Ungdomarna och media
Mediaanvändandet
TV har en framskjuten plats bland medier i ungdomarnas liv. Ingen av de andra medierna kan tillnärmelsevis konkurrera med TV i fråga om användningstid och uppmärksamhet. Trots detta nämns de andra medierna av ungdomarna och de beskriver vilka funktioner de har i de-ras liv. Datorn är starkt kopplat till skolarbete och ses därför som i huvudsak ett arbetsverk-tyg. I andra hand används datorn som nöjesmaskin, då i form av dataspel och chat. För våra respondenter verkar det som om den fascination de flesta upplevde av datorns intåg i hemmen till en del har lagt sig. Nicklas svarar på frågan om han gillar datorer:
”Jaa…det är inte så mycket men ibland, två, tre dar i veckan kanske och då läser jag mest tidning-arna, Aftonbladet eller så söka fakta till skolan...”
”Nä, inte så jättemycket, förut gjorde jag det. Man chattar och så där, nu är det mest inför skolar-betet. E-mail har jag i och för sig, kollar ibland.”
Linns dataanvändande följer ett liknande mönster:
”Njae…det skulle väl vara MS-röj på datorn då. Njae, inte så sitter jag så mycket framför datorn, sitter jag framför den så är det mest skoljobb som gäller.”
Radion verkar ha blivit reducerad till funktionen av ett bakgrundsbrus för ungdomarna. Den enda som egentligen talar om radio är Magnus och han kan inte riktigt erinra sig radions plats.
I (Intervjuare): ”Brukar du lyssna på radion då?” R (Respondent): ”Njae, inte så ofta.”
I: ”Lyssnar ungdomar på radion idag?” R: ”Nog tror jag väl det men…” I: ”Och när?”
R: ”Det blir mycket, kanske, jag vet inte, sommarjobb eller sånt där, luncher, har man på radio.” I: ”Där man är kanske?”
R: ”Sen kanske man oftast hör i bilen, där har också många på radion när man kör.”
Dagstidningen har också en naturlig plats i de flesta av ungdomarnas hem. De läser den eller åtminstone bläddrar igenom den när man får tillfälle någon gång under dagen. Ungdomarna använder också dagstidningarna som en källa för samhällsinformation. Denna funktion blir till ett nästintill övertydligt uttryck för den utbildningsinriktning som de valt. Deras uppdrag är att hålla sig à jour med samhällsutveckling och nutidsorientering. En av ungdomarna, Malin, utmärker sig i det att hon aktivt fått familjen att ersätta den lokala dagstidningen mot Dagens Nyheter.
I: ”Vilken del läser du?”
R: ”Ja, A [-delen]. Ja, och sen på lördagar tror jag det är, Kultur, och ibland lite sport och sådär.” I: ”Vad brukar du läsa på Kultur?”
R: ”Nämen, det är bara på lördagar, de brukar ha reportage där…de har jättebra…det är bara så…jag vet inte riktigt…”
Ungdomarna läser morgontidningen och även andra tidningar när tid finns. Samtidigt sker inte denna läsning vare sig okritiskt eller med en helhjärtad hängivenhet. Magnus berättar:
I: ”Läser du den någon annanstans?”
R: ”I skolan och så där, på sommarjobb och så där, då brukar man läsa på luncherna.” I: ”Känner du att du saknar den?”
R: ”Nja, inte så farligt. Jag har ju ändå inte tid att läsa den på morgonen…sen tycker jag inte att [den lokala morgontidningen] är så värst bra heller”
I: ”Skulle du vilja han någon annan tidning?” R: ”jag vet inte”
När det kommer till böcker är det skollitteraturen som prioriteras i första hand. De flesta av ungdomarna verkar ge uttryck för ett genuint litteraturintresse men det finns helt enkelt inte tid till att läsa böcker i någon hög grad. Det är skolan, kompisar och andra fritidssysslor som går före. Linn svarar på frågan om hon läser böcker:
”Så där, när jag hinner. Jag tycker om att läsa böcker men ofta när man är trött så är det TV som är skönare för då behöver du inte…för en bok måste du ju som hänga med i, du kan inte somna och sen vakna, oj, var det här jag var, men annars läser jag.”
Några av ungdomarna verkar också vara måna om att ge ett intryck av att de har en personlig smak av litteratur. Detta tar sig uttryck i en slags mild avsmak av den mest vanliga litteratu-ren. Magnus säger:
”Det är ganska blandat, det är allt utom deckare, de är likadana alla. Det finns väl vissa som är ganska bra, jag brukar inte läsa deckare men allt möjligt annars.”
Malin försöker beskriva sin smak av litteratur:
”Ja, inte deckare och sådana saker, jag brukar läsa lite, jag vet inte vad det blir, jag tycker om så-dana här äldre böcker faktiskt, såså-dana här, ja, nä, jag vet inte faktiskt men det är ganska blandat, kärleksgrejer och så där”
När det gäller våra respondenters musiklyssnande är det lite olika ställt. Det pendlar från ett starkt intresse till ett mer bakgrundsbetonat lyssnande. Oavsett intressegrad intar amerikansk populärmusik en framskjuten plats hos ungdomarna. Olov berättar om sin musiksmak:
”Jaha, det är otroligt, otroligt olika, det är allt från Motörhead till Neil Young. Nu har det varit mycket Neil Young på sista tiden och lite mer sing-song writers-stilen, annars brukar amerikansk pop fungera, absolut Counting Crows.”
För Malin verkar musiken inte ha en lika framträdande plats som för Olov.
I: ”Vad lyssnar du på för musik?”
R: ”…det som spelas på radio, det är mycket amerikansk musik.” I: ”Hur gör du när du lyssnar på musik? Gör du något annat?” R: ”Nog har jag det i bakgrunden.”
Här kan man se att respondenterna har olika förhållningssätt till musiken. Någon har ett djupt musikintresse som tar upp en hel del av dennes fritid medan en annan har ett mer allmänt förhållande till musiken. Musiken kan också fungera som en förstärkare av det aktuella känsloläget. Olov har skrivit egen musik i ett eget band. Musikskapandet blir för honom en kanal för de egna känslornas uttryck. Olov uttrycker sig på följande sätt om vad musiken har att ge:
”…dels en slags uppmuntra men också en slags sinnesro tror jag är viktigt, en lysande skiva som Matchbox Twenties nya. Den har ju gått varm ganska mycket, dels för att det är otroligt bra melo-dier och välproducerad, om man säger så, inte massproducerad, dels det, sen är det roligt upptäcka nya saker i musiken, genomlyssning efter genomlyssning. Jag vet inte…men känner man sig lite halvslapp och känner att allt är tråkigt, då blir det naturligtvis lite mer akustisk stämning. Är det lite mer aktivt så blir det väl Randy eller Motörhead eller så.”
Det egna musikskapandet uttrycker Olov på detta sätt:
”Jaha, den egenskapande musiken är ju inte så samhällsmedveten för det tycker att det finns andra som gör betydligt bättre. Det handlar väl om vad man dagligen känner och tycker, det beror ju på hur man känner sig, på konstnären som gråter fram sina verk (skratt), inte riktigt så men det beror ju på hur man känner sig och så fungerar nog all musik, att musiken är en slags diagnos på hur man känner sig vid olika tillfällen.”
Film har en naturlig plats i ungdomarnas liv. Bland ungdomarna finns det individuella skillnader avseende intressegrad och intensitet i filmtittandet. Spännvidden sträcker sig från ”sympatitittaren” till den genuine cineasten. Gemensamt för dessa är ändå att de
alla ser relativt ofta på film och därför kan film sägas vara ett naturligt fritidsintresse. Linn säger följande om sitt filmtittande:
”Nog ser man på film någon gång på helgerna så där men TV tar inte så stor tid för mig. Det är inte så att man bara sitter och slötittar. Bio kikar man på ibland. Jag såg Matrix igår, fast den sym-patisåg jag med min pojkvän.”
En sammanfattning av Olovs filmintresse speglas i följande citat:
”…film är väl ganska konstant…jag skulle vilja säga på vinterhalvåret så är det film defini-tivt…har man inget att göra så ser man en film eller så.”
Det finns en skillnad mellan pojkarnas och flickornas sätt när det gäller att uttrycka sig om film. Killarna verkar se mer film än vad tjejerna gör. För tjejerna finns annat som kommer högre på prioriteringslistan när det gäller fritidsintressen, bland annat samtalet med varandra. Malin uttrycker detta genom att säga:
”Jag brukar somna till film, haha, nej men ibland händer det ju…nu har vi…så mycket annat som händer.”
Killarna verkar till skillnad från flickorna kunna träffas i syftet att specifikt se på film. Film kan också för killarna vara det kitt som till viss del håller ihop en viss kamratrela-tion. Nicklas säger:
”Jag har en kompis och han har ruskigt mycket filmer. Det började med att man som träffades ge-nom att man såg film. Man såg ju några filmer i veckan och sen så utvecklades det men det är ju genom det som man har lärt känna honom.”
Teknikaliseringen av media har skilt våra respondenter i två läger, där killar i högre grad har tillgodogjort sig de kunskaper som behövs än vad tjejer tycks ha gjort. Här åsyftas i första hand nedladdning av filmer från nätet. Här krävs både kunskap, tillgång och intresse för att näst intill gratis utöka filmutbudet. Malin ger uttryck för detta:
I: ”Men om ni ser film då, hyr ni då eller måste man köpa, eller är det någon som har tankat hem?” R: ”Vi vet inte hur man gör sånt där, haha.”
R: ”Mm, precis, om vi gör det någon gång så är det killar inblandade någonstans.”
Film fyller funktionen som förströelse för alla våra respondenter. Man ser på film en-sam men man ser främst på film tillen-sammans i grupp. Förvånande få nämner specifika favoritgenrer eller tar upp någon favoritfilm. Här tycks det handla om ett brett och all-mänt intresse för film. Detta speglar antagligen det breda utbudet av film som finns till-gängligt för ungdomarna. Naturligtvis finns det undantag, t ex i vad Linn säger:
”Vissa filmer skrattar man tillsammans åt, andra gråter man åt. American History X var en sådan. Den skapade också diskussioner för att den var så gripande. Det är ju en viktig film, den diskute-rade vi i skolan och hemma och så.”
Vissa filmer kan fungera som en utgångspunkt för vidare och djupare diskussioner. En film kan också ligga som grund för reflektioner rörande det egna livet där filmens handling ger näring åt de egna tankarna. Film är bara en av många utgångspunkter för diskussion och eftertanke, men för en del [Olov] en mycket viktig:
” …jag och en till, vi brukar diskutera ganska mycket, både film och TV, lite efterarbete. Vi ser mer smalare filmer, då han är mer samhällsintresserad och han är aldrig främmande för att öppna en diskussion heller. Budskapet är väl det som vi pratar mest om, just paralleller till andra filmer, och sen, visst pratar man om vissa scener och så att den var snygg.”
Även om man konsumerar en stor mängd film så ställer man vissa krav på det man ser. Den kräsenhet man utvecklat verkar inte minska filmtittandet men mer fungera som ett filter. Genom att betrakta filmutbudet genom ett filter gör respondenterna åtskillnad mellan film och film. En del filmer är bättre och definitionen kan ibland vara svår-fångad. Magnus säger:
”Ja vissa filmer är ganska bra, speglar kanske mer verkligheten, känslor, jag vet inte.”
De krav man ställer på en film för att de skall betraktas som bra kan naturligtvis variera men några av dem nämner Nicklas:
”Att det hela tiden händer något, att det skapas en inlevelse i filmen så att man inte sitter där och blir less eller så, och att skådespeleriet är bra.”
Olov ger också exempel på vad som han tycker är bra film:
”Förr var jag ganska mycket så att man skulle se Gladiator och så, action men nu har man sett så otroligt mycket film så nu är det kanske lite mer smalare film men nu inte direkt Chakovskis ’Var-gen’ kanske men…De behöver inte vara producerat i drömfabriken direkt nä utan det får gärna vara något lite mindre, Lars Von Trier tycker jag är genialisk. Jean Pierre Jeunet tycker jag är en smart kille, han som gjorde Amelie. Jag tycker att dansk film är suverän.”
TV-mediet nämns av ungdomarna i en rad olika sammanhang och har en framstående plats i deras tillvaro, vardag som helgdag, skola som fritid, enskilt som i grupp. Detta är inte något man gör så stor affär av utan det ses som något fullständigt naturligt. TV-apparaten har många funktioner att fylla, den får t ex ofta ta emot den trötte och slitne betraktaren. Linn uttrycker detta på följande sätt:
”…man sitter framför TV: n för att man är trött och inte orkar göra något annat, bara sätta sig ned och släcka hjärnan.”
Den får också fylla funktionen som mottagare av dem som önskar ett avbrott i de dagliga ruti-nerna. Malin säger:
”Det är bara skönt att slappna av när man pluggar och så där, och så typ, vila lite grand, komma ut.”
Men den ingår också som en del av de dagliga rutinerna. Elin säger:
”…onsdag är det ju Vänner på TV så det är ju som helig tid det också.”
För dessa ungdomar ingår också TV-tittande som en stående hemläxa. Ljudet av deras sam-hällslärares uppmaning ”…och glöm inte att se på nyheterna!” ekar genom hela materialet. Detta styrda TV-tittande gör ungdomarna lite speciella. Nicklas ger uttryck för denna milda styrning:
I: Vad väljer du för slags program när du ser på TV?”
R: Ja, det är ju nyheter och debattprogram så, en del roliga serier.”
R: ”Jaha, man är ju ändå samhälls…ja, det är ju ändå bra, det är ju nyttigt att kunna, man lär ju sig mycket och så är man ju intresserad av det.”
I övrigt pendlar betraktarna mellan olika grader av passivt och aktivt tittande. Man hamnar framför TV-apparaten och ser vad som ges men man sätter sig också ned medvetet för att se ett bestämt program. TV-tittandet är inte enbart en individuell angelägenhet. Det sker ofta i interaktion med andra, inte minst med familjen men också med kompisarna. Nicklas säger:
”…nog påverkar andra mig, det tror jag. Man är med någon kompis eller så, och så vill de se på TV som man inte riktigt själv vill men ändå så ser man på det.”
När ungdomarna berättar vilka program de ser söker de samtidigt efter förklaringar och argu-ment till varför man ser de program man ser. Det är också tydligt att man med de förklaringar och argument man för fram avser bekräfta den identitet man menar sig ha. Olov berättar om sin syn på träning och kroppsideal:
”…jag är ganska fåfäng, aha det kan jag faktiskt erkänna men jag tränar ju inte för att bli någon Peter Siepen direkt. Jag känner inte att jag har några ideal att uppfylla utan jag tränar för att jag tycker att det är roligt och jag kommer knappast att träna hela mitt liv, för det har jag svårt att tänka mig…men tar du ett studiebreak och far och tränar och kommer tillbaka så känner du dig förvisso trött men samtidigt jävligt fräsch.”
Hans intresse för träning återspeglar sig också till viss del i valet av TV-program. På frågan om vilka program som han tycker är bra och viktiga svarar han:
R: ”Jag vet inte, jag höll på att säga Camp Molloy (skratt) men det tycker jag är en höjdare faktiskt det var riktigt intressant.”
I: ”Varför det?”
R: ”Nja, dels för att det var så otroligt stor skillnad på det mot för alla andra såpor. Det var som mer tävling och mer hårt och så, multisport det var kul.”
Lika tydligt som ungdomarna försöker rättfärdiga valet av de program de ser, lika tydligt markerar ungdomarna sitt ogillande för de program de inte vill bli förknippade med. Trots detta saknas en konsekvens i handlandet, i flera fall ser man ändå på de program man säger sig ogilla. Olov säger:
”Dagens dokusåpor som kommer mer och mer, (sägs men en sjungande, lätt ironisk ton). Nog har jag sett Big Brother lite grand men det är ju skrämmande underhållning.”
Den bild ungdomarna ger av media är på många sätt nyanserad. De uttrycker ett generellt för-troende för media samtidigt som de menar att man som användare måste vara uppmärksam och till viss del kritisk i sitt användande. Olov säger:
”SVT: s nyheter tycker jag bra om men om man tar t ex Aftonbladet och Expressen så har dom ju egentligen, jag tycker att de är helt okej vissa gånger men samtidigt är det ju mer att, är det Carolas nya klänning som hon ska i schlagern som måste vara på löpsedeln? Det känns som om dom gått ifrån ganska mycket av sitt ursprung också, ja, i överlag har jag nog förtroende för media.”
Nicklas svarar på frågan om medias trovärdighet:
”Jaha…eh…vissa gör det, man måste ju…eh…veta vilka man kan lita på men man kan ändå inte lita riktigt fullt på dem. Man måste kritiskt granska ganska mycket men alltså nyheter på ettan, tvåan och fyran, de litar man ju oftast på och det man läser i Aftonbladet och så.”
Inom TV-utbudet uttrycker ungdomarna ett större förtroende för public service-kanalerna än övriga kanaler då de tycker att dessa är mer substantiella till sin karaktär än övriga kanaler. Det finns också en förhoppning att dessa kanaler skall upprätthålla en viss kvalitet i sitt utbud. Ungdomarna förhåller sig överlag kritiska till det allmänna förytligande som man menar i allt högre grad kommit att dominera mediautbudet. Magnus uttrycker detta genom att säga:
”Om man ser på senaste åren så har det kommit ganska mycket dokusåpaaktigt, TV3, TV5 och TV4 också. Big Brother och Baren, mycket sådana, det är egentligen ganska dålig TV om man sä-ger så, det är som enkel underhållning, mer bara skräpnöje, det är väl vad man kan kalla det, det kanske inte innehåller så mycket, det är inte så viktigt kanske att man kan se det, inte så viktiga budskap heller.”
Linn säger:
”…ska dom nu ha ett ansvar så lever de då inte upp till detta, för de visar ju ingenting av hur en vanlig människa lever. Men det är ju det som vi vill se, så det är ju inte bara medias fel. Man kan väl säga att media har ett ansvar men samtidigt har ju vi människor också ett ansvar. Media gör ju det som säljer men media borde visa en trovärdigare bild av människors liv. Jag tycker ofta att
ka-nal ett och två ofta är tråkiga men egentligen kanske de har lämpligare program att se. När jag får barn så skall de inte få se på Nickelodeon hela dagarna utan då håller jag på Björnes Magasin.”
Trots detta menar våra respondenter att media har en viktig funktion i samhället. Främst framhåller de då medias uppgift som granskare av makten och att en nyanserad och differenti-erad bild av verkligheten ges. Lösningen antyds i önskemålet av en inte alltför centralisdifferenti-erad mediestruktur men också en mångfald i synsätt i mediala utbudet. Olov ger uttryck för detta:
”Problemet kan ju bli att det blir något slags monopol på nyhetsflödet alltså. Man väljer vad som ska visas och vinklar det på sitt sätt och det tror jag inte är så bra. Jag tror att mångfalden inom media är otroligt viktigt.”
Olov fortsätter sina tankar:
”Ja, det är svårt att lägga något ansvar på någon direkt så där, naturligtvis så är det dom som, den tredje statsmakten så att säga, som har ett otroligt stort inflytande, så visst borde de då ta ett ansvar och hur det ska se ut, hmm, ja, jag tror att det måste till ett större urval av program också…”
Linn fortsätter på samma linje om medias trovärdighet:
”Det gör de ju inte alltid, om man då säger kriget då, ja, USA slår ut alla medier och visar bara egenproducerat material. Media blir så mycket en propagandagrej, medan Irak visar blodiga barn och sånt där, det blir ju som, det blir ju otrovärdigt. Syftet med media måste vara någonstans att det finns en frihet och att det finns ett utbud av media, att vi måste visa från olika vinklar. Medias