Kompensationsåtgärder
Länsstyrelsen ser det som positivt att Sundsvalls kommun inte ställer sig avvisande till att söka en kompensationsåtgärd för de skador som uppstår till följd av projektet.
Länsstyrelsen delar dock inte bedömningen att bortfallet av akvatisk livsmiljö som verksamheten medför endast uppgår till 2 000 m2 av ett grunt havsviksområde.
Länsstyrelsen anser att ett vattenområde av motsvarande storlek som blir ianspråk-taget också ska kompenseras för. I den tekniska beskrivningen framgår att det totala vattenområdet som berörs uppgår till 21 000 m2 (2,1 ha). Infartsleden till befintlig hamn har dock muddrats tidigare och kan sägas utgöra ett delvis redan påverkat område om cirka 2 300 m2.
Planerad utbyggnad av hamn sker i ett område utpekat som riksintresse för
yrkesfisket (Junibosand Brämösundet). Tidigare fanns även ett generellt riksintresse för yrkesfisket kopplat till grundområden ner till 6 meters djup, med undantag från redan hårt exploaterade områden och områden med låg biologisk produktion.
Länsstyrelsen anser att merparten av ytan som blir ianspråktagen är att betrakta som ett grundområde och utgör ett lek- och uppväxtområde för kommersiellt viktiga arter. I en rapport från Fiskeriverket framkommer att det ekonomiska värdet är 20 gånger högre per areaenhet inom utpekade riksintresseområden än i övriga
vattenområden och att området, Junibosand Brämösundet, har det enskilt högsta värdet av utpekade områden i Västernorrlands län (Fiskeriverket, 2006).
Sökanden föreslår att åtagandet om att ta fram kompensationsåtgärder ska formuleras som en uppskjuten fråga och att förslag till åtgärder och slutgiltiga villkor ska lämnas till mark- och miljödomstolen senast 36 månader efter det att
tillståndet tagits i anspråk. Länsstyrelsen anser att sökanden innan eventuellt tillstånd kan ges ska presentera ett förslag på lämplig kompensationsåtgärd som uppfyller vissa kriterier. Åtgärden måste vara genomförbar både rent tekniskt och praktiskt och sökanden behöver ha rådighet över vattenområdet där åtgärden planeras att utföras. Åtgärden behöver även resultera i en god naturvårdsnytta och kompensera den specifika skada som uppkommer av planerat projekt. Om sökanden ej kan hitta lämpliga kompensationsåtgärder i den omfattning som krävs för att er-sätta den skada som uppstår ser länsstyrelsen även möjligheten att kompensationen delvis kan utgöras av en fiskeavgift. Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att prövningsmyndigheten ska fastställa ramarna som tydliggör omfattningen och inriktningen av kompensationen.
Lokalisering
Länsstyrelsen kan se vissa fördelar med den valda lokaliseringen av planerad hamn (alternativ 1b i MKB:n). Bland annat att antalet båtplatser kan maximeras och att hamnen blir något mindre till ytan jämfört med alternativ 1a, där inte hela stranden behöver fyllas ut. För alternativ 1a i lokaliseringsutredningen framgår dock att stranden lämnas orörd i möjligaste mån och att en passage lämnas för att möjliggöra genomströmning av vatten. Det länsstyrelsen har efterfrågat är en tydligare
motivering/beskrivning varför alternativ 1a, där genomströmning av vatten skulle möjliggöras har valts bort och vilken påverkan på vattenomsättningen denna lösning skulle medföra.
Skyddsåtgärder
Länsstyrelsen anser inte att sökanden har presenterat några konkreta förslag till skyddsåtgärder som begränsar projektets påverkan på den akvatiska miljön.
Sökanden invänder till exempel mot att grumlande arbeten endast ska utföras november-mars samt att siltgardin även ska användas vid muddringen utanför den befintliga hamnbassängen. Detta är åtgärder som skulle medföra att grumlande arbeten antingen styrs till en period med lägre biologisk aktivitet alternativt att siltskärmar minimerar spridningen av grumlande partiklar och påverkan på den akvatiska miljön. Att grumlande arbeten i vattenområdet inte får utföras under den
mest produktiva perioden anser länsstyrelsen är att betrakta som praxis, väl motiverat för att minimera påverkan på den akvatiska miljön.
Av ansökningshandlingarna framgår att sökanden som villkor föreslår att arbeten i vatten ska utföras på sådant sätt att störande sedimentspridning begränsas i
möjligast mån. För att bedöma om sedimentspridning sker ska mätningar genomföras i en referenspunkt i opåverkad vattenmassa samt vid muddrings-området. Upptäckt grumling högre än dubbla referensvärdet ska enligt sökanden leda till utredning och vid behov åtgärd av orsakerna. Länsstyrelsen hittar inga uppgifter beträffande vilket avstånd referenspunkten ska placeras ifrån
muddringsområdet och där dubbla referensvärdet ska tillåtas. Detta medför att det är svårt att bedöma effekterna av den sedimentspridning som bedöms uppkomma.
Miljökontoret, Sundsvalls kommun Lokalisering och alternativ
Av de fyra lokaliseringsalternativen (1a, 1b, 2 och 3) bedömer miljökontoret att alternativ 3 är den bästa lösningen både för sin funktion och ur naturvårdssynpunkt.
Alternativ 3 medför en viss påverkan i vattenmiljön och på grundbottnarna för att tillgodose djupet inne i hamnen och för ut och inpassage med båt. Stranden och grundbottnen närmast strandlinjen kan däremot lämnas orörd. Utgångspunkten bör vara att komma så långt från stranden och de grunda partierna som möjligt. Den mindre vågbrytaren närmast strandlinjen bör däremot tas bort då den inte fyller någon funktion när den befintliga piren förlängs mot stranden i en båge dvs.
båtplatserna är placerade innanför bågen.
Lokaliseringsalternativ 2 är det bästa ur naturvårdssynpunkt då miljökontoret anser att påverkan på berg och häll under vatten gör mindre skada än att muddra och gräva ur det grundområde som finns söder om befintlig småbåtshamn. Alternativ 2 skulle också innebära att inga muddermassor behöver läggas på land. Bidragande är även att hamnstrukturen hålls samlad till redan påverkat område.
Miljökontoret bedömer att alternativ 1a är bättre än 1b då den naturliga stranden inte påverkas mer än platsen där gångbron anläggs, tillåter en naturlig vattengenom-strömning och cirkulation i hamnen, grundområdet och bottnen inne i hamnen påverkas i mindre omfattning av muddring genom att flytbryggor anläggs mellan nyanlagd pir och befintlig hamn.
Alternativ 1b bedömer miljökontoret vara minst lämplig. Enligt detta alternativ kommer hela det orörda grund- och vattenområdet söder om befintlig småbåtshamn att helt tas i anspråk. Ett grundområde som utgör lek- och uppväxtområde för fisk.
Även den naturliga stranden kommer att fyllas igen med muddermassor. En naturlig vattengenomströmning i hamnen kommer inte heller att tillåtas när den nya
vågbrytaren är anlagd från strandlinjen ut mot havet. Oavsett lokalisering och alternativ anser miljökontoret att pirar som anläggs ska ha viss
vattengenom-strömning för att förebygga stillastående vatten inne i hamnen och för att tillgodose en cirkulation i densamma.
Miljökontoret anser att hamnar alltid ska anordnas där djupet är tillräckligt från början så att muddring kan undvikas. Särskilt med tanke på att Västernorrland tillhör ett landhöjningsområde med ca 1 cm per år. Det är också ett ställnings-tagande i Sundsvalls kommuns kustplan. Miljökontoret har också framfört detta tidigare i ärendet. Miljökontoret vill poängtera att det är viktigt att uppmärksamma att alla åtgärder som innebär en förändring av bottenmiljön ger någon form av påverkan på livsmiljön för arter kopplade till den miljön. Grunda flikiga
havsstrandmiljöer och vattenområden är särskilt viktiga reproduktionslokaler och uppväxtmiljöer för fisk.
Muddermassor
Syftet med återvinningen
Miljökontoret bedömer att syftet av utfyllnaden av kaj- och hamnplan samt strand-område med muddermassor behöver utvecklas. Det framgår inte av
miljö-konsekvensbeskrivningen varför kajen- och hamnplanen behöver fyllas ut samt varför muddermassorna är bästa material för detta. Enligt Naturvårdsverkets
handbok avseende återvinning i anläggningsändamål (Naturvårdsverket 2010:1) måste det finnas ett syfte med anläggningen för att återvinning ska vara motiverad.
Att fylla ut ett område utan något tydligt syfte betraktas inte som återvinning utan tolkas istället som ett bortskaffande av avfall.
Inre hamnen
Miljökontoret bedömer att kompletterande provtagningar krävs av sedimenten för att det ska gå att bedöma riskerna vid eventuell återvinning. Provtagningsmetodiken behöver utvecklas för att det ska gå att bedöma representativiteten för de hittills analyserade proven. Exempelvis behöver motivering till provernas placering och antal, beskrivning av lagerföljden sedimenten och motivering till urval av prov utvecklas. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs att massorna ska tas upp och omdisponeras till kaj- och hamnplan utan mellanlagring. Miljökontoret ställer sig frågande till när och var avvattningen av muddermassorna kommer ske, detta behöver förtydligas.
Yttre hamnen och piren
Inga provtagningar har gjorts av de massor som finns i det yttre hamnområdet eftersom kornstorleken var för grov för att provta, det ska dock tas fram ett kontrollprogram för att säkerställa att massorna understiger MRR. MRR, KM och MKM är inte framtagna för sediment och återvinning av muddermassor inom vattenområden, varför en riskbedömning behöver tas fram för att utreda vilket riktvärde/gränsvärde som borde gälla avseende återvinningen av muddermassorna.
Enligt ansökan ska nuvarande pir rivas och massorna från denna ska återvinnas, dessa massor behöver i så fall också provtas. Miljökontoret gör bedömningen att följande kompletteringar krävs för att bedömning om provtagningen och
avfallshanteringen ska kunna göras:
Syftet med återvinningen av muddermassor behöver utvecklas och riskerna som återvinningen kan innebära för hälsa och miljön behöver bedömas.
Hanteringen av muddermassorna, eventuell avvattning, mellanlagring etc.
behöver utvecklas.
Kompletterande provtagning i den inre hamnen, oavsett om återvinningens syfte kan motiveras eller om massorna behöver köras till mottagnings-anläggning.
Metoden för utförd provtagning behöver utvecklas avseende:
Urvalet av provpunkter.
Antalet prov.
Analysparametrar.
Lagerföljd i sedimenten och urvalet av prov utifrån det.
Utveckling avseende provtagning av sedimenten i yttre hamnen.
Provtagning av massor i nuvarande pir.
Riskbedömning avseende analysresultaten.
Skyddsåtgärder
Sökanden anger att muddring ska utföras under isfri säsong april till och med november 2020. Enligt kommunens ställningstagande i kustplanen ska
muddringsverksamhet noga prövas och styras till perioden november till och med mars. Detta för att muddring ska utföras under en period med lägst biologisk aktivitet.
Tillfartsväg
Miljökontoret ser positivt på att befintlig tillfartsväg kan nyttjas för att minimera påverkan på oexploaterad naturmiljö och på befintlig bostadsmiljö.
Kompensationsåtgärder
Ekologisk kompensation ska användas för att gottgöra för de skador som uppstår på allmänna intressen, så som arter, naturtyper, ekosystemfunktioner eller upplevelse-värden, vid exploatering där skada inte går att undvika. Ekologisk kompensation kan ske genom att tillföra nya naturvärden eller skydda befintliga värden som annars skulle riskera att gå förlorade.
Söder om småbåtshamnen vid Lörudden, cirka 200 m ifrån finns ett förstadium till flada (dvs viken har fortfarande kontakt med havet) på fastigheten Sundsskogen 1:1, som ägs av SCA. Vattenområdet innanför viken är ca 5 000 m² (0,5 ha). Enligt ortofoto ligger det två båthus och en brygga innanför tröskeln till viken. Tröskeln är inte påverkad av muddring. Genom den pågående landhöjningen kommer viken så småningom bli avsnörd från havet. Mellan viken och småbåtshamnen finns
ytterligare en brygga.
Miljökontoret ser att en möjlig kompensationsåtgärd skulle kunna vara att trygga området söder om småbåtshamnen från kommande muddringar och påverkan på grundbottnar. Den planerade småbåtshamnen kan tillgodose behovet av båtplatser för de fastighetsägare som finns söder om småbåtshamnen. Genom en sådan åtgärd skulle en total kuststräcka om ca 300 m tryggas för framtiden med liknande grund-områden som avses tas i anspråk enligt ansökan. En sådan åtgärd skulle även ge skydd av vattenområdet/grundområden längs hela kuststräckan ända fram till Rönnhamn. Rönnhamn ligger cirka 2 km söder om Lörudden och angränsar till Salens naturreservat. Salen är Västernorrlands första marina naturreservat.
Sammanfattande synpunkter och ställningstagande
Sammantaget bedömer miljökontoret att alternativ 3 är det mest lämpliga alternativet utifrån den nya hamnens läge, antal båtplatser, naturvårdssynpunkt, förhärskande vindriktning, storleken på det grundområde som behöver muddras och mängden muddermassor som behöver tas omhand samt framtida påverkan. I den bedömningen har en avvägning gjorts mellan hamnens krav för bästa funktion och naturmiljöpåverkan, både på land och i vattenmiljön.
Beskrivning av området
Lörans fiskeläge (Lörudden) ligger mellan Norra Löran och Södra Löran enligt kustplan för Sundsvalls kommun. De båda områdena är klassade i Sundsvalls kustplan som klass 1. Vattenområdet för befintlig småbåtshamn vid Lörudden har inte klassats i Sundsvalls kustplan. Kustplanen har tre indelningar av klasser 1-3, där 1 markerar högsta naturvärde. Klass 1-områden har stora biologiska värden,
exempelvis som reproduktions- och uppväxtområde för fisk, rastplats och
födosökslokal för fågel, biotop för rödlistade djur och växter. Det kan också finnas stora värden på grund av att området består av ett flertal naturtyper som våtmark, strandäng och grunda bottnar.
Inom dessa områden väger riksintressen och allmänna intressen tungt. All mark-användning som kan skada och påverka påtalade värden och intressen ska undvikas.
Söder om den nuvarande småbåtshamnen och fiskeläget ligger naturvårdsobjektet Lörudden. Ett utpekat naturvårdsobjekt utgör ett område med en speciell naturtyp som har stor betydelse för djur- och växtlivet men som inte är formellt skyddad.
Naturvårdsobjektet i sin helhet bedöms ha ett högt naturvärde.
Kuststräckan söder om Löran längs Björkökusten har en mosaik av olika biotoper som våtmarker, gölar, sandstränder, strandängar, klipp- och blockstränder. Många vikar är viktiga för lek och uppväxt av fisk samt fågelliv. På bottnarna växer bland annat kransalger och blåstång. I gölar och hällkar finns de fridlysta arterna större och mindre vattensalamander.
Oscar Ekeblad, Brämön 3:23
Oscar Berglund har sommarstuga på Brämön (Brämön 3:23) och är beroende av båtplats i Löruddens småbåtshamn för att kunna ta sig till och från ön och för att kunna frakta besökare, varor och material till ön. Han har idag båtplats nr 68, näst längst ut på den del av hamnen som betecknas med ”B” i nedersta bilden på sidan 9 i den tekniska beskrivningen. Det bör påpekas att antal och placering av
båt-platserna inte varit samma genom åren; därav den inte helt stringenta numreringen.
Förutom att vissa platser inte arrenderas ut har i några fall platser tillkommit och fått beteckningar av typen ”13 B”. Han har bifogat gällande arrendeavtal för sin båtplats samt bl.a. en komplett karta över båtplatserna som de såg ut för åtta år sedan.
Oscar Berglund vill peka på följande mindre exakta formuleringar i ansökan med dess bilagor.
Hamnens betydelse för Brämöborna framhålls inte nog. Lörudden är den enda möjliga hamnen vid fastlandet för de på Brämön. Det finns cirka 80 sommar-stugor på Brämön och Brämö Kalv, många av dem med flera familjer som ägare. Det finns inte några fasta båtförbindelser till Brämön, utan alla är hänvisade till ”egen köl”. Nuvarande hamn har inte kapacitet för alla och för närvarande står 39 personer i kö för en båtplats.
I den tekniska beskrivningen, sida 9, anges att ”Vid B finns ett par gäst-platser”. Platserna vid B, såväl mot restaurangen som längs piren, är utarrenderade till båtägare. De flesta platserna vid B är utarrenderade till Brämönbor.
Han ställer mig mycket positiv till det presenterade projektet i sin helhet. Det kan ge en bra lösning på deras behov som Brämöbor och det kan också innebära
möjligheter att tillskapa gästplatser för besökande båtar till Lörudden och till restaurangen. Det är säkert rimligt att man, när utbyggnaden är genomförd och de nya båtplatserna är tillskapade, lokaliserar gästplatser i huvudsak till område B.
En del av pir B ska rivas, det kommer att innebära att platserna längs kajen B
kommer att vara oskyddade vid sydlig och sydvästlig sjö. Speciellt, men inte endast, gäller de platserna längst ut, bland annat hans plats (nr 68) som ligger näst längst ut.
Det bör preciseras i villkoren för projektet att arbetet ska planeras på ett sådant sätt att störningar minimeras. Detta kan ske exempelvis genom att de olika momenten planeras i tiden så att båtplatserna i det aktuella området inte utsätts för risk. En lösning vore att anlägga den sydliga, skyddande piren innan rivningen av delar av befintlig pir sker.
Hans båtplats hör till det ”bortfall på ca 6 – 9 båtplatser” som det talas om i avsnitt 4.3.1. i den Tekniska Beskrivningen. Givetvis måste hänsyn till detta faktum tas redan i detta skede av processen. Det bör därför även preciseras i villkor att Sundsvalls kommun i samråd med berörda parter, inklusive fastighetsägarna inom
Lörudden och på Brämön, ska ta initiativ för att säkerställa tryggare rättigheter för båtplatsinnehavarna inom det nya hamnområdet.
KOMPLETTERANDE BEMÖTANDE FRÅN SÖKANDE