“Operational strategy”
4.7 Ordförande innebandy .1 Initiering av Arenastaden
Ordförande innbandy menar att det fanns flertalet drivkrafter till byggnationen av Arenastaden, men att det framförallt handlade om att kommunen låg efter när det gällde investeringar i idrottsutrymmen. Innebandyn i Växjö hade inga egna hallar att vara i vilket resulterade i lite träningstid samt att föreningen inte kunde satsa på särskilt många ungdomar. Det fanns ingen hall i närområdet som kunde klara av innebandyn, varken idrottsligt eller säkerhetsmässigt.
Att det skulle bli en innebandyarena blev aktuellt något senare än fotbolls-, ishockey- och friidrottsarenan. Innebandyföreningen var dock i samband med att avtalen upprättades med de andra föreningarna på jakt efter nya lokaler. Likaså fanns en diskussion med flera friskolor i Växjö där flera skolor var så pass illa ute att de fick hot från skolstyrelsen på grund av brist på idrottslokaler, detta gjorde att kommunen började vakna till. Från föreningens sida insåg de att om något skulle ske måste det göras tillsammans med skolorna. Då började föreningen titta på möjligheten med externa investerare där de kom väldigt långt. Detta ändrades dock till slut och föreningen hoppade på tåget med Arenastadsprojektet efter diskussioner om bland annat vart hallen skulle vara placerad och hur föreningen skulle göra med markytor och så vidare.
Inför byggnationen av arenan diskuterades inte det faktum att det var många runt om i landet som vid tillfället satsade på arenor. Istället låg fokus på att kommunen låg så pass mycket efter och att det påverkade barn och ungdomars möjlighet att utöva innebandy. Det var viktigt att detta ändrades eftersom innebandyn var och är en sport som ökar i antal utövare.
Inför arenabyggnationen togs hänsyn till sociala förutsättningar bland annat då föreningen såg en möjlighet för fler barn och ungdomar att utöva innebandy. Likaså är
annat plats med fler rullstolar under en match än vad som normalt finns. För att vara miljövänliga är arenan till stor del byggd i trä och glas. Likaså menar ordförande att en anläggning som Fortnox Arena är väldigt energisnål i sig då det bland annat finns individer som sprider värme i arenan.
4.7.2 Arenastadens finansiering och ägarskap
Gällande finansieringen var det initialt inte tänkt att föreningen skulle äga arenan utan att det skulle ligga i ett fastighetsbolag. Föreningen ändrade dock spår och gick senare med på den finansieringslösning som redan fanns med Arenastaden. Att det var föreningen och inte kommunen som byggde arenan var enligt ordförande bra då de fick en större kontroll över anläggningen. Arenan är designad tillsammans med svenska innebandyförbundet och alla säkerhetsbitar finns med, vilka kommunen normalt inte brukar bygga efter.
Vår arena kostade 71 miljoner och när vi träffade Luleås kommun som ville bygga en kopia av den här så sa de att en sån här anläggning kan vi inte bygga under 120 miljoner när de hade gått igenom alla ritningar. Och jag tror att det här är en utav drivkrafterna från kommunens sida för att kommunen har praktiskt fått idrottsanläggningar till ett lägre pris för alla de här anläggningarna är byggda till lägre kostnader än vad kommunen hade satt. För den kommunala upphandlingen är inte alltid den billigaste. Och hur vi gjorde då var att vi hade människor som var vana med privat upphandling.
4.7.3 Samverkan mellan de olika aktörerna
Ordförande innebandy menar att Arenastaden var ett experiment då inget liknande projekt tidigare genomförts i kommunen. Varje idrott var enligt honom väldigt klara med vad de ville ha och det kom lite pekpinnar från kommunen.
Vad vi ställde för krav var på projektet som sådant, att vi skulle ha en anläggning där vi skulle kunna bedriva vår idrott. Och när det gäller investeringssumma och lånesumma var bestämt, jag menar då rullade det ju på. Kommunens krav på oss var ju att det skulle byggas en anläggning i det läget.
Då alla tillstånd och liknande var klara flöt projekten på bra. Föreningens relation till kommunen fungerade väldigt bra med regelbundna möten där representanter från både kommunen och föreningen var med. Ordförande innebandy menar att det inte fanns några direkta oenigheter. Det finns de som säger att samarbetet mellan de olika föreningarna nu kan bli bättre men ordförande innabandy tror att det tar en viss tid att köra in de olika anläggningarna. Fokus har varit att se till att anläggningarna ska funka vilket tar sin tid. Ordförande innebandy har dock märkt att samverkan mellan föreningarna har blivit och blir bättre med tiden.
4.7.4 Ekonomiska beräkningar
Intäkterna får föreningen främst genom uthyrning av arenan. Till friskolor har denna uthyrning varit hög och eftersom friskolorna har minskat i Växjö har detta påverkat föreningens intäkter negativt. Intäkter erhålls även genom driftsbidrag från kommunen, för tillfället pågår en diskussion med kommunen för att ändra detta bidrag till följd av den minskade uthyrningen till friskolorna. Enligt föreningens prognos kommer dock dessa intäkter öka igen i år. Föreningarna är hyresgäster i sina arenor vilket innebär att arenans ekonomi inte direkt går ihop med föreningens.
Föreningen har märkt av att det finns många elitlag i närområdet när det kommer till sponsring, men det går ändå att få ihop menar ordförande innebandy. Föreningens nisch gällande sponsorer ligger i att ha företag som vill synas men som inte är beredda att lägga de stora summor som bland annat hockeyn kräver.
Att investeringen i Fortnox Arena blev högre än vad föreningen budgeterat för beror enligt ordförande innebandy främst på att de fick en hel del kostnader för att det runt arenan finns många ledningar, vilket föreningen inte hade budgeterat för. Likaså blev den yttre fasaden en halv miljon dyrare än budgeterat till följd av materialet på arenan.
Vi höll nog budgeten väldigt bra egentligen. Vi tog en dyrare stol där inne i arenan. Vi betalade lite mer för den tekniska elektroniska utrustningen, satsade lite mer på det. Men det låg nog ganska rätt ändå.
Ordförande innebandy menar att driftskostnaderna inte blivit större än vad de tänkt. Tumregeln för en liknande anläggning brukar vara att driftskostnaderna är ungefär 10 procent av investeringskostnaden, vilket stämmer mycket bra för Fortnox arena. Ordförande innebandy menar dock att det initialt var svårt att uppskatta kostnader och intäkter för arenan då det inte fanns någon direkt motsvarande arena med liknande finansieringslösning att kolla på. Dock hade föreningen en benchmarkinganläggning i Karlstad som studerades där de tittade på kostnader och intäkter, vilket var till viss hjälp.
Den ekonomiska kalkylen under arenabyggnationen menar ordförande innebandy främst bestod av byggpapper innehållande vad byggnationen skulle kosta. När byggnationen senare var igång reviderades kalkylen under projektets gång. Vid upprättandet av kalkylen hade föreningen bland annat hjälp av svenska innebandyförbundet samt människor i byggbranschen där framförallt ett danskt företag som jobbar med byggnation var delaktiga. De krav föreningen hade på anläggningen var att konstruktionen både skulle vara effektiv och kostnadseffektiv. Kalkylräntan satte till fyra procent i kalkylen.
4.7.5 Osäkerhet och risk i projektet
Ordförande menar att det inte fanns någon betydlig risk för arenabyggnationen. Någon känslighetsanalys gjordes därför inte:
För oss fanns det i konceptet som sådan inte någon idrottslig risk att vi skulle falla ned. /.../ Skulle inte vi spela i högsta ligan därinne skulle denna anläggning ändå användas för alla ungdomar och för lägre serier. Och skulle innebandyn mot all förmodan försvinna som idrott då skulle vi ägna oss åt andra idrotter. Då skulle det vara handboll eller något annat. Nej det finns ingen risk för det.
4.7.6 Effekter av Arenastaden
Ordförande innebandy menar att föreningen dragit nytta av konceptet Arenastaden, eftersom Arenastaden har dragit uppmärksamhet till sig samt då de olika föreningarna på området enskilt är uppmärksammade.
Arenastaden anser ordförande varit en strategisk viktig investering för Växjö kommun:
Ja, nej, men jag tror att, att dels det här att /…/ lyfta idrotten är ju, i kommunen, alltså Växjö är ju ändå så att säga regionhuvudstad och vi har många kommuner runt om och vi ser ju också att vi drar folk från alla dessa kommuner. /.../ Det är ju någonting som kommunen vill, att kommunerna runt omkring ska känna Växjö som en knutpunkt så där har vi lyckats.
De samhällsekonomiska effekter som diskuterades inför investeringen var främst att ungdomar både ska ha sin sociala och fysiska bit med träningen. Den största positiva effekten av Arenastaden är att det är något att samlas kring, att kunna samlas kring idrotten för ungdomarna. Ordförande innebandy tycker inte att det finns så många negativa effekter utan det är snarare en planeringsfråga då parkeringsytorna är för få, så det är mer praktiska problem. Ordförande innebandy menar även att idrotterna är för olika, vissa idrotter har mycket barn och ungdomar och andra inga alls. Likaså har det blivit mer uppdelat mellan killar och tjejer mellan olika idrotter.