Svårigheter och risker

Sannolikt upplever vår elev i skolår sju distansstudierna som svårare än de traditionella studierna. Samtliga intervjuade elever uppger att de tycker så. Framför allt innebär det annorlunda studiesättet nya utmaningar. Det handlar om stora textmassor, stort eget ansvar och omfattande kursplaner. Det finns stöd för eleven att få. Dock ställs det krav på att eleven på något sätt inser att stödet är nödvändigt och själv vidtar någon form av åtgärd för att stödet ska nå fram. I fall där eleven har svårt att hinna med sina uppgifter kan det enligt ett par av handledarna vara lockande att ge för mycket hjälp. Det finns alltså en risk att handledaren gör uppgifterna åt eleverna så att eleven inte lär in ett visst moment i avsedd utsträckning.

Däremot kommer det för läraren att se ut som att eleven behärskar momentet. Denna risk är möjligen störst då handledaren har begränsad pedagogisk erfarenhet. Dock verkar det

vanligast förekommande vara att handledaren har någon form av pedagogisk utbildning. Fem av de sju handledare som besvarade enkäten uppger att de har sådan utbildning medan alltså endast två saknar sådan utbildning. Avsaknad av specialpedagogisk kompetens borde innebära risk för att eleven inte får nödvändigt stöd för att läs- och skrivutvecklingen ska underlättas optimalt. Ingen av handledarna uppger att de har specialpedagogisk utbildning. Sannolikt är det då svårt att organisera den träning som är nödvändig för elever med specifika läs- och skrivsvårigheter (se avsnitt 2.5)

Två av lärarna lyfter fram vikten av en fungerande relation med handledaren för att kunna åstadkomma ett framgångsrikt arbete kring en elev i behov av särskilt stöd.

Fem av handledarna som besvarat enkäten uppger att de har arbetat mellan en och två terminer som handledare till elever som studerar på Sofia distans. Det tyder på att

omsättningen bland handledarna är tämligen stor, vilket i sin tur borde betyda att samarbetet mellan lärare och handledare försvåras.

En av lärarna uppger inte bara brist på specialpedagogisk kompetens som en nackdel med distansstudier utan även brist på resurser i form av teknisk utrustning och

undervisningsmateriel. Sofia distans tillhandahåller i princip all nödvändig utrustning men det är upp till varje utlandsskola att sköta om den. Det kan exempelvis vara svårt för en liten enhet att hålla sig med en tillräckligt stor, fungerande datorpark med adekvata pedagogiska program. Brister i utrustning går även att finna i praktiska ämnen såsom slöjd, hemkunskap, musik och idrott. Givetvis ställs inte högre krav på eleverna än att uppgifterna går att lösa med den utrustning som fås via Sofia distans men för elever i behov av särskilt stöd kan tydligen materielen upplevas bristfällig. Det framgår även av att eleverna uttrycker att bättre datorer skulle underlätta lärandet.

6.2.1 Studiehandledningarna

Samtliga elever tar upp det annorlunda studiesättet som svårt att förstå och tidskrävande att sätta sig in i. Eleven möts i inledningen av varje läsår av lunta bestående av skolårets studiehandledningar. För alla ämnen sammantaget omfattar de ett antal hundra sidor bestående av framför allt text men även en del bilder. De till sidantalet omfångsrikaste

studiehandledningarna återfinns i de samhälls- och naturorienterande ämnena. Eleverna väljer att kalla studiehandledningarna för planeringarna. Det rekommenderas av Sofia distans att eleven ligger i fas med planeringen. Det innebär i praktiken att eleven bör jobba parallellt med samtliga ämnen och ha redovisat uppgifterna till varje avsnitt i den studievecka som anges i studiehandledningen. Ingen av de intervjuade eleverna har lyckats med detta vid

intervjutillfället. I något ämne ligger de några veckor före medan de i flertalet ämnen ligger efter med allt från en vecka till 8 veckor. Intervjuerna gjordes mitt i vårterminen vilket innebär att de haft några veckor på sig att komma efter och fortfarande har en god del av terminen på sig för att komma i fas, som det kallas av eleverna. Eleverna kände sig stressade av kravet att ligga i fas men uppgav ändå att de nog skulle kunna komma i kapp. Först och främst vände de sig till handledaren och där efter till läraren om de inte trodde att de skulle hinna med i tid.

Studiehandledningarna (bilaga 1) innebär alltså mycket text att ta sig igenom för eleverna. Avsnittet i exemplet tar upp judendomen och omfattar fem sidor text och bild samt två insändningsuppgifter och ett prov. I det här fallet ska uppgifter sändas in i form av skriven text. De innebär bland annat att eleven förväntas skriva om sina egna funderingar utifrån de cirka 25 sidor i läroboken som ingår i momentet. Eleven möter avsnittet i studievecka fem i skolår sju. Det är möjligt att starta sina distansstudier redan i skolår sex men för många kommer detta avsnitt tidigt i utbildningen via distans. Mycket har gjorts för att underlätta för elev och handledare. Det beskrivs närmare längre fram. Risken är dock uppenbar att vår elev med läs- och skrivsvårigheter ännu inte till fullo förstått vad som krävs och att handledaren dessutom är ny i sitt arbete och inte heller förstår hur hjälpmedlen används och hur eleven kan stöttas i sitt arbete på bästa sätt. Resultatet blir troligen att eleven kommer efter och alltså inte ligger i fas med planeringarna.

Eleverna uttrycker under intervjuerna att det ibland är svårt att veta vad som ska göras. Uppgifter och insändningsuppgifter är ofta inbäddade i texten och det är lätt för eleverna att missa någon uppgift som ska sändas in. När eleverna blir mer vana vid systemet uppenbarar sig risken att de rationaliserar sitt arbete för mycket. Detta eftersom det direkt är möjligt att avgöra vad det är läraren vill kunna kontrollera och bedöma och vilka uppgifter läraren förväntar sig att eleven gör utan att de ska sändas in. Det blir framför allt tydligt i studiehandledningarna i språkämnena. Där finns rikligt med träningsuppgifter i form av glosträning och grammatikuppgifter som inte ska skickas in för rättning utan rättas av eleven själv eller handledaren. Efter ett tag kan alltså en elevs angreppssätt se ut enligt följande. Eleven bläddrar sig fram i studiehandledningen till aktuell vecka och aktuellt moment. De relevanta sidorna bläddras igenom för att insändningsuppgifterna ska kunna identifieras. Direkt försöker eleven formulera sina svar på uppgifterna medhjälp av boken. Resultatet av detta arbetssätt är att en stor del av det stoff eleven förväntas ta till sig aldrig blir berört över huvud taget.