Izzy och hennes vänner följer ibland med varandra hem och hos de olika familjerna får de olika sorters mat, någon bjuder på piroger, någon på pannkaka och någon på gambiansk gryta. De kulturmöten som blir synliga i boken är dels maten som kommer från världens alla hörn och likaså personerna som också har rötter från olika delar av världen. Det är en väldigt positiv ton genom hela boken och alla är snälla och gästvänliga. Det vi kan se som stereotypiskt är att alla i förorten använder ett språk med mycket slang-ord.
5.4.4 Tema och motiv
Temat för den här boken har vi tolkat som identitetssökande. Izzy ska fylla tio år och ska skriva en önskelista för hennes pappa har sagt att hon får önska sig något alldeles speciellt det här året. Izzy tänker efter noga och vill hitta på något riktigt bra att önska sig, men hon har inget som hon brinner för. Hon beskriver att alla hennes vänner har något som de är bra på och brinner för men hon själv vet inte alls vad hon är intresserad av. En dag hon får följa med sin pappa på jobb och då får hon uppleva hur det är att vara dj. Hon får även träffa en kvinnlig dj som heter Mademoiselle Yulia som jobbar samma kväll som hennes pappa och förstår då att det även finns kvinnliga dj:ar.
Ett motiv i boken är Vänner och Familj. Boken präglas av en positiv ton och kärleken till familj och vänner är ständigt närvarande. När Izzy blir nedstämd för att hon inte har något hon brinner för på det viset som hennes vänner har, finns de där för att stötta och hjälpa henne.
5.5 Komparativ analys av resultat
5.5.1 Tid och miljö
Alla böckerna utspelar sig i verklighetstrogna miljöer. Berättelserna om Katitzi respektive
Pippi Långstrump tolkar vi ligga nära varandra tidsmässigt. Lika så utspelar sig berättelserna
om Izzy och gänget respektive Matte och Myran under en modernare tid med nyare teknik som mobiltelefoner och datorer. Även språket skiljer sig åt i böckerna. I Pippi Långstrump och
34 ord som ”du” eller personernas förnamn. De första två böckerna har ett äldre språk med äldre ord och uttryck medan de andra två böckerna har ett nutida språk. I Izzy och gänget förekommer mycket slangord vilket inte förekommer i någon av de andra böckerna.
I böckerna om Pippi Långstrump och Katitzi placerar författarna människor i olika fack där olika karaktärer öppet gör skillnad på andra karaktärer. Även i berättelsen om Matte och Myran placeras en del karaktärer i olika fack av andra karaktärer, både öppet och i hemlighet. Det finns dock en medvetenhet hos karaktärerna om att åsikterna och fördomarna är oetiska. I Izzy
och gänget förekommer inga sådana differenser.
I Pippi Långstrump beskrivs Kurrekurreduttön på ett positivts sätt som exotisk men samtidigt främmande. Miljön är ljuvlig, varm och solig med glittrande blått vatten och väldoftande blommor.
I Katitzi beskrivs den romska miljön som något främmande i förhållande till den svenska, med tält, kuddar, sopor och barnarbete. Skildringen är mestadels negativ med positiva inslag. I Matte och Myran beskrivs inte miljöerna på samma sätt som i de andra böckerna. Läsaren får veta vilka olika platser handlingen utspelar sig på, exempelvis i Gävle, på Järnvägsmuseet, på Furuviks djurpark eller i skolan, men inte mycket mer ingående än så.
I Izzy och gänget beskrivs miljön på ett mycket positivt sätt med ”pampiga höghus” och pyntade balkonger. I Izzys kvarter bor de ”coolaste snubbarna och de häftigaste katterna som kommer från världens alla hörn i en skön mix.”. Även förortstorget beskrivs på ett positivt sätt även om man kan ana att det finns folk och verksamheter som är lite skumma. Det förekommer ingen negativ skildring av förorten.
Miljöernas beskrivningar varierar mellan böckerna. I böckerna om Katitzi och om Pippi
Långstrump är miljöerna väl beskrivna och har stor betydelse för historien. I böckerna om Izzy och gänget och om Matte och Myran beskrivs inte miljöerna lika detaljerat. Alla de fyra
berättelserna utspelar sig i flera olika miljöer och läsaren få följa karaktärerna på olika resor. I
Pippi Långstrump bär resan av till ett annat land, medan de andra berättelserna äger rum i
Sverige.
5.5.2 Personskildring
Alla huvudkaraktärer i de valda böckerna är unga flickor som alla är positiva, nyfikna och gör inte skillnad på människor. En annan sak som huvudkaraktärerna har gemensamt är att de bara har en förälder som nämns i böckerna. I boken om Pippi Långstrump får läsaren bara möta Pippis pappa Efraim Långstrump. Katitzis mamma dog när hon var bebis och lever därför med hennes pappa och hans nya fru större delen av boken. Myran bor bara med sin mamma i Sverige då hennes pappa försvann i Kosovo. Izzy lever med sin pappa och hennes mamma nämns aldrig.
35 Både Myran och Katitzi beskrivs som godhjärtade men annorlunda och vilda barn som gör som de vill, smutsar ner sig, har trasiga eller annorlunda kläder och står på sig mot vuxna och andra barn. Myran beskrivs som ett troll, hon är oljig, sotig och svart i en lek, i kontrast till Matte som inte alls är smutsig. Beskrivningen av Izzy är mer okomplicerad. Hon framställs inte som annorlunda jämtemot någon av de andra karaktärerna.
Mångkulturen i Pippi Långstrump skildras genom bikaraktärerna “kurrekurreduttbarnen” medan mångkulturer i de andra böckerna skildras genom huvudkaraktärerna. Katitzi och Myran blir framställda som stereotyper för sin kultur av andra karaktärer i böckerna. Katitzi blir behandlad efter samhällets fördomar trots att de inte alltid har egna erfarenheter av romer. Myran blir stereotypiserad av Mattes mamma och pappa, skolbarnen, och fröken Majsan. Kurrekurredutterna beskrivs inte som individer utan som en grupp, alltså alla är likadana och har ingen egen identitet. De blir stereotypiserade av författaren. Det är två kurrekurreduttbarn som nämns vid namn men skildras bara som en del av kurrekurredurrerna. Kurrekurreduttbarnen beskrivs också som ”söta svarta barn” som är glada, vördnadsfulla och undergivna och nyfikna på de vita barnens land. Barnen på ön tycker att vitt skinn är finare än svart och beskrivs behärska sitt eget språk ”med stor färdighet” som om det vore anmärkningsvärt. I Izzy och gänget kommer karaktärerna från ”världens alla hörn” utan att någon stereotypiseras utifrån etnicitet eller kultur.
5.5.3 Kulturmöten
Kulturmöten skildras i alla böckerna. I böckerna om Katitzi och Matte och Myran skildras förtryck mot olika kulturer och synliggör kulturkrockar. I Pippi Långstrump och Izzy och
gänget skildras kulturmöten på ett positivt och glatt sätt där alla kommer överens och det sker
inga kulturkrockar. Pippi reser på äventyr med sina vänner till en exotisk ö i Söderhavet långt borta där hon får en upphöjd ställning för att hon är vit. I Izzy och gänget skildras de positiva sidorna av förorten och en gemenskap där många olika nationaliteter möts och skapar en mångkulturell och spännande miljö.
I Izzy och gänget och Matte och myran präglas hela boken av konstanta kulturmöten i vardagen. I Pippi Långstrump och Katitzi förekommer kulturmöten i delar av böckerna och skildras som mycket tydliga kulturmöten. Katitzi och hennes familj ses som annorlunda och konstiga och just därför blir det väldigt tydliga kulturmöten. I Pippi Långstrump och Katitzi sker kulturmöten med nya och okända människor och därför blir mötena väldigt tydliga. I Izzy och
gänget och Matte och Myran sker kulturmötena mellan personer som redan känner varandra
och därför blir mötena mindre tydliga.
Katitzi och hennes familj möts av fördomar och förtryck från majoritetssamhället. Det finns ett stort fokus på diskriminering men även på den komplicerade livssituationen som finns i den egna gruppen. Katitzi och hennes familj får inte bo i hus eller gå på café för att de är romer och i lägret förkommer barnarbete och barnaga.
36 Myran blir även hon diskriminerad men inte lika tydligt. Rasismen ligger under ytan även hos de som känner och tycker om Myran. Kulturmötena i Matte och Myran skildras på ett mer nyanserat sätt.
5.5.4 Tema och motiv
Vänskap och familj är viktiga motiv i alla böckerna, men huvudmotiven skiljer sig åt. I Matte och Myran och Pippi Långstrump är huvudmotiven äventyr, i Katitzi finns ett vi-och-de-motiv
och ett motiv om social orättvisa och i Izzy och gänget är det identitetssökande. I alla böckerna förutom i Izzy och gänget finns det motståndare till huvudkaraktärerna vilket är andra vuxna och barn. Det finns även de som hjälper och försvarar huvudkaraktärerna när någon säger eller gör något dumt mot dem. Vi ser det som temat de onda och de goda som ställs mot varandra på olika sätt i berättelserna. Böckerna om Katitzi och Matte och Myran visar på olika folkgruppers utsatthet i samhället och de fördomar och stereotyper som kan förekomma kring dem.
37
6 Diskussion
I det här kapitlet diskuteras studiens resultat i förhållande till den tidigare forskning som presenterats tidigare i uppsatsen. Vi diskuterar böckernas förhållande till samhället och vilken inverkan som författarnas bakgrunder kan ha haft för böckerna. Uppsatsen avslutas med en diskussion av metodval, framförande av slutsatser och förslag till vidare forskning.