Här presenteras den komparerande analysen av empirin utifrån examensarbetets frågeställningar. Det innebär att analysen redovisas utifrån följande fem områden: innehållet, metodval och teoretiska anslag, slutsatser, kategoriskt/relationellt synsätt och kunskapssynen i de vetenskapliga arbetena.
4.2.1. Innehållet i de vetenskapliga arbetena
De forskningsområden som berörs i studierna varierar, men handlar främst om att hitta vägar som kan hjälpa elever med LD i deras matematiska studier. I fem av arbetena fokuseras det på olika former av kompenserande undervisning med olika hjälpmedel eller metoder. Den kompenserande undervisningen handlar om olika virtuella och/eller konkreta hjälpmedel, men i ett fall är det istället en undervisningsmetod som undersöks. Tre av studierna undersöker hur LD påverkar elevernas val av högre studier och därmed deras framtida liv. Två av de vetenskapliga arbetena granskar hur eleverna ska bli mer engagerade och motiverade i matematikundervisningen. De två sista studierna avviker lite mot de andra och undersöker istället vilka fel eleverna gör och varför de gör de matematiska fel som de gör, vilket påverkar och har påverkat elevernas lärande i matematik.
4.2.2. Metodval och teoretiska anslag i de vetenskapliga arbetena
Den vanligaste metoden för att undersöka de olika forskningsområdena är intervention, vilket används i sju av arbetena. Interventionerna granskar antingen hur ett hjälpmedel eller en undervisningsmetod kan hjälpa eleverna eller hur eleverna ska bli mer motiverade. Undervisningsmetoden och två av hjälpmedlen fokuserar på procedurer och problemlösning men med olika innehåll (algebra, geometri och bråk/procent). Ytterligare två studier undersökte hjälpmedel men då var de intresserade av enbart procedurer men även där är det olika innehåll (bråk och algebra). En av interventionerna använde sig av en fallstudie, när det gällde ALG var det enbart en elev som undersöktes. Tre av studierna använder sig av statligt material. De två studierna som undersöker fel använder sig istället av fallstudier. Överlag använder sig forskarna av statistik för att analysera sitt material, det gäller både interventionerna och det statliga
26 materialet. I fallstudierna används också en mindre del statistik men främst är det en tematisk analys som genomförs. Väldigt få av studierna har någon teoretisk utgångspunkt utan det är enbart de två fallstudierna om vilka fel elever gör som utgår från Vygotskis perspektiv på handikapp.
4.2.3. Slutsatser i de vetenskapliga arbetena
Alla interventioner ger ett positivt resultat till det undersökta området och är därmed effektiva, men i två av dem går det inte att avgöra vilken intervention som fungerar bäst. När det gäller virtuella kontra konkreta hjälpmedel blir det olika resultat för de tre deltagarna, två förbättrar sin förståelse med det konkreta hjälpmedlet medan den tredje istället får samma effekt av det virtuella hjälpmedlet. Alla tre blev dock bättre med båda hjälpmedlen. I det andra fallet gick det inte att avgöra vilket av lärarinstruktioner (TDA) eller dataprogramsinstruktioner (CAI) som var det bättre alternativet, båda ökade elevernas lärande. Enbart två av interventionsstudierna använde sig av kontrollgrupp, nämligen de två arbetena som granskade hur engagemang och motivation kan påverka elevernas lärande. De studierna undersökte hjälpmedel – svarskort och clickers. I de tre studier som undersökte hur elevernas LD påverkade vad de valde för kurser och om de blev stigmatiserade av sitt handikapp, kom fram till att eleverna blev stigmatiserade och de valde kurser utifrån sitt handikapp i stor utsträckning. Det finska arbetet visade också att eleverna hade en större tendens att hoppa av sina studier i de högre årskurserna.
4.2.4. Kategoriskt/relationellt synsätt
Alla arbeten hade en kategorisk utgångspunkt i elevernas svårigheter, men interventionerna hade ett relationellt synsätt där elevernas undervisningskontext skulle ändras med hjälpmedel och förändrade undervisningsmetoder. Analysen av de statliga studierna visade på att forskarna ville ändra på den situation som eleverna hamnade i och lade därmed inte problemet hos eleverna utan hos myndigheterna och föreslog att organisatoriska åtgärder skulle ske på flera nivåer. I de två fallstudierna lades det fram förslag på att bilden av elever med LD i matematik behöver ändras och att det är undervisningen som behöver ändras för att de elevernas matematiska processande ser annorlunda ut än elever utan LD.
4.2.5. Kunskapssyn i de vetenskapliga arbetena
När det gäller vilken kunskapssyn forskarna till texterna har hamnar alla i Ammerts (2011) kategori reflekterande/analyserande. Det beror på att de alla försöker fånga läsaren genom att hänvisa till andra vetenskapliga arbeten samt att de försöker belysa sina syften utifrån olika perspektiv när de diskuterar begränsningarna med den utförda forskningen. Den senare delen
27 av förra meningen uppfyller inte alla arbeten, två av dem diskuterar inte begränsningar överhuvudtaget. Ingen av studierna har ett konstaterande upplägg, men några är förklarande då de lyfter att den forskning de ska genomföra inte har genomförts tidigare eller i väldigt begränsad upplaga. Det här gäller främst de arbeten som gjorde interventioner.
28
5. Diskussion
Diskussionsdelen är indelad i tre delar, där den första diskuterar examensarbetets metodval och begränsningar. Den andra delen resonerar kring resultatet och hur resultatet kan användas i praktiken. Den sista delen ger förslag på vad som skulle vara intressant att forska vidare inom i förhållande till de slutsatser som dragits.