“Operational strategy”
4.4 Kommunpolitiker A .1 Initiering av Arenastaden
Kommunpolitiker A menar att den process som idag resulterat i Arenastaden började med en motion från moderaterna på 90-talet vilken behandlade att Värendsvallområdet borde utvecklas. Drivkraften bakom motionen var att Värendsvallen var ett populärt idrottsområde för kommuninvånarna och det var därför viktigt att området utvecklades till något bättre. Området byggdes omkring 1960-talet och var i dåligt skick och behövde därav rustas upp. Kommunen var positiv till idén om att rusta upp Värendsvallområdet men i det skedet hände inte något konkret, en diskussion hade dock fötts.
När det 2009 stod klart att Arenastaden skulle byggas gjordes inga djupgående analyser inför byggnationen. Kommunen konstaterade dock att det var många kommuner som satsat på arenor under den senaste tiden. Enligt kommunpolitiker A ansågs detta inte vara något hinder för kommunen då arenabyggnationer går i cykler, många byggde arenor på 60-talet vilket innebar att nya arenor behövde byggas. Likaså konstaterade kommunen att det fanns ett växande idrottsintresse vilket motiverade byggnationen. Kommunpolitiker A kan däremot inte erinra sig om att det utformades någon annan analys, såsom en SWOT-, PESTEL- eller konkurrensanalys.
Gällande miljöeffekter menar kommunpolitiker A att kommunen var glad att Värendsvallområdet, där Arenastaden skulle växa fram, låg centralt eftersom det möjliggjorde att cykel och gång kunde användas som transportsätt till arenorna. Likaså fanns krav på att besökarna skulle kunna ta bussen till arenorna. Gällande sociala förutsättningar var det viktigt att det var jämställt mellan tjejer och killar, vilket gjorde att det satsades på idrotter där båda var aktiva.
Andra kommunala investeringar åsidosattes inte till följd av Arenastaden menar kommunpolitiker A. Hon menar att det istället, såhär i efterhand, kommit andra idrottsföreningar som sagt att de känner sig åsidosatta och också vill ha samma finansieringslösning samt få ökade resurser till sina idrotter. Initialt var kommunen överens om att det var fotbollen och ishockeyn som var intressant för nya arenor
såklart är så att idrotterna får olika mycket resurser från kommunen, vilket främst grundas i hur mycket pengar föreningarna kan gå in med och satsa själva. Nu anser kommunen dock att det är kulturen som i framtiden står på tur. Arenastaden har vidare inte inneburit att investeringar i andra kommunala verksamheter har minskat. Kommunpolitiker A anser att detta varit möjligt då Växjö är en expansiv kommun.
4.4.2 Arenastadens finansiering och ägarskap
Den valda finansieringslösningen där föreningarna står för ägandet och kommunen som lånefinansiärer menar kommunpolitiker A var önskvärd av flertalet anledningar. Från kommunens sida ansågs det viktigt att föreningarna, som var drivande i processen, var med och tog ansvar och risker samt att de fick sätta in eget kapital i sina arenor. Likaså ansågs att det var ett billigare sätt att investera i arenorna eftersom föreningarna inte löd under lagen om offentlig upphandling. Kommunen ansåg även att föreningarna hade bättre expertis gällande ägandet av arenorna än vad kommunen själv hade. Kommunpolitiker A nämner Vida arena som ett exempel där de byggt ut arenan i efterhand, vilket hade tagit betydligt längre tid om kommunen ägt arenan. Kommunpolitiker A anser att detta är viktigt men betonar att en viss negativ konsekvens kan uppstå:
Särskilt elitidrott är ju business nu på ett sätt som kanske inte alla begriper och som gör att ibland är det korta processer från att man får beslut till att man ska ha det gjort. Det svåra i detta är ju liksom att det kan bli alltför stort fokus på eliten, att det som vi egentligen tycker är viktigast från kommunens sida att man har kvar bredden, att den får stå tillbaka för att föreningarna tjänar pengar på elitverksamheten och inte på det andra då.
4.4.3 Samverkan mellan de olika aktörerna
Kommunpolitiker A menar att innan Arenastaden blev aktuellt var idrottsföreningarna inte nöjda med de tidigare lösningar som varit aktuella. Idrottsföreningarna hade tidigare haft en mer passiv roll vilket i samband med finansieringslösningen som valdes förändrades till en mer aktiv och drivande roll. Rollerna mellan de olika aktörerna var under byggnationen av Arenastaden tydliga.
Kommunpolitiker A menar att de oenigheter som fanns främst uppkom i samband med samarbetet med de externa aktörerna All Sports Biz och Steen & Ström. De hade ett mer kommersiellt syfte och idrottsföreningarna ansåg att det idrottsliga syftet fick för lite plats. Under Arenastadsbyggnationen fanns det inte mycket oenigheter mellan kommunen och idrottsföreningarna. De oenigheter som fanns var ekonomiska då föreningarna hade större ambitioner än vad kommunen ansåg att de hade råd till. Samarbetet fungerade annars bra:
På något sätt hade vi gjort en resa där vi hade misslyckats ett par gånger och vi var liksom väldigt måna om att få till någonting bra och att jobba tillsammans, så det var inte /…/ jättemycket konflikter.
De konflikter som uppstod reducerades genom täta möten mellan kommunen och föreningarna. Kommunikationen skedde främst från föreningarnas sida via ordföranden, vilket i vissa fall resulterade i att andra i föreningarna inte tyckte att de var informerade. Denna åsikt delades även av vissa i kommunen där bland annat kultur- och fritidsnämnden inte tyckte att de var tillräckligt informerade. Kommunpolitiker A framhäver att det är svårt med information när många är engagerade och det är därav svårt att få alla nöjda:
Men jag tror att vi skötte det /…/ till 90 procent så bra som möjligt.
4.4.4 Ekonomiska beräkningar
Kalkylen gjordes utifrån vad de olika arenorna skulle kosta, vilket enligt kommunpolitiker A inte var intressant för kommunen eftersom de inte gjorde arenainvesteringarna. Det intressanta var istället driftskostnaderna samt hur mycket föreningarna skulle behöva låna och hur mycket de skulle klara av att betala själva. Även kommunfullmäktiges ramar för hur mycket de var villiga att betala i driftsstöd diskuterades. Det var främst den grova kalkylen som utfördes från kommunens håll.
Kommunpolitiker A menar att kalkylen som utformades inte var lätt att göra och att det kostade mer än planerat. Ganska tidigt sattes en gräns i kommunfullmäktige vad
kalkylen viktig menar kommunpolitiker A, även om den inte upprätthölls fullt ut. Kalkylen ändrades kontinuerligt till följd av att investeringskostnaden ökade. Enligt kommunpolitiker A beror detta på att det tillkom kommunala kostnader, såsom kostnader för mellanutrymmena vilka hade budgeterats alldeles för lågt. Anledningen till den underskattade budgeten menar kommunpolitiker A är att det förut inte gjorts en liknande satsning samt att kommunen helt enkelt inte tänkt på allt som behövts göras.
Att investeringskostnaden blev högre än förväntat resulterade således även i att driftskostnaderna blev högre än förväntat då de ökade investeringarna kostade mer att driva. Eftersom Öster IF har halkat ned en serie har de svårigheter att få in intäkter så det förs i nuläget diskussioner med föreningen om huruvida kommunen ska hjälpa föreningen eller inte.
Kommunpolitiker A menar att ifall de varit hårdare mot de olika idrottsföreningarna hade de möjligtvis kunnat uppskatta och hålla kostnaderna inom ramarna till en högre grad. Kommunen önskade exempelvis att de olika föreningarna skulle ha ett gemensamt gym och hade de varit hårdare mot föreningarna hade det kanske inte slutat med att föreningarna fått varsitt gym som är realitet idag.
4.4.5 Osäkerhet och risk i projektet
Inför byggnation av Arenastaden diskuterades den idrottsliga risken, vilket är starkt kopplat till investeringsprojektets ekonomiska risk. Från kommunens sida menar kommunpolitiker A att de var väl medvetna om risken att idrottslagen kunde prestera dåligt idrottsmässigt och därav få det tuffare ekonomiskt. Kommunen var likaså väl medveten om att detta skulle resultera i att kommunen satte som “Svarte Petter” i projektet:
I det fallet det händer att Öster inte spelar så bra fotboll så är det förmodligen skattebetalarna som får gå in. /.../ Vi var väldigt medvetna om det när vi gick in i det.
I Öster IF:s fall har kommunen för att minska risken haft en ständig diskussion med föreningen, det har bland annat undersökts vilka alternativa intäktsmöjligheter som
finns. Trots dessa risker fick de inte särskilt stor plats inför byggnationen av Arenastaden:
Där fanns en så stor vilja att göra detta nu /…/ man ville så mycket så man inte riktigt brydde sig om riskerna men kommunpolitiken visste väldigt väl om vad man gjorde.
4.4.6 Effekter av Arenastaden
Kommunpolitiker A menar att Arenastaden var en strategisk viktig investering för Växjö. Dels ur idrottssynpunkt men hon har också träffat många företag som med stolthet berättar om Arenastaden och visar upp det för både kunder och potentiell framtida anställda. Hon menar att det har varit ett bra sätt att marknadsföra Växjö på och hon har märkt att det finns ett stort fokus på Växjö. Kommunpolitiker A menar att Arenastaden förändrade från hur tidigare kommunala investeringar gjorts. Detta finansieringssätt har inte varit aktuellt för föregående kommunala investeringar.
Den ovan nämnda finansieringslösningen har dock blivit aktuellt eller kommer bli aktuell inom en snar framtid med andra idrottsklubbar i kommunen. Från kommunens sida har det öppnat en dörr gällande att det inte behöver vara givet att det är kommunen som ska gå in och göra investeringen utan föreningen kan ta på sig det ansvaret. Upplägget kan ses som en normbildare då det finns andra aktörer med i projektet. Kommunpolitiker A menar dock att modellen inte kan tillämpas på vanliga kommunala investeringar så som förskolor, äldreboende och bostäder.
Kommunpolitiker A menar att kommunen gällande Arenastaden fortfarande lever på nyhetens behag, det vill säga glädjen och stoltheten över området. Inför investeringen av Arenastaden gjordes inte någon djupare analys över potentiella samhällsekonomiska effekter av byggnationen:
Jo, alltså på något sätt sa vi väl lite övergripande att det här är viktigt sätt att sätta Växjö på kartan som kan /…/ generera väldigt många positiv effekter på många olika sätt men inte någon djupare så analys.
Hon menar dock att det alltid finns vissa som är mer positiva än andra:
Det finns många som säger att det här kommer dra folk till Växjö, alltså folk kommer vilja flytta hit, folk kommer vilja läsa här, företag vill etablera sig, vi kommer få mycket turister och /…/ som ska titta på fotboll och också idrotter, alltså också de som vill utbilda sig i elitidrott då.
Kommunpolitiker A menar dock att det är svårt att sätta siffror på sådana effekter. Vad hon minns sattes aldrig dessa effekter på papper utan det handlade mer om spekulationer. Så här i efterhand menar kommunpolitiker A att det kan identifieras vissa positiva effekter av Arenastaden. En av dessa positiva effekter är att landskamper i fotboll har kunnat arrangeras då Myresjöhus Arena har vanligt gräs. Detta var en faktor kommunen tog hänsyn till inför byggnationen.
Kommunpolitiker A menar att de största positiva effekterna av Arenastaden är att satsningen har blivit uppmärksammad av både idrottssverige och företag då det är en stor satsning med många olika arenor, vilket är unikt. Vidare menar hon att det är många som ser Arenastaden som en positiv tillgång för Växjö när de ska välja vart de ska bo. Den negativa effekten som kommunpolitiker A kan se är att Arenastaden kostar ganska mycket pengar i den kommunala budgeten.