“Operational strategy”
4.8 Ordförande ishockey .1 Initiering av Arenastaden
Ordförande ishockey menar att det var Lakers tillsammans med Öster och IFK Växjö som var drivande i processen till Arenastaden. Huvudargumenten för byggnationen av Arenastaden var att lokalerna var gamla samt att det fanns dåligt med träningsmöjligheter. Lakers hade även en önskan om att spela i en högre division och behövde därför en ny arena.
Det faktum att många städer idag satsar på arenor ansågs inte som något hinder. Ordföranden ishockey menar att många städer hade ett behov av att rusta upp sina arenor till följd av att många byggdes på 60-70-talet och var slitna. Det var inget föreningen tog hänsyn till och de har heller inte agerat på något speciellt sätt för att möta konkurrensen mellan arenor.
Inför byggnationen av Vida Arena jobbade föreningen med att hitta en så energieffektiv drift som möjligt för att möta miljöeffekter. I efterhand har Lakers blivit mer miljövänliga då de har börjat köpa vindkraftel. Sociala aspekter som beaktades inför investeringen var att det krävdes mer isytor för alla i föreningen. Detta var ett av de huvudsakliga argumenten för byggnationen av Vida arena menar ordföranden.
4.8.2 Arenastadens finansiering och ägarskap
Att Växjö Lakers själva skulle äga arenan sågs utifrån deras perspektiv som en möjlighet eftersom de ansåg att kommunen inte hängde med i deras utveckling. Även om det initialt inte sågs som det mest fördelaktiga sättet har ägarskapet gjort det betydligt enklare för föreningen att ta beslut. Det var likaså ett krav från kommunen att finansieringslösningen skulle se ut som den nu gör.
4.8.3 Samverkan mellan de olika aktörerna
Ordförande ishockey menar att ansvaret fördelades som så att Lakers hade ansvar för projektet med Vida Arena. Ansvarsrollerna mellan kommunen och föreningen var tydliga och det fanns en bra relation parterna emellan. Relationen med kommunen fungerade utmärkt förutom vid diskussionen kring parkeringsplatserna då kommunen initialt inte ville att det skulle finnas utan Lakers fick kämpa för att det skulle finnas. Ordförande ishockey upplevde inga andra problem gällande kommunikationen mellan parterna. Lakers krav på byggnationen var inte alltid lätt att få igen. Kommunens krav på Lakers var dock tydliga:
Vi skulle ha ett eget kapital om 4 miljoner kronor och föreningen skulle äga fastigheten till 100%.
4.8.4 Ekonomiska beräkningar
Arenans intäkter består av hyresintäkter som erhålls genom de upprättade hyresavtalen som finns. De totala driftskostnaderna uppgår till cirka 34 miljoner per år där kommunen bidrar med 18 miljoner av dessa.
Den ekonomiska kalkylen hade en betydande roll under investeringens gång, eftersom det fanns en tydlighet i hur mycket föreningen skulle kunna betala i hyra över tid. Detta
gjorde att föreningen kämpade för att hålla nere byggkostnaderna. För att upprätta kalkylen för arenan utgick Lakers från bygg- och driftskostnader för liknande arenor.
De ekonomiska krav och kriterier som användes vid byggnationen fastställde föreningens ordförande som redovisade dessa för styrelsen, vilka sedan tog det slutliga beslutet. Kalkylräntan låg på 4 % och avskrivningar skedde enligt lag. Vid investeringen användes en hyrberäkningsmodell med avkastningskrav som investeringsmetod. Efterkalkyler på arenainvesteringen har följts upp kontinuerligt efter att byggnationen stått klar.
Anledningen till att investeringen i arenan blev högre än vad det initialt budgeterats för menar ordförande ishockey beror på att elitlaget gick upp till högsta serien och därmed höjdes kraven och intresset. Detta eftersom Lakers fick ett högre publiktryck än budgeterat och föreningen såg då en möjlighet att öka intäkterna och förbättra ekonomin. Driftskostnaderna för arenan har likaså ökat i jämförelse med var det initialt budgeterades för vilket enligt ordförande ishockey beror på ökade investeringar, det vill säga ränta och avskrivningar. Att de kunde gjort något annorlunda för att uppskatta kostnaderna bättre anser inte ordförande ishockey:
Nej, vi hade detta med oss hela tiden.
Ordförande ishockey menar att ishockey är en sport som växer. De märker av en ökning i antalet aktiva ungdomar samtidigt som det finns ett stort intresse hos företag att sponsra föreningen. Anläggningen har inte enbart skapat bra möjligheter för elitlaget utan även ungdomarna har fått möjligheter de annars inte skulle fått.
4.8.5 Osäkerhet och risk i projektet
Osäkerhet och risk diskuterades inför investeringen i styrelsen, men föreneningen såg inga andra möjligheter än att bygga arenan och hoppa på upplägget för Arenastaden. Risken som diskuterades var att elitlaget skulle kunna åka ur serien men då resonerades det som så att:
Möjligheten att skapa ekonomi att kunna stanna kvar övervägde till fördel för investering.
4.8.6 Effekter av Arenastaden
Ordförande ishockey menar att Lakers ännu inte dragit någon större nytta av konceptet Arenastaden, dock finns det stora planer inför framtiden som kan ge större nytta för föreningen. Vidare menar ordförande ishockey att Arenastaden var en viktig strategisk investering för Växjö Kommun:
Tillsammans med universitetet är Arenastaden stadens framtid.
Inför arenainvesteringen tog föreningen inte några samhällsekonomiska effekter i beaktning. Ordförande ishockey menar dock att kommunen diskuterade vissa samhällsekonomiska faktorer, så som marknadsföring av Växjö samt att skapa en glädje till kommuninvånarna. De största positiva effekterna av Arenastaden menar ordförande ishockey är att Växjö har blivit satt på kartan samt att kommuninvånarna känner sig stolta över Arenastaden. Han kan i dagsläget inte se några negativa effekter av projektet.