Kompensation och möjligheter

Det finns ett antal komponenter i distansstudierna som framkommit i enkäter och intervjuer som på olika sätt borde kunna underlätta för vår elev i skolår sju att tillägna sig kunskaper i förväntad utsträckning trots sina svårigheter. Vår elev befinner sig med stor sannolikhet i en mindre grupp med relativt hög personaltäthet. Ingen av de handledare som besvarade enkäten arbetar i en grupp som består av mer än elva elever. I något fall tillkommer en eller ett par

elever i gruppen men som studerar på gymnasiet via distans. Även ett flertal av lärarna lyfter fram den lugna studiemiljön som något positivt för elever i behov av särskilt stöd. Fyra av handledarna uppger även att stora möjligheter finns att disponera tiden utifrån individuella behov. Orsaken till detta är den högt individualiserade undervisningen där varje elev själv kan avgöra vad denne vill satsa på. Kravet på att ligga i fas med planeringarna är alltså egentligen inget krav utan mer en rekommendation. Eleven blir inte underkänd på en insändningsuppgift bara för att den kommer in för sent. Endast inför jul- och sommaruppehåll ställs egentliga krav på uppgifterna ska vara insända. Detta för att de ska kunna bedömas inför

betygssättningen. Flera av lärarna anser sig ha goda möjligheter till god kommunikation med eleverna. Trots avståndet och den brist på närkontakt som detta innebär kan läraren i lugn och ro formulera individuell feedback på uppgifter och ge kompletterande instruktioner då det är nödvändigt. Sju av de utsagor lärarna gjorde behandlade på olika sätt att studiesättet är stärkande. Innebörden i detta är att eleven tvingas träna på det som är svårt, det vill säga läsning och skrivning. En av lärarna menar att det bland distansstuderande grundskoleelever finns fler högpresterande elever än i traditionell undervisning. Om så är fallet skulle man kunna förvänta sig god draghjälp av dessa. De kan bli en förebild för elever som tar längre tid på sig och, så att säga röja väg. Snabba elever kommer förbi ett kursmoment inne

långsammare gör det och kan dela med sig av sina erfarenheter som det fått via den feedback lärarna gett på insändningsuppgiften.

Handledaren ser också den kommunikation som sker mellan snabba elever och lärarna. På så sätt kan handledaren lättare stötta elever i behov av särskilt stöd genom att prioritera utifrån vad läraren bedömer som viktigt, men som ändå inte framgår av studiehandledningarna. Handledaren har även möjlighet att läsa vissa avsnitt högt samt bearbeta texter och inlämningsuppgifter innan de sänds in för bedömning.

Flera av studiehandledningarna (bilaga 1) innehåller länkar till inläsningar och korta filmer. Stora delar av utvalda läromedel finns inlästa vår elev har möjlighet att lyssna på texterna i stället för att läsa dem högt. Många moment inom matematiken och de naturorienterade ämnena finns presenterade i form av videofilmade lektioner. Detta minskar också den textmassa eleven måste ta sig igenom på egen hand. Insändningsuppgifterna är också ofta anpassade så att eleven kan välja att redovisa sitt arbete utifrån det sätt som föredras. Den elev som är duktig på att uttrycka sig i skrift har den möjligheten. Den som hellre talar kan göra det via ett så kallat voicemail eller en videoinspelning som sedan sänds in via Internet.

Genom det sätt att studera som distansstudierna innebär bereds eleverna möjlighet att tidigare än vanligt komma i kontakt med ett studiesätt som kräver stort eget ansvar. Eleverna tar upp detta som en av fördelarna med distansstudierna. De känner att de står väl rustade inför mötet med gymnasiestudierna.

6.4 Handledaren

Handledaren tilldelas en central roll av både elever och lärare. I enkäter och intervjuer

framkommer att handledarens uppgifter är att strukturera, motivera, vara länk mellan elev och lärare, organisera samt uppmuntra och stötta med mera. När det gäller strukturera och

organisera måste det till stora delar handla om just studiehandledningarna. Det krävs av handledaren att denne är väl insatt i dessa och kan uppmärksamma eleven på vissa moment som annars kanske hoppas över. Lika viktigt borde vara att hjälpa eleven att se hur denne tidsmässigt ligger till i förhållande till den studievecka man befinner sig i. För att det ska vara möjligt måste handledaren kunna avgöra hur mycket tid som disponeras för varje delmoment. Till stöd för detta finns en timplan som Sofia distans tillhandahåller. Handledarens uppgift skulle kunna sägas vara att minska distansen i tid och rum.

Två gånger per termin skickar lärarna ut en sammanställning av studieresultaten och ett omdöme till samtliga elever. Där kan elev, handledare och föräldrar se hur eleven ligger till och vad som eventuellt måste till för att kunskapsmålen skall nås i tid. Betyg ges till elever i skolår åtta och nia. Dessa kompletteras med ett skriftligt omdöme som motiverar det givna betyget.

Att tydligt skilja på lärarens och handledarens roller är av stor betydelse. Sofia distans

uppmanar nyblivna handledare att ta del av en självstudiekurs via Internet. I den försöker man tydliggöra vem som har ansvar för vad. I flera fall nämns risken för att handledaren gör elevens uppgifter. Det kan också bli tal om att handledaren håller lektionsliknande genomgångar kring vissa moment eller inför prov. Den goda kommunikation som då förutsätts finns mellan handledare och lärare sätts då på prov. Annars torde läraren sakna mycket av det eftersträvade underlaget inför betygsbedömningar och liknande. Det kan helt enkelt ge läraren en falsk bild av vad eleven egentligen behärskar. Därmed drabbas eleven negativt på lång sikt eftersom svårighetsnivån ständigt ökar.

6.5 Åtgärdsprogram

I vissa fall upprättas åtgärdsprogram för elever som riskerar att inte nå målen. I resultatdelen framgår att det finns svårigheter med att upprätta åtgärdsprogram på distans. Åter till vår elev i skolår sju som nu ligger rejält efter i ämnena Svenska, Engelska och NO. Det som nu sker enligt det som framkommit i enkäten är att handledaren eller läraren i respektive ämne uppmärksammar eleven på att något måste göras. Om allt fungerar optimalt har detta skett utan att eleven självt börjat bli orolig och innan problemet blivit allt för stort. För detta krävs en fungerande relation mellan lärare och elev, mellan handledare och elev samt mellan handledare och lärare. Troligen kommer läraren och handledaren överens om att anpassa uppgifterna efter elevens förutsättningar. Det kan innebära att plocka bort uppgifter som är tänkta för de elever som strävar efter högre betyg. På ett än mer tydligt sätt redovisas exakt vilka uppgifter som måste bli gjorda och hur de ska lösas. Troligen kommer en tätare kontakt mellan eleven och läraren att bli nödvändig. Uppgifter kanske skickas fram och tillbaka flera gånger innan den till sist godkänns. Uppgifterna kommer kanske också att delas upp i mindre bitar, vilket gör dem mer lättöverskådliga för eleven. Detta borde vara ett tungt jobb för eleven och handledarens viktigaste del i arbetet är nu att ligga på och uppmuntra så att uppgifterna blir klara. En av lärarna nämner att en elevs självförtroende har stora möjligheter att växa i fall som detta, under förutsättning att goda relationer finns och kommunikationen fungerar.

Svårigheterna med att upprätta åtgärdsprogram via distans uppges bero på avståndet. I normalfallet upprättas åtgärdsprogrammet vid ett möte där såväl elev, vårdnadshavare som lärare deltar. Sådana möten är inte rimliga att genomföra när det gäller elever som studerar på distans. De åtgärder som kan komma i fråga när det gäller elever i behov av särskilt stöd blir också begränsade. Det är mycket upp till handledaren och den utlandsskola där eleven fysiskt befinner sig att anordna en så bra undervisningsmiljö som möjligt. Handledaren har även möjlighet att hålla en tätare kontakt med föräldrarna och därigenom tillgodose elevens behov även i andra aspekter än de rent ämnesmässiga. Det kan handla om elevens mående mer generellt, kamratrelationer eller andra delar av elevens vardag som påverkar skolsituationen. Där har distanslärarna svårare att nå fram. Bristen på distansundervisande specialpedagoger borde också påverka bredden på de åtgärder som kan sättas in för att stimulera elevens utveckling.