Katitzi, Myran, Izzy och Kurrekurredutterna

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för humaniora

Katitzi, Myran, Izzy och

Kurrekurredutterna

En studie om hur mångkultur och stereotyper kan skildras i

fyra barnböcker

Adina Sunesson

Sara Sundberg

2021

Examensarbete, Avancerad nivå (yrkesexamen), 30 hp Svenska språket

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3

Examensarbete för grundlärare F – 3: Svenska med didaktisk inriktning 30 hp Handledare: Ingrid Björk

Examinator: Johan Christensson

(2)

Innehåll

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte ... 2

1.2 Frågeställningarar ... 3

1.3 Begreppsbakgrund ... 3

2 Bakgrund ... 4

2.1 Mångkultur och stereotyper ... 4

2.2 Barnlitteratur ... 5

2.3 Mångkultur i barnböcker ... 6

3 Tidigare forskning ... 8

3.1 Vikten av mångfald bland författare, illustratörer och karaktärer ... 8

3.2 Vikten av att analysera barnlitteratur... 10

3.3 Vikten av att barn får ta del av mångkulturell barnlitteratur ... 11

3.4 Mångkultur i barn- och ungdomslitteratur... 11

4 Teori och metod ... 15

4.1 Kvalitativ metod ... 15

4.1.1 Mimetisk teori med ett sociohistoriskt perspektiv ... 15

4.1.2 Komparativ analys ... 15

4.2 Analysmodell ... 16

4.2.1 Tid och miljö ... 16

4.2.2 Personskildring ... 16

4.2.3 Kulturmöten ... 17

4.2.4 Tema och motiv ... 17

4.3 Materialinsamling ... 18

4.3.1 Beskrivning av empiriskt material ... 18

4.3.2 Kort presentation av författarna och böckerna ... 18

Astrid Lindgren ... 18

Pippi Långstrump i Söderhavet (1948) ... 18

Katarina Taikon ... 19

Katitzi (1969) ... 19

Bengt Ingelstam ... 19

Matte och Myran - Grottfinnaren går under jorden (2005) ... 19

Dogge Doggelito och Yoria Rivera ... 20

Izzy och gänget (2011) ... 20

5 Resultat ... 21

5.1 Pippi Långstrump i Söderhavet ... 21

5.2 Katitzi ... 23

5.3 Matte och Myran – Grottfinnaren går under jorden ... 28

(3)

5.4 Izzy och gänget ... 31

5.5 Komparativ analys av resultat ... 33

6 Diskussion ... 37

6.1 Resultatdiskussion ... 37

6.2 Metoddiskussion ... 41

6.3 Slutsatser och vidare forskning... 41

7 Referenser ... 43

(4)

SAMMANDRAG

I dagens mångkulturella samhälle är skolan en viktig mötesplats för barn och unga från olika kulturer där skolan ämnar utveckla förståelse och solidaritet för andra människor.

Barnlitteratur har en väsentlig roll i skolans uppdrag och i vår framtida yrkesroll som lärare är det därför viktigt att skapa förståelse för vad litteraturen har för betydelse för barnen och hur den påverkar dem. Syftet med den här uppsatsen är att synliggöra hur mångkultur och stereotyper kan framställas i barnböcker från olika tidsperioder. Vi har analyserat fyra olika barnböcker från fyra olika tidsperioder som alla skildrar mångkultur.

Studien är baserad på en kvalitativ metod och ett sociohistoriskt perspektiv. Böckerna har analyserats med hjälp av en mimetisk analysmodell och en komparativ analys där vi jämfört böckerna med varandra. Resultatet visade att böckerna skildrar mångkultur på olika sätt, i vissa fall genom fördomar och förtryck och i andra fall positivt och naturligt.

Gemensamt för tre av böckerna är att kulturmöten endast sker mellan den svenska kulturen och en annan kultur. En viktig slutsats för studien är även att omfattningen av mångfald bland barnböcker påverkar barns självbild, motivation till läsning och bild av verkligheten.

Nyckelord: Mångkultur, etnicitet, barnlitteratur, mångfald, författare, stereotyper, kultur, kulturmöten

(5)

1

1 Inledning

I det mångkulturella samhälle som Sverige är idag är skolan en mötesplats för barn och unga med olika kulturella bakgrunder och erfarenheter. Det ställer höga krav på skolans verksamhet och på oss blivande lärare att synliggöra människors olikheter i syfte att skapa förståelse och solidaritet för varandra. Läroplanen för grundskolan, samt för förskoleklassen och fritidshemmet beskriver skolans värdegrund och uppdrag och vikten av förståelse för andra människor som följande:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Skolverket, 2019, s. 5).

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där (Skolverket, 2019, s. 5).

Skolan har ett ansvar att se till att barnen utvecklar förståelse och respekt för olikheter hos andra människor. Det som ligger till grund för den här studien är vår nyfikenhet för barnlitteratur och hur förståelse för människors olikheter kan ta sig uttryck i barnböcker. För oss är det viktigt för våra framtida lärarroller att närma oss litteratur och få en inblick i hur kulturell mångfald och stereotyper kan framställas i litteratur eftersom litteratur är en stor del i skolans uppdrag. Enligt skolans värdegrund ska utbildningen:

[...]förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. [...] Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell (Skolverket, 2019, s. 5).

Vårt arbete berör även följande punkter i kursplanen för årskurs 1–3. I det Centrala innehållet för årskurs 1–3 i ämnet svenska och svenska som andraspråk anges att eleverna ska ta del av:

• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften (Skolverket, 2019, s. 258, 271).

I det Centrala innehållet för årskurs 1–3 i de samhällsorienterade ämnena anges att eleverna ska ta del av:

(6)

2

• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola.

• Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.

• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.

• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

(Skolverket, 2019, s. 225–226).

Det mångkulturella samhälle vi lever i idag har lett till att det i majoriteten av de svenska skolorna finns barn med rötter från olika delar av världen. I skolans undervisning finns det nu krav på att läsa berättelser om olika kulturer för eleverna. Enligt Kåreland (2013, s. 137) är det viktigt att litteratur i undervisningen speglar olika värderingar och trosföreställningar, men även att litteraturen ska vara skriven av olika författare med olika bakgrunder.

Under 1900-talet fördes en debatt om framställningen av kön och klass i barn- och ungdomslitteratur. Under 2000-talets första decennier har mångkultur och mångfald i barn- och ungdomslitteratur diskuterats ihärdigt. Efter millennieskiftet har etnicitet och hur främmande kulturer skildras fått större uppmärksamhet. Debatten har handlat om i vilken utsträckning det mångkulturella samhället skildras på och på vilket sätt det sker i barn- och ungdomslitteratur.

Det har även diskuterats vilken roll och funktion barnlitteraturen har som kunskapsförmedlare i stort. Barns empatiförmåga och medvetenhet om samhälleliga och historiska sammanhang utvecklas enligt flera forskare genom läsning av mångkulturell litteratur. Det kan i sin tur bidra till ökad tolerans och förståelse. Det har däremot inte varit helt enkelt att förmedla en positiv bild av underrepresenterade kulturer och samhällelig mångfald. Ibland har sociala problem och orättvisor hamnat i skymundan, både problem inom minoritetsgrupper och i förhållande till majoritetsgrupper. Det är viktigt att vara kritisk i användandet av mångkulturbegreppet. Om majoritetskulturen förstärks som en oproblematiserad norm finns det en risk att maktförhållanden mellan majoritets- och minoritetskulturer kan återskapas (Andersson och Druker, 2017, s. 9,10). Det här leder oss in på studiens syfte och frågeställning.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur mångkultur och stereotyper kan synliggöras i barnlitteratur och hur de förändrats över tid. Studien syftar även till att se hur attityder till och beskrivningar av olika etniciteter framställs i äldre respektive modernare barnlitteratur.

Undersökningen kan göra lärare mer medvetna om etnicitetsfrågor när de väljer böcker till undervisning och inspirera till diskussion om kulturella stereotyper och etniciteter, vilka kan vara känsliga ämnen.

(7)

3

1.2 Frågeställningarar

• Hur kan mångkultur och stereotyper framställas i barnlitteratur skriven på 2000- respektive 2010-talet?

• Hur kan mångkultur och stereotyper framställas i barnlitteratur från 1940- respektive 1960-talet?

• Vilka är skillnaderna och likheterna mellan fyra olika barnböcker skriven från 1940- talet till 2010-talet.

1.3 Begreppsbakgrund

I den här studien förekommer ord som inte används idag men som var accepterade under tiden då böckerna skrevs. Vi vill förtydliga att det inte är ord som vi själva använder oss av, utan ord som förekommer i böckerna och därför återges i arbetet. En del av undersökningen är att utforska det som var rådande språkbruk under den tiden då böckerna skrevs. Ett ord som förekommer är “n-ordet”. Vi är medvetna om att ordet “n-ordet” är ett nedsättande och kränkande ord som har förtyckt människor genom många år. Mörkhyade har i historien varit förtryckta och förslavade och blivit behandlade som varor.

Ett annat ord som förekommer är ”zigenare”. Folkgruppen heter romer och har i historien blivit förföljda och diskriminerade. I Sverige kallades romer för ”zigenare” och ordet har använts för att förtycka och kränka folkgruppen, därför är det ett ord som inte ska användas.

I en del av den forskningen vi har använt oss utav i kapitlet ”tidigare forskning” används ofta ord som ”black”, ”white”, ”race” och ”people of colour” för att dela in människor i kategorier ur ett forskningsperspektiv. Med ”people of colour” menar författarna alla personer som inte är vit eller europeisk (Bruijn, Emmen och Mesmans 2020, s. 413). Om vi direkt översätter orden från studierna skulle vi använda ord som ”svarta”, ”vita”, ”ras” och ”färgade personer”

vilket vi inte anser fungera i direkt översättning, därför har vi valt att istället använda orden

”mörkhyade” eller ”people of colour” för att beskriva vad som sägs i artiklarna och rapporterna.

(8)

4

2 Bakgrund

I det här kapitlet redogör vi för mångkulturens roll i samhället och dess plats i barnlitteraturen.

Vi presenterar även barnbokens historia och vilken betydelse den har haft för barn och hur den påverkats av samhällsdebatten genom tiderna.

2.1 Mångkultur och stereotyper

Sverige är ett relativt stort land till ytan i jämförelse med de flesta andra europeiska länderna men har relativt få invånare i förhållande till storleken. Under de senaste 20 åren har befolkningen i Sverige ökat med nästan 1,5 miljoner och idag lever över 10 miljoner människor i landet. Den stora ökningen beror dels på att födelsetalen är större än dödstalen men framför allt på att det kommit fler till Sverige än det har flyttat från landet (SCB, 2021-03-01).

Rabe (2000, s. 18–19) skriver att den största invandringen till Sverige har skett under de senaste 50 åren och att många invandrare känner sig integrerade i det svenska samhället, men att majoriteten fortfarande tycker att det känns svårt att bli accepterade i Sverige. Vidare beskrivs Sverige som ett isolerat land sett till dess geografiska position, omgivet av vatten, i utkanten av Europa och det kan till viss del återspeglas i mentaliteten hos svenskarna. Svenskarna är fostrade i ett skolsystem som är politiskt styrt och ska se likadant ut i hela landet. De är också vana vid att ha sina egna personliga revir då landet till ytan erbjuder människor att kunna bo glest och ha sina egna platser.

Globalisering erbjuder större kontaktytor men innebär också risker för konflikter när olika grupper möter varandra. I och med de stora migrationsströmmarna har det moderna samhället fått en mer tydlig etnisk, kulturell och religiös mångfald vilket har gjort att mötena blivit extra komplicerade. Grupper med skilda kulturer, språk och religioner måste komma överens och kunna dela på ett samhälle (Roth, 2005, s. 13). Roth (2005, s. 14) menar att de etniska och religiösa minoriteternas situation i samhället har präglats av diskriminering, förtryck och exkludering, och att minoritetsgrupperna fortfarande utsätts på olika sätt av majoritetssamhället. Ett segregerat samhälle är ett samhälle som har idéer om olika grupper människor och vilka områden, främst arbetsmarknad, politik och högre utbildning, de ska vara delaktiga och integrerade i. Ett sådant utanförskap innebär även att minoritetsgrupperna hålls utanför en mer ingående gemenskap och interaktion med de som är mer accepterade och delaktiga i områdena. Segregationen får stora negativa konsekvenser för samhällslivets andra viktiga aktiviteter då segregationen bidrar till att det även blir svårare för minoritetsgrupper att samverka inom föreningsliv och fritidsaktiviteter. I och med det här får inte minoritetsgrupperna någon möjlighet att känna sig delaktiga i samhället (Roth, 2005, s. 29).

För olika grupper eller enskilda individer kan kulturen vara en källa till utanförskap men också en möjlighet till trygghet, samhörighet och identitet. Stier (2019, s. 96) beskriver kulturer som

“ett folks sätt att leva”. Vid kontakt med främmande kulturer är det framför allt det som är synligt som betraktaren blir medveten om, medan det som finns under ytan inte blir synligt.

Det är inte heller självklart att människor har kunskap om sin egen kultur och dess särart.

Många känner till sin egen kultur i allmänhet, men vet väldigt lite om de främmande kulturerna och blir på så sätt lätt påverkade av stereotypa uppfattningar. Hinton (2003, s. 9, 11) menar att

(9)

5 stereotyper uppstår när vi antar att alla människor inom en viss samhällsgrupp är likadana och bortser från variationer som finns i olika samhällsgrupper. Fastän motsatsen bevisas, ändras inte alltid uppfattningen. Författaren menar att en komponent som definierar stereotyper är hur en grupp människor kännetecknas av en viss egenskap, exempelvis sin nationalitet, religion, etnicitet, kön eller ålder.

2.2 Barnlitteratur

Under 1900-talet förbättrades svenska barns levnadsvillkor betydligt materiellt och ekonomiskt. Samhällets mål var att ge alla barn, oavsett bakgrund och förhållanden, en uppväxt präglad av trygghet, rätt till utbildning och förutsättningar att få ta del av film, teater, böcker och musik. Det blev dock inte en utbredd verklighet förrän efter andra världskrigets slut då en grund för ett välfärdssamhälle började ta form (Kåreland, 2001a, s. 11). De första barnböckerna var enbart framtagna utifrån ett pedagogiskt syfte och hade inga spännande eller roliga drag. Många av de böcker som är populära och klassiska barn- och ungdomsböcker idag var inte alls skrivna för barn från början utan var riktade till vuxna. Några sådana exempel är Robinson Crusoe och Gullivers resor (Kåreland, 2001a, s. 25–26). Den moderna barnbokens genombrott kom år 1945 och under 1940-talet fördubblades utgivningen av barnböcker. År 1945 fick Astrid Lindgren sitt genombrott med Pippi Långstrump, Lennart Hellsing med Katten blåser i silverhorn, Tove Jansson med den första Muminboken och Sven Hemmel gav ut Upptäcktsresande Karlsson. Med dessa böcker utformades ett nytt synsätt på barnboken gällande språk, stil, attityder och ämnesval. Böckerna bidrog till en mer antiauktoritär inställning till barnuppfostran (Kåreland, 2001a, s. 35).

Under 1970-talet blev barnlitteraturen ett universitetsämne och har från år 1970 varit ett obligatoriskt moment i utbildningen om man studerar till svensklärare (Kåreland, 2001a, s. 11).

Det som även skedde under decenniet var att barnboken frigjordes från vad den så länge varit instängd i, vilket Kåreland (2001a, s. 12) kallar den ”pedagogiska tvångströjan”. Barnboken var inte längre enbart ett läromedel och gränsen mellan vuxenlitteratur och barn- och ungdomslitteratur blev alltmer suddig.

Widholm (2012, s. 44–45) beskriver barnkonventionens roll och vikten av att alla människor får lära sig redan som barn att de har rätt till åsikts- och yttrandefrihet. Genom litteraturen kan barnen lära sig det här och få en förståelse för sin rätt att diskutera och reflektera över livet, över både sina egna och andras livssituationer. Det är tillåtet att inte tycka och tänka lika som sina föräldrar, lärare och andra människor. Författaren beskriver litteratur som en inspirationskälla för nytänkande och ifrågasättande då den länge setts som ett verktyg mot förtryck och enformighet. Han förklarar även att åsikter som kan förefalla konstiga och felaktiga kan leda till viktiga tankar då litteraturen utmanar befintliga teorier. Barnlitteratur och all annan litteratur är viktiga då läsaren kan få känna igen sina tankar och upplevelser i den.

Det innebär att det bör finnas ett stort utbud av skönlitteratur för att alla barn ska få möjligheter till olika sorters reflektioner. För att det ska kunna tillgodoses måste barnen också få tillgång till böcker från olika genrer och kulturer. Machado (refererad i Widholm, 2012, s. 45) beskriver vikten av det:

(10)

6 Om barn inte läser annat än de vanligaste böckerna, av de vanligaste författarna från de vanligaste kulturerna, och de vanligaste förlagen, kommer det att fattas något i deras diet:

de blir svagare och mer mottagliga för intellektuella sjukdomar, skriver Machado, som också anser att barnboken ska få vara upprorisk och olydig, och att de bästa barnböckerna ofta är de som handlar om beteenden och känslor som inte alltid är helt accepterade eller bekväma för vuxenvärlden. Böcker för barn måste enligt Machado få driva med vuxna, utmana sociala normer och vara en plats för storslagenhet.

Widholm (2012, s. 45,50) beskriver Astrid Lindgren som en av många andra författare som skrivit upproriska och utmanande barnböcker som skildrar barns rättigheter.

Litteraturen är en plats där barn har rätt att vara individer och där de kan hämta kraft och inspiration för att förstå och hantera sin vardag. Kåreland (2001a, s. 35–36) beskriver att Astrid Lindgrens Pippi Långstrump kom att bli en symbol för barnets frihet och styrka.

Med Pippi Långstrumps entré i barnlitteraturen öppnades en ny dörr, ett nytt koncept för barnböcker, där intresset för individen växer och den utmanande flickan som motsätter sig de vuxnas krav och regler, blir förebild för många starka barn i svensk barnlitteratur.

Några exempel på starka barnkaraktärer är Tove Janssons lilla My och Barbro Lindgren och Eva Erikssons den vilda bebin.

2.3 Mångkultur i barnböcker

Mångkultur är en kombination av olika parallella kulturer. Det finns olika sätt att se på mångkulturell litteratur (Nationalencyklopedin, u.å.). Cai (2003, s. 4) skriver att mångkulturell litteratur kan ses som explicit eller implicit, alltså att antingen tar författaren medvetet upp olika kulturer i sin bok eller så framkommer det som något undermedvetet. Cai tar även upp den pedagogiska definitionen av mångkulturell barnlitteratur, vilket innebär att litteraturen har ett pedagogiskt syfte. Litteraturen kan exempelvis syfta till att skapa en ökad förståelse och kunskap om andra kulturer. Vi har valt att utgå från en bred definition av mångkulturell barnlitteratur som inkluderar de olika kriterier Cai (2003) skriver om. Mångkulturell barnlitteratur kommer att definieras som litteratur som tar upp olika kulturmöten.

Enligt Thorson (1987, s. 10) var det under den svenska beredskapstiden som människor invandrade till Sverige för att arbeta och det var under den tiden som kulturlivet började förändras. Thorson (1987, s. 115) skriver även att många svenskar har haft svårt att acceptera den mångkultur som uppstått på grund av invandring. Anledningen är att det blir svårt att förhålla sig till normer, då det blir svårt att veta vilka normer som ska följas, eftersom alla kulturer har olika normer. Denna osäkerhet kan leda till att fördomar, rykten och stereotyper utvecklas hos både majoritetsgrupper och minoritetsgrupper. Författaren menar att fördomar växer fram i otrygghet och gör det svårare för olika grupper att förenas.

Efterkrigstidens stabilare ekonomi gjorde det möjligt för fler i samhället att komma i kontakt med böcker och bibliotek, skolbibliotek köpte även in böcker i större utsträckning. Det ledde till att biblioteken började få olika avdelningar för olika genrer, bland annat barn- och ungdomslitteratur. Under 1960-talet började människor protestera mot den politik som fördes i Sverige, exempelvis, blev människor mer ställningstagande till Vietnamkriget och orättvisor

(11)

7 i samhället. Det var under den tiden som gamla auktoriteter började ifrågasättas och tidigare tabubelagda ämnen blev aktuella. Barn- och ungdomsböcker blev också påverkade av den här samhällsdebatten och det gjordes allt fler barn- och ungdomsböcker som berörde de tabubelagda ämnena, bland annat sex, alkoholism, död, invandring och invandrares situation i Sverige (Thorson 1987, s. 16).

Under 1940- och 1950-talen var invandrarmotivet ett ämne som sällan förekom i böcker över lag. Under 1940- och 1950-talen ökade invandringen till Sverige men det märktes inte i barnlitteraturen förrän några decennier senare. Under 1960-talet gavs det ut ungefär dubbelt så många böcker som under de tidigare årtiondena. Invandrarmotivet blev som mest frekvent under 1970-talet. Då blev det även vanligare att invandrare förekom i böcker utan att vara ett huvudtema (Thorson, 1987, s. 39). Thorson (1987, s. 46–47) belyser att det har med åren kommit ut fler och fler barnböcker med invandrare i, dock är det få barnböcker på svenska som är skrivna av invandrare eller människor med utländsk bakgrund. Det kan bero på att de flesta invandrare som är författare ofta skriver på sitt modersmål och når då ut till ett begränsat antal läsare. Thorson (1987, s. 66–67) skriver att det inte finns något tvivel om författarnas vilja att skapa förståelse mellan grupper och människor med olika kulturella bakgrunder. Det finns dock risker med böcker som skrivs av någon som inte är en del av den berörda gruppen då det kan uppstå missuppfattningar och böckerna blir då i stället en kränkning för den berörda gruppen.

I barnböcker är det vanligt att människor invandrar till Sverige på grund av arbete. Sverige framstår som ett väldigt framgångsrikt land där det bara finns möjligheter. Samma gäller för de övriga skandinaviska länderna (Thorson, 1987, s. 104). Även Kåreland (2001b, s. 14) skriver att i böcker framställs ofta invandrares hemland som något negativt och förknippas med fattigdom, förföljelse och förtryck, medan Sverige framställs som positivt, tryggt och rikt på många sätt. Sverige beskrivs då som ett fördomsfritt land med gott om arbete och där man får ha vilka politiska och religiösa åsikter man vill. Kåreland (2008, s. 8–9) skriver att under 2000- talet blev barnlitteraturen mer och mer påverkad av den tekniska utvecklingen och den globalisering som påverkat hela världen. Mångkulturen började ta större och större plats och det blev vanligare att författare började uppmärksamma kulturella motsättningar.

Thorson (1987, s. 14) skriver att skönlitteratur kan vara en bro mellan olika grupper i samhället och bidra till en ökad förståelse för varandra. Även Andersson och Druker (2017, s. 11) argumenterar för skönlitteratur som en viktig källa till kunskap om såväl kulturer och länder, som andra människor. De beskriver att barns empatiförmåga utvecklas med läsning av mångkulturell litteratur och med det skapas en större medvetenhet om samhälleliga och historiska sammanhang, vilket i sin tur anses kunna leda till en ökad tolerans och förståelse.

(12)

8

3 Tidigare forskning

I det här kapitlet presenteras tidigare forskning som har gjorts kring mångkultur i barnböcker.

Forskning om barnboksförfattare och deras etnicitet framförs, samt hur mångkultur framställs i barnböcker och vad det finns för fördelar med att analysera mångkulturell och varierad barnlitteratur.

3.1 Vikten av mångfald bland författare, illustratörer och karaktärer

I en rapport av Dr Melanie Ramdarshan Bold (2019) presenteras forskning som har som syfte att skapa en klar bild av vilka som skriver och illustrerar böcker för barn. Studien har gjorts utifrån alla barnböcker utgivna i Storbritannien mellan åren 2007 och 2017. Det har även gjorts 15 intervjuer med skapare. Med skapare menar författaren författare, illustratörer och de som är både författare och illustratörer. Undersökningen har gjorts för att upplysa BookTrust (en organisation som stödjer barns läsning) i deras arbete med branschpartners. Studien bygger på en variation av kvalitativa och kvantitativa metoder och den insamlade data har kodats och analyserats och slutligen resulterat i statistisk information om hur stor andel av alla barnböcker som har skapats av olika demografiska grupper (Ramdarshan Bold, 2019, s. 6–7). Det visade sig att författare och illustratörer som inte är vita var klart underrepresenterade bland de böcker som var utgivna mellan 2007 och 2017 (Ramdarshan Bold, 2019, s. 8). Vidare menar hon att ojämlikheterna kan beskrivas som en ond cirkel. Om alla barn inte får möjligheten att se sig själva i böckerna och inte heller får uppleva spännande förebilder som de kan identifiera sig med under den period i livet då de börjar fundera över vad de vill bli när de blir stora, kan det resultera i att de inte väljer att bli författare eller illustratörer. Med andra ord påverkas barns uppfattning om sig själva och valet av framtida yrke utifrån vad de får för självbild redan i ung ålder. De mörkhyade författare som vill bli publicerade ges inte samma möjligheter till karriärer och har ofta svårt att hitta agenter och bokförlag. När författare från denna underrepresenterade grupp väl blir publicerade är det inte i samma utsträckning som deras vita kollegor. Den bakomliggande faktorn för det här problemet nämns inte i rapporten (Ramdarshan Bold, 2019, s. 12).

Att en inkluderande omfattning av karaktärer och kreativa förebilder är en brist i barnlitteraturen kan innebära att barn från minoritetsgrupper tar avstånd från läsning och går då miste om läsningens alla fördelar. Problemet kan även medföra att barn från minoritetsgrupper inte väljer en karriär inom skrivande och/eller illustrering vilket i sin tur ytterligare bidrar till obalans bland författare och illustratörer till barnböcker (Ramdarshan Bold, 2019, s. 6). I ett citat beskriver en av de intervjuade, Swapna Haddow (refererad i Ramdarshan Bold, 2019, s. 42), den komplexitet som ämnet innefattar:

I think it’s tricky because whichever way you do it [talk about the lack of ‘diversity’], if it comes from a white voice it’s patronising. If it comes from a brown voice it sounds like we’re shouting so loud. It’s uncomfortable to hear either way (Ramdarshan Bold, 2019, s.

42).

(13)

9 I en studie om mångfald i barnböcker i Nederländerna har de Bruijn, Emmen och Mesman (2020, s. 413) analyserat ett flertal barnböcker. Författarna skriver att de flesta studier som gjorts på etnisk mångfald i barnböcker visar att majoriteten av författarna och illustratörerna är vita. Författare och illustratörer kan fungera som förebilder för barn och därför är det extra viktigt att det finns en etnisk mångfald, inte bara bland böckerna, utan även bland författarna (de Bruijn, Emmen och Mesman, 2020, s. 414).

De Bruijn, Emmen och Mesman (2020, s. 413) beskriver att gemensam läsning i ung ålder har flera positiva effekter, så som språkutveckling och läsutveckling. De skriver att det är viktigt att alla barn får möjligheter att uppleva karaktärer som de kan identifiera sig med eftersom det har positiva effekter på barns motivation till läsning, hur mycket de kommer läsa och deras läskunnighet (de Bruijn, Emmen och Mesman, s. 413). Vidare menar de att det är lättare att identifiera sig med karaktärer som liknar en själv, så som ålder, kön och etnicitet. Redan i fem till sex års ålder kan barn identifiera sig utifrån etnicitet. Mörkhyade barn i Nederländerna har generellt svårare med läskunnighet än vita barn och därför är det extra viktigt med etniskt olika karaktärer. Utöver de fördelar som läsning av olika böcker med olika karaktärer ger kan det även påverka barns självutveckling då karaktärer kan fungera som förebilder. Det är även gynnsamt för vita barn att exponeras för etnisk mångfald i litteratur eftersom barn överför sina kunskaper och lärdomar som de får genom läsning till verkligheten. Det här skapar möjligheter för reflektion kring kulturella värden och ger barnen lärdomar om samhället. Upplevelser av olika exempel på vänskaper mellan personer från minoritetsgrupper och majoritetsgrupper kan resultera i fler positiva attityder till varierade vän-konstellationer. Författarna beskriver även att forskning som gjorts med femåriga barn genom att läsa och diskutera böcker med mångkulturellt tema visade att det fanns positiva attityder till andra etniska grupper och mänsklig jämlikhet. Studier har även visat att blivande lärare som får studera mångkulturell barnlitteratur i utbildningen ökar sin kulturella medvetenhet och förmågan att undervisa inom kulturell öppenhet (de Bruijn, Emmen och Mesmans 2020, s. 414).

Syftet med de Bruijn, Emmen och Mesmans studie är att granska representationen av författare, illustratörer och ”characters of colour” i barnlitteratur för sexåringar och yngre i Nederländerna och att jämföra det med den nederländska populationen. Fler studier har gjorts i andra länder med samma syfte men den här studien syftar även till att undersöka andra faktorer som kan förknippas med framställningen av karaktärer. Studien tar även hänsyn till karaktärernas kön och ålder. Med studien vill författarna inspirera och visa vägen för författare, illustratörer, förlag och kunder till framtida inriktningar inom skönlitteratur för barn och unga (de Bruijn, Emmen och Mesman, 2020, s. 415). Materialet som användes i studien var de mest sålda och de mest lånade böckerna och de böcker som fått någon utmärkelse bland alla barnböcker som publicerats i Nederländerna från 2009 till 2018. Inga krav ställdes på innehållet i böckerna. För att välja material för studien kodades alla böcker för att först få ut generell information, så som förlag, antal bilder och genre. De genrer och kategorier som inkluderades var familj, lärande, beteende, djur, vänner, tv-karaktärer, vardagsliv, känslor, att vara annorlunda, kroppen, musik, natur, på vägen, sagor, poesi och informativ handling (de Bruijn, Emmen och Mesman, 2020, s. 416). Författarnas och illustratörernas ålder och etnicitet kodades genom den information som fanns om dem på internet. Slutligen kodades alla karaktärerna och karaktärer i form av

(14)

10 djur eller andra objekt exkluderades (de Bruijn, Emmen och Mesman, 2020, s. 417). I de fall där karaktärernas etniciteter inte framkom uteslöts de från analysen. För analysen användes 64 av böckerna och sammanlagt 2053 karaktärer (de Bruijn, Emmen och Mesman, s. 418).

Resultatet av analyserna visade att det inte fanns någon stor underrepresentation av författare och illustratörer ”of colour” i förhållande till Nederländernas population, däremot var karaktärer ”of colour” mer tydligt underrepresenterade i förhållande till populationen av barn i sex års ålder och yngre. I vissa fall visade analysen att karaktärer ”of colour” förekom lika ofta som vita karaktärer, men i vissa fall visade den motsatsen och speciellt när det gällde flickor (de Bruijn, Emmen och Mesman, 2020, s. 420).

3.2 Vikten av att analysera barnlitteratur

En annan studie som gjorts inom mångkultur i barnböcker är Ngangas (2019, s. 93) studie som syftar till att ta reda på vilka fördelar som finns med att använda och analysera mångkulturella böcker i skolor eftersom skolor världen över blir mer och mer mångkulturella. Undersökningen gjordes i en universitetskurs för lärare med inriktning på elevers tidigare skolår och den homogena gruppen bestod av 16 personer, 15 kvinnor och 1 man. Alla i gruppen var vita amerikaner förutom en kvinna som var latinamerikan. Kursen som studenterna läste på universitetet var en introduktion till barns tidiga språkinlärning med avsikt att ge studenterna inlärningsstrategier, kunskaper och verktyg som de kunde ha användning för i planering och i undervisning av lässtrategier för unga elever. Undersökningens fokus låg på hur studenterna visade förmågor att planera utvecklande och kulturellt lämpliga språkaktiviteter för elever i de yngre åldrarna. Även kvaliteten på den litteratur som studenterna valde hade betydelse, eftersom litteraturens egenskaper är viktiga för att främja elevers språk- och läsutveckling (Nganga, 2019, s. 95).

Den teoretiska ramen för studien är ett socialt multikulturellt rättviseperspektiv och för datainsamlingen, data kodningen och analysen användes ett informerande fenomenologiskt perspektiv. Forskaren använde det fenomenologiska perspektivet som en kvalitativ metod. Vid insamling av data använde sig forskaren av flera strategier, så som skrivna reflektioner i klassen, öppna frågor, diskussioner och kursens slutuppsatser. Dessutom använde sig forskaren av en matris till en analys för att synliggöra fördomar i barnböcker. Med fördomar menar Nganga (2019, s. 93) mänskliga skillnader som har skapats naturligt och av samhället. Förutom att identifiera dolda fördomar i barnlitteraturen var deltagarna tvungna att identifiera när fördomar inte förekom i barnböcker och planera ett kulturellt inkluderande inlärningstillfälle (Nganga, 2019, s. 96). Studiens resultat visade att när lärarna på universitetet tydliggjorde mänskliga skillnader och dolda fördomar i barnlitteratur utvecklade studenterna ett intresse för utbildning i sociala orättvisor (Nganga, 2019, s. 98). Nganga (2019, s. 99) beskriver att det är viktigt att få kunskap och färdigheter i att undersöka text för att hitta dolda fördomar, men att det är lika viktigt att ha ett kritiskt mångkulturellt utbildningsperspektiv i valet av undervisningsmaterial. I början på kursen hade studenterna ytterst få kritiska analysfärdigheter men under terminens gång utvecklades deras kunskaper i att kritiskt analysera barnböcker. I slutet av terminen visade reflektioner att i stort sett alla studenter hade utvecklat färdigheter för att hitta dolda fördomar i barnlitteratur och även intresserat sig för frågor om sociala orättvisor.

(15)

11 Att analysera barnböcker är även viktigt för befintliga lärare för att kunna reflektera och kritiskt granska litteraturen som de tillhandahåller för sina elever. Litteraturen som bearbetas i klassrum bör vara varierad för att alla elever ska kunna känna en relation till böckerna.

Rapporten av Ramdarshan Bold (2019) visar just på att när barn inte får möjlighet att identifiera sig själva i böcker minskar läslusten vilket kan försämra deras självbild.

3.3 Vikten av att barn får ta del av mångkulturell barnlitteratur

I en studie av Piper (2019, s. 2) var syftet att undersöka hur uppläsning av mångkulturell barnlitteratur påverkade utvecklingen hos sju självidentifierade, mörkhyade amerikanska lågstadieelever. Studiens frågeställningar var:

How does movement-oriented Civil Rights-themed children’s literature influence the racial identity development of Black elementary-aged children? and, How are critical pedagogy and multicultural literature used in conjunction to provide students a foundation to make connection, address disconnections, and dialogue about topics with other students their age? (Piper, 2019, s. 2)

Med ”Movement-Oriented Civil Rights-Themed Literature” menar forskaren litteratur som inkluderar mångkulturell barnlitteratur, vilken fokuserar på underrepresenterade människor som jobbar för att skapa förändringar i sina liv genom sociala handlingar. Studien härrör från en meta-studie som undersökte utvecklingen av mörkhyade identiteter hos grundskoleelever och deras engagemang i medborgerliga rättigheter i litteratur. Materialet i studien bestod av insamlade intervjuer, observationer och videoinspelningar. Analysen av materialet gav möjlighet för kodning av data som sedan gav teman och det blev möjligt att läsa ut olika kopplingar mellan data och teman (Piper. 2019, s. 5–4). Det som dokumenterades var den inverkan som kritiska interaktiva läsningar kan ha på mörkhyade elevers positiva identitetsutveckling. Eleverna fick möjlighet att diskutera kring kritiska ämnen om olika historiska perioder och på så vis utforska sin egen identitetsutveckling (Piper. 2019, s. 8).

Resultatet från studien visar att det finns ett behov av mångkulturell undervisning för att säkerställa en mer rättvis utbildning för alla barn i skolor, men speciellt för mörkhyade elever som annars riskerar att alstra en försämrad bild av sig själva på grund av deras hudfärg.

Undervisning som öppet tar upp frågor om maktstrukturer och rasism i skolor och är kritisk mot litteratur kan hjälpa till att säkerställa att alla elever får en rättvis utbildning. De elever som deltog i studien visade på att de fick en mer positiv bild av sig själva och läsning av mångkulturell litteratur gjorde att de fick en bättre självkänsla. För att en sådan undervisning ska kunna bli möjlig måste lärare granska den litteratur som de använder i undervisningen.

Genom att kritiskt granska litteratur ökar medvetenheten och uppskattningen av litteraturen.

Med hjälp av ett kritiskt förhållningssätt vid läsning av litteratur kommer eleverna att känna igen och ifrågasätta maktstrukturer i klassrum, skolor och i samhället som helhet (Piper, 2019, s. 9).

3.4 Mångkultur i barn- och ungdomslitteratur

Det är först när barnlitteratur analyseras som stereotyper, fördomar och normer visualiseras.

Det var just det Thorson (1987) gjorde i sin avhandling om invandrares gestaltning i svensk

(16)

12 barn- och ungdomslitteratur utkommen mellan 1945–1980. Syftet med studien var att beskriva hur invandrares situation och invandringen gestaltades i efterkrigstidens svenska barn- och ungdomslitteratur. Thorson använde sig utav ett litteratursociologiskt perspektiv när han analyserade det valda materialet. För att nå sitt syfte med avhandlingen analyserade Thorson de olika delar i böckerna som tillsammans byggde upp invandrarmotivet. Han undersökte även värderingar och attityder i både text och bild (Thorson, 1987, s. 27). Frågeställningarna som han använde sig utav var:

Hur beskrivs hemlandet? Av vilka skäl utvandrar man? Vilka utvandrar?

Hur beskrivs utvandringen?

Hur beskrivs invandringen? Vad tar man fasta på i mötet mellan olika kulturer?

Hur beskrivs invandrarna? Svenskarna?

Vilka värderingar och attityder förmedlas via text och bild?

Hur förhåller sig barnbokens gestaltning och kultursyn till läroplanens intentioner och läroböckernas beskrivningar av invandring och invandrare?

Visar invandrarboken på sammanhang och möjligheter och ger den därigenom perspektiv på verkligheten? (Thorson, 1987, s. 27).

Materialet bestod av ungefär 150 böcker som alla på något vis berörde invandrartemat, var svenskspråkig barn- och ungdomslitteratur och var utgiven mellan 1945–1980 (Thorson, 1987, s. 32). I sin avhandling kom Thorson (1987, s. 220) fram till att barnböckerna under 1960-talet och 1970-talet hade tendenser att gestalta personer, miljöer, och handlingsförloppen som banala och klichéartade. Det saknades ofta fördjupade och individualiserade personskildringar och mer omfattande miljöbeskrivningar, vilket ofta ledde till att böckerna blev förutsägbara och tråkiga att läsa.

Det som all litteratur i avhandlingen hade gemensamt var temana ”att byta miljö, att komma till en ny plats, där man inte känner någon, att på olika sätt avvika från omgivningen” (Thorson, 1987, s. 222). En annan upptäckt i den valda litteraturen var att barnböckerna ofta var mer didaktiska och pedagogiska än ungdomsböckerna. I de pedagogiskt riktade böckerna placerades ofta invandrarbarn i en ”fix och färdig situation” som ofta präglades av våld och mobbning. Ofta i författares ambitioner att demonstrera olika situationer används individer i texten som redskap för att visa på rätt och fel. Invandrare visas i dessa fall oftast som det dåliga exemplet medan de svenska karaktärerna representerar det goda exemplet i ett pedagogiskt syfte. I litteraturen stereotypiserades ofta invandrarbarnen. De framstod som underlägsna och utstötta med en livssituation som hade få möjligheter till förbättring. Invandrarbarnen i böckerna hade heller ingen vision om att hävda sig eller påverka sina situationer (Thorson, 1987, s. 224–225).

I en magisteruppsats skriven av Grabbe och Ingelf (2004, s. 20) var syftet att undersöka hur stor andel av den utgivna barn- och ungdomslitteraturen under år 2002 som beskriver ett mångkulturellt samhälle. Studien syftar även till att ge en bild av hur mångkulturen framställs i böckerna och att granska vilken funktion den mångkulturella barn- och ungdomslitteratur kan ha. Grabbe och Ingelf (2004, s. 21–22) använder sig av både en kvantitativ och kvalitativ metod

(17)

13 i sin undersökning. De läste böckerna och placerade in dem i ett kodschema för att få ut vilken procent av böckerna som skildrar ett mångkulturellt samhälle. Böckerna lästes även för att få en generell bild av hur mångkulturella samhällen kan skildras i de valda böckerna.

Generaliseringarna görs med hjälp av kategorier i kodschemat och genom deras egna uppfattningar och tolkningar (Grabbe och Ingelf, 2004, s. 22). Den litteraturen som analyserades i studien var alla de barn- och ungdomslitteratur som publicerades under år 2002, med några undantag. Kravet på böckerna var att de skulle spegla verkligheten och vara samtidsrealistiska. Författarna valde att även ta med översatta böcker i studien (Grabbe och Ingelf, 2004, s. 24).

Undersökningens resultat visade att det var ungefär 25 % av böckerna som var mångkulturella på olika vis. Böcker blir oftast mångkulturella när det förekommer olika etniciteter. Förekomst av olika religioner i böckerna som analyserades var inte lika vanligt. Det var vanligast att bipersonerna blev representanter för mångkulturen (Grabbe och Ingelf, 2004, s. 36). Grabbe och Ingelf (2004, s. 41) avläste att mångkultur kunde skildras på olika vis. Antingen skildrades mångkulturen i ett vardagssamhälle eller så skildrades det med resor där karaktärerna träffade en annan kultur. Det fanns olika varianter på böcker som skildrade vardagssamhället. Många av böckerna tog upp problem, som kulturkrockar, rasism och orättvisor. I dessa böcker var mångkulturen tydligt uttalad och hade en väsentlig roll i böckernas handling. Det fanns även böcker där mångkulturen inte var lika tydligt uttalad, utan sågs som något naturligt. Författarna kunde även se att ingen av de analyserade böckerna framhävde något positivt med mångkultur.

I slutet av resultatet belyser författarna vilken funktion mångkulturella böcker kan ha för både svenska barn och barn med utländsk bakgrund. Grabbe och Ingelf (2004, s. 42) menar att svenska barn kan med hjälp av mångkulturella böcker utveckla en större förståelse för barn från andra kulturer. De barnen med utländsk bakgrund som tar del av mångkulturella böcker får lära sig olika normer i ett land, samtidigt som de får möjligheten att identifiera sig med karaktärer i böckerna. Böcker över lag kan hjälpa barn att hitta sin egen identitet, då det är ett vanligt förekommande tema i de analyserade böckerna. Enligt Grabbe och Ingelf (2004, s. 42) är det vanligt att böckerna tar upp identitetskriser och hur svårt det kan vara att hitta sin plats i samhället.

I en artikel av Kristin Hallberg (2017, s. 51) studeras Katarina Taikons 13 böcker om Katitzi och frågor om identitet, etnicitet och utanförskap ligger till grund för artikeln. Med artikeln vill författaren belysa hur Taikon, genom böckerna om Katitzi, kämpade för att synliggöra och skapa förståelse för romernas kultur och livssituation (Hallberg, 2017, s. 71). Hallberg beskriver att Taikons böcker om Katitzi har tolkats olika, en del har tolkat dem som självbiografier och andra som didaktiska diskurser och Hallberg själv uttrycker att hon menar det senare. Hon skriver att Taikons intention var att föra ut kunskap om den situation som romerna hade (Hallberg, 2017, s. 53–54).

I artikeln av Hallberg beskrivs olika delar ur böckerna som handlar om den romska kulturen och levernet, kläderna, maten, misshandeln, mobbningen, det sexuella våldet, kriget och förintelsen. Romerna levde utanför samhället i den bemärkelsen att de inte var välkomna att

(18)

14 bo som svenska familjer utan behövde tillstånd för uppehälle och fick endast stanna på

samma ställe under en begränsad period. Kvinnorna var utsatta och Katitzi gifts bort i tolv års ålder, utsätts för misshandel och sexuella övergrepp under hela bokserien. Böckerna som analyserats i artikeln är skrivna av Taikon som själv är rom och har utifrån sina egna upplevelser i livet skapat bokserien om Katitzi som en spegling av den romska utsattheten.

(19)

15

4 Teori och metod

I det här kapitlet redogör vi för vilken teoretisk ram vi utgått från och vilken metod som används för analysen av vårt material. Det görs korta presentationer av författarna till respektive bok samt sammanfattningar av de valda böckerna.

4.1 Kvalitativ metod

I den här uppsatsen använder vi en kvalitativ metod. Vi anser att den kvalitativa metoden är den mest lämpliga metoden för den här undersökningen då vårt syfte är att göra en djupare analys av ett fåtal böcker. En kvalitativ metod grundar sig i stora drag på erfarenheter och tolkningar (Bryman, 2002, s. 454). Även Stukát (2011, s. 32) menar att ett kvalitativt arbetssätt handlar om tolkningar och insikter av de resultat som framkommer vid forsning. En kvalitativ metod är beskrivande och rik på detaljer och kan göra det lättare att bearbeta sociala sammanhang, därför passar denna metod vårt arbete då vi vill beskriva och synliggöra hur mångkultur kan skildras i barnlitteratur. Vår frågeställning är som sådan att vi vill undersöka hur mångkultur och stereotyper kan framställas och inte hur det generellt är och därför kommer ingen generalisering att göras.

4.1.1 Mimetisk teori med ett sociohistoriskt perspektiv

Studiens teoretiska ramverk är baserat på Nikolajevas (2017, s. 40) beskrivning av de mimetiska teorierna. Vid analys av barnlitteratur finns det enligt författaren fyra studieobjekt att tänka över: texten, verkligheten, läsare och författare samt relationer mellan dem. Det betyder att text kan analyseras utifrån olika perspektiv, exempelvis förhållandet mellan författaren och texten, läsaren och texten och verkligheten och texten. Undersökningar som görs på relationen mellan text och verklighet kallas för mimetiska och är det perspektiv vi kommer att utgå ifrån.

Nikolajeva (2017, s. 146–147) skriver om den mimetiska synen på karaktärer som ett sätt att avspegla verkligheten, alltså som verkliga individer och inte som beståndsdelar i en text. När det inte görs några direkta kopplingar mellan karaktärer i en text och verkligheten kallas det för ett semiotiskt synsätt. Tidigare mimetiska studier av barnlitteratur har fokuserat på hur olika typer av personer synliggörs, exempelvis män, kvinnor, etniska minoriteter, invandrare, homosexuella och djur. Författaren skriver att ett sociohistoriskt perspektiv kan användas för att behandla karaktärer som representanter för sin epok eller samhällsgrupp, eller som representant för en nationell identitet. Det är dessa perspektiv vi har med oss när vi analyserar barnböckerna. Med hjälp av det här perspektivet vill vi ta reda på hur mångkultur kan synliggöras i den valda barnlitteraturen.

4.1.2 Komparativ analys

Avslutningsvis gör vi en komparativ analys. Med en komparativ analys jämförs texter som har liknande tema med varandra. Metoden innebär att analysera texter och titta på likheter och skillnader och sedan jämföra texterna med varandra för att se hur de förhåller sig till varandra och förklara relationerna dem emellan. Även genrer kan analyseras komparativt, framför allt

(20)

16 om de har ett liknande huvudtema och liknande karaktäristiska drag (Hellspong, 2001, s. 78–

79). Stukát (2011, s. 60) och Hellspong (2001, s. 79) beskriver att en komparativ studie inte syftar till att enbart beskriva och förklara innehållet i texter, utan att även göra jämförelser och beskriva de skillnader som upptäcks, samt att synliggöra vilka effekter de kan få. En komparativ studie brukar ge intressanta upptäckter och ger möjligheter att titta på hur texterna förändrats med tiden och vad det kan bero på.

4.2 Analysmodell

I vår analysmodell har vi tagit inspiration från några av Nikolajevas (2017) kategorier inom barnlitteraturanalys och hur text kan undersökas ur olika perspektiv. Vi har valt de kategorier vi anser är relevanta för vår undersökning och som ska kunna hjälpa oss att svara på våra frågeställningar om hur mångkultur och stereotyper kan skildras i barnlitteratur. De vi har valt är Tid och miljö, Personskildring, Kulturmöten och Tema och motiv.

4.2.1 Tid och miljö

En berättelses tid och plats är av stor vikt i en historia samtidigt som miljön kan vara olika viktig för olika berättelser. Ibland är miljön en väsentlig del och ibland håller den sig i bakgrunden. Många gånger kan själva miljön förstärka förståelsen av berättelsen. Miljön kan vara både en specifik befintlig plats och en ospecifik eller påhittad plats (Nikolajeva, 2017, s.

115–116). Det finns en mångfald av miljöer i barnböcker med både bekanta och obekanta platser. Det kan vara i hemmet, på en öde ö, inomhus eller utomhus, inne i stan eller ute på landsbygden, det finns inga gränser för var en berättelse kan utspela sig. Tiden är också en viktig aspekt i barnböcker. Även om handlingens tid inte nämns kan det vara ett medvetet val av författaren för att göra berättelsen tidlös. I andra fall är handlingens tid mycket specifik, exempelvis om berättelsen tar utgångspunkt utifrån en konkret historisk tid. Tiden då handlingen utspelar sig kan uttryckas på olika sätt. Vissa gånger kan det vara tydligt skrivet i texten, medan andra gånger kan tiden utryckas genom tidsmarkörer, exempelvis konkreta händelser som gör att man förstår vilken tidpunkt som berättelsen utspelar sig i. Tiden kan även förmedlas genom mode, varumärken, mänskliga relationer eller samhällsreformer. Tid och miljö är oftast oskiljaktiga. En viss typ av tid kräver en viss typ av miljö och tvärt om (Nikolajeva, 2017, s. 117–120).

Vi vill undersöka hur tiden och miljön uttrycks i de valda böckerna. Eftersom vårt arbete är en undersökning om hur mångkultur och kulturella normer framställs i barnböcker över tid är tidsperioderna i böckerna viktiga att analysera för oss. Då kan vi också se hur författarnas samtid reflekteras i böckerna och se hur dess syn på mångkultur läggs fram.

4.2.2 Personskildring

Nikolajeva (2017, s. 145) skriver att en analys av personskildring i en litterär text innebär att analysera hur personer i fråga framställs. Vi kommer att fokusera på hur författarna presenterar personer i sina böcker och vad de har för funktion, hur de skildras och representerar olika kulturer och nationaliteter och hur personerna framställs i förhållande till olika kulturella

(21)

17 normer. Enligt Nikolajeva (2017, s. 146–147) kan karaktärer ses som språkrör för olika ideologier som kan vägleda barn i deras socialiseringsprocess. Därför har vi valt att använda en mimetisk utgångspunkt där vi ser karaktärerna i böckerna som mänskliga individer, och inte en semiotisk utgångspunkt som innebär att karaktärerna ses som textenheter.

4.2.3 Kulturmöten

Vi vill med vår analys närma oss möten mellan personer i böckerna och titta på om det finns möten mellan personer från olika kulturer och hur dessa presenteras i böckerna, om de framställs i positiv eller negativ bemärkelse. Med det menar vi om karaktärerna i böckerna har en positiv eller negativ attityd till individer med annan kultur än den egna. Vi kommer titta på hur dessa möten kan ta sig uttryck och hur de olika kulturerna och etniciteterna framställs.

4.2.4 Tema och motiv

Ett motiv är ett mönster som är återkommande i en historia och kan vara exempelvis kärlek, sökande, vänskap, resa, hämnd eller strid. Det finns två olika sorters motiv, huvudmotiv och bimotiv där det förstnämnda är det centrala i historien och det andra är ett mer sekundärt motiv.

Huvudmotivet kallas även tema och är det övergripande motivet i historien. Teman kan vara tydliga och öppna eller mer otydliga och underförstådda. Det är alltså lite av en tolkningsfråga vad som är temat. I barnlitteratur är sökandet det vanligaste motivet om man betraktar temat mer vidsträckt så som att det kan innefatta sökande efter personer och föremål och även efter sin identitet (Nikolajeva, 2017, s. 89). Det finns enligt Nikolajeva (2017, s. 91) inga teman som inte kan förekomma i barnlitteratur utan det handlar om hur författaren väljer att hantera dem.

En del nutida samhällsrealistiska barn- och ungdomsböcker utgår från ett problemorienterat perspektiv och kan då behandla problem som syskonrivalitet, familjens skilsmässa, bonusföräldrar, drogmissbruk, kulturell minoritet, fysiskt eller mentalt funktionshinder, krig och våld. En bok räknas som problemorienterad när problemet har klart större roll än personens identitet. Ett annat sätt att se på problem i litteraturen är teorier om alteritet vilket betyder “det andra”. Konflikter och problem i böcker förekommer ofta genom “vi” och “de”, “mitt” och

“det andra”, alltså genom indelningar i grupper. Här kan huvudpersonen placeras i “vi”- gruppen eller “de”-gruppen och när “vi”-gruppen utgör en majoritet i historien och tillhör en viss kultur kan texten framställa minoritetsgruppen som ett problem som ska lösas eller en grupp som ska respekteras. Inom mångfaldsteorin finns vissa inriktningar som talar för det senare, där minoritetsgruppen ska respekteras och där majoritetsnormen motsätts. När det kommer till barn- och ungdomslitteratur är det långt ifrån alla böcker som stödjer en sådan attityd (Nikolajeva, 2017, s. 98–99).

I vår litteraturanalys kommer vi att titta på böckernas teman och motiv, vad som syns tydligt (explicit), vad som kanske kan finnas under ytan (implicit) och hur problemen framställs och hanteras i texterna.

(22)

18

4.3 Materialinsamling

För att samla in material till litteraturstudien besökte vi bibliotek där vi kunde få tips och idéer av personal och även söka i deras databaser. De kriterier vi hade för insamlingen av vårt material var att böckerna skulle vara riktade mot barn i lågstadieåldrarna, vara kapitelböcker och innehålla skildringar av minst två olika kulturer. Det skulle också finnas ett större tidsspann mellan böckerna för att möjliggöra en jämförelse över tid. Utifrån sex valda böcker gjorde vi ytterligare ett urval. Efter att ha läst alla böckerna valde vi att använda fyra av böckerna: Matte och myran Grottfinnaren går under jorden, Izzy och gänget, Pippi Långstrump i Söderhavet, och Katitzi. De valda böckerna uppfyllde våra kriterier för studien. De två böcker som valdes bort skildrade inte kulturmöten på ett för studien tillfredsställande sätt och innehöll väldigt lite text.

4.3.1 Beskrivning av empiriskt material

Vi har valt fyra böcker för vår litteraturstudie, två äldre klassiker och två nyare barnböcker.

Det var svårt att hitta böcker på svenska skrivna av icke svenskfödda. De flesta böckerna som berör mångkultur och stereotyper behandlar större missöden så som flykt och krig. Vi har valt att inte rikta in oss enbart på ett sådant tema, utan valt böcker som utspelar sig mer i vardagen i samhället.

4.3.2 Kort presentation av författarna och böckerna Astrid Lindgren

Astrid Lindgren är en av Sveriges mest omtyckta och lästa författare. Hon föddes år 1907 på en gård i Småland och dog 28 januari 2002. Astrid Lindgren har skrivit 34 kapitelböcker och 41 bilderböcker som har sålts i 165 miljoner exemplar. Hon har inte bara vunnit svenska priser utan även en rad utländska priser. Lindgren har själv beskrivit sin barndom som lycklig med mycket kärlek från både syskon och föräldrar, och mycket lek, trygghet och frihet. Som tonåring jobbade hon på Vimmerby tidning och som nittonåring flyttade hon till Stockholm där hon gick en sekreterarutbildning. År 1944 släppte hon sin första bok Britt-Mari lättar sitt hjärta. Året därpå utgavs den första boken om Pippi Långstrump. I sitt författarskap har hon skrivit böcker som hon själv hade velat läsa om hon vore barn och har utgått från barnet i henne själv (The Astrid Lindgren Company, 2018).

Pippi Långstrump i Söderhavet (1948) Författare: Astrid Lindgren

Det här är den tredje Pippi-boken. I boken får vi bland annat följa med barnen när de letar efter spunk och ordnar frågesport. Barnen i boken åker även till Kurrekurreduttön med Pippis pappa Efraim Långstump. Vi får följa med Pippi Långstrump ut på Söderhavet tillsammans med hennes pappa och hennes kompisar Tommy och Annika. På Kurrekurreduttön är det Efraim Långstrump som är kung och det innebär att Pippi är en prinsessa. Pippi, Tommy och Annika blir snabbt vänner med barnen på ön och de gör en massa spännande och roliga saker

(23)

19 tillsammans. Bland annat så letar de efter grottor, leker med pärlor, stöter på en haj och träffar två skurkar som vill ha alla barnens pärlor.

Katarina Taikon

Katarian Taikon är författaren bakom barn- och ungdomsböckerna om Katitzi, som även är en självbiografi. Hon blev en av Sveriges mest lästa författare samtidigt som hon kämpade för ett rättvisare samhälle. Hon föddes i Örebro 1932 i ett tivolitält där hennes familj från central- och Östeuropa försörjde sig som tivoliägare och musiker. Taikons mamma dog när Taikon endast var nio månader. När hon var fem år gammal hamnade hon på ett barnhem i Umeå, där hennes pappa till slut hämtade henne som sjuåring. Under sin uppväxt fick hon utstå våld i hemmet och blev förtyckt av samhället på grund av sin romska bakgrund. 1969 släppte hon sin första bok Katitzi som snabbt blev en succé. 1982 drabbades Taikon av en hjärnblödning och låg i koma i 13 år tills hon 1995 dog (taikon.se).

Katitzi (1969)

Författare: Katarina Taikon

Katitzi är den första boken i en serie med 13 böcker som handlar om Katitzi och hennes familj som är romer och bor i Sverige. I början av boken bor Katitzi på ett barnhem där hon har två bästa vänner, Gullan och Pelle. En dag kommer hennes pappa för att hämta hem henne. Men Katitzi vill inte lämna sina vänner på barnhemmet eller fröken Kvist som alltid är så snäll mot henne. Till slut följer Katitzi med sin pappa och resan hem är lång. Hemmet som Katitzi kommer fram till liknar inte ett vanligt hem, mer ett läger av tält. Katitzis familj är romer vilket innebär att det inte får hyra något boende då ingen vill hyra ut till romer. Katitzi och hennes familj flyttar därför runt hela Sverige med sitt tivoli. Hon får heller inte gå i skola då myndigheterna kräver en fast adress, men eftersom ingen vill hyra ut bostad till familjen får Katitzi klara sig utan någon skola.

Bengt Ingelstam

Bengt Ingelstam föddes i Göteborg 1939 och har växt upp där och i Stockholm. Han är uppvuxen med föräldrar som var missionsförbundare och var själv på väg in på det spåret tills han, som han själv uttrycker det “kom på bättre tankar när jag såg hur verkligheten hängde ihop och hur religionen mest fördummat och förtryckt människorna” (Ingelstam, u.å.). Ingelstam utbildade sig till lärare och har under hela sitt liv varit politiskt intresserad och stöttat befrielserörelser. Han arbetade en kort period som gymnasielärare i Stockholm innan han 1969 flyttade till Ånge i Norrland med sin familj. Författaren är idag pensionerad från läraryrket men är fortsatt engagerad i skolan (Ingelstam, u.å.).

Matte och Myran - Grottfinnaren går under jorden (2005) Författare: Bengt Ingelstam

Boken Grottfinnaren går under jorden är en bok i serien Matte och Myran. I den här boken får läsaren följa Myran som ursprungligen är från Kosovo och hennes kompis Matte i deras vardag både hemma och på skolan. De bor i en liten by i Norrbotten, Matte med sin mamma Sivan och pappan som flyttat till Gävle för att jobba, och Myran med sin mamma och två systrar. Myrans pappa försvann i hemlandet och hennes bror blev även dödad där. Nu söker de asyl i Sverige

(24)

20 och det är osäkert om de kommer få stanna kvar i landet. Läsaren får följa med vännerna när de upptäcker en helt oupptäckt grotta under en skolutflykt och när de besöker Järnvägsmuseet och Furuviksparken i Gävle. Lärarna och föräldrarna blir inte kloka på Myran som alltid har något tok för sig, de tycker att hon gör allt för att ställa till det.

Dogge Doggelito och Yoria Rivera

Douglas León, som valt att skriva under artistnamnet Dogge Doggelito, är född och uppvuxen i förorten Alby med sin svenska mamma och venezuelanska pappa. Det var i Alby som han introducerades för musikstilen hip-hop. Doggelito var en av de första svenska artisterna som gjorde sann svensk hip-hop på amerikanskt vis och det var som rappare i Latin Kings som han fick sitt genombrott. Han har haft en framgångsrik karriär som soloartist och även synts i andra sammanhang så som tv-program, filmer, som författare och samhällsdebattör. Doggelito håller även föreläsningar där han berättar om motgångar i livet och om de motsättningar som fanns under uppväxten i förorten på 1970-talet och som till viss del även finns kvar idag (Dogge Doggelito, 2020).

Rivera gjorde debut som barnboksförfattare med Izzy och gänget som hon skrivit tillsammans med Doggelito. Hon tycker om att skriva om kaxiga barn som inte är rädda för att ta plats (Doggelito och Rivera, 2011).

Izzy och gänget (2011)

Författare: Dogge Doggelito och Yoria Rivera

Izzy och gänget är den första boken i en serie om en modig och nyfiken flicka från förorten.

Hon bor i en lägenhet i betongdjungeln tillsammans med sin pappa, hund och papegoja. Här bor coola människor från hela världen, i höghus med överpyntade och parabolförsedda balkonger. Izzy ser många runt omkring sig som har stora intressen, något som de brinner för, men hon själv brottas med att hitta det där som hon brinner för. En dag får hon följa med sin pappa till hans arbete och det öppnas en ny värld för henne. Hennes pappa är dj och åker runt och spelar på olika klubbar och just den här kvällen skulle han jobba tillsammans med en kvinnlig dj, Mademoiselle Yulia, som Izzy blir mycket imponerad av. Kanske hade hon nu hittat det hon verkligen ville önska sig i födelsedagspresent.

(25)

21

5 Resultat

I det här kapitlet redogör vi för resultatet av de fyra analyserade böckerna. Varje bok har analyserats utifrån fyra kategorier och resultaten presenteras under respektive kategori.

5.1 Pippi Långstrump i Söderhavet

5.1.1 Tid och miljö

Tiden då handlingen utspelar sig nämns inte uttryckligen i boken. Staden som Pippi bor i nämns inte heller som någon befintlig stad, utan nämns bara som ”den lilla staden”. Miljön som beskrivs är verklighetstrogen och skulle kunna vara en befintlig stad. Trots att läsaren inte får reda på vilket år handlingen utspelar sig kan man förstå att den utspelas i den samtid som boken skrevs. Den tolkningen gör vi utifrån sättet som karaktärerna pratar på, ordval och uttryck som används och samhällssynen. Det upprepas flera gånger i boken hot om barnaga och att kvinnor inte är lika kompetenta som män. Det nämns också att Pippis pappa är ”negerkung” vilket gör att vi kan anta att boken utspelar sig under en tid då det var accepterat att använda det ordet.

Handlingen utspelar sig i ”den lilla staden”, i Villa Villekulla, och på Kurrekurreduttön dit Pippi reser tillsammans med sin pappa, Tommy och Annika. Den lilla staden som Pippi bor i beskrivs som lugn, vilsam, prydlig, hemtrevlig och idyllisk. På kullerstensgatorna ligger låga små hus med blomstertäppor runt kring dem. De skyltar som finns är redigt och ordentligt uppsatta. Att staden är väldigt liten blir synligt när det kommer en herre åkande i sin fina bil och tutar så att alla i den lilla staden hör att han kommer. Det blir även tydligt när alla barn i staden hör hur Pippis hästs klapprande hovar slår mot kullerstensgatorna och kommer springande för att möte dem.

Pippis hus Villa Villekulla är det som sticker ut i den lilla staden, med sin förvildade trädgård med ”mossbelupna träd och oklippta gräsmattor och en mängd blommor som fick växa precis hur de ville.” (Lindgren, 1948, s. 8) och den fallfärdiga villan som står placerad längst in i trädgården. Även grinden med texten Villa Villekulla inristat med röd penna är fallfärdig. Trots alla skavanker i trädgården och på huset beskrivs tomten ändå som inbjudande och hemtrevlig.

Pippi och hennes vänner besöker Kurrekurreduttön i berättelsen. Kurrekurreduttön är en korallö med branta korallväggar som stupar ner i havet och längs med branten finns grottor som havsvågorna grävt ut. Mitt i djungeln finns ett stort berg med ett vattenfall. Ön består av gröna palmer, vita sandstränder och är omgiven av det “blåaste blåa vatten”. På den här ön bor befolkningen i små hemtrevliga hyddor bland palmerna. Mitt i byn finns en regeringsplats som består av en stor tron gjord av bamburör som är dekorerad med hibiskusblommor och tillhör Pippis pappa eftersom han är kung på ön. Bredvid den stora tronen finns även en liten tron som tillhör Pippi. Miljön på ön beskrivs som mycket egendomlig med den stjärnklara himmelen, dofterna från tusentals okända blommor, den underliga dansen och de dova dånen från trummorna runt lägerelden. Havets eviga vågor beskrivs som ett ”mäktigt ackompanjemang”.

Miljön och tillvaron på ön beskrivs vidare: “Ljuvliga dagar följde, ljuvliga dagar i en varm, ljuvlig värld, full av sol och glittrande blått vatten och doftande blommor. Tommy och Annika