Vår slutsats är att de böcker vi analyserat behandlar mångkultur och stereotyper på olika sätt, i vissa fall genom att synliggöra fördomar och förtryck som finns mot främmande kulturer och i vissa fall på ett positivt sätt där kulturmöten skildras naturligt med vänskap och glädje. De kulturmöten som skildras i tre av böckerna sker endast mellan den svenska kulturen och en annan kultur. I den fjärde boken tydliggörs inte karaktärernas olika bakgrunder eller etniciteter som det görs i de andra böckerna. Där får läsaren möta en variation av personligheter som inte blir representanter för sina etniska bakgrunder. Det var en utmaning att hitta lämplig litteratur för uppsatsens syfte. Utbudet av barnlitteratur för lågstadieåldrarna som behandlar mångkultur var mindre än vi trodde när vi började insamlingen av materialet. Det blir ett problem i dagens mångkulturella samhälle då alla barn inte får möjligheter att identifiera sig med karaktärer och går miste om viktiga förebilder. När barn får möta karaktärer och förebilder som de kan identifiera sig med stärks deras självbild och attityd till läsning (Piper, 2019, s. 9). Det kan även leda till att barn får en skev uppfattning om maktförhållanden mellan majoritetskulturer och minoritetskulturer då det blir tydligt att majoritetskulturer förekommer betydligt mer (Andersson och Druker, 2017, s. 9,10).
42 Avslutningsvis har den här undersökningen varit mycket intressant och givande, samtidigt som det har varit utmanande på många sätt. Frågor kring mångkultur och stereotyper är komplexa, viktiga och avgörande för såväl barns som vuxnas medvetenhet om alla människors lika värde. Vi förstår att det finns fler perspektiv som kan diskuteras om det här ämnet. Exempel på vidare forskning skulle kunna vara att analysera ett större antal böcker för att få en mer generell och bredare bild av ämnet. Det hade även varit intressant att ta de av hur dessa typer av böcker skulle kunna användas i textsamtal med elever.
43
7 Referenser
Andersson, Maria & Druker, Elina (2017). Inledning. I: Andersson, Maria & Druker, Elina (red.) Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur: analyser. Lund: Studentlitteratur. s. 9–17. Bengt Ingelstam. U.Å. Om mig själv. http://bengtingelstam.se/om.html (Hämtad 2021-02-17).
Bergström, Göran & Boréus, Kristin (2012). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber.
de Brujin, Ymke, Emmen, Rosanneke A. & Mesman, Judi. (2021). Ethnic Diversity in Children´s Books in the Netherlands. Early Childhood Educ J 49. s. 413–423.
https://doi.org/10.1007/s10643-020-01080-2 (Hämtad 2021-05-11).
Dogge Doggelito. Om Dogge. https://www.doggedoggelito.com/om/ (Hämtad 2021-02-17). Doggelito, Dogge & Rivera, Yoria (2011). Izzy & gänget. Stockholm: Bonnier Carlsen. Grabbe, Malin & Ingelf, Elisabeth (2004). Mångkulturalism i svensk barnlitteratur?. Diss, College of Borås. Swedish School of Library and Information Science.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1308744/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2021-05-11).
Hallberg, Kristin (2017). Katarina Taikons Katitzi-svit. I: Andersson, Maria & Druker, Elina (red.) Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur: analyser. Lund: Studentlitteratur. s. 51–72. Hellspong, Lennart (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Hinton, Perry R. (2003). Stereotyper, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur.
Ingelstam, Bengt (2005). Matte & Myran Grottfinnaren går under jorden. Skellefteå: Ord & visor.
Kåreland, Lena (2001a). Möte med barnboken: linjer och utveckling i svensk barn- och
ungdomslitteratur. Stockholm: Natur och kultur.
Kåreland, Lena (2001b). Mångkultur i svensk ungdomsbok. Några exempel från perioden 1970–2000. I: Afzelius, A. Nordberg, R & Sandberg, M. (red.). Att se med nya
44 Kåreland, Lena (2008). Barnlitteraturens utveckling i Sverige. Litteraturbanken.
https://litteraturbanken.se/red/presentationer/specialomraden/BarnlitteraturensUtvecklingISve
rige.pdf (Hämtad 2021-06-01).
Lindgren, Astrid (1948). Pippi Långstrump i Söderhavet. 21. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Mercier, Mingshui Cai. (2003) ‘Multicultural Literature for Children and Young Adults’, Horn Book Magazine, 79(4). s. 487.
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=afh&AN=101347
85&lang=sv&site=eds-live (Hämtad 2021-03-01).
Nationalencyklopedim. Mångkulturalism.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mångkulturalism (Hämtad 2021-03-01).
Nganga, Lydiah (2020). Analyzing Children’s Literature for Hidden Bias Helps Preservice
Teachers Gain Pedagogical Practices in Critical Multicultural Education.Journal of Research in Childhood Education, 34(1). s. 93–107.
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ1239
895&site=ehost-live (Hämtad 2021-04-07).
Nikolajeva, Maria (2017). Barnbokens byggklossar. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Piper, Rebekah. E. (2019) Navigating Black Identity Development: The Power of Interactive
Multicultural Read Alouds with Elementary-Aged Children, Education Sciences, 9.
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ1222
581&site=ehost-live (Hämtad 2021-04-07).
Rabe, Monica (2000). Svensk syn på världen: med kulturell insikt. Göteborg: Tre böcker. Ramdarshan Bold, Melanie (2019). Representation of people of colour among children’s
book authors and illustrators. London: BookTrust.
Roth, Hans Ingvar (2005). Mångkulturalismens utmaningar. Lund: Studentlitteratur. SCB. 2021. Sveriges befolkning.
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/ (Hämtad: 2021-03-01).
Skolverket. 2019. Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. 6. uppl. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationer?id=4206 (Hämtad 2021-02-17).
Stier, Jonas (2019). Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
45 Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Taikon, Katarina (1969). Katitzi. Tyresö: Zigenaren.
Taikon.se. U.Å. Katarina. https://www.taikon.se/katarina-taikon (Hämtad 2021-02-17). The Astrid Lindgren Company. 2018. Astrid Lindgren.
https://www.astridlindgren.com/sv/astrid-lindgren (Hämtad 2021-02-17).
Thorson, Staffan (1987). Barnbokens invandrare: en motivstudie i svensk barn- och
ungdomslitteratur 1945–1980. Göteborg: Tre böcker.
Widholm, Annika (2012). Barnlitteraturens betydelse för ungas rättigheter. I: Kärrholm, Sara & Tenngart, Paul (red.), Barnlitteraturens värden och värderingar. Lund: Studentlitteratur. s. 39–50.
Grabbe, Malin & Ingelf, Elisabeth (2004). Mångkulturalism i svensk barnlitteratur?. Diss, College of Borås. Swedish School of Library and Information Science.