Länsstyrelserna har rapporterat genomförandet av åtgärdsprogrammet till
vattenmyndigheterna genom att svara på ett antal frågor i ett frågeformulär. Nedan anges de olika åtgärderna som är riktade till länsstyrelserna, de frågor som funnits i frågeformuläret och en sammanfattning av svaren. Länsstyrelserna har tillsammans med övriga berörda åtgärdsmyndigheter svarat på åtgärd 15, 17 och 20, vilket redovisas efter länsstyrelsernas huvudsakliga åtgärder.
21 länsstyrelser har inkommit till vattenmyndigheterna med rapportering för genomförandet av åtgärdsprogrammet under 2015.
Åtgärd 28
28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga
tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A.) Har länsstyrelsen påbörjat sitt arbete med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärd 28?
I årets rapportering har 16 länsstyrelser (15 år 2014) svarar att de påbörjat översynen av tillståndspliktiga verksamheter med visst
beaktande av avrinningsperspektiv. De fem länsstyrelser som har svarat nej uppger ger olika anledningar till detta men frågan har även tolkats olika.
Exempelvis anger Länsstyrelsen i
Kronoberg att de inte styr omprövningar inom länet då Miljöprövningsdomstolen flyttat till Länsstyrelsen i Kalmar.
De flesta länsstyrelser svarar att prioritering för omprövning sker enligt andra väl inarbetade
prioriteringsgrunder, där
miljökvalitetsnormen för vatten ingår som en del i detta. Det finns en stor variation i länens tillvägagångsätt för genomförandet av åtgärd 28. Något län har kopplat sin översyn till att i första hand prioritera avloppsreningsverk, medan andra län arbetar för att göra fler verksamhetsutövare delaktiga i processen med att göra en översyn och förnya sina tillstånd.
Några länsstyrelser lyfter problematiken med att arbetet med omprövningar är tidskrävande och att prioritet ges de omprövningar som initieras av
verksamhetsutövarna.
Länsstyrelsen i Östergötland lyfter att arbetet inte sker ur ett avrinningsperspektiv, men utifrån avloppsdirektivet och andra prioriteringsgrunder där vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god vattenstatus är en.
Länsstyrelsen i Kalmar bedömer att extra tillsynsinsatser och tillsynsvägledning med inriktning på avloppsreningsverk ger ett snabbare resultat för vattenförekomster, än att i dagsläget verka för omprövningar av dessa verksamheter.
Länsstyrelsen i Västerbotten har svarat att översynen av länets tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter bland annat har resulterat i ett GIS-skikt i syfte att få en överblick över vilka vattenförekomster som riskerar att påverkas av verksamheterna.
Miljökvalitetsnormer för vatten bevakas i de pågående omprövnings- och
prövotidsärendena och arbetet med att pröva om verksamheter som har en påverkan på den mottagande vattenförekomstens status har pågått under flera år.
Ett exempel på arbetssätt beskriver länsstyrelsen i Halland, där Länsstyrelsens
miljöprövningsdelegation tar ställning till om strängare krav än normalt bör ställas med motivering att den påverkade vattenförekomsten inte uppfyller kraven för god ekologisk status.
Ett annat exempel är Länsstyrelsen i Skåne som har en prioriteringsordning baserat på vilka verksamheter som behöver uppdatera sina miljötillstånd.
B.) Finns det en plan för det framtida arbetet med översynen?
I den fortsatta planeringen av arbetet med översynen svarar elva länsstyrelser att de har en plan.
Länsstyrelsen i Halland skriver att åtgärdsbehovet bedöms utifrån särskilda
prioriteringskriterier. Listan innehåller länets samtliga A- och B-verksamheter oavsett tillsynsansvar. Prioriteringen utgår från om verksamheten har påverkan på kustvatten, påverkan på annan vattenförekomst samt om tillståndet är äldre än tio år. Hänsyn tas även till MIFO-klassning som visar risken för förorenat område
Länsstyrelsen i Jönköping skriver att under 2014 har diskussioner kring
omprövningslistan förts med Miljöprövningsdelegationen (MPD) i Östergötland. Det finns en risk att minskade resurser för MPD samtidigt som vissa C-anläggningar blir
B-anläggningar med krav på omedelbar prövning förhindrar Länsstyrelsen att initiera omprövningar. Länsstyrelsen vill lyfta detta som ett nationellt problem.
C.) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?
20 länsstyrelser svarar (21 år 2014) att de arbetar med en översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap
miljöbalken utifrån ett avrinningsperspektiv.
Länsstyrelsen i Uppsala anger att de använder VISS i det löpande
prövnings- och tillsynsarbetet men att utöver det saknas
avrinningsområdesperspektiv i tillsynsarbetet (ärendestyrt).
Flera av länsstyrelserna beskriver hur de har prioriterat att utveckla arbetet med tillsynsplaner för dammar och kraftverk som ett verktyg för att bedöma om en verksamhet behöver tillståndsprövas (då det är relativt få verksamheter som är
tillståndsprövade) eller omprövas.
Under året har även många av länsstyrelserna arbetat med att utöva tillsyn på ett antal av dessa objekt och arbetet fortsätter kommande år.
Flera av länen lyfter även att det har påbörjats och pågår ett antal rättsliga
processer gällande kraftverksdammar och vattenverksamhet.
Till exempel skriver Länsstyrelsen i Skåne att de arbetar för att vattenkraftverk som är i drift ska miljöanpassas.. Tillgängliga resurser satsas i första hand på tillsyn snarare än omprövning eftersom det blir störst miljönytta i förhållande till insatsen. Prövning sker av ett latent villkor.
Länsstyrelsen i Västerbotten län skriver att de har tillämpat Kammarkollegiets strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan (Åtgärd 18) vilket innebär att fokus lagts på tillståndsprövningar och tillsyn.
Länsstyrelsen i Västmanland arbetet med omprövning av vattendomar utifrån två huvudlinjer. Det handlar dels om att försöka få till stånd en prövning enligt miljöbalken av så kallade ”hävdvunna rätter” och dels att få dammägare att begära utrivning av dåliga och delvis raserade dammar som samtidigt utgör vandringshinder för fisk.
Länsstyrelsen i Värmland skriver att slutrapporten för projektet Vänerlaxens fria gång (2011-2015) färdigställdes under 2015 och har inlämnats till miljödepartementen i Sverige och Norge. Rapporten innehåller bland annat förslag och konsekvensbeskrivning av fisk-/faunapassager och miljöanpassad vattenreglering vid cirka 50 dammbyggnader inom Klarälvens avrinningsområde och avses användas för tillsyn, omprövningar och/eller nyprövningar av vattendomar i syfte att uppfylla krav enligt Miljöbalken och EU-rätten.
Åtgärd 29
29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.
A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster?
I årets rapportering har 17 Länsstyrelser (18 2014) svarat att de under året har arbetat med att utveckla befintliga
egenkontrollprogram (samt samordnade recipientkontrollprogram), inkluderat vattenförvaltningens behov eller med avseende på den information som finns för vattenförekomsterna. Flera länsstyrelser svarar att kraven på egenkontrollprogram sker löpande inom ramen för ordinarie tillsyn, men det finns även län som har intensifierat arbetet inom ramen för olika projekt.
Exempelvis skriver Länsstyrelsen i Södermanland att det är en del av den ordinarie tillsynen att se till att befintliga egenkontrollprogram kontrollerar rätt parametrar.
Länsstyrelsen i Stockholm anger att de som en del i den operativa tillsynen ställer krav på verksamhetsutövares egenkontroll-program. Vid arbete med att åtgärda förorenad mark säkerställer Länsstyrelsen
att det genomförs erforderliga egenkontrollprogram där bl.a. en lista på
vattenförvaltningens prioriterade ämnen och särskilt förorenade områden bifogats som checklistor.
Vidare skriver Länsstyrelsen i Västra Götaland att det vid prövning om tillstånd för miljöfarliga verksamheter ställs krav på revidering av kontrollprogrammen. Detta sker även kontinuerligt vid ordinarie tillsyn. Besiktningar av anläggningarna med en opartisk konsult sker regelbundet och i samband med detta sker en genomgång av egenkontroll och kontrollprogram. Under året har länsstyrelsen fattat beslut om 35 kontrollprogram för miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten, mark eller luft som påverkar vattenförekomster.
Länsstyrelsen i Kronoberg skriver att vad gäller verksamheter enligt Miljöbalken 9 kap finns rutiner för granskning av kontrollprogram. I samarbete med
vattenvårdshandläggare finns en mall för vilka krav som ska ställas när det gäller provtagningsfrekvens, samt parametrar. Fortsatt översyn av verksamheternas egenkontroll är beroende av Länsstyrelsens resurser.
Länsstyrelsen i Västerbotten skriver att arbetet och dialogen angående
verksamhetsutövarens egenkontroll är en ständigt pågående process. Länsstyrelsen gör fortlöpande rimlighetsavvägningar angående befintliga och ytterligare krav på
verksamheters egenkontrollprogram. Under 2016 tänker Länsstyrelsen vid tillsyn lägga särskild fokus på just kontroll och uppföljning av miljökvalitetsnormerna för vatten.
Vidare deltar länsstyrelsen aktivt i arbetet med att utveckla program för samordnad recipientkontroll för Ume/Vindelälven och Skellefteälven.
Länsstyrelsen i Dalarna skriver att de i samarbete med kommunerna påbörjat ett flerårigt projekt med fokus på miljögifter. Projektet syftar till att öka kunskapen inom
verksamheter, dess egenkontroll, vad som släpps ut till recipient och på sikt att det genomförs utsläppsminskande åtgärder. Under 2015 har det hållits tre informationsträffar för verksamheterna, indelade efter avrinningsområde. En vägledning har tagits fram och tillsynsbesök påbörjats.
B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med
egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster?
Av de 17 Länsstyrelser som svarat att de arbetar med att utveckla befintliga egenkontrollprogram (samt samordnade recipientkontrollprogram), inkluderat vattenförvaltningens behov eller med avseende på den information som finns för
vattenförekomsterna. Så har 12 svarat att de har en strategi för detta vilket även framgår i svar beskrivningar ovan.
C) Har länsstyrelsen planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster?
Sammanlagt 15 Länsstyrelser svarar att de planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning på ett sätt som möjliggör bedömningen av verksamhetens inverkan på vattenkvaliteten utifrån ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Flera län skriver i sina svar att de under året har arbeta med tillsynsprojekt och/eller tillsynsvägledning tillsammans med
kommunerna inom olika sakområden som berör Miljöbalken kap 9 och 11.
Exempelvis skriver Länsstyrelsen i Västra Götaland att miljösamverkan Östergötland (MÖTA) under 2015 genomfört ett projekt om rimlighetsavvägning vid handläggning av enskilda avlopp för att ensa och underlätta bedömningen av när krav på hög skyddsnivå bör ställas. Inom MÖTA bedrivs även under 2015-2016 ett projekt om dagvatten där det tagits fram en anmälningsblankett för dagvattenanläggningar och en checklista för tillsyn av dagvattenanläggningar. Inom MÖTA har även en utbildning om provtagning och analys av avlopps- och processvatten genomförts.
Åtgärd 30
30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A.) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med att upprätta en plan för prioritering av avrinningsområden?
I årets rapportering anger 20 länsstyrelser (21 år 2014) att de har upprättat eller har påbörjat arbetet med att upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete. Stockholms län skriver att när vattenförvaltningens åtgärdsprogram för 2016-2021 är fastställt avser länsstyrelsen att ta fram en konkret och åtgärdsinriktad plan för arbetet motsvarande den man hade under denna cykel. Länsstyrelsen i Stockholms län har därför svarat nej på frågan.
Genomförandet i framtagandet av planerna skiljer sig åt mellan länen, då vissa
länsstyrelser prioriterar att göra planen med fokus på avrinningsområden framför
miljöproblem och vice versa, men i princip berör samtliga läns planer i någon form båda parametrarna.
I sina svar beskriver länsstyrelserna arbetet med det tvärsektoriella vattenrelaterat åtgärdsarbete framförallt internt på
respektive myndighet. I beskrivningarna ses
att arbete har gått framåt i jämförelse med 2014. Det finns en struktur och samverkan.
Länsstyrelsen i Gotland skriver att tillsammans med Greppa Näringen har ett antal avrinningsområden valts ut som har den högsta belastningen av fosfor och kväve enligt statusklassning av respektive vattenförekomst. Åtgärder som rör kontinuitet har
prioriterats till områden i anslutning till värdefulla vatten. Länsstyrelsen har också tagit fram ett förnyat underlag till Region Gotland för bedömning av var hög skyddsnivå ska gälla. De lokala åtgärdsprogrammen för länet (8 stycken) har uppdaterats med den ny statusklassning samt nya åtgärdsförslag.
Länsstyrelsen i Norrbotten skriver at de har utgått från följande kriterier för prioritering av åtgärder: Skyddade miljöer (N2000), skyddsvärda vatten (ex flodpärlmusselvatten) samt vattenförekomster som prioriterats av vattenråden. Prioriteringen har legat till grund för ansökningar om åtgärdsprojekt, ex LIFE Reborn och LIFE Pearls of the North.
Dessutom pågår åtgärdsarbete inom ramen för flera beviljade projekt ex LIFE- Remibar och Älvspecifik laxförvaltning (HaV SÅP-medel) där prioriterade vattenförekomster åtgärdas. I åtgärdsprogrammet och förvaltningsplan för 2009-2015 pekas bland annat fysisk påverkan och sura sulfatjordar ut som de mest angelägna att åtgärda i
Bottenvikens vattendistrikt. Länsstyrelsen har därför valt att prioritera åtgärder som flottledsåterställning, utrivning av vandringshinder/fiskpassage, dikesåtgärder samt minskat läckage från sura sulfatjordar.
Länsstyrelsen i Stockholm skriver att för kommande förvaltningscykel har arbetet
utvecklats med att integrera vattenförvaltningen i hela verksamheten. Detta exempelvis i ambitionen att identifiera och presentera var kommunerna bör rikta sina tillsynsinsatser och var kommunal VA-utbyggnad bör prioriteras. Genom Samverkansgruppen för vattenfrågor har det operativa arbetet effektiviserats inom miljömål, klimatanpassning, vattenförvaltning, PBL-, landsbygdsprogram och miljöbalksärenden. Gruppen utgörs av chefer från enheter som på ett eller annat sätt berörs av vattenfrågor. För att effektivisera åtgärdsarbetet och förenkla för sökande har gemensamma ansökningsdatum och rutiner för bidrag för LOVA, LONA och Fiskevård satts för 2016.
B.) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, d.v.s. har arbetet gjorts och planerats med angränsande län?
I stort sett samtliga län (19) svarar att de arbetar länsövergripande med att upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status, utifrån ett avrinningsperspektiv.
Länsstyrelsen i Västmanlands svarar att de inte arbetar utifrån ett
avrinningsområdesperspektiv men att arbetet har baserats på de olika arbetsområden och aktiviteter som Länsstyrelsen bedriver. Aktiviteterna har dock genomförs i samverkan med angränsande län där det varit lämpligt. För Gotlands län överensstämmer
länsgränsernas administrativa gräns med avrinningsområdenas naturgivna gränser och därmed krävs ingen samverkan med angränsande län för arbete med åtgärder.
Åtgärd 31
31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A.) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31.
De flesta länen säger att de i första hand prioriterar objekt utifrån de som har en hög riskklass, när de inventerats enligt metodiken i MIFO (metodik för inventering av förorenade områden, NV rapport 4918). I praktiken innebär detta ofta att de förorenade områden som påverkar vattenförekomster, som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status, prioriteras aktivt i verksamheten.
Exempelvis skriver Länsstyrelsen i Uppsala att de arbetar enligt den riskklassningsmodell som Naturvårdsverket arbetat fram för förorenade områden. Prioriteringar utgår från flera faktorer, inte minst risk för påverkan på människors hälsa men även påverkan på miljön inklusive grundvatten och ytvatten. Länsstyrelsen i Uppsala län tar varje år fram en regional plan för arbetet medföroreningsskadade områden, arbete med objekt i
riskklass 1 och 2 prioriteras. Objekt som saknar ansvarig part kan beviljas statliga bidragsmedel för utredning/åtgärd om det anses nationellt prioriterat av
Naturvårdsverket. Objekt där ansvarig finns drivs via tillsyn. I Uppsala län är
kommunerna tillsynsmyndighet för flertalet av de förorenade eller potentiellt förorenade objekten. Därför arbetar länsstyrelsen mycket med tillsynsvägledning, t.ex. i form av utbildningar, handläggarträffar samt diverse projekt.
B.) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, d.v.s. har arbetet gjorts och planeras arbetet att göras tillsammans med angränsande län?
Sju av länsstyrelserna svarar att de arbetar länsövergripande och ur ett
avrinningsperspektiv. Normalt sett så påverkar inte ett förorenat område ett större avrinningsområde utan har i huvudsak lokal påverkan.
Länsstyrelsen i Västra Götaland lyfter vidare problematiken med områden som är
förorenade av PFAS (perfluorerade alkylsubstanser) från användning av bl.a. släckskum.
Detta är ett mycket allvarligt hälso- och miljöproblem eftersom både grund- och ytvatten är förorenade. Problemområdet har nu högsta prioritet även om det ännu inte finns fastställda riktvärden. Länsstyrelsen bedriver aktiv tillsynsvägledning när det gäller PFAS-föroreningar bl.a. genom en utbildningsdag för miljökontor och räddningstjänster.
Ett regionalt mailnätverk håller också på att upprättas.
Länsstyrelsen i Gävleborg skriver att de har sökt och beviljats stöd från Havs- och vattenmyndigheten för inventering av fiberbankar längs Bottenhavets kust. Projektet startades upp under 2014 och sker i samarbete med Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands och Uppsala län.
Länsstyrelsen i Kalmar anger att de under 2015 samarbetat med Kronobergs län gällande förorenade glasbruk, förorenade glasbruksdeponier och sediment. Arbetet har bäring på flera vattenförekomster inom avrinningsområden som ligger i Kalmar och Kronobergs län.
Åtgärd 15
15. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Hur prioriterar länsstyrelsen sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status?
Jordbruksverkets svar redovisas tidigare i rapporten.
I stort sett samtliga länsstyrelser anger att de genomfört rådgivning till jordbruksföretag med syfte att minska problemen med övergödning. Sedan 2014 ingår samtliga län i Greppa Näringen, dock med olika tillgång på resurser och lite olika fokus på rådgivningen beroende på vilka behov och efterfråga som finns i respektive län. Flertalet länsstyrelser anger att de prioriterar sin rådgivning antingen utifrån utpekade nitratkänsliga områden eller utifrån vattenmyndigheternas statusklassificering med fokus på de
vattenförekomster som inte når god ekologisk status. Fokus ligger på individuell
rådgivning på gårdsnivå, men även vissa gruppaktiviteter och vattendragsvandringar har genomförts.
Länsstyrelsen i Västernorrland anger att under 2015 har länsstyrelsen knappt bedrivit någon rådgivningsverksamhet inom jordbruk p.g.a. övergången mellan två
landsbygdsprogram och förseningen av det landsbygdsprogram som sträcker sig mellan 2014-2020.
Vidare skriver Länsstyrelsen i Uppsala att de arbetar med rådgivning (värvningskampanjer till Greppa Näringen och information om LOVA och
landsbygdsprogrammets miljöstöd) koncentrerat till de områden i länet som har högst belastning av näringsämnen från jordbruksmark.
Länsstyrelsen i Skåne skriver att inom Greppa Näringen sker enbart övergripande prioriteringar som utlakningsrådgivning primärt till kustnära lättjordsområden osv.
Under 2016 planerar de att införa geografiska och/eller andra prioriteringar inom projektet. De geografiska prioriteringarna förutsätter dock att Jordbruksverket medger användande av SAM-registrets koordinatsättning.
Länsstyrelsen i Örebro anger att de har prioriterat rådgivning inom Greppa Näringen till de lantbrukare i länet som har sin mark inom avrinningsområden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status, där växtnäringsfrågor är en mycket central del i många av rådgivningsmodulerna.
B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2015 för att genomföra åtgärden?
Samtliga länsstyrelser hänvisar till Greppa Näringen organiseras och utvecklas gemensamt av Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF.
Under 2014 förändrades organisationen för Greppa Näringen och landet delades in i fem Greppa Näringen-regioner. Syftet med att dela in i regioner var ökad effektivitet genom t ex gemensamma upphandlingar och genom ett förbättrat erfarenhetsutbyte. Dessutom bjuder Jordbruksverket årligen in till två möten med samtliga länsstyrelser,
länsstyrelseråd, för att diskutera organisation och genomförande av projektet. Förutom
länsstyrelseråd, för att diskutera organisation och genomförande av projektet. Förutom