Kompensationsåtgärd
Länsstyrelsen anser i sitt yttrande att merparten av den yta som blir ianspråktagen för hamnutbyggnaden utgör lek- och uppväxtområde för kommersiellt viktiga arter.
Man hänvisar även till att det ekonomiska värdet inom utpekade riksintresse-områden kan vara 20 gånger högre per areaenhet än i övriga vattenriksintresse-områden, samt att Junibosand Brämösundet har det enskilt högsta värdet av utpekade områden i Västernorrlands län.
För att ytterligare klargöra kommunens inställning att den aktuella ytan har ett lägre naturvärde än länsstyrelsens uppfattning så har Sundsvalls kommun låtit Pelagia lämna en expertbedömning av områdets betydelse för fisklek och som uppväxt-område för olika fiskarter. Pelagia hänvisar i sin bedömning till de undersökningar länsstyrelsen genomförde år 2008 av grunda vikar med avseende på fiskförekomst.
De undersökta vikarna ligger i området strax söder om Lörudden mot den södra länsgränsen. De vikar som då bedömdes med höga eller mycket höga naturvärden har det gemensamma att de är grunda och avsnörda och därför påminner tämligen lite om Lörudden, där området är relativt exponerat för vågor och vind vilket även gör att vattenutbytet med havet är påtagligt och därmed ger lägre uppvärmning av strandnära vatten. De mer exponerade vikarna i länsstyrelsens undersökning, som påminner mer om området vid Lörudden, erhöll bedömningen måttliga eller låga naturvärden. Pelagias slutsats i sin expertbedömning är att det aktuella området vid Lörudden karakteriseras av block och sten vad gäller bottensubstrat, och botten-förhållandena är lämpliga för flera makrofyter. Detta i sig innebär lämpliga
förhållanden för flera fiskarter, men trots detta är troligen området vid Lörudden av mindre vikt vad gäller fiskreproduktion och som uppväxtområde för fisk.
Länsstyrelsen menar att en kompensationsåtgärd ska motsvara hela det område som blir ianspråktaget av hamnutbyggnaden och underhållsmuddringen, dvs. 2,1 ha, men medger undantag för den tidigare muddrade infartsleden om cirka 2 300 m2. Parentetiskt kan då tilläggas att de 2,1 hektaren då även innefattar 2 400 m2 som är utfyllnad ovanför vad som normalt är strandlinjen samt 3 000 m2 som är befintlig hamn. Sundsvalls kommun föreslog i sitt yttrande i december att kompensations-åtgärden ska omfatta bortfallet av de 2 000 m2 av havsviken som fylls ut i den inre delen av den nya hamnen. (Den del av yta D i fig. 10 i tekniska beskrivningen som ligger under normal strandlinje). Sundsvalls kommun kan utöver det medge att även de ytor som permanent kommer att täckas av utfyllnaden för vågbrytare ska ingå i den yta som ska kompenseras, d.v.s. ytterligare 3 800 m2 till totalt knappt 0,6 ha.
Med hänvisning till Pelagias utlåtande om områdets mindre vikt för fiskproduktion så anser inte Sundsvalls kommun att den yta som muddras för den nya hamnen ska ingå i beräkningsunderlaget för en kompensationsåtgärd, liksom inte heller de delar som underhållsmuddras eller fylls ut ovanför strandlinjen.
Vidare anser länsstyrelsen att ett förslag till kompensationsåtgärd ska presenteras innan eventuellt tillstånd kan ges. Mot bakgrund av de utredningar och
fält-kontroller som krävs för att finna en lämplig kompensationsåtgärd anser Sundsvalls kommun att detta inte är görligt. Det skulle försena tillståndsprocessen och med stor sannolikhet medföra att utbyggnaden av småbåtshamnen då inte kan slutföras under 2020. Projektet finansieras via EU-medel, i vars förutsättning ingår att medlen ska vara förbrukade före den sista december år 2020.
Sundsvalls kommun vidhåller därför det förslag till åtagande som formulerades i yttrandet i december, men instämmer med länsstyrelsens syn att kompensationen kan utgöras av en fiskeavgift, som då helt eller delvis ersätter kompensationen om samsyn inte nås mellan sökanden och tillsynsmyndigheten på kompensations-åtgärdens utformning. Mot bakgrund av Pelagias expertutlåtande har kommunen en annan syn på fiskeavgiftens storlek än den som länsstyrelsen framfört i sina
yttranden. Mark- och miljödomstolens deldom 2017-04-12 för Sundsvall
Logistikpark AB (M 1697-15) fastställde en fiskeavgift som motsvarar knappt 800
kr per hektar för skada genom utfyllnad, med en 25-årig varaktighet. Sundsvalls kommun anser att en motsvarande beräkningsgrund för fiskeavgift är tillämplig även i detta fall, utifrån platsens faktiska förutsättningar för fiskreproduktion och som uppväxtområde för fisk. Att fiskeavgiften avviker från de 200 000 kr som logistikparken fick fastställd beror på att den domen innehöll kompensation för mer delar än bara för övertäckta ytor. I Logistikparkens avgift ingår till exempel även kompensation för dumpning, grumling vid (både vid åtgärd och dumpning) och återställning av bäck. Kommunen har beräknat fiskeavgiften utifrån den del av domen som bara berör utfyllnad i havet men även tagit hänsyn till varaktigheten i domen.
Lokalisering
Länsstyrelsen efterfrågar i sitt yttrande en tydligare motivering och beskrivning av varför alternativ 1a i lokaliseringsutredningen valts bort och vilken påverkan på vattenomsättningen denna lösning skulle medföra. Alternativ 1a baserades på att stranden lämnas orörd i möjligaste mån och att en passage lämnas för att möjliggöra genomströmning av vatten. För att illustrera det mycket ringa vattendjupet i
passagen mellan piren och stranden och under flytbryggorna i alternativ 1a så bifogas en plan och sektionsritning i bilaga 2. Av denna framgår att vattendjupet in mot stranden blir mycket begränsat vid medelvattenstånd och obefintligt vid medellågvatten. Vattenutbytet till grundområdet innanför flytbryggan blir därför mycket litet, med ett i stor utsträckning stillastående vatten som följd. Slutsatsen blir således att alternativ 1 a inte går att förverkliga på ett sätt som medför en god vattengenomströmning på grund av de topografiska förhållanden som råder på platsen. Trots att alternativet flyttats ut så långt det kan göras med bibehållet skydd från nordostlig sjö innebär det att den inre bryggan måste placeras på för grunt vatten för att den ska flyta fritt vid lågt vattenstånd. För att uppnå en tillfreds-ställande vattengenomströmning krävs en omfattande muddring även för detta alternativ vilket innebär att stora delar av den naturliga stranden ändå påverkas.
Skyddsåtgärder
Länsstyrelsen anser inte att Sundsvalls kommun har presenterat några konkreta förslag till skyddsåtgärder som begränsar påverkan på den akvatiska miljön och menar vidare att grumlande arbeten ska utföras i perioden november-mars.
Sundsvalls kommun har i sitt förra yttrande godtagit länsstyrelsens förslag att användandet av siltgardin regleras i villkor som skyddsåtgärd för den befintliga hamnbassängen. Däremot vidhåller kommunen att ett behov en skyddsåtgärd i form av en siltgardin vid muddring i den nya hamnen inte förutses. Bottensubstratet grova karaktär av block, sten och grus medför att störande grumling inte förväntas.
Därför finns heller inte anledning till någon tidsbegränsning för arbetenas genom-förande. För att säkerhetsställa att störande grumling ändå trots det sagda inte förekommer föreslog Sundsvalls kommun i vårt föregående yttrande i december att den föreslagna kontrollen av spridning av grumlande partiklar även ska omfatta muddringen av det yttre hamnområdet, med dagliga mätning av turbiditet (grumling) under pågående muddringsarbete, där upptäckt grumling högre än dubbla referensvärdet leder till stopp för arbetet och utredning och åtgärd av orsakerna, vilket då även kan innefatta installation av siltgardin. Sundsvalls kommun vidhåller därför sin tidigare inställning.
Länsstyrelsen efterfrågar avståndet till provtagningspunktera för kontroll av
grumling. Kommunens avsikt är att kontrollera eventuell grumling på ett avstånd av 5 meter från installerad siltgardin, enligt den tumregel som anges i HaV:s rapport 2018:19 (Muddring och hantering av muddermassor), samt 100 meter från aktivt arbetsställe i den nya hamnen. Det senare kan leda till att fler än en punkt
kontrolleras om fyllning av pir och muddring pågår samtidigt på åtskilda platser.
Referenspunkten för opåverkat vatten förläggs på ett avstånd om minst 300 m från närmsta arbetsställe, på en plats där vattnet i förhållande till strömningsriktningen bedöms vara opåverkad. Den exakta placeringen av kontrollpunkten väljs med avseende på vind- och strömningsriktning så att den plats med potentiellt störst påverkan kontrolleras.
Sundsvalls kommun, miljökontoret Lokalisering och alternativ
Miljökontoret framför i sitt yttrande att alternativ 3 är den bästa lösningen både för sin funktion och ur naturvårdssynpunkt. En utökad förklaring till de slutsatser som gjorts i lokaliseringsutredningen ges därför här nedan. Det bör dock förtydligas att ansökan avser endast alternativ 1b och inte något av de övriga alternativ som förkastats av olika skäl under utrednings- och samrådsskede.
Alternativ 3 framställdes och utreddes i syfte att i största möjligaste mån kombinera en utökad hamn med ett minimalt intrång på befintlig natur och strand i direkt anslutning till befintlig hamn. Utformningen innebär dock att inseglingsrännan behöver ledas i en 90-graders gir i ett läge nära land med otillräckligt vattendjup. I samrådsskedet framkom starka synpunkter mot en sådan utformning då det innebär en osäker och farlig manöver vid sydlig sjö och vind.
C
Inseglingen till dagens befintliga hamn är redan nu besvärlig under sådana förhållanden och alternativ 3 innebär i flera avseenden en betydligt svårare insegling än till nuvarande hamn, vilket förutom fritidsbåtstrafik även påverkar yrkesfisket. Därtill uppfyller inte alternativ 3 det aktuella behovet av antalet
båtplatser. Miljökontoret framhåller även vikten av att anlägga hamnar i lägen med tillräckligt vattendjup från början för att minimera behovet av muddring. I detta fall utgör anläggningen en utökning av befintlig hamn och de därmed förknippade förutsättningarna.
Muddermassor
Miljökontoret efterfrågar syftet med utfyllnad av kaj och hamnplan och varför muddermassorna i så fall anses lämpliga för detta ändamål.
Det framgår av den tekniska beskrivningen att det föreligger ett massunderskott för den aktuella anläggningen. Därtill föreligger ett behov av muddring för att öka vattendjupet i den blivande hamnen. Muddermassorna består till merparten av sten och grus vilket utgör ett bra material att bygga pirar och hamnplan med - båda
nödvändiga delar av hamnanläggningen. Pirarna i syfte att skydda mot vågor och hamnplanen till att angöra flytbryggor mot samt möjliggöra tillgänglighet till dessa.
Att använda muddermassorna på plats för nödvändigt syfte istället för att köra bort dem till en mottagningsanläggning för att istället ersättas med material från täkt skulle innebära ett onödigt transportbehov och dessutom i strid mot avfallshierarkin.
Återanvändning i största möjligaste mån är således en viktig utgångspunkt för Sundsvalls kommun.
Användningen av de finkorniga muddermassor som uppstår från underhålls-muddringen av den inre hamnen kommer att ske i hamnplanens övre lager, ovan medelvattennivå. Avvattningen sker direkt på plats genom perkolation ned i grövre fyllning. Tätning med mellanfraktion av bergkross och materialavskiljande geotextil planeras under dessa massor.
Den provtagning som hittills utförts i dessa befintliga sediment har inte påvisat någon förekomst av betydande förorening, vilket redovisats i ansökan. Frånvaron av föroreningar kan även ses mot bakgrund av den underhållningsmuddring som gjordes 1998. Vidare provtagning för att verifiera och säkerställa muddermassornas kvalitet för återanvändning i avsett ändamål kommer att detaljbeskrivas i kontroll-program i samråd med tillsynsmyndigheten. Miljökontoret efterfrågar även prov-tagning av rivningsmaterial i nuvarande pir. Med hänvisning till figur 11 i teknisk beskrivning kan det konstateras att dessa består av betong och sten vilket bedömts som inerta material med ringa risk i fråga om föroreningsinnehåll.
Skyddsåtgärder
Miljökontorets yttrande sammanfaller här med länsstyrelsens yttrande, se ovan.
Kompensationsåtgärder
Miljökontoret ser att en möjlig kompensationsåtgärd skulle kunna vara att trygga området söder om småbåtshamnen från kommande muddringar och påverkan på grundbottnar. Sundsvalls kommun tar till sig vad som framförts för övervägande i kommande kompensationsutredning.
Oscar Ekeblad Arbetets utförande
Det är för närvarande inte bestämt hur arbetet vid anläggningen ska bedrivas.
Ambitionen är att arbetet ska utföras med försiktighet så att risk för skador på båtar eller andra föremål i hamnen ska minimeras. Om det är möjligt kommer arbetet med den södra piren att genomföras innan den inre piren rivs.
Båtplatser för arrendatorer
De planerade arbetena kommer tidigast att starta september 2020. Normalt sett är båtsäsongen på väg att ta slut under denna månad och den befintliga hamnen nyttjas mer sparsamt. Kommunen har varit i kontakt med hamnföreningen som förvaltar hamnen och enligt deras erfarenhet brukar det finns platser över i hamnen under denna tid på året. Kommunen kommer därför att kunna erbjuda platser inom hamnen för de berörda båtägarna under en viss tid. För att slutföra arbetet kommer dock hamnen under en period att vara stängd. Om det inte går att hitta en lösning tillsammans med de aktuella arrendatorerna så har kommunen möjligheten att säga upp arrendet. Det är dock inget som kommunen strävar efter och kommunen bedömer att det ska gå att hitta en lösning tillsammans med arrendatorerna.
SLUTYTTRANDEN
Länsstyrelsen Västernorrland Påverkad yta
Länsstyrelsen delar inte sökandens inställning att påverkat område endast utgörs av ett grundområde om 0,2 hektar. Ny hamn kommer medföra att ett cirka 2 hektar stort kustområde byggs in och innesluts av nya pirar. Redan idag är konnektiviteten på aktuell plats delvis påverkad och kommer försämras ytterligare av planerad utbyggnad. En nyligen publicerad sammanställning visar att en ökad förekomst av småbåtshamnar, bryggor och muddrade områden medför en förlust av viktiga bottenmiljöer och ofta leder till en långvarig försämring av miljöförhållanden lokalt (Moksnes m.fl.,2019). Till följd av ansökt företag bedömer länsstyrelsen att en permanent påverkan uppkommer i ett delvis opåverkat grundområde (0–6 m). Den berörda ytan uppgår till cirka 2 hektar och är den areal som bör kompenseras för.
Kompensationsåtgärder
Länsstyrelsen är positiv till att Sundsvalls kommun kan tänka sig genomföra kompensationsåtgärder för de skador som uppstår till följd av projektet.
Länsstyrelsen delar dock inte sökandens bedömning av vilken yta som
kompensationsåtgärderna ska dimensioneras utifrån. Som framkommit tidigare är länsstyrelsens inställning att hela den ianspråktagna ytan om 2 ha ska kompenseras för.
Sökanden har föreslagit att under en prövotid utreda en fysisk kompensationsåtgärd som kompenserar det bortfall av akvatisk livsmiljö som verksamheten medför och att det ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Om domstolen bedömer detta vara lämpligt så ser länsstyrelsen att ramarna för kompensationen bör fastställas av domstolen. En viktig del är att åtgärdens omfattning klargörs så att detta inte blir en fråga vid ett eventuellt kommande samråd med tillsynsmyndigheten.
Om kompensationsåtgärderna som sökanden verkställer inte motsvarar den skada som uppkommer av planerat projekt ser länsstyrelsen även möjligheten att
kompensationen delvis kan utgöras av en fiskeavgift.
Skyddsåtgärder
Länsstyrelsen anser fortsatt att sökanden hittills inte har presenterat konkreta och mer ingående förslag på skyddsåtgärder som begränsar projektets påverkan på den akvatiska miljön. Platsen för planerad utbyggnad utgörs av ett värdefullt område vilket motiverar att bästa möjliga teknik används för att minimera projektets påverkan på miljön.
Fiskeavgift
Länsstyrelsen har tidigare framfört att om sökanden inte lyckas hitta fysiska
kompensationsåtgärder så bör en fiskeavgift i storleksordningen 250 000 – 300 000 kronor utgå för att kompensera den permanenta skada som uppkommer till följd av planerat projekt. Vid framtagandet av förslaget till fiskeavgift har stöd från
länsstyrelsens fiskeutredningsgrupp inhämtats som har lång erfarenhet av att beräkna fiskeavgifter i ansökningsmål.
För att beräkna en fiskeavgift mer exakt för ett specifikt område krävs vanligtvis någon form av inventeringsunderlag som visar på vilka arter och i vilka tätheter de förekommer. I förevarande fall saknas dock detta underlag och länsstyrelsen har istället fått basera sitt förslag till fiskeavgift från de fiskyngelinventeringar som genomförts i grunda marina miljöer i Björköfjärden med ytterskärgård sommaren 2009 (Länsstyrelsen Västernorrland, 2010).
Vid skadeberäkningar anser länsstyrelsen att produktionen av hela fiskbiomassans värde, från yngel till vuxen fisk, bör kompenseras för. I detta fall baseras värde-beräkningarna på resultat från yngelinventeringar genomförda på tre lokaler i
Björköfjärdens yttre skärgård. Dessa är lokaliserade runt Galten (Lomsviken, Västra Jungfruviken samt Mannskärssundet) ett område som ligger cirka 7 – 9 kilometer söder om Lörudden. Lokalerna bedöms ha likvärdiga miljöförutsättningar som berört område vid Lörudden.
Av påträffade arter på de tre lokalerna finns möjlighet att erhålla en värdering av bortfallet av årsyngel endast för arten abborre, genom att denna förekommer i odling. Inventeringen redovisar medelantalet yngel per skott. Då ett skott täcker en yta av cirka 10 m2 erhålls tätheter om 1 400 abborryngel i medeltal baserat på det tre lokalerna vid uppräkning till antal per ha. Det totala vattenområdet som påverkas av planerat projekt uppgår till cirka 2 hektar vilket då skulle motsvara 2 800 årsyngel av abborre (Tabell 1).
Värderingen av yngelproduktionen har gjorts med hjälp av priset på 0+ yngel från odling som är 3,30 kronor/st. (Svensk Fiskodling AB). Värdet per hektar som erhålls är 4 620 kronor och för det totala området som berörs 9 240 kronor.
Kapitaliserat över 25 år blir den beräknade fiskeavgiften 231 000 kronor (Tabell 2).
Att beräkna en fiskeavgift utan inventeringsdata från den aktuella platsen är inte helt enkelt och naturligtvis förenat med en del osäkerheter. I detta fall har till exempel yngeltäthet fått appliceras från ett närliggande område där endast abborre noterades, samt för art där pris från odling kan erhållas. Mer sannolikt förekommer ett flertal arter, som därmed inte kunnat inkluderats i beräkningen.
Vid de fiskyngelinventeringar som genomfördes på grundområden inne i Björköfjärden noterades utöver abborre även arterna gädda, id, löja, mört,
småspigg, storspigg, strömming och stubb. Inventeringen visade att grundområdena generellt har goda rekryteringsmöjligheter för abborre och gädda. Studien visade att även relativt vågexponerade områden hyste gott om framförallt abborre
I beräkningen har värderingen av abborre baserats utifrån odlad fisk. Eftersom överlevnaden av vilda yngel vanligtvis är högre än för odlade som är utsatta i vild miljö är värdet på en vild sannolikt högre än vad som kompenseras för i
beräkningen. Vidare inkluderar beräkningen inte värdet av fångstbar (vuxen fisk) samt sportfiskevärdet av förekommande arter, vilket kan vara minst det dubbla jämfört med konsumentpriset. Öring, sik och lax bidrar heller inte till värderingen av fiskeskadan till följd av att de rör sig i området under andra tider på året än när inventeringarna genomförts.
Sammanfattningsvis bedömer länsstyrelsen att en indexerad årlig fiskeavgift om cirka 10 000 kronor alternativt en kapitaliserad fiskeavgift i storleksordningen 250 000 – 300 000 kronor är väl motiverad i detta fall.
Begäran om ersättning
Länsstyrelsen yrkar med stöd av 25 kap. 2 § miljöbalken på ersättning med sammanlagt 33 600 kronor för kostnader i samband med detta och tidigare yttranden. Kostnaderna består av inläsning av handlingar och yttranden,
sammanlagt 42 timmar á 800 kr. Den kostnadsersättning som domstolen bestämmer ska betalas in på Länsstyrelsens bankgiro 5050–0651. Märk inbetalningen med:
Org 3544 Mål 2023–19 Yttrande.
SÖKANDES BEMÖTANDE AV LÄNSSTYRELSENS SLUTYTTRANDE