Kommunikation är alltid a och o i en projektprocess som denna och det är därför viktigt att skapa enkelhet och tydlighet i denna. En enkel och tydlig kommunikation kräver dock ett enkelt och tydligt projekt samt god planering och framförhållning för att inblandade parter i god tid ska få förståelse för projektets innehåll och möjlighet att ställa frågor.
5 Tankar om utveckling av Kompetensväxling
Vad är egentligen projekt Kompetensväxling? En möjlighet för ökat öppethållande av
arbetslivsmuseer? Eller kanske dito för utveckling av Sveriges kulturarv? Eller handlar det om att ge unga människor arbetslivserfarenhet och referenser? Eller ett kreativt utrymme för att ta del av och bli en del av Sveriges historia?
Efter att ha arbetat med Kompetensväxling under två år är det tydligt att det finns många intressenter i projektet, alla med sin bild av vad fokus bör ligga på. Hittills har resurserna till projektet kommit från pengar som, hos Västra Götalandsregionens Kulturnämnd, avsatts för barn- och unga. Därmed har dessa fått en tydlig plats i arbetet. I ett framtida arbete är det också viktigt att placera in andra intressenter som har beröringspunkter till detta projekt, som
exempelvis Västarvet och andra instanser som berörs av handlingsprogrammen ”Lust att lära”,
”Näringsutveckla kultursektorn”, ”Natur- och kulturturism” och ”Utvecklingsplan för det maritima och industriella kulturarvet” m fl.
Här nedan följer Fannys, Sannas och Märtas tankar om utveckling, utifrån medverkan under projektperioden 2012. Tankarna har vi valt att visualisera i en bild, vilket på inget sätt ska ses som ett ”slutgiltigt förslag” då vi anser att ett sådant kräver tankearbete från fler parter. Vår förhoppning är dock att vi, utifrån att ha arbetat i projektet och mött föreningar, kommuner, feriearbetare och unga projektledare, ska kunna förmedla vår bild av den potential vi ser för projektets metodik i framtiden. I bilden pekas två aktörer, som vi betraktar som intressanta för ett fortsatt arbete, ut. Observera att detta inte är de enda aktörerna som är intressanta, utan att det, enligt tidigare reflektion gällande Västra Götalandsregionens handlingsprogram för kultur, finns fler delar som kan inkluderas.
En högst relevant fråga i projekt såsom Kompetensväxling är den långsiktiga hållbarheten. Hur skapas något som inte är beroende av stora summor projektmedel för överlevnad varje år? I detta fall tror vi att fokus måste ligga på att nyttja de befintliga resurser och den kompetens som finns i organisationer som på olika sätt varit knutna till projekt Kompetensväxling.
Organisationer som i sig sitter på ackumulerad kunskap och värdefulla kontaktnät, vilket i sin tur kan underlätta många processer. I detta fall ser vi organisationerna/nätverken
KulturUngdom och NAV som centrala delar i en fortsatt utveckling.
KulturUngdom arbetar utifrån målsättning ”av och med unga” vilket är en viktig utgångspunkt för att utbilda feriearbetarna som ska arbeta med Västra Götalandsregionens kulturarv samt att coacha dem i deras processer på de platser där de arbetar. NAV har i sin tur en nära kontakt med arbetslivsmuseerna och god insikt i deras behov och intressen. Frågan om arbetslivsmuseernas utveckling och fortlevnad är en viktig del i NAVs arbete och genom att anamma resultatet från projekt Kompetensväxling som en metod finns goda möjligheter till att rent praktiskt komma framåt. KulturUngdom och NAV står på så vis för kompetens och agerar översättare gentemot sina respektive målgrupper, något vi ser som viktigt för god kommunikation. Vi ser också att KulturUngdom och NAV tillsammans med större kraft kan driva frågan om en ökad flexibilitet i ferieperioderna (föreningarnas behov) och bättre matchning av ungas intresse i urval till feriepraktik (ungas behov) gentemot kommunerna.
För att lösa ett fortsatt arbete, med utgångspunkt i den metodik som testats inom projekt Kompetensväxling, ser vi också att det krävs en projektledare som håller samman projektets olika delar samt är kontaktperson gentemot kommunerna i vilka arbetslivsmuseerna är belägna.
Projektledarrollen bör vara en ”neutral” part, dvs. inte ha särskilda intressen mer än att lösa projektet på bästa sätt, där personen ifråga kan luta sig mot KulturUngdom respektive NAV för specifik kompetens gällande unga vuxna respektive arbetslivsmuseerna och dess föreningar.
Vi ser att ett upplägg, såsom föreslaget, skulle minska de resurser som krävs för att genomföra en metodik enligt Kompetensväxling. Dock är det ändå viktigt att påpeka att externa resurser kommer att krävas för en fortsättning och utveckling. Projektledarrollen kräver finansiering.
Likaså ser vi att det krävs ett tillskott av resurser till den/de aktörer som skall driva processen, oavsett vem de är.
Det är intressant att tänka kring en annan finansieringmodell än den som tidigare tillämpats, där alla resurser kommit från Västra Götalandsregionens Kulturnämnd, men det är också viktigt att lyfta att de kommunala representanter som kommit i kontakt med projektet, vilka alla har varit mycket positiva, har lyft vikten av en extern part för att ”klara av” ett dylikt arbete.
Som nämnts i tidigare avsnitt, ”Faktorer som påverkar”, är handledarrollen central i projektet där vi upplever att någon ”bästa” lösning ännu inte har identifierats. Det är sannolikt så att det, beroende på föreningens behov och resurser, kan se olika ut på olika platser. Det finns redan idag föreningar vilka löser handledarrollen själva, såsom vid Qvarnstensgruvan. Denna modell kräver dock att de unga som ska arbeta på platsen får en bra utbildning innan sommarperioden och att föreningen vågar lägga ansvaret på de unga som arbetar på platsen.
På de platser där vi upplevt brister i handledarskapet ser vi att det i första hand beror på en alltför hög egen arbetsbelastning och en dåligt planerad ferieperiod där handledaren inte satt sig in i de ungas arbetssituation och/eller kunskap och kompetens. Man måste också beakta att föreningarnas resurser till helt övervägande delen består i ideellt arbetande människor.
Föreningarnas resursbrist blir ett problem i fallet med handledning och av den anledningen har möjligheten att lösa rollen med hjälp av vuxna arbetssökanden, med rätt till arbetsplatspraktik, diskuterats. Denna lösning har testats på bland annat Repslagarmuseet, Åmåls
Hembygdsmuseum och Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri – på alla platser med olika organisation runtomkring. Det som kan ifrågasättas med en sådan lösning är dock att även den arbetssökande personen kräver en handledare och att antalet resurser som krävs därmed ökar.
Väsentligt är också att arbetsförmedlingens engagemang, intresse och deltagande i processen säkerställs bättre än vad som hittills varit fallet.
Utifrån den roll med ”unga projektledare” som testats under Kompetensväxling 2012 ser vi att en sådan roll skulle kunna utvecklas för att ta ett tydligare ansvar för feriearbetarna. Vi tror dock att detta bygger på att dessa personer engageras redan tidigt under våren och att de får mer tid tillhanda under sina respektive sommarperioder. Sommarens erfarenheter visar också att det kan upplevas som rörigt att både ansvara för att handleda feriearbetare och driva
utvecklingsprojekt på en plats, men vi tror dock att det som kan krävas är mer resurser i form av tid samt en tydlig stöttning för att lösa detta. Oavsett hur handledarrollen löses är det dock
viktigt att ha i åtanke att stöd och coachning gentemot de personer som arbetar på en plats kräver olika metodik beroende på vem personen är. En ung person som kanske har sitt livs första jobb måste mötas på ett annat sätt än en person som befunnit sig utanför
arbetsmarknaden under några år. Vi ser därför att arbetet med att ta fram ett system för handledarrollen behöver vidareutvecklas och kvalitetssäkras innan det kan anses som en allmänt vedertagen lösning.
Med utgångspunkt i bilden vill vi avslutningsvis belysa det faktum att ett projekt såsom NAV Kompetensväxling kan ses som en tratt där en stor del kunskap och personella resurser läggs in under sommarperioden vilka i slutet av perioden resulterar i söta droppar av saft (vilket får bli metaforen för de tankar, idéer, engagemang och eventuella projekt som fortsätter efter perioden och som även kan resultera i nya sommarprojekt).
6 Sammanfattning projektperiod april – augusti 2012
För att utveckling ska ske på arbetslivsmuseerna och i föreningarna genom den metodik som tillämpats inom NAV Kompetensväxling ser vi att följande krävs:
Föreningar som medverkar måste vara föreningar som vill. Kanske är det bästa sättet att låta en intresseanmälan gå ut till NAV:s medlemmar och låta föreningarna ansöka om att delta? Därefter kontaktar projektledaren respektive kommun för att se på möjligheten för att tillämpa metodiken på respektive plats.
Föreningen skriver ner tankar om utveckling som feriearbetarna på platsen får ta del av och vara med att lösa under sommaren. Det kan hända mycket på kort tid om frihet och stöttning ges (se exemplet med Industrimuseet i Mariestad)!
Samtliga handledare som ansvarar för feriearbetare bör gå igenom en
handledarutbildning vilken förslagsvis arrangeras av KulturUngdom och NAV. Detta är centralt då vi ser att handledarrollen brister på många platser på grund av okunskap och att tillräcklig planering inte skett innan sommarperioden. Här bör samarbete med studieförbund ses över.
Bra introduktion/utbildningsdagar för att introducera de unga till arbetslivsmuseet.
Denna/dessa bör ske före en föreslagen gemensam utbildningsdag för att ge de unga något att referera till och bättre kunskap om platsen de ska arbeta på innan de möter sina ”regionala kollegor”.
Att ferieperioden är varierande med arbete såsom guidning, underhåll etc. samt att ge ungdomarna utrymme för att exempelvis arbeta med utveckling av facebooksidor och annat som föreningen använder i sin marknadsföring.
Att ansöka om så många feriearbetare som möjligt (och få kommunen att förstå varför detta ska prioriteras) för att det på så vis ska finnas resurser för att arbeta med idéer som kommer upp och som måste drivas utanför det ordinarie arbetet.
Perioder som överlappar, där feriearbetarna träffas och kan dela med sig av kunskap till varandra, likt Qvarnstensgruvan. (Repslagarmuseet planerar för detta upplägg nästa år.)
Frågeställningar att arbeta vidare med:
Hur kan kommunerna bli bättre på att hantera ansökningar inför ferieperioderna?
Problematiken rör både möjligheten för unga att välja plats utifrån intresse samt framförhållningen inför sommaren, då beslut idag fattas alltför sent.
Hur uppmärksammas kommunerna på den potential som finns i att arbeta med ungt arrangörskap, något som skulle kunna komma kulturarv och arbetslivsmuseum till godo (vilket kan belysas med fina resultat från de unga projektledarnas arbete under
sommaren 2012)?
Varifrån får föreningarna resurser för sitt handledarskap? Hur kan ett system för att stötta (hand)ledarskapet på deltagande platser utvecklas?
Bör metodiken som utvecklats inom Kompetensväxling ses över vad gäller
kulturferiearbeten i stort? Finns möjlighet till ytterligare samverkan för att skapa en helhetsbild av feriearbete inom kultur? Samverkan bör ses som central då kommunerna vill engagera fler platser än endast arbetslivsmuseum.
Finns idéer som sträcker sig utanför den befintliga strukturen med feriearbetare?
Utifrån de besluts som fattas under projekt Kompetensväxlings utvärderingsfas anser vi också att det, om man beslutar att driva metodiken vidare, bör tas fram:
En hemsida där metodiken finns tydligt beskriven och med tips för hur man driver arbetet med bästa möjliga resultat.
Kontaktuppgifter till de organisationer som ansvarar för att förvalta metodiken.
Qvarnstensgruvan
I Qvarnstensgruvan har föreningen i flera års tid arbetat med feriearbetare dock inte i samarbete med kommunen, utan man har valt att själv ansvara för anställning av ungdomar. Ungdomarna kommer i första hand från området runt gruvan då det är viktigt att de enkelt kan ta sig till platsen samt har en lokal förankring. Feriearbetarna utbildas tidigt under våren och arbetar främst med guidning under sommaren. En del feriearbetare har arbetat vid gruvan flera somrar i rad och genom att blanda mer rutinerade feriearbetare med nyanställda klarar de sig till stor del själva under sommaren då ingen vuxen finns på plats dagligen.
Föreningen har kommit långt i utvecklingen av platsen och det finns saker att se både när gruvan är stängd och öppen. Föreningen driver själva ett mindre café i anslutning till muséet.
Åsle Tå
På Åsle Tå finns en aktiv förening, men det är den entreprenör som driver café och restaurang som ansvarar för öppethållande och entréavgift till museet. Entreprenören är själv från Åsle och har ett lokalt engagemang varvid samarbetet mellan entreprenör och förening är nära. Vid Åsle Tå drivs samtidigt som projekt Kompetensväxling även ett projekt för att arbeta med gestaltning av platsen, bl.a. dockor till stugorna, ny skyltning etc.
Foto, Ola Göransson
Sommaren 2011 var första sommaren feriearbetare anställdes till Åsle Tå. Då delades tjänsterna upp mellan föreningen (med arbete ute på Tån) och caféet. Under 2012 ansvarade entreprenören för samtliga feriearbetare.
Repslagarmuseet
Repslagarmuseet har, till skillnad från övriga deltagande museum, en verksamhet som fortfarande har daglig drift som består i tillverkning av rep. Här arbetar man i stor utsträckning med resurser från arbetsförmedlingen och placering av människor som har någon typ av anställningsstöd. På
Repslagarmuseet har man i många år också anställt feriearbetare under sommarsäsongen. Under sommaren 2011 lades handledarskapet på en resursperson med lönebidrag, något som fungerade bra. Denna lösning användes dock ej under sommaren 2012 då i stället föreningen helt tog över ansvaret för handledarrollen.
Råbäck Mekaniska Stenhuggeri
Vid Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri har man de senaste fyra somrarna hållit sommaröppet med hjälp av feriearbetande ungdomar. Då föreningen inte själva har haft möjlighet ta arbetsgivaransvar och handleda feriepraktikanter har olika modeller testats där föreningen Stenhuggeriets Vänner tecknat avtal med någon extern part. De senaste två åren har detta varit den ekonomiska föreningen Hållbart Avstamp. Man har från föreningen sett det som nödvändigt att ha en handledning med viss
kännedom om verksamheten och det har också av bl a säkerhetsskäl i avtalet införts begränsningar i avtalet mellan föreningen och Hållbart Avstamp så att maskindrift och vissa andra uppgifter inte får äga rum utan att föreningsmedlemmar med nödvändiga kunskaper finns närvarande.
Foto, Ola Göransson
har i kombination med vuxna personer från Hållbart Avstamp då också kunnat fungera som handledare och ansvariga gentemot övriga ungdomar.
Feriepraktikanterna har i Råbäck varit helt avgörande för att kunna hålla öppet under den mest intensiva besöksperioden. Föreningen har annars endast öppet verksamheten en lördag i månaden.
Feriearbetarna har bland annat skött den kiosk som finns öppen på platsen under sommaren samt ansvarat för guidning av besökare.
Mariestads Industrimuseum
Mariestads Industrimuseum saknar en aktiv förening och driften sköts av kommunen. Verksamheten har inte tidigare haft feriearbetare, men inför sommaren 2012 har man ansökt om ferietjänster som delas med turismorganisationen. Detta för att minska risken för ”dötid”, samt möjligheten till ett delat handledarskap mellan turismorganisationen och kultursekreteraren.
Industrimuseet är förlagt till residensområdet, där även Vadsbo Museum finns. Kommunen är medveten om att området är dolt för många besökare. Ett tankearbete kring hur Mariestad kan
Foto, Ola Göransson Foto, Sanna Rådelius
Foto, Klara Göransson Foto, Ola Göransson
guida. Man har tidigare haft feriearbetare under sommaren, men har under några år haft en ”paus”
från detta. Under sommaren 2012 fick de en feriearbetare tilldelad från kommunen, som handleddes av en ansvarig från föreningen.
På Dalénmuseet har man inget eget café utan samarbetar gällande detta med Fyrvaktaren, en närliggande restaurang.
Foto, Sanna Rådelius
NAV KOMPETENSVäxling 2012
Hej!
Vi är glada att just er kommun är en del av projektet NAV Kompetensväxling under sommaren 2012. Det ni just nu läser är ett av två nyhetsbrev som skickas ut inom ramen för projektet. Nyhetsbrev nr 2 skickas ut efter sommaren.
I NAV Kompetensväxling medverkar i sommar fyra kommuner och sju museum. Dessa är Mariestads kommun, Götene kommun, Falköpings kommun och Ale kommun respektive Industrimuseet,
Qvarnstensgruvan, Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, Dalénmuséet, Bonadssamlingen, Åsle Tå och Repslagarmuséet.
På samtliga* platser kommer feriearbetare finnas på plats under sommaren. Feriearbetarnas
arbetsuppgifter varierar från guidning och marknadsföring till servering och försäljning. Direkt efter att skolan har slutat deltar samtliga projektets feriearbetare vid en utbildningsdag på Åsle Tå, den 18 juni.
Genom att träffa varandra och få kunskap om vad sommarens arbete innebär, i form av turism, värdskap och storytelling m.m., vill vi ge dem ett varmt välkomnande in i projektet och öppna upp deras ögon gällande turism och kulturhistoria. Under sommaren kommer Märta Gustafsson som driver företaget Kreativt Avstamp att besöka samtliga feriearbetare för att stämma av och stötta de idéer som uppkommer.
Nytt för i år är att man inom ramen för projektet har en tjänst som heter ”ung projektledare”. Tjänsten kommer att testas på tre platser inom ramen för projektet, nämligen Åsle Tå, Råbäcks Mekaniska
Stenhuggeri och Qvarnstensgruvan. De unga projektledarna är i åldern 18-25 år och har en koppling till platsen. Deras uppdrag är att, utifrån föreningens behov, genomföra ett projekt under sommaren med syfte att locka fler besökare till platsen. I arbetet ingår att samarbeta med lokala aktörer, samverka med övriga unga projektledare och involvera feriearbetarna. Den 5 juni träffas de tre unga projektledarna i Lidköping vid en utbildning- och projektutvecklingsdag för att tillsammans tydligare forma sommarens arbete.
Då ferieperioderna rullat igång till sommaren vill vi bjuda er, representanter för kommunerna, att
besöka arbetslivsmuséerna som deltar i projektet och de feriearbetare och unga projektledare som finns där. Vi återkommer till respektive kommun med datum och tid och hoppas självklart att så många av er som möjligt kan komma för att upptäcka projekt NAV Kompetensväxling och få en inblick i hur arbetet fungerar på varje plats.
*Samtliga platser har ej fått besked gällande feriearbetare i skrivandet stund. Då deltagande i projektet bygger på tilldelning av feriearbetare kan det innebär att något museum faller bort.
Tills vi hörs igen önskar vi en riktigt skön försommar!
Hälsningar,
Fanny Bergström Buller & Sanna Rådelius Projektledare NAV Kompetensväxling 2012
Projektet genomförs med stöd från Västra Götalandsregionens Kulturnämnd.
”Grill and Chill, trubadurer och en bad�lotte vid Råbäcks stenhuggeri. En gruvfest med belysning och rökmaskiner vid Lugnås Qvarnstensgruva. Studiecirklar och en ny avdelning på Daléns bonadssamling som länkar äldre broderikonst och kloka ord med dagens tatueringar, bloggar och lyrik. Dramatisk gestaltning och ljussättning av historien och platsen Åsle Tå och fotoutställning på Repslagarmuseet. Detta är några av de ungas idéer om hur de skulle vilja vara med och utveckla sina sommarjobbsplatser i framtiden för att locka �ler och nya målgrupper till besöksmålen.”
NAV KOmpetensväxling 2012
Vi tror att ungas in�lytande är en av de bästa vägarna för kreativ utveckling.
Texten ovan är tagen från utvärderingen av förra årets ”NAV Kompetensväxling”, ett projekt som kopplar ihop unga feriearbetare med arbetslivsmuséer i Västra Götalandsregionen för att bidra till platsernas utveckling – både på kort och på lång sikt.
I år tar vi projektet ett steg vidare för att skapa en tydligare plattform för utveckling att ske ifrån. Detta kan vi endast göra tillsammans och vi hoppas därför att ni vill vara delaktiga i detta arbete!
Syfte
Syftet med NAV Kompetensväxling 2012 är att ge personer i åldern 15-17 år feriearbete inom lokala kulturarvsverksamheter, för att långsiktigt väcka ett intresse för kulturarvet samt att ge dem redskapen för att förverkliga idéer. För de deltagande kulturarvsverksamheterna innebär projektet personella resurser liksom möjligheter till nya idéer för utveckling av verksamheten, samt ett gynnsamt klimat för kompetensöverföring och generationsväxling.
Mål & Aktiviteter
Genom projektet vill vi stärka samtliga deltagande verksamheter med bemanning och ungas in�lytande, ett arbete som kan ge ringar på vattnet i form av �ler och yngre medlemmar i föreningarna. Vi vill ge er verktygen för att på bästa sätt möta ungdomarna och leda dem utifrån er verksamhets behov. Vi ger också ungdomarna verktygen för att på bästa sätt möta er och er verksamhet.
För att göra detta på ett gynnsamt sätt behöver vi gå igenom några steg:
1. Vi träffar er och för ett samtal om er kulturarvsverksamhet. Hur ser det ut idag? Vad har ni för behov, tankar och idéer? Vad behöver ni för hjälp för att kunna ta emot feriearbetarna på bästa sätt?
2. Alla deltagande verksamheter möts upp för en gemensam inspirations- och utvecklingsdag dit även turismchefer/näringslivschefer/kultursamordnare m.�l. bjuds in. Vi tittar närmre på platsens värdskap, storytelling, guidning och har en dialog kring hur vi kan tillvarata ungas
innovationskraft i verksamheten.
3. Alla deltagande feriearbetare möts vid en gemensam utbildningsdag då vi ger dem redskapen för att delta i era verksamheter. Vi pratar värdskap och guidning. Vi pratar idéer och utveckling. Vi
3. Alla deltagande feriearbetare möts vid en gemensam utbildningsdag då vi ger dem redskapen för att delta i era verksamheter. Vi pratar värdskap och guidning. Vi pratar idéer och utveckling. Vi