Kommunerna har redovisat genomförandet av åtgärderna till vattenmyndigheterna genom att svara på ett antal frågor i en enkät på webben. Information kring detta skickades ut via e-post till kommunernas officiella adresser för vidarebefordran till rätt handläggare inom kommunen. Totalt ingår 262 av landets 290 kommuner i
sammanställningen.
I 2015 års återrapportering märks att åtgärdsarbetet hos kommunerna går framåt. Ett exempel är åtgärd 33 där 159 kommuner anger att de fastställt områden med hög
skyddsnivå för enskilda avlopp, vilket är en ökning med 46 kommuner jämfört med 2014.
En stor del av kommunerna har använt sig av Vattenmyndigheternas underlag vid utredningen av områden med hög skyddsnivå. Många kommuner anger även att underlagen i VISS används vid tillsyn, prövning och fysisk planering, t.ex. vid framtagande av LIS-områden och prioritering av tillsynsarbete.
Jämfört med förra året är det många fler kommuner som anser att det finns
vattenskyddsområden med otillfredsställande skydd. Flera kommuner rapporterar att arbetet med att fastställa vattenskyddsområden försvåras av länsstyrelsernas långa handläggningstider vilka troligen har sin grund i resursbrist och prioriteringar.
Arbetet med åtgärderna riktade till kommunerna och åtgärdsprogrammet i stort, har bidragit till att sätta vattenfrågorna i fokus och har i en del fall även lett till mer resurser för vattenarbete. Vattenförvaltning är numera en naturlig del av kommunens arbete på flera nivåer. Samarbetet mellan förvaltningar och bolag har stärkts. Åtgärderna riktade till kommunerna har givit tyngd till vattenfrågorna och har gjort det lättare att få gehör för frågorna politiskt.
Nedan återges de olika åtgärderna som är riktade till kommunerna, de frågor som funnits i frågeformuläret och en sammanfattning av svaren. I sammanställningen lyfts några kommuner fram som exempel på hur kommunerna genomför åtgärderna.
Kommunernas fullständiga svar återfinns på vattenmyndigheternas webbsida www.vattenmyndigheterna.se
Åtgärd 32
32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Finns det någon form av plan eller beslut som gäller tillsynen av verksamheter och/eller föroreningsskadade områden, där hänsyn tas till beslutade miljökvalitetsnormer för vatten?
177 kommuner har svarat att de har planer eller beslut gällande tillsynen av verksamheter och/eller anger också att de planerar att ta fram översiktsplaner och vattenplaner med koppling till miljökvalitetsnormerna för vatten.
På frågan om hur kommunen har arbetat med planeringen under 2015 svarar exempelvis Åmåls kommun att deras översiktsplan beskriver
miljökvalitetsnormerna för
vattenförekomsterna. Dessa är vidare kopplade till rekommendationer vid nybebyggelse, vägdragning eller andra åtgärder som medför belastning från exempelvis dagvattenavrinning, hur man ska förhålla sig till dem.
Även kommunens VA-plan samt i detaljplaner beaktas miljökvalitetsnormerna.
Falu kommun svarar att de varje år fram en tillsynsplan där miljökvalitetsnormer är ett kriterium för hur olika verksamheter och områden ska prioriteras utifrån tillsyn och åtgärdsbehov. Vidare anger kommunen att miljökvalitetsnormer är en faktor som det tas hänsyn till vid fysisk planering enligt översiktsplanen.
B) Om kommunen inte har en sådan plan som avses i fråga A, avser kommunen i så fall att omarbeta detta med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten?
Många kommuner anger att de arbetar med att ta fram vattenplaner och översiktsplaner och att miljökvalitetsnormerna för vatten är en del av det arbetet. Vissa kommuner anger
att de arbetar med tillägg till översiktsplaner som har koppling till vattenfrågor, tex dagvattenstrategier och planer för förorenade områden.
Åtgärd 33
33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.
A) och B) Har kommunen sedan 2009 fastställt områden med krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp för områden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status? Om ja på fråga A, har vattenmyndighetens underlag (t.ex. VISS, vattenkartan åtgärdsprogram) använts?
159 kommuner svarar att kommunen fastställt områden med högskyddsnivå för enskilda avlopp sedan 2009 för områden som
inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 138 av dem har använt sig av
vattenmyndighetens underlag vid utredning av hög skyddsnivå.
Flera kommuner skriver att de infört krav på hög skyddsnivå i hela kommunen medan andra kommuner gör en bedömning för varje enskilt fall.
Växjö kommun skriver att
bedömningsgrunder för skyddsnivå för enskilda avlopp har tagits fram gemensamt i länet, och att hög skyddsnivå bör gälla runt skyddsområden för vattentäkt, områden utpekade för framtida vattenförsörjning, badplatser samt nära vattendrag med sämre än god status.
I Emmaboda kommun gäller hög skyddsnivå för enskilda avlopp inom både förslagna och fastställda
vattenskyddsområden samt inom 100m från Lyckebyån.
Bland de kommuner som svarat nej på frågan anger flera att det inte
förekommer problem med övergödning i kommunernas vattenförekomster, att det finns få eller inga enskilda avlopp
inom kommunen eller att bedömning av skyddsnivå avgörs från fall till fall.
C) Om nej på fråga A, finns det en plan, beslut eller liknande för utredning av hög skyddsnivå?
29 kommuner svarar att det finns en plan eller liknande för hur man ska arbeta med hög skyddsnivå.
Åtgärd 34
Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status.
A) Finns det vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för samtliga kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser?
111 kommuner svarar att de har vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för samtliga av sina dricksvattentäkter. Förutsättningarna varierar dock mellan kommunerna.
Vissa kommuner har ett stort antal vattentäkter medan andra saknar allmänna vattentäkter inom kommunens gränser.
Hela 158 kommuner svarar att det finns vattenskyddsområden eller tillhörande föreskrifter som bedöms som otillfredsställande. Vid
återrapportering för 2014 var motsvarande siffra 63.
På frågan om hur kommunerna avser att åtgärda bristerna skriver många kommuner att de arbetar med att inrätta nya samt revidera äldre vattenskyddsområden och tillhörande skyddsföreskrifter. En del kommuner skriver också att de arbetar med långsiktig planering av
vattenförsörjningen, exempelvis genom framtagande av VA-planer och vattenförsörjningsplaner. Några kommuner, exempelvis Borgholm och Strängnäs kommun, anger att
vattenskyddsområde planeras även för kommunens reservvattentäkter.
Söderhamns kommun anger att man har kartlagt grundvattentillgångar i kommunen samt påbörjat en översyn av samtliga vattenskyddsområden och tillhörande föreskrifter.
I Luleå kommun har en plan för genomgång av skyddsområden tagits fram vilket även inkluderar tillstånd för vattenuttag.
Flera kommuner rapporterar att arbetet med att fastställa vattenskyddsområden försvåras på grund av länsstyrelsens långa handläggningstider.
243 kommuner svarar att arbete med att inrätta vattenskyddsområde för kommunala vattentäkter har påbörjats under 2015 för en eller flera vattentäkter.
Åtgärd 35
Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd.
A) Har kommunen vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för samtliga icke kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser?
37 kommuner har svarat att de har vattenskyddsområden med tillhörande skyddsföreskrifter för samtliga icke kommunala dricksvattentäkter vilket är en ökning mot föregående år då 27 kommuner svarade ja på frågan.
70 kommuner anger att det inte finns några icke kommunala dricksvatten-täkter inom kommunens gränser.
B) Hur har kommunen arbetat med att skydda de icke kommunala
dricksvattentäkterna under 2015?
Många kommuner skriver att de arbetar med tillsyn och egenkontroll, framtagande av VA-planer,
provtagning av vattenkvalitet samt rådgivning och information. Ett exempel är Bjurholms kommun som anger att de har fastställt ett kontrollprogram för alla större vattentäkter.
Flera kommuner skriver också att man arbetar med att kartlägga och
inventera dricksvattentäkter som inte är kommunala. I en del kommuner pågår dessutom arbete med att ansluta fler med enskild
dricksvattenförsörjning till kommunalt vatten.
På Gotland, inom projektet "Klart
vatten", sker omprövning av öns samtliga 14 000 enskilda avlopp, vilka bland annat syftar till att öka antalet enskilda vattentäkter som har god bakteriologisk status och ge ett bättre skydd mot föroreningar.
Åtgärd 36
Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds.
A) Finns det program, beslut eller annat initiativ inom kommunen för hur prövning (bygglov m.m.) genomförs med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten?
124 kommuner svarar att det finns ett program, beslut eller annat initiativ inom kommunen för hur prövning genomförs med hänsyn till
miljökvalitetsnormerna.
På frågan om hur kommunen har beaktat miljökvalitetsnormerna i prövning under 2015 anger Örkelljunga kommun att de inom miljöprövningen alltid beaktar miljökvalitetsnormerna för vatten och att ärenden remitteras till miljökontoret för bedömning av påverkan på miljökvalitetsnormerna.
Vetlanda kommun berättar att vid prövning enligt miljöbalken (tillsyn, tillstånd, anmälan) samt ärenden enligt plan-och bygglagen (bygglov/anmälan, planer) så är miljökvalitetsnormerna en integrerad del av prövningen.
I Uppsala kommuns översiktsplan finns riktlinjer för planläggning, lovprövning och annan ärendehantering rörande vatten, där miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ska beaktas vid förändrad markanvändning.
Många kommuner skriver också att hänsyn tas till normerna vid prövning av enskilda avlopp och
dagvattenhantering i samband med översikts- och detaljplanearbete.
B) Finns det program, beslut eller annat initiativ för hur kommunen i fysisk planering tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten?
174 kommuner svarar att det finns ett program, beslut eller annat initiativ för hur kommunen tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten i arbetet med fysisk planering.
I Skellefteå kommun inkluderas miljökvalitetsnormerna för vatten i behovsbedömningen inför varje planprocess och de finns också med i checklista för planprocessen. Om
vattenförekomster förekommer i eller i anslutning till planområdet beskrivs vilken
klassning vattnet har samt ett ställningstagande om åtgärder som behövs för att uppfylla
miljökvalitetsnormerna för vatten. Ofta handlar det om lösningar för hantering av dagvatten där det kontrolleras att kommunens framtagna dagvattenstrategi följs.
I Borlänge kommuns översiktsplan beaktas alltid nuvarande och framtida
grundvattenförekomsters skyddsbehov vid fysisk planering och prövning av lov och tillstånd, då planering och exploatering inte får leda till försämrad vattenkvalitet enligt vattendirektivet. Kommunen har bland annat fokus på lokalt omhändertagande och fördröjning av dagvatten.
På frågan om det finns det andra sätt för kommunen att ta hänsyn till
miljökvalitetsnormer för vatten så skriver bland annat Älvsbyns kommun att de arbetar aktivt med att förbättra status för de vattenförekomster som inte uppnår god status, till exempel genom att medverka till undanröjande av vandringshinder.
Åtgärd 37
Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status.
A) Har kommunen någon form av övergripande/strategisk vatten- och avloppsvattenplan?
126 kommuner svarar att de har någon form av övergripande, strategisk vatten- och avloppsvattenplan. Motsvarande siffra föregående år var 116.
Borgholms kommun skriver att en VA-plan är antagen och att
implementeringen av den pågår kontinuerligt. VA-planen är en del av samhällsplaneringen där
miljökvalitetsnormen är en viktig faktor som berör alla nya detaljplaner.
Principen är att inga nya detaljplaner tas fram om kommunalt verksamhetsområde för VA inte kan garanteras.
Lerums kommun anger att en strategisk vatten- och avloppsplan fastställdes politiskt under 2015. I planen har områden som ska åtgärdas med avseende på avlopp valts ut delvis baserat på vilka avrinningsområden som inte lever upp till god ekologisk status.
I Stockholms stad tog
kommunfullmäktige under 2015 beslut om en handlingsplan för god vattenstatus samt en ny dagvattenstrategi för staden.
Förutom dessa strategidokument finns en dagvattenpolicy och ett övergripande
miljöprogram som behandlar miljökvalitetsnormerna. Dessa dokument påverkar i sin tur det kommunala VA-bolagets åtgärdsplan för förnyelse och förbättring av VA-nätet.
Handlingsplanens målsättning är att stadens vattenförekomster ska nå och följa miljökvalitetsnormerna genom operativa åtgärder. För att nå målet behöver lokala åtgärdsprogram tas fram för samtliga vatten. Arbetet med lokala åtgärdsprogram har påbörjats för vattenförekomster som har prioriterats under 2015. Det gäller främst Bällstaån och Brunnsviken där arbetet har kommit längst.
B) Om nej på fråga A, tänker kommunen ta fram en sådan under 2016?
88 kommuner svarar att de har för avsikt att ta fram någon form av övergripande, strategisk vatten- och avloppsvattenplan under 2016.
Åtgärd 38 – Gäller endast kustkommuner i Södra Östersjön och Västerhavet
Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet samt båtturism som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Har kommunen sedan 2009 påbörjat arbetet med åtgärden?
65 kommuner i Södra Östersjön och Västerhavets vattendistrikt svarar att de påbörjat arbetet med åtgärd 38. Ytterligare fem kommuner i distrikt som inte omfattas av åtgärden har också svarat att de påbörjat ett sådant arbete.
Exempel på åtgärder som rapporterats är bland annat anläggande av båtbottentvätt, tömningsstationer för latrinavfall och miljöstationer vid hamnar. Flera kommuner anger också att de arbetar med tillsyn, provtagning och information. Exempelvis Helsingborgs kommun som skriver att de förelagt småbåtshamnar om att inrätta anordning för båtbottentvätt. Föreläggandena har föregåtts av tillsyn i samtliga hamnar där bland annat avfallshantering, toaletter, latrintömning samt miljövänliga alternativ till hydraulolja och smörjfetter har diskuterats. Provtagning på utloppsvatten ska tas från dessa för att säkerställa att högsta tillåtna halt av TBI, koppar, irgarol och zink inte överskrids.
Kalmar Norrbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland