handledare på sin arbetsplats, ska kunna användas i andra sammanhang. Kanske till de elever som behöver längre praktik bl.a. på grund av språkproblematik. Som rektorn uttryckte det, nu har de ju fått ökad kompetens och är inne i utvecklingstänket. Det som är genomgående för de tre skolorna är rektorernas engagemang. I de två kommunala skolorna är rektorerna huvudaktörer i samarbetet med vårdsektorn.
Efter att ha genomfört denna studie känner jag tillförsikt inför framtiden. Även om jag
tidigare inte upplevt pedagogisk utveckling som synlig verkar den finnas, inte på alla skolor men den är säkert på gång. De två kommunala skolorna har nyligen startat med att sätta den
pedagogiska utvecklingen i förgrunden och jag tror att detta kommer att sprida sig till andra skolor. Att man inser att de yrken som själv håller i sin yrkesutveckling och är
forskningsförankrade kommer att få högre yrkesstatus med mer inflytande över yrkesrollen som följd.
Att jämföra utvecklingen inom skolan med utvecklingen inom vården är knepigt. En hör hemma i den naturvetenskapliga och en i den samhällsvetenskapliga. Yrke inom den medicinska världen har hela sin grund i forskning och teamarbete. Läkare, sjuksköterska och undersköterska samarbetar runt patienten. Dock är den vårdvetenskapliga disciplinen med forskande
sjuksköterskor inom omvårdnadsområdet väldigt ny. En lärares tradition är självständigt arbete med sina specifika ämnen utan behov av samarbete med andra. Forskning bedrivs av forskare på högskolan och inte ute i praktiken. Jag tror ändå att man kan ta med sig vårdens
utvecklingsprojekt till skolans värld. Scherp beskriver att skolutveckling utifrån ett lärar- och skolledarperspektiv är problembaserad och behöver ha sin utgångspunkt i de vardagsproblem som lärare och skolledare ställs inför. Det är samma som i vården. Problem som uppstår kring patienten. Hur vi kan förbättra omvårdnaden. T.ex. att göra undersökning av alternativa metoders effekt för att minska smärta hos patienten, som musik, massage, m.m.
Jag skulle föreslå att de lärare som är intresserade av att utveckla skulle få tid avsatt till detta. Kanske med små forskningsprojekt av olika undervisningsmetoder. Att det inte är så avskilt som nu, med forskare på högskolan och praktiker i skolan. Att de lärare som vill forska ska kunna
37
göra det i liten skala på sin arbetsplats. Då blir även andra lärare nyfikna och vill delta. Att som rektorn på den kommunala skolan påpekade, tala om vad vi gör, utvärdera, dokumentera och sprida vidare det som utfallit väl. Case – metodiken som används på intensivvårdsenheten går utmärkt att använda för personalen i skolan, t.ex. vid upprättande av åtgärdsprogram. Lärarna på en skola kan som på intensivvårdsenheten bilda grupper där aktuell forskning kan diskuteras. Skolans lärare kan ha kontakt med andra skolors lärare för utbyte av erfarenheter och göra studiebesök hos varandra. En viktig aspekt är också skolledningens inställning, att rektorerna är med och stödjer. Som Sav beskriver lärande organisationen, leda lärandet i stället för görandet. Att intensivvårdsenheten är en arbetsplats med ständig utveckling beror till stor del på
enhetschefens ledarskap. Att hon dessutom är sjuksköterska och inte läkare gör att hon värnar om sjuksköterskors och undersköterskors utveckling.
undersökningen hade nog gett mer om jag även hade intervjuat en lärare från varje arbetslag. Att intervjua både rektor och den som har det pedagogiska utvecklingsuppdraget blev lite ”kaka på kaka” eftersom rektorn är så delaktig i processen. Eftersom det blev fyra intervjupersoner i stället för sex som det var tänkt hade det funnits tid till detta. Jag skulle också ha läst nyare och aktuell forskningslitteratur om samarbete i arbetslagen. Vid min analys av intervjuerna kände jag att jag kommit lite ifrån mina intervjufrågor, det var så mycket intressanta projekt som fick större plats.
38
Referenslista
Alexandersson, Mikael (1998). Profession och reflektion i Lärarprofessionalism om professionella lärare. Lärarförbundet, Nordisk bokindustri AB.
Assermark, Gert, & Sörensson, Katarina (1996). Arbetslag i gymnasieskolan. J.B. Grafiska AB: Stockholm
Berg, Gunnar (2003). Att förstå skolan. Studentlitteratur: Lund
Carlgren, Ingrid (1998). Professionalism som reflektion i lärarnas arbete i Lärarprofessionalism om professionella lärare. Lärarförbundet, Nordisk bokindustri
AB
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (1989). Läraryrkets professionalisering yrkesetik och yrkesspråk två viktiga aspekter. Skolöverstyrelsen: Stockholm
Ekholm, Mats (1998). Lärare, professionalitet och yrkeskvalitet i Lärarprofessionalism om professionella lärare. Lärarförbundet, Nordisk bokindustri AB.
Ellström, Per-Erik (1996). Rutin och reflektion i Livslångt lärande. Studentlitteratur: Lund Granström, Kjell (1998). Om svårigheten att tacka ja till professionell utveckling i
Lärarprofessionalism om professionella lärare. Lärarförbundet, Nordisk bokindustri AB. Granström, Kjell (2004). Förändring av roller och arbetsrelationer. I Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Hargreaves, Andy. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Studentlitteratur AB: Lund Karlöf, Bengt. (2009). Benchmarketing – med lärande för att utveckla företag, organisationer och människor.
Liber AB: Malmö.
Lindblom, Börje & Rankic, Slavica (2008).Lärande på arbetsplatsen – en studie av förutsätningarna för arbetsplatslärande inom Malmö stad. Malmö Högskolas utvärderingsrapporter, nr.6, 2008, delrapport 1.
http://www.mah.se/upload/Samverkan/utvardering/UtvRapport2008_6.pdf?epslanguage=sv Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund (2001). Lärares yrkesetik.
39
Sav, Hans (1997). Kompetens att utveckla. Liber: Stockholm
Sav, Hans(2005). Den lärande organisationen-exemplet Intensivvårdsenheten Utredningsrapport FoU Skåne.
http://www.skane.se/upload/Webbplatser/FoU/Dokument/Sarv.Larandeorg.exintensiv.rapport.pd f
Scherp, Hans-Åke. (2004) Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling. I Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Trost, Jan.(2005) Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur: Lund