I kompisgruppen finner ungdomarna sina gelikar. Genom kompisgruppens yttre funktioner av gemensamhet, umgänge, intresseutövande glimtar stundtals dess mer underliggande funktio-ner fram. En av dem är den enskildes behov av bekräftelse av den egna identiteten. Bara det faktum att faktiskt tillhöra en grupp fungerar också som en bekräftelse för den enskilde. Denna bekräftelse har sin grund i den ständigt pågående interaktionen. I interaktionen ”god-känns” varje medlem, en process som sker implicit i gruppen. Detta godkännande upplevs och uttrycks mer som en känsla av tillhörighet än ett uttryckt medlemskap. Denna bekräftelse ger en känsla av välbefinnande och skapar en trygghet som blir ett fundament för vidare utfors-kande av den egna identiteten.
Reflexivitet är, som vi nämnt tidigare, ett mångfacetterat och komplext begrepp. När Giddens talar om självreflexivitet menar han att man inte skall se den som enbart en slags allmän självmedvetenhet utan som något mer. Den har också en ständigt pågående övervakande ka-raktär av det som händer runtomkring. Detta gäller inte minst för ungdomarna i de interaktio-ner som ständigt sker i kompisgruppen. För ungdomarna blir då kompisgruppen en miljö som får karaktären av koncentrerad reflexivitet. Denna koncentration av reflexivitetsarbeten sker i ett möte, där aktuella frågor stöts och blöts på varierande sätt. Kompisgruppens medlemmar bidrar alla med uppslag för reflektion och utökar därmed reflexivitetsarbetets omfattning. För den enskilde betyder detta att ungdomarna blir insatt i ett större reflektionssammanhang än om man hade varit ensam. Något som motverkar denna utökade reflexivitet är den homogeni-sering av gruppen som kan uppstå, där man initialt bildats på grund av samsyn och där även samsynen naturligt utvecklas.
Ett intressant fenomen i gruppens interaktionsmönster är den parasociala interaktionen. Detta kännetecknas av en spontan och direkt dialog med den mediala figuren. Denna interaktion är inte ömsesidig men dess fördel är att den är direkt och inte vidare genomtänkt. Här ligger även något naturligt och genuint, framsprunget ur den egna identiteten i uttryck som: ”vilken idiot som gör så där!”, ”hur kan hon säga så där!”. Här sker en ögonblicklig reaktion, ett slags
gränsdragande i förhållande till den egna identiteten. Dess funktion blir ett slags identitetens definitionsverktyg. Ungdomarna ger uttryck för detta indirekt i sin aversion mot dokusåpor. Det intressanta är att de alla säger sig starkt ogilla dem men alla säger samtidigt att de tittar på dem, mer eller mindre. Deras reaktioner i samband med tittandet blir likt en moteld, ett för-svar mot det främmande. Dessa spontana reaktioner får sedan antagligen bidra med stoff för senare reflektioner.
Självpresentation
Arbetet med att söka bekräftelse av den egna identiteten kan ses från två sidor. Vid interak-tionstillfället söker individen signaler från sina interaktionspartners som tolkas som en be-kräftelse eller ett ratande av den självpresentationen man framställer. Denna ständigt pågå-ende spegling kan ses som individens utsatthet, ett utlämnande för allmänt beskådande. Här står gruppen för bedömningen och klassificeringen av den egna identiteten. Den andra sidan av självpresentationens upprätthållande handlar om individens kontroll av densamma. Här handlar det om att bibehålla den egna önskade bilden av sig själv i den givna interaktionen. Man skulle kunna likna interaktionerna, speglingarna och rollövertaganden med en tennis-match, där uttryck i form av ord, gester och beteenden ständigt bollas över till den andre för tolkning. Utifrån den egna tolkningen returneras försvar för det egna, omtolkningar, dimri-dåer, förväntade beteenden, erkännanden m.m. I intervjuerna med ungdomarna gavs prov på dessa båda sidor av självpresentation. Här återfinns också validitetsproblematiken, i vilken mån har ungdomarna ärligt svarat på frågorna eller har de svarat utifrån det som de upplevde förväntades av dem är svårt att veta. I intervjuerna sken det också ofta igenom hur oerhört mån man var om den bild man gav av sig själv.
Ungdomarnas självpresentation tar sig uttryck i många olika former. I intervjuerna framkom-mer främst vikten av ungdomlighet, den ”skulpterade kroppen”, en allmän fräschör, utseen-dets betydelse, att ge ett allmänbildat intryck, grupptillhörighet och en stark och okuvlig framtidstro. Dessa uttryck är viktiga för dem, identitetens ansikte utåt. Det finns naturligtvis andra saker som är av stor vikt för ungdomarna och de nämner även dessa, som närhet till den egna familjen, längtan efter intim och äkta kärlek, framgång i arbetsliv, m.m. men det är de förstnämnda uttrycken som på något sätt, här och nu, är viktigast för dem. Att det är på detta sätt kan antagligen förklaras utifrån den fas i livet som de befinner sig i. De är på väg ut ur
beroendet av familjen och på väg in i en vuxenvärld, där den individuella personligheten upplevs ha stor betydelse.
För ungdomarna är den yttre fasaden viktig. Det betyder inte alls att de på något sätt upplevs som ytliga men utseende, klädsel och kroppens presentation är något de gärna betonar värdet av. Ungdomarna har en relativt hög medvetenhet om den kontext de lever i. De vet att det finns en rådande norm, en definitionsram omkring vad ungdomlighet är eller förväntas vara. De vet att det är svårt att gå utanför denna ram utan alltför ödesdigra konsekvenser. Det är inom denna ram man får lov att finna uttryck för den egna identiteten i presentationen av sig själv. Samtidigt ger de uttryck för det närmast klassiska motståndet mot rådande normer som så tydligt är en del av ungdomens natur. På något sätt har ungdomarna dechiffrerat moderni-tetens inre väsen och funnit en tänkbar lösning på dess ambivalens. De rådande normerna är likt en Juggernautkraft42, till synes omöjlig att stoppa men dessa verkar ungdomarna strunta i och i en respekt för det egna identitetsarbetet är deras fokusering på den egna reflexiviteten och de egna valen.
Identitet
Identiteten är något som ungdomarna upptäcker men också skapar längs livets väg. Den måste också med nödvändighet för sin överlevnad söka sin bekräftelse, samtidigt som den också måste bevakas och bevaras. Reflexiviteten är det vapen och verktyg ungdomarna använder i sitt identitetsarbete i en komplex värld. Det är både en framtvingad strategi likväl som en nödvändig lösning för identitetens överlevnad. I den mångfald av situationer och miljöer ung-domarna befinner sig i måste identiteten med nödvändighet finna många uttryck. I dessa mil-jöer får identiteten en delvis fragmentarisk gestaltning. Det är inte så att identiteten är något som i grunden förändras i förflyttningen mellan olika sociala kontexter men de många föränd-ringar moderniteten har fört med sig har öppnat upp dörrar för ett experimenterande med den egna identiteten.
Den narcissistiska personligheten är ett av modernitetens många drag, ett sökande efter ome-delbar njutning, ett sökande efter identitetens innersta väsen. Den har en flyktig men också
42
Juggernaut är en engelsk version av ordet jagannath, vilket betyder ”världens herre” och var en av Krishnas titlar. En gudabild av denna drogs genom gatorna och anhängare påstås ha kastat sig under denna för att låta sig krossa av hjulen. I överförd mening innebär detta ”blind kraft” som krossar allt i sin väg. Allt enligt Giddens i ”Modernitetens följder” (1996).
bedräglig karaktär, du kan vara så mycket, samtidigt som du inte är någonting. Den bild postmoderna författare målar upp, där identiteten saknar struktur och form, en identitetens upplösning är inte något vi än kan se men likväl återfinns dragen. Dokusåpornas karaktärer blir på ett sätt den nya identitetens förelöpare, där det underliggande mottot ljuder ”om du syns är du någon”. Dessa drag verkar oroa ungdomarna, samtidigt som de lockas av dem. Oron verkar handla om identitetens äkthet och om dess bekräftelse är värd vilket pris som helst. Samtidigt finns det en lockelse av denna typ av bekräftelse, även om den delvis skulle vara falsk. I detta spänningsfält blir diskussionen om identitetens identitet belyst på ett högst påtagligt sätt. Det är i detta spänningsfält ungdomarna lever och som gör identitetsarbetet till ett så komplext projekt.
De frågor vi inledningsvis ställde handlade om hur ungdomars identitetsarbete ser ut, vilka faktorer som påverkar deras identitetsarbete och hur ungdomarnas medvetenhet ser ut rörande detta identitetsarbete och påverkansfaktorerna? Dessa frågor har utifrån de inledande av-gränsningarna som gjorts blivit belysta men frågornas komplexitet ropar ändå efter utförligare svar.
Definitionen av identitet syns som ett högst intressant forskningsområde idag. Vilka är de byggstenar identitet är sammansatt av och kan man identifiera nya typer av byggstenar i da-gens identitetsarbete? Det tycks vara uppenbart att experimenterandet med identiteten har ökat men hur sker det och hur ser ungdomarna på eventuella vinster och risker med detta? Det ver-kar vara ofrånkomligt att i en sådan studie bortse från den mediala utvecklingen och dess drivkrafter. Ovan nämnda dokusåpors experimenterande med identiteter är starkt samman-kopplat med ungdomars potentiella framtidsmöjligheter. Detta faktum att allt fler ungdomar vill bli mediala personligheter är på ett sätt ett nytt fenomen som med nödvändighet behöver studeras och därmed belysas. Till sist är kanske en longitudinell studie av medias påverkan och betydelse nödvändigt för att förstå i vilken grad de faktiskt påverkar identitetsarbetet.
Referenslista
Litteratur
Bauman, Z, (1991). Modernity and Ambivalence. Polity Press: Cambridge Bauman, Z, (1998). Auschwitz och det moderna samhället. Daidalos: Göteborg.
Charon, M. J, (1995). Symbolic interactionism. An introduction, an interpretation, an inte-gration. Prentice-Hall, Inc: New Jersey.
Elliot, M, (1997). Förtroendet för medierna. TV, radio och dagspress i allmänhetens ögon. Göteborgs Universitet: Göteborg.
Fornäs, J, m.fl. (1984). Ungdomskultur. Identitet och motstånd. Akademilitteratur: Stock-holm.
Fornäs, J, m.fl. (1990). Forskningsprogrammet ungdomskultur i Sverige. Ungdom och kultu-rell modernisering. FUS-rapport nr 2. Symposion Bokförlag: Stockholm.
Fornäs, J, m.fl. (1991). Forskningsprogrammet ungdomskultur i Sverige. Kön och identitet i förändring. FUS-rapport nr 3. Brutus Östlings bokförlag Symposion: Stockholm.
Fornäs, J, m.fl. (1992). Forskningsprogrammet ungdomskultur i Sverige. Unga stilar och ut-trycksformer. FUS-rapport nr 4. Brutus Östlings Symposion Bokförlag: Stockholm. Fornäs, J, m.fl. (1993). Forskningsprogrammet ungdomskultur i Sverige. Ungdomar i skilda
sfärer. FUS-rapport nr 5. Brutus Östlings bokförlag Symposion: Stockholm.
Fornäs, J, m.fl. (1994). Forskningsprogrammet ungdomskultur i Sverige. Ungdomskultur i Sverige. FUS-rapport nr 6. Brutus Östlings bokförlag Symposion: Stockholm.
Fromm, E, (1993). Flykten från friheten. Bokförlaget Natur och Kultur: Stockholm.
Giddens, A, (1984). The constitution of society. Outline of the theory of structuration. Polity Press: Cambridge.
Giddens, A, (1995). Intimitetens omvandling. Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället. Nya Doxa: Nora.
Giddens, A, (1996). Modernitetens följder. Studentlitteratur: Lund.
Giddens, A, (1997). Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Daidalos AB: Göteborg
Giddens, A, (1998). Sociologi. Studentlitteratur: Lund.
Goffman, E, (2000). Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Bokförlaget Prisma: Stockholm.
Hadenius, S, Weibull, L, (1999). Massmedier. Press, radio & TV i förvandling. Albert Bonni-ers förlag: Stockholm?
Johansson, T, (1995). Rutinisering och reflexivitet. Studentlitteratur: Lund. Johansson, T, (1996). Socialpsykologi och modernitet. Studentlitteratur: Lund.
Johansson, T, (1999). Socialpsykologi. Moderna teorier och perspektiv. Studentlitteratur: Lund.
Johansson, T, (2002). Bilder av självet. Vardagslivets förändring i det senmoderna samhället. Natur och kultur: Stockholm.
Johansson, T, Miegel, F, (1996). Kultursociologi.Studentlitteratur: Lund.
Lieberg, M, i Fornäs, J, m.fl. (1993). Forskningsprogrammet ungdomskultur i Sverige. Ung-domar i skilda sfärer. FUS-rapport nr 5. Brutus Östlings bokförlag Symposion: Stock-holm.
Marshall, G, (1998). Dictionary of Sociology.Oxford University Press: Oxford.
Miles, M. B, Huberman, A. M, (1994). Qualitative Data Analysis. Sage Publications: Thou-sand Oaks.
Popper, K. R, (1976). The logic of the social sciences i The Positivist Dispute in German So-ciology. Red: Heinemann.
Simmel, G, (1981). Hur är samhället möjligt? Och andra essäer. Bokförlaget Korpen: Göte-borg.
Sjöberg, U, (2002). Screen rites. A study of Swedish young people´s use and meaning-making of screen-based media in everyday life. Lund University: Lund.
Starrin, B, m.fl. (1991). Från upptäckt till presentation. Om kvalitativ metod och teorigenere-ring på empirisk grund. Studentlitteratur: Lund.
Trost, J, Levin, I, (1996). Att förstå vardagen – med ett symboliskt interaktionistiskt perspek-tiv. Studentlitteratur: Lund.
Waara, P, (1996). Ungdom i gränsland. Boréa Bokförlag: Umeå.
Weber, M, (1977). Vetenskap och politik. Bokförlaget Korpen: Göteborg.
Artiklar
Fornäs, J, (1998). Digital borderlands. Identity and interactivity in culture, media and com-munications. Plenary session II. The media landscape in transition. Research on new in-formation technology.
Lieberg, Mats ”Plats för ungdom - om ungdomar och ungdomskulturer i det offentliga rum-met”. Rapport från barnsäkerhetsdelegationen (S 2001:05).
Internet
Statistik över Internetanvändande. www.if.swekom.se/it/eservice/dokument/forstudie-_mjolby.pdf. 2004-01-02.
Bilaga 1
Personuppgifter • Namn • Ålder • Kön • Familjo föräldrars yrke/skola och bakgrund o syskon • Boendeform • Sysselsättning o skola o arbete Fritid • Tidsfördelning
o Intressen: följdfråga, varför detta intresse, hur uppstod det? kommer det att leda någonstans? o Skolarbete o Arbete o hemarbete o Familj o Vänner
• Skulle du vilja att den såg annorlunda ut? • Finns planer på att förändra den?
• Var kommer inspirationen till eventuell förändring ifrån? • Beskriv en typisk vardag/helg
• Vad är det du prioriterar i din fritid?
• Är det något som du skulle vilja göra som inte tiden räcker till? • Finns det någon fråga som du brinner för?
Relationen till media (anknyt till fritid)
• Typ av media, tid du spenderar, utbudsval, kostnad, varför? o tv o dagstidningar o övriga tidsskrifter o bio o video/dvd o Internet/chat/dataspel/tv-spel o radio o reklam o musik o litteratur • Mediala förebilder
• Budskap eller underhållning?
• Påverkas du av media/och i så fall hur • Medias trovärdighet
• Påverkas du av din omgivning i dina medieval/och i så fall hur • Vilken roll/uppgift har media i ditt liv?
• Tror du att den kommer att förändras i framtiden? Objektivt/Subjektivt • Ser du några tendenser och trender i media
• Kommunikation rörande det mediala innehållet/vad pratar ni om? Bud-skap/underhållning
o Med vem
Relationer
• Till vilka (betydelse, former, ömsesidig påverkan, beroende/behov) o familj
o släkt
o vänner/kompisar o partner
• Gemensamma intressen • Varför just dessa kompisar? • Nära relationer/Djupa samtal? • Till vem går du när du har problem • Samtalet med andra rörande media
• Finns det någon mediatyp som någon relation bygger på? • Är media viktigare i vissa relationstyper än andra? • Hur tycker du att media framställer könet
• Viken syn tycker du att media har på relationer/stämmer den med din bild på relatio-ner? Moral, sex, trohet
Synen på sig själv
• Beskriv dig själv (självuppfattning) • Hur tror du att du uppfattas av andra
o Familj o Vänner
o Andra i din omgivning • Hur vill du bli uppfattad av andra
• Hur tror att du påverkas av andras syn på dig
• Är det något hos dig själv som du skulle vilja förändra • Är utseende och kropp viktigt för dig
• Hur ställer du dig till medias presentation av kroppsidealet • Skulle du kunna tänka dig vara en medial figur?
• Vilken roll tror du media spelar för synen på dig själv?
• Vad tycker du är viktigt i livet/vad är det som du värderar du högt • Vad är meningen med livet? (värderingar/attityder)
Omvärldsanalys
• Finns det något hos media som du är kritisk emot? • Vem är det som bestämmer i samhället?
• Anser du att media är en maktfaktor i samhället och i så fall på vilket sätt • Är det något i det mediala utbudet som du skulle vilja förändra?
Synen på framtiden
• Vem skulle du vilja vara om tio år? • Vem tror du att du är om tio år?