Komparativ sammanfattning av intervjuerna

Vid starten av båda projekten fanns inte Ri-soc men projektet UTHN arbetade med sociala hållbarhetsaspekter med hjälp av en implementeringsplan för social hållbarhet som arbetades fram. I projektet Norsborgsdepån arbetades det delvis med sociala hållbarhetsaspekter men inte lika aktivt och medvetet som i projektet UTHN. Det kan bero på att projektledaren för UTHN hade en uppfattning av vad social hållbarhet är och gått en utbildning i ämnet som inte projektledaren för Norsborgsdepån gjort. Det kan urskiljas en skillnad av projektledarnas intresse av social hållbarhet, där det går att urskilja att projektledaren för UTHN hade ett större intresse. Att UTHN arbetade med social hållbarhet menade projektledaren främst handlade om utbildning, eget driv och engagemang.

25 Projektledaren för UTHN menade att andra frågor som risk och säkerhet konkurrerar med social hållbarhet och det nämner inte den andra projektledaren.

I båda projekten ordnades en buss för att lösa tillfälliga avstängningar som påverkade resenärer och boendes framkomlighet. I projektet Norsborgsdepån var det på kommunens begäran och i projektet UTHN var det på projektledarens initiativ. I båda projekten arbetades det aktivt med aktiviteter för att sprida information. Det varken nämns eller problematiseras i intervjuerna om vem eller vilka som har ansvaret för arbetet med social hållbarhet internt inom Trafikförvaltningen eller externt. Båda projektledarna har svårt att avgöra var gränsen går och på vilken nivå projektet ska arbetet med social hållbarhetaspekter.

6.3 Interaktiv dokumentation i fokussamtal

Tre fokussamtal med utvecklingsstrategen för social hållbarhet och en projektledare inom bygg och anläggning utfördes på Trafikförvaltningen. Vid fokussamtalen användes en videokamera och videoklippen bildade därefter utgångspunkt för återkoppling och metareflektion vid nästa fokussamtal. Metoden användes för att svara på studiens båda frågeställningar.

6.3.1 Fokussamtal 1

Innan fokussamtal 1 informerade projektledaren att hen inte visste vad social hållbarhet var samt att hen aldrig läst riktlinjerna för social hållbarhet eller hade vetskap om att riktlinjerna existerade. Strategen och projektledaren hade inte träffats eller hört talas om varandra före fokussamtalen. Fokussamtal 1 inleddes med att projektledaren presenterade sitt projekt “Utbyggnaden av Tvärbanan till Sickla”. Strategen berättade om sina arbetsuppgifter samt vad social hållbarhet innebär på Trafikförvaltningen. Efter 30 minuter ledde moderatorn in deltagarna på ämnet i fokus: Social hållbarhet i bygg och anläggningsprojekt på Trafikförvaltningen.

Strategen sa att för att lyckas med arbetet med social hållbarhet i bygg och anläggningsprojekt så bör det tas upp i ett tidigt skede och vid utredningen av projektet. Exempelvis genom att göra sociala konsekvensbeskrivningar. Strategen menade att det även finns åtgärder som kan göras under projektets genomförande som till exempel att engagera lokala konstnärer för utsmyckning eller praktikanter från närliggande yrkesskolor. Efter att strategen presenterat ämnet social hållbarhet reflekterade projektledaren att tillgänglighetsaspekten inom social hållbarhet är enkel att uppnå då det finns tydliga tekniska riktlinjer som projektet kan följa. Det kan tolkas som att projektledaren värderar tydliga riktlinjer att följa. Strategens förslag på aktiviteter indikerar på att arbetet med social hållbarhet kan ske både innan och under projektet.

Det kan urskiljas att projektledaren och strategen har olika perspektiv till ämnet social hållbarhet. Det kan tolkas att projektledaren har anläggningen och slutprodukten i fokus med en viss skepsis till social hållbarhet i projekt medan strategen tycker att social hållbarhet ska få mer utrymme i projekt:

Projektledaren: “Hur mycket bättre blir anläggningen för att jag lägger ned så mycket mer energi på det här?(...) jag tror inte att anläggningen blir så mycket bättre, men det klart då har man belyst frågorna men anläggningen blir inte så mycket bättre”.

Strategens svar: “Det finns även en ambition från landstinget centralt att det inte bara handlar om hur slutprodukten ser ut, utan på vägen dit ska vi även vara schyssta, och det i sig har vikt och väger tungt”.

26 Deltagarna diskuterar vidare hur man ska driva projekt och hur projekt ska vara organiserade för att leva upp till målen och projektledaren ställer sig kritisk.

Projektledaren: “Frågan är hur själva organisationen för att driva ett projekt ska se ut när man har alla dessa riktlinjer.”

Strategen: “Vi håller på att utveckla kravställningen, vi har inga ska-krav om det i dagsläget men vi har några piloter, det är krav på sysselsättning och praktikplatser i entreprenader. För bland annat nyanlända, unga eller vuxna som varit utanför arbetsmarknaden”

Projektledarens svar: “Det där kommer aldrig ut i projekten, det stannar här inne på Lindhagensgatan (huvudkontoret)”

Projektledarens svar kan tolkas som en kritik mot intern kommunikation inom organisationen. Det indikerar även på att Trafikförvaltningen ännu inte kommit så långt i konkreta åtgärder för hur projekt ska arbeta med frågorna kring social hållbarhet. Projekten har inga tydliga krav eller strategier för hur de kan arbeta med dessa frågor men att det i dagsläget sker en utveckling inom området. Det kan tolkas som att projekten efterfrågar och behöver mer konkreta verktyg och stöd för att kunna organisera projekten.

6.3.1.1 Sammanfattning av fokussamtal 1

Under samtalets gång sökte strategen ögonkontakt med moderatorn till större del än med projektledaren. Projektledaren var lutad bakåt och hade armarna i kors under större delen av samtalet vilket kan tolkas som att deltagarna distanserade sig från varandra. Under samtalet var det strategen som hade ordet vid fler tillfällen än projektledaren och det upplevdes som att deltagarna pratade förbi varandra. Strategen som har mer kunskap inom ämnet kan ha påverkat att hen hade ordet vid fler tillfällen. Projektledarens kroppsspråk kan tolkas som skepsis och motstånd mot förändring inom organisationen samt vilken roll hen ska ta i det. Deltagarna hade under samtalet olika perspektiv vilket försvårade dialogen och möjligheten till att de båda parterna kunde enas om en gemensam strategi för social hållbarhet i bygg och anläggningsprojekt. Projektledaren visade på en skepsis och strategen refererade till mål och strategier från Landstinget och Trafikförvaltningen.

6.3.2 Fokussamtal 2

Mellan fokussamtal 1 och fokussamtal 2 var det en veckas mellanrum för deltagarna att bearbeta intryck från fokussamtal 1. Från fokussamtal 1 valdes två stycken videosekvenser ut som deltagarna fick se för återkoppling och metareflektion. Det första videoklippet speglade deltagarnas olika perspektiv och det andra klippet belyste projektledarens ifrågasättande om hur projektorganisationen ska vara uppbyggd för att uppfylla kraven. Efter varje videosekvens frågade moderatorn vad de båda tänkte om klippet.

I det första videoklippet visas de båda deltagarnas olika perspektiv där projektledaren har anläggningen i centrum och strategen har Trafikförvaltningens mål för social hållbarhet i centrum. Efter videoklippet utvärderar strategen videokameran som pedagogiskt verktyg och de båda deltagarna möts i att det är bra att se sig själv på video för att utvecklas. Strategen: “Jag tycker att det här är en väldigt bra påminnelse för jag visste att vi spelade in så jag tog inga anteckningar (…) man har väldigt många möten varje och tillslut kommer man inte ihåg vad man har sagt (...) Det är väldigt spännande att se sig själv och höra sig själv. Bara hur man använder kroppsspråket och hur man pratar”

Deltagarna byter spår och pratar om sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) innan projektets start och i tidiga skeden.

27 Projektledaren: “vad heter en sådan där beskrivning, inte MKB utan...?”

Strategen: “SKB”

Projektledaren: “just det SKB, en sådan gjorde dom väl för projektet spårväg syd?”.

Att projektledaren använde ord kopplade till social hållbarhet kan tolkas som att hen delvis tagit till sig vad social hållbarhet innebär, i fokussamtal 1 nämndes inte projektet spårväg syd utan det kan tolkas som att projektledaren läst sig in på ämnet mellan fokussamtal 1 och fokussamtal 2.

De båda deltagarna fortsätter med att diskutera utredningar i tidiga skeden:

Strategen: “Innan det blir ett genomförandeprojekt behövs det arbetas mer med social hållbarhet och helst ska analyser som SKB genomföras i studier i tidiga skeden för att det är då det finns möjlighet att påverka. Analyserna ska leda till att beslut som fattas grundas på rättvisa villkor inte på vad man tycker. Det ska vara tydligt vilka som varit på samråd t.ex. ålder, kön, utbildningsnivå m.m.”

Projektledaren: “Ibland kan man utreda. Det kostar pengar och tar tid, projektet kommer inte igång och tillslut har man belyst det till en viss omfattning. Min fundering är vad är tillräckligt bra?”

Strategen: “Det ska inte utredas för utredningens skull (...) Det ska inte bara vara ingenjörsmässiga utredningar utan det behövs utredningar med människan i centrum. Det utreds vad för grodpassager man ska bygga men vad det blir för konsekvenser för invånarna har man inte alls fokuserat på eller utrett”

Projektledaren: “Det som ska göras innan det blir ett projekt behöver det finnas någon slags låda för och den lådan behöver även vara lagom stor.”

Strategen instämmer och säger: “Dels är dessa frågor väldigt nya, SKB och social hänsyn i projekt. Det finns inga specifika lagkrav på samma sätt som det finns för MKB (...) Än så länge har vi inte haft krav på att utreda det som är miniminivå”

Det kan urskiljas att projektledaren ifrågasätter hur arbetet ska ske innan det blir ett genomförandeprojekt. Hen pekar på ekonomi och avgränsningar medan strategen diskuterar vilken roll social hållbarhet har inom organisationen och jämför med miljöområdet. Där hen ställer sig kritisk till att social hållbarhet inte får lika stor plats. Det går här att se de båda deltagarnas bakgrund och prioriteringar, där projektledaren efterfrågar ramar och strategen har som mål att utveckla strategier. De kommer inte fram till hur stor plats social hållbarhet ska ta i projekt och i organisationen och frågan om hur arbetet ska avgränsas och i vilken omfattning besvarar deltagarna inte.

Deltagarna leds in på var tyngdpunkten ligger i arbetet med social hållbarhet, om det är i tidiga skeden eller under projektets genomförande:

Strategen: “Hur mycket ska vi göra innan det blir ett projekt och hur mycket behöver man göra i projektet”. Hen svarar på sin egen fråga “Så mycket som möjligt ska vara förberett innan det blir ett projekt”

Projektledaren: “När det blir ett projekt blir det mer ingenjörskonst medan det som ska göras innan projektet finns det mycket att jobba med, jag tror inte att det finns den kunskapen i huset här”

28 Både projektledaren och strategen ställer sig här kritiska till organisationen och implementeringen av social hållbarhet. Det kan tolkas som att de båda instämmer med att det finns mycket utvecklingsarbete att göra och att det ligger på organisationsnivå. Att tyngdpunkten ligger i ett tidigt skede kan tolkas som de båda är överens om. Vad strategen menar med att organisationen inte riktigt är mogen framgår inte av samtalet.

Moderatorn visar nästa videoklipp från fokussamtal 1 där projektledaren ställer sig kritisk och frågar hur själva organisationen ska se ut för att driva projekt när det finns väldigt många riktlinjer. Projektledaren är den första som tar ordet: “Jag håller inte med om det jag säger i klippet nu när jag förstår lite mer vad social hållbarhet handlar om. Det är mer som behövs göras innan projektet startar”.

Strategen instämmer och påminner om att det är viktigt att även i projekten arbeta med social hållbarhet: “arbetet med social hållbarhet ska även ske i projektets genomförande genom att vi är schyssta och erbjuder praktikplatser till exempel. Även om det sker större förändringar i projektet kan det vara aktuellt att göra sociala beskrivningar eller analyser”

Det visar sig att projektledaren har ändrat sätt att se på hur arbetet med social hållbarhet ska gå till i jämförelse med fokussamtal 1, detta efter att ha fått mer kunskap. Det kan även ses som att projektledaren skjuter bort ansvaret mot utredningar innan projekt och att det inte ska ske i projektets genomförande. Strategen är noga med att påminna om att det även är viktigt att projekten även arbetar med sociala frågor även i genomförandet.

Strategen: “Projekten behöver organiseras och bemannas på ett annat sätt för att svara upp på förväntningarna kring social hållbarhet”.

Detta område var projektledaren inne på i fokussamtal 1 utan gehör från strategen. För att deltagarna skulle komma fram till konkreta förslag på hur projektorganisationen bör förändras ställde moderatorn en direkt fråga om det. Strategen säger då att det behövs tillsättas en kompetens inom social hållbarhet i projekt, den personen kan antingen själv granska eller kan beställa utredningar om social hållbarhet.

6.3.2.1 Sammanfattning av fokussamtal 2

Samtalet avslutades med att strategen sa att tiden gått snabbare än under fokussamtal 1 och projektledaren instämmer och menar att hen tycker att social hållbarhet har blivit mer greppbart än tidigare. Genomgående i fokussamtal 2 var båda parter vända mot varandra och mottagliga till vad den andra hade att säga. De svarade på varandras frågor i större utsträckning än i fokussamtal 1 och kunde enas i frågor som att tyngdpunkten ligger i tidiga skeden. De kan även urskiljas att de båda parterna har olika bakgrunder och att projektledaren efterfrågar ramar medan strategen talar om strategier. Ett resultat av samtalet var att projektledaren ändrat syn och anser att arbetet med social hållbarhet inte ligger i genomförandet av projektet utan snarare i utredningar och studier. Strategen försöker vid flertalet tillfällen påminna projektledaren att genomförandet av projektet även behöver arbeta med social hållbarhet. En viktig fråga som ställdes under samtalet handlade om avgränsningar och omfattning för arbetet med social hållbarhet, en fråga som aldrig blev besvarad av deltagarna.

6.3.3 Fokussamtal 3

Mellan fokussamtal 2 och fokussamtal 3 var det två veckors mellanrum för deltagarna att bearbeta intryck från fokussamtal 2. Det var planerat en veckas mellanrum men fokussamtalet behövde skjutas upp på grund av sjukdom. Fokussamtal 3 var uppdelad i två delar där första delen utgick ifrån en utvald videosekvens från fokussamtal 2 som deltagarna fick se för återkoppling och metareflektion. Den andra delen var en utvärdering av metoden

29 interaktiv dokumentation i fokussamtal för att kommunicera strategimålet social hållbarhet. I videoklippet som visades diskuterade deltagarna var tyngdpunkten med arbetet social hållbarhet ligger. Ett tema som var återkommande under fokussamtal 2 där de båda parterna var ense om att tyngdpunkten ligger i tidiga skeden. Projektledaren ansåg att social hållbarhet endast är en fråga för utredningar i tidiga skeden medan strategen pekade både på utredningar i tidiga skeden men även under genomförandet, dock att tyngdpunkten ligger i tidiga skeden. Videoklippet valdes för att deltagarna hade meningsskiljaktigheter om detta.

Efter videoklippet jämför strategen instruktionerna för hur det arbetas med miljö och hur det ska arbets med social hållbarhet.

Strategen: “det har inte funnits så tydliga instruktioner för projekt hur man ska arbeta med social hållbarhet, om man jämför med till exempel miljö. Det är så nytt, speciellt för just hur projekt ska arbeta med social hållbarhet.”

Förutom att det inte finns tydliga instruktioner på grund av att området är nytt inom organisationen är vissa delar inom social hållbarhet svårare än andra att ställa krav på. Projektledaren och strategen håller med varandra om att detta beror på att det varit upphandlingstekniskt omöjligt att ställa krav på sysselsättning till exempel.

Strategen: “det är svårare att ställa krav på exempel mänskliga rättigheter vid till exempel tillverkning av slipers i jämförelse med tillgänglighetsanpassning. Vissa saker man gör syns inte lika tydligt som andra saker i färdig anläggning. Det gäller till exempel sysselsättningskrav (...) sysselsättningskravet har varit lite luddigt och kommer att konkretiseras inom den närmsta tiden”

Parterna sammanfattar vilka Trafikförvaltningens största utmaningar är för att arbeta med social hållbarhet i projekt:

Projektledaren: “Jag tror att det är avdelningen Strategisk utveckling och själva organisationen som är den stora utmaningen och att mycket av det jobbet ska göras innan det blir ett projekt (...) Hur ska avgränsningen vara med social hållbarhet? det är nog inte bra att börja jobba med alla frågeställningar utan att det är bättre att ta en frågeställning i taget och bygga upp utifrån det.”

Strategen: “Jag håller med om att det är en fråga för organisationen och TF måste ständigt vara på tårna och bevaka det som gjorts och följa upp det.”

6.3.3.1 Sammanfattning del 1 av fokussamtal 3

I den första delen av fokussamtal 3 pekar strategen på utvecklingsmöjligheter för arbetet med social hållbarhet och detta kan tolkas som strategiska frågor som riktlinjer, instruktioner, krav och juridik. Dessa frågor kan tolkas som frågor avdelningen Strategisk utveckling ansvarar över och som inte projekt och projektledaren kan påverka. Fokussamtal 3 präglades av strategiska frågor och i jämförelse med fokussamtal 1 och 2 som behandlade både strategiska frågor och frågor som projekten kan arbeta med. De båda parterna bekräftade att Trafikförvaltningens största utmaningar är organisationen och avdelningen Strategisk utveckling. Det kan tolkas som att det är själva implementeringen av strategier som är den stora utmaningen. Deltagarna hade svårt att komma fram till konkreta åtgärder som projekten kan göra. Då frågorna som ställdes var öppna så hade deltagarna möjlighet att själva bestämma innehållet på samtalen. Strategen menade att det är av vikt att arbeta i projekten men kunde inte peka på några specifika krav eller idéer på vad som kan göras. Det var tydligt att projektledaren hade svårt att komma på åtgärder om social hållbarhet i genomförandet av projekt i de tre fokussamtalen.

30 6.3.3.2 Utvärdering av interaktiv dokumentation i fokussamtal för att kommunicera och

arbeta med strategimålet social hållbarhet i projekt

Parterna utvärderar metoden interaktiv dokumentation i fokussamtal och om metoden skulle kunna fungera som ett stöd för arbetet med social hållbarhet i projekt. Projektledaren menar att det skulle passa i tidigare skeden:

“Inte på projektledarnivå utan snarare i tidigare skeden. Allt ska vara på plats innan projektet drar igång och den världen har jag ingen insikt i.”

Det tyder på att projektledaren skjuter arbetet med social hållbarhet ifrån sig. Då hen anser att det ligger utanför genomförandet av projektet skulle därför andra personer delta i samtalet och inte projektledare. Strategen menar att det snarare skulle kunna passa i vissa specifika tillfällen:

Strategen: “det kanske är någon intresserad projektledare som driver frågor om sysselsättningskrav till exempel. Jag tror att om man inte är väldigt intresserad och det inte gjorts någon SKB kommer man bara jobba på som vanligt trots fokussamtal eller liknande. Men om man har fått en väldigt otydlig formulering i stil med: ni ska även arbeta med social hållbarhet, då kan fokussamtal vara bra i utbildningssyfte. Men då skulle även andra i projektorganisationen vara med förutom projektledaren. Det räcker inte med projektledaren eftersom hen inte är med hela tiden.”

De båda deltagarna ger förslag på hur modellen skulle kunna utvecklas för att passa bättre för Trafikförvaltningens organisation, det efterfrågas bland annat tydlighet och avgränsningar.

Strategen: “Jag skulle vilja ha tydligare frågor. Mer struktur och inte trycka så mycket på egna åsikter. Det är nog för tidskrävande om man skulle kunna applicera det i vår verksamhet.”

Projektledaren: “Det skulle fungera om det är något helt nytt område där alla famlar i mörkret (...) Modellen skulle vara att man avgränsar hela tårtan och att man tar tårtbit för tårtbit och fokuserar på en sak i taget för att öka kunskapen.”

De båda parterna är överens om att det skulle vara bra att bjuda in fler deltagare till fokussamtalen. Men att en begränsande faktor kan vara hur mycket tid och pengar det kostar, dessutom finns det många frågor som Trafikförvaltningen behöver arbeta med och då beror det på vilka prioriteringar Trafikförvaltningen väljer att göra.

Deltagarna sammanfattar vad de lärt sig av fokussamtalen. Där pekar strategen på lärdomar som kommer att bidra till konkreta åtgärder och ändringar i SKB som görs på