Rättelse/komplettering
Dom, 2020-05-18
Rättelse, 2020-05-19
Beslut av: chefsrådmannen Lars-Göran Bennmarker
Domen skall rätteligen vara en deldom.
Dok.Id 339161
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 708
831 28 Östersund Storgatan 6 063-15 06 00 063-15 06 90 måndag – fredag 08:00–16:00 E-post: mmd.ostersund@dom.se
www.ostersundstingsratt.domstol.se
SÖKANDE
Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall
SAKEN
Utbyggnad av befintlig småbåtshamn vid Lörudden, Sundsvalls kommun
Anläggnings-ID: 22023
Avrinningsområde: 42/43 (Mellan Ljungan och Gnarpsån) Koordinater (SWEREF 99 TM): N 6902740, E 638080
_____________
DOMSLUT Tillstånd
Mark- och miljödomstolen lämnar Sundsvalls kommun tillstånd enligt 11 kap.
miljöbalken att inom fastigheterna Sundsvall Sundsskogen 1:1 och 1:2
1. riva ut delar av befintliga pirar,
2. genom muddring avlägsna sediment, morän och block inom ett område om högst 11 600 m2 för anläggande av ny hamn och underhållsmuddring av befintligt hamnområde,
3. genom utrivning och utfyllnad i vattenområdet få uppföra och utföra de anläggningar inklusive vågbrytare och hamnplan som är nödvändiga för småbåtshamnen.
Villkor för tillståndet
1. Om inte annat följer av nedan angivna villkor ska arbeten och verksamhet utföras och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har uppgett eller åtagit sig i målet.
2. Senast två månader innan vattenverksamheten påbörjas ska ett kontrollprogram upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet ska minst
innefatta kontroll av sedimentspridning, föroreningsinnehåll i muddrat sediment samt risk för läckage av miljöfarliga ämnen från utfyllnadsområdet vid kajen.
3. Arbeten i vatten ska utföras på ett sådant sätt att sedimentspridning begränsas i möjligaste mån. Vid muddring inom den befintliga hamnbassängen ska
geotextilskärmar användas.
4. Grumlande arbeten i vatten får inte utföras under perioden 1 april – 31 augusti.
5. För att bedöma om sedimentspridning sker ska mätningar genomföras dels i en referenspunkt i opåverkad vattenmassa dels i punkter utanför muddringsområdet enligt kontrollprogrammet. Vid ett grumlingsbidrag som överstiger två gånger referensvärdet ska åtgärder vidtas så att värdet kan innehållas.
6. Muddermassor som på grund av föroreningsinnehåll eventuellt inte kan nyttig- göras genom omdisponering inom utbyggnadsområdet ska omhändertas av verksamhetsutövare med för ändamålet erforderliga tillstånd.
7. Buller från tillståndsgivna arbeten i vatten ska vid bostäder begränsas i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggplatser.
Särskilt bullrande anläggningsarbeten, som anläggande av vågbrytare samt tyngre transporter, får endast ske dagtid (07-18) under vardagar. Om riktvärden enligt NFS 2004:15 inte kan innehållas för specifika arbeten, ska dessa arbeten kommuniceras och planeras i samråd med tillsynsmyndigheten.
8. Saneringsutrustning för drivmedel och oljor från arbetsmaskiner ska finnas lätt tillgänglig i händelse av spill eller läckage.
9. Åtgärder ska i möjligaste mån vidtas för att sjötrafiken inte ska påverkas under anläggningstiden. För detta ändamål ska erforderlig utmärkning ombesörjas i anslutning till arbetsområdet och information ges till sjötrafiken om anläggnings- arbetet under genomförandet.
Prövotidsförfarande
Sundsvalls kommun ska under en prövotid utreda en fysisk kompensationsåtgärd som kompenserar det bortfall av cirka 2 ha akvatisk livsmiljö i form av ett grunt havsviksområde som verksamheten medför. Utredningen ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten.
Utredningen med förslag till åtgärder och slutliga villkor ska lämnas till mark- och miljödomstolen senast 36 månader efter det att tillståndet tagits i anspråk.
Sundsvalls kommun ska anmäla till mark- och miljödomstolen och tillsyns- myndigheten när tillståndet tagits i anspråk.
Övriga frågor
1. Mark- och miljödomstolen finner att den i ärendet inlämnade miljökonsekvens- beskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken.
2. Arbetena avseende den tillståndsgivna vattenverksamheten ska vara utförda inom fem (5) år från det att denna dom vunnit laga kraft.
3. Anspråk på grund av oförutsedd skada ska framställas senast inom fem (5) år efter arbetstidens utgång.
4. Mark- och miljödomstolen fastställer prövningsavgiften till 35 000 kr. Avgiften är betald.
5. Mark- och miljödomstolen förpliktar Sundsvalls kommun att betala ersättning för rättegångskostnader till Länsstyrelsen Västernorrland med 33 600 kr.
6. Tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.
_____________
ANSÖKAN Yrkanden
Sundsvalls kommun ansöker om tillstånd enligt miljöbalken att, i enlighet med vad som närmare beskrivs i ansökan, inom fastigheterna Sundsskogen 1:1 och 1:2 i Sundsvalls kommun,
a. riva ut delar av befintliga pirar,
b. genom muddring, avlägsna sediment, morän och block inom ett område om högst 11 600 m2 för anläggande av ny hamn och underhållsmuddring av befintligt hamnområde,
c. genom utrivning och utfyllnad i vattenområdet få uppföra och utföra de anläggningar inklusive vågbrytare och hamnplan som är nödvändiga för småbåtshamnen,
allt enligt vad som markerats på kartbilden i bilaga A och redogjorts för i avsnitt 4 i den till ansökan bifogade tekniska beskrivningen.
Sökanden yrkar vidare
a. att arbetstiden för den ansökta vattenverksamheten bestäms till fem år från det att tillståndsdomen har vunnit laga kraft,
b. att tiden för anmälan av anspråk på oförutsedd skada till följd av vattenverksamheten bestäms till fem år räknat från arbetstidens utgång,
c. att mark- och miljödomstolen förordnar att blivande tillstånd får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft (verkställighetsförordnande),
d. att villkor för verksamheten föreskrivs i enlighet med de förslag som redovisas nedan,
e. att mark- och miljödomstolen godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n), samt
f. att domstolen fastställer prövningsavgiften enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn till 35 000 kr.
Förslag till villkor
Sökanden föreslår att det blivande tillståndet förenas med följande slutliga villkor.
Allmänt
1. Om inte annat följer av nedan angivna villkor ska arbeten och verksamhet utföras och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i målet.
Vattenverksamhet
2. Arbeten i vatten ska utföras på ett sådant sätt att störande sedimentspridning begränsas i möjligaste mån. För att bedöma om sedimentspridning sker ska mätningar genomföras i en referenspunkt i opåverkad vattenmassa samt vid muddringsområdet enligt ett kontrollprogram. Vid ett grumlingsbidrag som överstiger tre gånger referensvärdet ska åtgärder vidtas så att värdet kan innehållas.
3. Muddermassor som på grund av föroreningsinnehåll eventuellt inte kan nyttiggöras genom omdisponering inom utbyggnadsområdet ska omhändertas av verksamhetsutövare med för ändamålet erforderliga tillstånd.
4. Buller från tillståndsgivna arbeten i vatten ska vid bostäder begränsas i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från bygg- platser. Särskilt bullrande anläggningsarbeten, som anläggande av vågbrytare samt tyngre transporter, får endast ske dagtid (07-18) under vardagar. Om riktvärden enligt NFS 2004:15 inte kan innehållas för specifika arbeten, ska dessa arbeten kommuniceras och planeras i samråd med tillsynsmyndigheten.
5. Saneringsutrustning för drivmedel och oljor från arbetsmaskiner ska finnas lätt tillgänglig i händelse av spill eller läckage.
6. Åtgärder ska i möjligaste mån vidtas för att sjötrafiken inte ska påverkas under anläggningstiden. För detta ändamål ska erforderlig utmärkning ombesörjas i anslutning till arbetsområdet och information ges till sjötrafiken om
anläggningsarbetet under genomförandet.
7. Senast två månader innan vattenverksamheten påbörjas ska ett kontrollprogram upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet ska minst innefatta kontroll av störande sedimentspridning och av föroreningsinnehåll i muddrat sediment.
Bakgrund
Lörudden är ett fiskeläge vid Brämösundet med anor från 1500-talet där det idag bedrivs ett yrkesmässigt kustnära fiske. Sommartid är Lörudden ett populärt
utflyktsmål och har stor betydelse för friluftslivet i Sundsvallsområdet. Förutom rekreation för de bofasta och boende i fritidshusen bjuder Lörudden bland annat på båtliv, restaurang, friluftsliv, vandring, kajakpaddling, långfärdsskridskor, bad och fågelskådning för besökande. Löruddens hamn har 67 båtplatser, vilket idag är allt för lite i förhållande till efterfrågan av båtplatser. Där saknas gästplatser för både kustseglare och andra som med båt vill ta sig till Löran samt de boende/ fritids- husägare som sedan många år står i lång kö för en båtplats.
Sundsvalls kommun avser med denna tillståndsansökan åtgärda bristen på båtplatser och därigenom öka åtkomligheten till det attraktiva området för det båtburna rörliga friluftslivet.
Tidigare prövning
Regeringen beslöt under år 1923 att en statens fiskehamn skulle anläggas vid Lörudden i Bremösundet. I ett utslag av Norrbygdens vattendomstol i Umeå den 3 september 1935 fastställdes den då uppförda hamnanläggningen som allmän hamn. Näringslivsbolaget i Sundsvall AB lämnade den 27 september 2016 in en anmälan om vattenverksamhet avseende utvidgning av befintlig kaj och kajområde vid Lörudden på fastigheten Sundsskogen 1:2 i Sundsvalls kommun. Länsstyrelsen bedömde då att Näringslivsbolaget i Sundsvall AB behöver söka tillstånd för åtgärderna eftersom den totala berörda bottenytan är större än 3000 m2. Anmälan drogs med anledning av detta tillbaka av Näringslivsbolaget.
Utveckling av ansökan Orientering
Ansökan
Denna ansökan avser tillstånd enligt miljöbalken till utbyggnad av befintlig små- båtshamn vid Lörudden. Syftet är att åstadkomma minst nya 50 båtplatser i en småbåtshamn med ett djup på minst 3 meter.
Ansökan omfattar vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken i form av muddring och grävning i vattenområde samt i form av utfyllnad i vattenområde.
Sundsvalls kommun åberopar i denna ansökan generellt vad som anges i de av Structor Norr AB:s upprättade tekniska beskrivning, bilaga B, och miljö-
konsekvensbeskrivningen (MKB), bilaga C, jämte underbilagor. Bilaga B och C utgör, tillsammans med övriga bilagor, en integrerad del av ansökan. Om någon uppgift i bilagorna avviker från vad som anges i denna ansökningshandling ska uppgifterna i ansökningshandlingen ha företräde.
Denna ansökningshandling innehåller de uppgifter som krävs enligt 22 kap. 1 § första stycket 8 miljöbalken.
Omgivningsförhållanden
Lörudden ligger i Sundsvalls kommun på halvön Björkön, 25 km sydöst om Sundsvall. Den befintliga hamnen ligger i anslutning till Löruddens fiskeläge.
Bebyggelsen vid Lörudden består av bland annat gistvallar, stenlagda labyrinter och gamla fiskarstugor som idag används som fritidshus. Vid Lörudden finns också ett kapell som ursprungligen uppfördes i början av 1600-talet. Den äldsta bebyggelsen i hamnen idag är den som finns på den västra landsidan. Där är de äldsta husen byggda på 1720-talet. Omgivande vatten kring Lörudden utgörs av Brämösundet, som är en del av Sundsvallsbukten. Sundsvallsbukten ansluter till Bottenhavet.
Planeringsförutsättningar
De planerade arbetena kommer huvudsakligen att bedrivas inom fastigheten Sundsskogen 1:2 och till en mindre del inom den angränsande fastigheten
Sundsskogen 1:1. För området finns en översiktsplan med områdesbestämmelser som antogs av Sundsvalls kommun år 1996. I översiktsplanen anges området för befintlig hamn och den planerade utbyggnaden som område för fiskeläge med bostäder. Området är inte detaljplanerat.
Det berörda området för småbåtshamnen ligger i ett område som utpekats som riksintresseområde för friluftsliv (FY 01 Brämön-Lörudden). Området ingår vidare i ett vattenområde av riksintresse för yrkesfisket (Junibosand- Brämösundet).
Det finns inget Natura 2000-område, naturreservat eller annat skyddsområde i sådan närhet till hamnområdet att de kan påverkas av den ansökta verksamheten, se vidare avdelning 6.14 i MKB:n.
I beskrivningen till riksintresseområdet för friluftsliv framgår att skötsel av anläggningarna, inte minst hamnanläggningarna, är en förutsättning för ett rikt friluftsliv. Vidare framgår att riksintresset inte ska försvåra för anläggningar m.m.
som har till syfte att utveckla friluftslivet. Sådana anläggningar ska vägas mot skyddsintressen i de fall känsliga naturområden berörs.
Länsstyrelsen har utpekat strandområdet vid den planerade utbyggda småbåts- hamnen som område med högt naturvärde. Inför ansökan genomfördes en naturvärdesinventering av det berörda området (bilaga 5 till MKB:n). Den bedömning som gjordes i inventeringen var att området har ett visst biotopvärde men endast ett obetydligt artvärde, se vidare kap. 6.4 och 10.8 i MKB:n.
Sammantaget är den planerade utbyggnaden av småbåtshamnen förenlig med rådande planeringsförutsättningar.
Höjdsystem
Höjdangivelser i denna ansökan jämte bilagor hänför sig till rikets höjdsystem RH2000 och koordinaterna till SWEREF 99 17 15. Den närmsta stompunkten är höjdpunkten 177*1*0902 Lörudden, med nivån +4:558 meter. Fixpunktens placering framgår av avdelning 2.1 i den tekniska beskrivningen.
Rådighet
Muddring, utrivning och utfyllnad kommer att utföras inom fastigheterna
Sundsskogen 1:2 och 1:1. Den förstnämnda fastigheten ägs av Sundsvalls kommun och den senare av SCA AB. SCA har medgett att Sundsvalls kommun får utföra planerade arbeten och anläggningar inom sin fastighet, se rådighetsmedgivande i bilaga D. Kommunen har därför rådighet över berört vattenområde.
Verksamhetsbeskrivning Allmänt
Vid Lörudden finns som omnämnts ett stort behov av fler båtplatser i befintlig hamn. Med anledning av detta planeras en utökning av befintlig hamn. Utökningen av hamnen kommer att innefatta stenpirar som innesluter en hamnbassäng som därigenom ger skydd mot vågor och is. I hamnbassängen ska det sedan vara möjligt att installera flytbryggor för angöring av fritidsbåtar. En tillfartsväg och en vänd- plats anläggs i direkt anslutning till det nya hamnområdet. I denna ansöknings- handling redovisas planerade åtgärder och verksamheter översiktligt. En mer detaljerad redovisning av anläggningsskedet finns i den tekniska beskrivningen och MKB:n.
Muddring av nytt hamnområde
En förutsättning för den nya småbåtshamnen är att ett fritt vattendjup om cirka 3 m finns inom hamnbassängen. För att åstadkomma detta behöver muddring ske inom en yta om 8 600 m2. Upp till cirka 14 500 m3 bottenmaterial i teoretisk fast volym behöver muddras.
Resultaten av de utförda undersökningarna visar att muddermassorna kan förväntas främst bestå av grus, sten och block, vilket är användbara kvaliteter för
byggnationen av stenpirens kärna. Muddermassorna bedöms därför huvudsakligen kunna återanvändas inom projektet.
Muddringen kommer att ske med grävmaskin från land och vid behov från flytande ponton. Muddringen från land sker från temporärt uppbyggd väg, som sedan ingår i det utfyllda området för hamnplan och vågbrytare.
Den genomförda jord- och bergsonderingen samt den okulära bottenundersökningen visar att djupet till berg överstiger 3 meter och att inga lösa sediment som lera eller gyttja noterades. Något behov av sprängning förväntas därför inte, men kan inte helt uteslutas.
Muddring av befintlig hamn
Den befintliga hamnen behöver underhållsmuddras för att bibehålla erforderligt djup. En area om 3 000 m2 behöver muddras och en volym om cirka 2 100 m3 muddermassor kommer att behöva avlägsnas. Dessa sediment är relativt finkorniga, men med låg andel av den mest finkorniga fraktionen. Arbetet kommer därför att utföras genom grävmuddring, även här med grävmaskin från land och vid behov från flytande ponton. Föroreningsinnehåll (till största del mindre än ringa risk) och fraktionsfördelning möjliggör att massorna kan användas som utfyllnadsmaterial i de delar av stranden som ska fyllas ut för hamnanläggningarna. Massorna från detta område kommer dock att läggas över högsta medelvatten för att förhindra
partikelspridning via erosion.
Utrivning av delar av befintliga pirar
Vattenutbytet i den befintliga hamnen är idag dåligt, vilket leder till upplevda problem av dålig lukt och tillväxt av alger. För att förbättra vattenutbytet och skapa en stor sammanhållen vattenvolym med endast en bassäng mot havet kommer de yttersta delarna de befintliga pirarna att rivas, som det mer ingående beskrivs i avdelning 4.3.1 i den tekniska beskrivningen. Pirarna består av sten övertäckta av senare pågjutningar av betong. Det utrivna materialet sorteras och återutnyttjas i uppförandet av de nya hamnanläggningarna.
Utfyllnad i vattnet
En ny kaj anläggs längst befintlig strand på norra sidan av den nya hamnbassängen, se bilaga A och teknisk beskrivning, på en nivå strax över det högsta högvatten- ståndet. En mindre ny kaj anläggs även som en förlängning av de befintliga gästbåtplatserna på den södra sida av den befintliga hamnen.
För att avgränsa den nya hamnen söderut anläggs en ny vågbrytare från stranden i riktning mot den befintliga vågbrytaren. Vågbrytaren utförs som en släntvågbrytare lik den befintliga vågbrytaren. En energidämpande inloppsbassäng skapas genom två tvärgående vågbrytare, en från den nyss beskrivna nya vågbrytaren och en från
den befintliga vågbrytaren. Det största bottendjupet inom utfyllnadsområdet är - 3,5 meter.
Utöver uppkomna muddermassor som omdisponeras till utfyllnad av kaj, vågbrytare och hamnplan kommer större stenblock i enhetlig fraktion att behöva tillföras för påbyggnad av anläggningens yttre sidor som mottar den största vågenergin. Denna dimension på block antas inte kunna hittas i området, varför 2000 m3 externt material i form av större block beräknas tillföras för byggnation av pirarna. Den totala yta som fylls för att tillskapa hamnanläggningen är 8 200 m2.
Kompletterande yt- och detaljarbeten utförs därutöver, så som ny tillfartsväg och vändplats, vertikala partier av kajer, kajpromenad samt landgångar.
Inverkan på enskilda fastigheter
Verksamheten i anläggningsskedet bedöms påverka följande fastigheter, se även fastighetsöversikt i bilaga A.
Fastighet Fastighetsägare
Sundsskogen 1:2 Sundsvalls kommun, 851 85, Sundsvall
Sundsskogen 1:1 Svenska Cellulosa Aktiebolaget Sca, 851 88 Sundsvall
Fastighetsägare och rättighetshavare till Sundsskogen 1:1 bör betraktas som sakägare vid prövningen enligt 11 kap miljöbalken.
Ersättning till sakägare
Att kommunen har den vattenrättsliga rådighet som krävs enligt 2 kap 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet har tidigare
beskrivits. Kommunen bedömer att verksamheten inte medför någon beaktansvärd påverkan på motstående intressen, som skulle ge rätt till skade- eller intrångs- ersättning enligt 31 kap. miljöbalken. Skulle verksamheten ändå visa sig medföra skador på någon fastighet, eller för någon rättighetshavare, bör frågan om ersättning hanteras enligt reglerna om oförutsedd skada.
Miljöpåverkan och försiktighetsmått Påverkan på vattenmiljön
Miljöpåverkan vid mudderverksamhet och vattenbyggnation är främst risken för påverkan genom den omrörning som ingreppet resulterar i. Omrörning innebär förändrade fysiska/kemiska förhållanden vilket kan leda till en resuspension av sedimentpartiklar till vattenpelaren ovanför. Detta kan leda till spridning av föroreningar som varit bundna i sedimentet, spridning av organiskt material och näringsämnen från sedimentet, effekter av grumling och därmed reducerat ljusinsläpp samt effekter av förändrad bottenstruktur.
Med anledning av att det är främst massor av grövre fraktioner som kommer att hanteras bedöms riskerna för påverkan från spridning av sedimentpartiklar som relativt liten. Finare sediment saknas i huvudsak i det nya hamnområdet och sedimenten i det befintliga hamnområdet har lågt föroreningsinnehåll med nivåer till största del till mindre än ringa risk.
För att begränsa risken för störande sedimentspridning kan vid behov grumlings- skydd i form av geotextilskärmar, så kallade siltgardiner, installeras. Detta gäller då den befintliga hamnbassängen där finare sediment kommer att muddras. Silt-
gardiner är flexibla barriärer mellan arbetsområde och övrigt vattenområde för att hindra partikelspridning. Gardinerna förankras i flytkroppar vid ytan och med kättingar vid botten. För att bedöma om behov av att installera siltgardiner
föreligger, kommer mätningar att genomföras vid en opåverkad referenspunkt och vid verksamhetsområdet. Om grumlingen, mätt som turbiditet, vid verksamhets- området överstiger tre gånger referensvärdet så ska orsaken utredas och åtgärder vidtas så att värdet kan innehållas. Muddringsområdet kan då exempelvis via siltgardiner avgränsas mot omgivande vatten om risk för fortsatt sedimentspridning föreligger. Eventuella installerade siltgardiners funktion kommer att kontrolleras dagligen under pågående arbete.
Påverkan på mark- och grundvatten
Ingen påverkan på grundvattnet kan förväntas i samband med vattenverksamheten.
Luft
Damning vid hanteringen av muddermassor och transporter på vägarna kan uppstå.
Risken för damning bedöms dock som liten, eftersom det är blöta massor som hanteras. För att förhindra eventuell damning kommer vid behov skyddsåtgärder i form av bevattning av vägar och utläggningsytor att genomföras.
Transporterna av främst stenmaterial till verksamheten leder till utsläpp till luft, men transportarbetet begränsas till mycket betydande grad av att muddrings- massorna nyttiggörs i anläggningsarbetet.
Buller och vibrationer
Buller från verksamheten genereras av arbetsmaskiner och transportfordon,
anläggande av pir, samt muddring av botten. Bullret kan upplevas som störande av närboende. Buller från verksamheten kommer givet sin härkomst att begränsas i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15). Som försiktighetsåtgärd kommer muddring, anläggande av pir samt all tyngre transport inom området att begränsas till dagtid (07-18) under vardagar och närboende kommer därutöver att informeras om när bullrande aktiviteter kommer att utföras. Om något moment kommer att innebära att riktvärdena i det allmänna rådet riskerar att överskridas, så kommer dessa arbeten att kommuniceras och planeras i samråd med tillsynsmyndigheten.
Buller kan även fortplantas under vattenytan vilket avger ett undervattensljud som kan påverka framförallt fisk. Ljudet är tillfälligt under anläggningstiden och bedöms inte ge några skadliga effekter.
Kemikalier och avfall
De kemikalier som hanteras inom projektet är främst drivmedel och oljor till arbets- maskiner. Hanteringen av kemikalier bedöms inte medföra några nämnvärda negativa konsekvenser för omgivningen.
Endast allmänt avfall från bygg- och anläggningsarbeten förväntas uppstå. Avfall kommer att förvaras och omhändertas enligt föreskrifter härom.
Naturvärden
Som har angetts ovan sker ingen direkt påverkan på något skyddat område till följd av de planerade åtgärderna. En utfyllnad för kaj och vågbrytare kommer att ske i ett område som länsstyrelsen bedömt har högt naturvärde. Resultatet av en genomförd naturvärdesvärdering av det berörda området visar på ett visst biotopvärde, men endast ett obetydligt artvärde. Den starkt hotade kärlväxten stranddraba har tidigare påträffats i direkt närhet till detta område, vilket kan ha haft betydelse för
länsstyrelsens bedömning av naturvärdet. Stranddraba påträffades inte i natur- värdesinventeringen eller i den nyligen genomförda uppföljande inventeringen med inriktning på växtens förekomst.
Kulturmiljö, rekreation och friluftsliv
Någon påverkan på kända forn- eller kulturlämningar kommer inte att ske. Indirekt kan fiskeläget som helhet påverkas i och med att hamnverksamheten blir mer stor- skalig. Utformningen av den nya hamnanläggningen har därför utförts med
försiktighet för att integrera utbyggnaden med den befintligas hamnen och på så sätt tillfredsställa både kulturmiljöns behov och det behov av ökad tillgänglighet som riksintresset för friluftsliv medför.
Tillåtlighet
Tillåtligheten enligt 2 kap. miljöbalken har adresserats i avsnitt 11.1 i MKB:n.
Sammanfattningsvis kan inget hinder mot tillåtlighet för verksamheten ses. De planerade arbetena kommer inte att medföra att någon miljökvalitetsnorm överskrids, se avsnitt 10.13 i MKB:n.
Kontroll
Kommunen kommer att kontrollera verksamheten enligt tillämpliga bestämmelser om egenkontroll och kommer att ge in ett förslag till kontrollprogram till
tillsynsmyndigheten.
Samråd
Denna ansökan har föregåtts av ett samrådsförfarande enligt 6 kap. miljöbalken. En samrådsredogörelse finns i avsnitt 12 i MKB:n och dess underbilaga 2. Vad som har framkommit vid samråden har beaktats vid utformningen av projektet, upprättandet av MKB:n och denna ansökan.
Tidplan m.m.
Åtgärderna i vatten planeras att utföras under isfri säsong (april-november) 2020, då under förutsättning av att tillstånd erhålls senast mars 2020.
Utbyggnaden av småbåtshamnen finansieras via EU-medel, i vars förutsättning ingår att medlen ska vara förbrukade före den sista december år 2020. De medel som tilldelats är därför tidsbegränsade och förseningar därmed kan innebära att finansieringen uteblir. Det är därför angeläget att verksamheten kan komma igång så snart som möjligt. Skäl för verkställighetsförordnande föreligger således.
Det föreligger erfarenhetsmässigt alltid risk för att projekt försenas i förhållande till den tilltänkta tidplanen. Oaktat den tidplan som de tilldelade EU-medlen kräver, begär kommunen därför en arbetstid om fem år för vattenverksamheten för att i sådant fall kunna återansöka om eventuell finansiering.
Tid för anmälan av oförutsedd skada på grund av de ansökta vattenverksamheterna bör bestämmas till fem år räknat från arbetstidens utgång.
Underlag för beräkning av ansökningsavgift för vattenverksamheten
Kostnaderna för de delar av projektet som avser vattenverksamhet uppskattas till mellan 5 och 7 miljoner kronor. Avgiften för prövning av vattenverksamheten bör därför sättas till 35 000 kronor enligt 3 kap. 4 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Någon tilläggsavgift ska inte utgå.
INKOMNA YTTRANDEN
Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning (SGU) har samtliga avstått från att yttra sig i målet. De som har yttrat sig i målet har sammanfattningsvis anfört följande.
Statens geotekniska institut (SGI) menar att det är stor risk att muddermassorna inte är homogena och välkomnar därför att kontrollprogram ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten för muddermassorna och det grumlingsalstrande arbetet.
Sjöfartsverket har anfört följande synpunkter. Arbetsområdet bör märkas ut i syfte att förhindra påsegling och rekommenderar att bryggor och pirar förses med
reflexer och eller belysning för att göras synliga för båttrafiken.
Vid planering av belysningspunkter ska hänsyn tas så att dessa inte bländar
sjöfarande eller påverkar funktionen på de ljuspunkter som är avsedda för sjöfartens säkra navigation. Detta gäller även arbetsbelysning under anläggningsfasen.
Utmärkning av området för sjöfarten ska ske i enlighet med Transportstyrelsens anvisningar. Tillstånd till utmärkning beslutas av Transportstyrelsen efter särskild ansökan.
Information om anläggningsarbetet ska gå ut till allmänheten och berörda på lämpligt sätt och i god tid via bl.a. lokalradio och press. Särskild information bör ges till båtägare som berörs av arbetet.
Senast tre (3) veckor före anläggningsarbeten som kan påverka sjöfaranden påbörjas, ska detta meddelas till ufs@sjofartsverket.se (Ufs-redaktionen) för information till sjöfarten via ordinarie informationsvägar. Informationen ska innehålla uppgifter över område, omfattning och tidplan samt eventuella andra uppgifter av betydelse för sjötrafiken.
Efter genomfört arbete ska alla förändringar i bottentopografi vad gäller muddringsområde sjömätas enligt sjömätningsstandard FSIS-44. Även andra förändringar av information som anges i sjökort såsom kajer, pirar, bryggor och strandlinje ska geodetiskt bestämmas i SweRef 99 TM och rapporteras in via ufs@sjofartsverket.se (Ufs-redaktionen).
Transportstyrelsen har inget att invända mot ansökan men vill informera om att anläggningsarbeten bör utföras så att påverkan för sjöfarten minimeras, till
exempel under lågsäsong för fritidstrafik,
att bryggor och vågbrytare bör mäts in enligt FSIS-44 och resultatet delges Sjöfartsverket (Ufs-redaktionen) för uppdatering av sjökort,
att bryggor och vågbrytare bör förses med belysning och reflexer för att undvika påsegling nattetid. Utformning av belysning ska ske så att denna inte bländar sjöfarten vid mörker.
Svenska Cellulosa AB SCA tillstyrker kommunens ansökan och anser att målet kan avgöras på handlingarna.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län delar inte sökandens bedömning att den största miljöpåverkan från ansökt verksamhet utgörs av den grumling som kommer uppstå vid mudderverksamhet och vattenbyggnation. Ett utpekat naturvårdsobjekt som har högt naturvärde, Lörudden, kommer att påverkas och delvis förstöras av de planerade åtgärderna. Länsstyrelsen anser även att sökanden inte motiverat varför vald utformning, där stranden och viken måste fyllas ut (alternativ 1b i MKB:n) är det lämpligaste alternativet. Ur miljösynpunkt anser länsstyrelsen att föreslagen utformning inte är det bästa alternativet då det innebär att hela stranden fylls ut.
Strandinventeringar som genomförts 2002-2004 har gett området högt naturvärde (NV3). Här finns en mycket artrik kärlväxtflora med hela 93 arter. Här växer flera speciella arter, så som exempelvis ormtunga, havtorn, strandaster och den rödlistade arten stranddraba. Det aktuella området (Junibosand Brämösundet) är även utpekat
enligt 3 kap 5 § miljöbalken som ett vattenområde av riksintresse för yrkesfisket och utgör ett fångstområde för bland annat sik, lax och strömming.
Om ansökt verksamhet genomförs kommer en betydande del av grundområdet och stranden i naturvårdsobjektet att muddras alternativt att fyllas ut, totalt berörs ett vattenområde på 2,1 hektar. Uppförandet av nya pirar och bryggor kommer att resultera i att de fysiska förutsättningarna för området förändras när området övergår till en småbåtshamn jämfört med idag då det är öppet vatten. Planerad verksamhet kommer att förstöra livsmiljöer vilket resulterar i en försämrad konnektivitet mellan grundområden längsmed kusten.
De permanenta effekterna av ansökt projekt utgörs av bortfall av livsmiljöer till följd av muddring och utfyllnad av en grund havsvik samt uppförandet av nya pirar.
Utfyllnaden av vattenområdet ger ett permanent bortfall av produktiv yta. Generellt sett är grunda kustområden gynnsamma för akvatisk produktion och uppväxande fiskyngel till följd av de temperatur- och ljusförhållanden som råder. Grundområden utgör i många fall basen för tillväxt och produktion av kommersiellt viktiga
fiskarter som exempelvis, öring, abborre och sik. Länsstyrelsen har idag inga inventeringar av vegetation, fisk, bottenfauna under havsytan i området. Det är därför svårt att uttala sig hur området exakt kommer att påverkas. Lite längre ut finns dock bälten av brunalgen blåstång. Blåstång, liksom andra alger, påverkas negativt av en ökad mängd partiklar i vattnet. Dels kan det minska en plantas förmåga till fotosyntes och dels kan det påverka nya plantors förmåga att fästa vid ett hårt underlag (berg/sten etc.) i början av livet.
I naturvärdesinventeringen av landmiljön som sökanden presenterat finns också redovisat att den steniga och blockrika bottnen utgör ett bra substrat för ett antal makrofyter, stora vattenväxter, framförallt alger. En art i kransalgssläktet (Chara) noterades även, det redovisas dock inte vilken specifik art av Chara det var. För hotade kransalger finns åtgärdsprogram framtaget och beroende på vilken
kransalgsart som finns på platsen kan särskilda skyddsåtgärder behöva genomföras.
Planerad verksamhet i form av muddring och utfyllnad kommer att medföra en risk för grumling. Sökanden uppger att åtgärderna i vatten planeras att utföras under isfri säsong (april-november). Länsstyrelsen bedömer att beroende på grumlingarnas varaktighet och innehåll kan de komma att påverka akvatisk produktion mer eller mindre negativt. Genom att styra grumlande arbeten till en period på året då den akvatiska produktionen är lägre kan negativa effekter minimeras. Länsstyrelsen anser därför, om verksamheten blir tillåtlig, att grumlande arbeten ska utföras under lågproduktiv period d.v.s. november t.o.m. mars, för att minimera påverkan på akvatiskt liv. Om åtgärderna utförs under den period sökanden föreslagit kan akvatisk produktion komma att påverkas mer negativt.
Försiktighetsåtgärder vad gäller grumling och spridning av partiklar i vattnet är viktiga med hänsyn till biologin på platsen, till exempel blåstång, övriga vatten- växter samt fisk och eventuellt deras rom. Siltskärmar har av sökanden endast föreslagits kunna användas om behov uppstår när muddring genomförs av den inre, befintliga hamnbassängen. Länsstyrelsen anser att det ska regleras i villkor att siltskärmar ska användas vid muddringen av den inre hamnen, oavsett tidsperiod.
Om muddring blir tillåtlig under andra tider än vad länsstyrelsen föreslår
(november-mars) anser länsstyrelsen att försiktighetsåtgärder avseende grumling ska villkoras för hela arbetsområdet, alltså även för den planerade utökade hamnen.
Försiktighetsåtgärderna kan omfatta inneslutning med siltskärmar och/eller någon alternativ lösning.
Länsstyrelsen anser att det är viktigt att kommunen tar hänsyn till natur- och kulturvärden i området med den förslagna exploateringen.
Områdesbestämmelser som finns för området har syftet att bevara och utveckla kulturmiljön på ett fördelaktigt sätt. Områdesbestämmelserna reglerar framförallt byggnaderna i området. Det finns också en kulturmiljöbeskrivning för området och stor hänsyn måste tas vid förändring. Det är därför viktigt att kulturmiljöfrågan är tillräckligt utrett.
Området berörs av strandskydd och det krävs därför strandskyddsdispens för åtgärder. För att erhålla dispens måste sökande uppfylla något av de särskilda skälen enligt 7 kap. 18 c - d § miljöbalken (1998:808).
Sammanfattningsvis gör länsstyrelsen bedömningen att om planerad verksamhet genomförs så kommer ett naturvårdsobjekt bestående av en delvis opåverkad kuststräcka samt grund vik att ersättas av en småbåtshamn. Länsstyrelsen har via flera tidigare skriftväxlingar, senast i samrådsyttrandet (2019-02-14) framfört att sökanden bör presentera några lämpliga förslag på kompensationsåtgärder.
Länsstyrelsen anser i första hand att fysiska kompensationsåtgärder ska genomföras av sökanden som kompensation för de skador som bedöms uppkomma till följd av planerat projekt. Exempel på fysiska kompensationsåtgärder kan vara att återskapa ett område som motsvarar det område som förstörs av de planerade åtgärderna. Om sökanden inte lyckas hitta fysiska kompensationsåtgärder bör man utreda om den skada som uppstår kan kompenseras med en fiskeavgift samt dess storlek. En preliminär uppskattning av länsstyrelsen är att en fiskeavgift om 250 000 - 300 000 kronor bör utgå för att kompensera för den skada som uppkommer till följd av planerad verksamhet.
SÖKANDENS BEMÖTANDE ÖVER INKOMNA YTTRANDEN Sundsvalls kommun vill utifrån inkomna yttranden anföra följande.
Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA
Sundsvalls kommun noterar att SCA tillstyrker kommunens ansökan samt att ersättningsfrågor kommer att hanteras mellan parterna SCA och Sundsvalls kommun i senare skede.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Att den planerade verksamheten innebär att en del av det grunda strandområdet kommer att byggas bort och därför påverkar naturvärden är ostridigt och har beskrivits i ansökningshandlingarna. Sundsvalls kommun menar dock att
konnektiviteten redan är påverkad via den befintliga hamnen. De strand-
inventeringar som länsstyrelsen hänvisar till och som legat till grund för utpekandet av naturvårdsobjektet Lörudden har av Sundsvalls kommun kompletterats med en riktad naturvärdesinventering av det aktuella anläggningsområdet, bilaga 5 till MKB. Denna visar på att det av den planerade hamnutbyggnaden påverkade områdena har ett visst biotopvärde i form av naturlig havsstrand, men endast ett trivialt värde ur bevarandesynpunkt. Naturvärdet bedömdes sammantaget ligga under de tre högsta klasserna NV1-NV3, dvs. inte ha varken påtagligt, högt eller högsta naturvärde. Det ska här även omnämnas att den kransalg som noterades i naturvärdesinventeringen inte kunde artbestämmas närmare än till släktet Chara som följd av att den var i för dåligt skick.
Med det ovan sagt, ställer sig Sundsvalls kommun ändå inte avvisande till att som länsstyrelsen föreslår söka en kompensationsåtgärd för de skador som uppstår till följd av projektet, det vill säga utfyllnaden och till viss del muddringen inom grundområdet i havsviken. Den alternativa fiskeavgift som länsstyrelsen indikerar menar vi dock är väsentligen högre än vad den uppkomna skadan motiverar.
Åtagandet föreslås formuleras som en uppskjuten fråga enligt följande:
” Sundsvalls kommun ska under en prövotid utreda en fysisk kompensations- åtgärd som kompenserar det bortfall av 2 000 m2 akvatisk livsmiljö i form av ett grunt havsviksområde som verksamheten medför. Utredningen ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten.
Utredningen med förslag till åtgärder och slutliga villkor ska lämnas till mark- och miljödomstolen senast 36 månader efter det att tillståndet tagits i anspråk.”
Beträffande valet av utformning hänvisar Sundsvalls kommun till lokaliserings- utredningen och miljökonsekvensbeskrivningen där det beskrivs att en placering av anläggningen söder om befintlig hamn skulle medföra att vattenomsättningen skulle
försämras i grundområdet i avgörande grad, vilket då ska förstås som att påverkan på grundområdet skulle motsvara en utfyllnad.
Sundsvalls kommun invänder mot länsstyrelsens åsikt att grumlande arbeten endast ska utföras i perioden november till och med mars. Sundsvalls kommun konstaterar att en sådan begränsning skulle medföra arbetsmiljörisker till följd av de väderför- hållanden som allmänt råder under denna period. Vidare saknas motiv för en sådan tidsbegränsning till följd av de skyddsåtgärder som Sundsvalls kommun har före- slagit i ansökan, skyddsåtgärderna motverkar de risker för påverkan på akvatisk produktion som länsstyrelsen motiverar sitt yrkande med.
Sundsvalls kommun motsätter sig inte att användningen av siltgardin vid muddring regleras i villkor för den befintliga hamnbassängen, men invänder mot att ett sådant villkor även skulle omfatta muddring av hamnområdet i övrigt. Bottensubstratets grova karaktär av block, sten och grus medför att det inte finns motiv för en sådan skyddsåtgärd. För att ytterligare vidimera detta föreslås dock den föreslagna kontrollen av spridning av grumlande partiklar omfatta även muddringen av det yttre hamnområdet, med daglig mätning av turbiditet (grumling), där upptäckt grumling högre än dubbla referensvärdet leder till utredning och vid behov åtgärd av orsakerna.
Sjöfartsverket
Sundsvalls kommun har noterat Sjöfartsverkets synpunkter och rekommendationer för anläggningsarbetenas genomförande och har för avsikt att följa dessa.
Statens geotekniska institut, SGI
SGI har i sitt yttrande hänvisat till sina tidigare synpunkter i samrådsprocessen angående miljögeoteknik och geoteknik. Sundsvalls kommun noterar att SGI inte längre har några kvarstående frågor när det gäller geoteknik. Vad det gäller miljögeoteknik välkomnar SGI att ett kontrollprogram kommer att upprättas för muddermassor och grumlingsalstrande arbeten.
Transportstyrelsen
Sundsvalls kommun har för avsikt att genomföra den typ av inmätning, utmärkning och informationsöverföring som Transportstyrelsen informerat om. Avsikten är även att i största möjliga utsträckning genomföra anläggningsarbeten under låg- säsong för fritidsbåtstrafiken.
KOMPLETTERANDE YTTRANDEN Länsstyrelsen i Västernorrlands län Kompensationsåtgärder
Länsstyrelsen ser det som positivt att Sundsvalls kommun inte ställer sig avvisande till att söka en kompensationsåtgärd för de skador som uppstår till följd av projektet.
Länsstyrelsen delar dock inte bedömningen att bortfallet av akvatisk livsmiljö som verksamheten medför endast uppgår till 2 000 m2 av ett grunt havsviksområde.
Länsstyrelsen anser att ett vattenområde av motsvarande storlek som blir ianspråk- taget också ska kompenseras för. I den tekniska beskrivningen framgår att det totala vattenområdet som berörs uppgår till 21 000 m2 (2,1 ha). Infartsleden till befintlig hamn har dock muddrats tidigare och kan sägas utgöra ett delvis redan påverkat område om cirka 2 300 m2.
Planerad utbyggnad av hamn sker i ett område utpekat som riksintresse för
yrkesfisket (Junibosand Brämösundet). Tidigare fanns även ett generellt riksintresse för yrkesfisket kopplat till grundområden ner till 6 meters djup, med undantag från redan hårt exploaterade områden och områden med låg biologisk produktion.
Länsstyrelsen anser att merparten av ytan som blir ianspråktagen är att betrakta som ett grundområde och utgör ett lek- och uppväxtområde för kommersiellt viktiga arter. I en rapport från Fiskeriverket framkommer att det ekonomiska värdet är 20 gånger högre per areaenhet inom utpekade riksintresseområden än i övriga
vattenområden och att området, Junibosand Brämösundet, har det enskilt högsta värdet av utpekade områden i Västernorrlands län (Fiskeriverket, 2006).
Sökanden föreslår att åtagandet om att ta fram kompensationsåtgärder ska formuleras som en uppskjuten fråga och att förslag till åtgärder och slutgiltiga villkor ska lämnas till mark- och miljödomstolen senast 36 månader efter det att
tillståndet tagits i anspråk. Länsstyrelsen anser att sökanden innan eventuellt tillstånd kan ges ska presentera ett förslag på lämplig kompensationsåtgärd som uppfyller vissa kriterier. Åtgärden måste vara genomförbar både rent tekniskt och praktiskt och sökanden behöver ha rådighet över vattenområdet där åtgärden planeras att utföras. Åtgärden behöver även resultera i en god naturvårdsnytta och kompensera den specifika skada som uppkommer av planerat projekt. Om sökanden ej kan hitta lämpliga kompensationsåtgärder i den omfattning som krävs för att er- sätta den skada som uppstår ser länsstyrelsen även möjligheten att kompensationen delvis kan utgöras av en fiskeavgift. Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att prövningsmyndigheten ska fastställa ramarna som tydliggör omfattningen och inriktningen av kompensationen.
Lokalisering
Länsstyrelsen kan se vissa fördelar med den valda lokaliseringen av planerad hamn (alternativ 1b i MKB:n). Bland annat att antalet båtplatser kan maximeras och att hamnen blir något mindre till ytan jämfört med alternativ 1a, där inte hela stranden behöver fyllas ut. För alternativ 1a i lokaliseringsutredningen framgår dock att stranden lämnas orörd i möjligaste mån och att en passage lämnas för att möjliggöra genomströmning av vatten. Det länsstyrelsen har efterfrågat är en tydligare
motivering/beskrivning varför alternativ 1a, där genomströmning av vatten skulle möjliggöras har valts bort och vilken påverkan på vattenomsättningen denna lösning skulle medföra.
Skyddsåtgärder
Länsstyrelsen anser inte att sökanden har presenterat några konkreta förslag till skyddsåtgärder som begränsar projektets påverkan på den akvatiska miljön.
Sökanden invänder till exempel mot att grumlande arbeten endast ska utföras november-mars samt att siltgardin även ska användas vid muddringen utanför den befintliga hamnbassängen. Detta är åtgärder som skulle medföra att grumlande arbeten antingen styrs till en period med lägre biologisk aktivitet alternativt att siltskärmar minimerar spridningen av grumlande partiklar och påverkan på den akvatiska miljön. Att grumlande arbeten i vattenområdet inte får utföras under den
mest produktiva perioden anser länsstyrelsen är att betrakta som praxis, väl motiverat för att minimera påverkan på den akvatiska miljön.
Av ansökningshandlingarna framgår att sökanden som villkor föreslår att arbeten i vatten ska utföras på sådant sätt att störande sedimentspridning begränsas i
möjligast mån. För att bedöma om sedimentspridning sker ska mätningar genomföras i en referenspunkt i opåverkad vattenmassa samt vid muddrings- området. Upptäckt grumling högre än dubbla referensvärdet ska enligt sökanden leda till utredning och vid behov åtgärd av orsakerna. Länsstyrelsen hittar inga uppgifter beträffande vilket avstånd referenspunkten ska placeras ifrån
muddringsområdet och där dubbla referensvärdet ska tillåtas. Detta medför att det är svårt att bedöma effekterna av den sedimentspridning som bedöms uppkomma.
Miljökontoret, Sundsvalls kommun Lokalisering och alternativ
Av de fyra lokaliseringsalternativen (1a, 1b, 2 och 3) bedömer miljökontoret att alternativ 3 är den bästa lösningen både för sin funktion och ur naturvårdssynpunkt.
Alternativ 3 medför en viss påverkan i vattenmiljön och på grundbottnarna för att tillgodose djupet inne i hamnen och för ut och inpassage med båt. Stranden och grundbottnen närmast strandlinjen kan däremot lämnas orörd. Utgångspunkten bör vara att komma så långt från stranden och de grunda partierna som möjligt. Den mindre vågbrytaren närmast strandlinjen bör däremot tas bort då den inte fyller någon funktion när den befintliga piren förlängs mot stranden i en båge dvs.
båtplatserna är placerade innanför bågen.
Lokaliseringsalternativ 2 är det bästa ur naturvårdssynpunkt då miljökontoret anser att påverkan på berg och häll under vatten gör mindre skada än att muddra och gräva ur det grundområde som finns söder om befintlig småbåtshamn. Alternativ 2 skulle också innebära att inga muddermassor behöver läggas på land. Bidragande är även att hamnstrukturen hålls samlad till redan påverkat område.
Miljökontoret bedömer att alternativ 1a är bättre än 1b då den naturliga stranden inte påverkas mer än platsen där gångbron anläggs, tillåter en naturlig vattengenom- strömning och cirkulation i hamnen, grundområdet och bottnen inne i hamnen påverkas i mindre omfattning av muddring genom att flytbryggor anläggs mellan nyanlagd pir och befintlig hamn.
Alternativ 1b bedömer miljökontoret vara minst lämplig. Enligt detta alternativ kommer hela det orörda grund- och vattenområdet söder om befintlig småbåtshamn att helt tas i anspråk. Ett grundområde som utgör lek- och uppväxtområde för fisk.
Även den naturliga stranden kommer att fyllas igen med muddermassor. En naturlig vattengenomströmning i hamnen kommer inte heller att tillåtas när den nya
vågbrytaren är anlagd från strandlinjen ut mot havet. Oavsett lokalisering och alternativ anser miljökontoret att pirar som anläggs ska ha viss vattengenom-
strömning för att förebygga stillastående vatten inne i hamnen och för att tillgodose en cirkulation i densamma.
Miljökontoret anser att hamnar alltid ska anordnas där djupet är tillräckligt från början så att muddring kan undvikas. Särskilt med tanke på att Västernorrland tillhör ett landhöjningsområde med ca 1 cm per år. Det är också ett ställnings- tagande i Sundsvalls kommuns kustplan. Miljökontoret har också framfört detta tidigare i ärendet. Miljökontoret vill poängtera att det är viktigt att uppmärksamma att alla åtgärder som innebär en förändring av bottenmiljön ger någon form av påverkan på livsmiljön för arter kopplade till den miljön. Grunda flikiga
havsstrandmiljöer och vattenområden är särskilt viktiga reproduktionslokaler och uppväxtmiljöer för fisk.
Muddermassor
Syftet med återvinningen
Miljökontoret bedömer att syftet av utfyllnaden av kaj- och hamnplan samt strand- område med muddermassor behöver utvecklas. Det framgår inte av miljö-
konsekvensbeskrivningen varför kajen- och hamnplanen behöver fyllas ut samt varför muddermassorna är bästa material för detta. Enligt Naturvårdsverkets
handbok avseende återvinning i anläggningsändamål (Naturvårdsverket 2010:1) måste det finnas ett syfte med anläggningen för att återvinning ska vara motiverad.
Att fylla ut ett område utan något tydligt syfte betraktas inte som återvinning utan tolkas istället som ett bortskaffande av avfall.
Inre hamnen
Miljökontoret bedömer att kompletterande provtagningar krävs av sedimenten för att det ska gå att bedöma riskerna vid eventuell återvinning. Provtagningsmetodiken behöver utvecklas för att det ska gå att bedöma representativiteten för de hittills analyserade proven. Exempelvis behöver motivering till provernas placering och antal, beskrivning av lagerföljden sedimenten och motivering till urval av prov utvecklas. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs att massorna ska tas upp och omdisponeras till kaj- och hamnplan utan mellanlagring. Miljökontoret ställer sig frågande till när och var avvattningen av muddermassorna kommer ske, detta behöver förtydligas.
Yttre hamnen och piren
Inga provtagningar har gjorts av de massor som finns i det yttre hamnområdet eftersom kornstorleken var för grov för att provta, det ska dock tas fram ett kontrollprogram för att säkerställa att massorna understiger MRR. MRR, KM och MKM är inte framtagna för sediment och återvinning av muddermassor inom vattenområden, varför en riskbedömning behöver tas fram för att utreda vilket riktvärde/gränsvärde som borde gälla avseende återvinningen av muddermassorna.
Enligt ansökan ska nuvarande pir rivas och massorna från denna ska återvinnas, dessa massor behöver i så fall också provtas. Miljökontoret gör bedömningen att följande kompletteringar krävs för att bedömning om provtagningen och
avfallshanteringen ska kunna göras:
Syftet med återvinningen av muddermassor behöver utvecklas och riskerna som återvinningen kan innebära för hälsa och miljön behöver bedömas.
Hanteringen av muddermassorna, eventuell avvattning, mellanlagring etc.
behöver utvecklas.
Kompletterande provtagning i den inre hamnen, oavsett om återvinningens syfte kan motiveras eller om massorna behöver köras till mottagnings- anläggning.
Metoden för utförd provtagning behöver utvecklas avseende:
Urvalet av provpunkter.
Antalet prov.
Analysparametrar.
Lagerföljd i sedimenten och urvalet av prov utifrån det.
Utveckling avseende provtagning av sedimenten i yttre hamnen.
Provtagning av massor i nuvarande pir.
Riskbedömning avseende analysresultaten.
Skyddsåtgärder
Sökanden anger att muddring ska utföras under isfri säsong april till och med november 2020. Enligt kommunens ställningstagande i kustplanen ska
muddringsverksamhet noga prövas och styras till perioden november till och med mars. Detta för att muddring ska utföras under en period med lägst biologisk aktivitet.
Tillfartsväg
Miljökontoret ser positivt på att befintlig tillfartsväg kan nyttjas för att minimera påverkan på oexploaterad naturmiljö och på befintlig bostadsmiljö.
Kompensationsåtgärder
Ekologisk kompensation ska användas för att gottgöra för de skador som uppstår på allmänna intressen, så som arter, naturtyper, ekosystemfunktioner eller upplevelse- värden, vid exploatering där skada inte går att undvika. Ekologisk kompensation kan ske genom att tillföra nya naturvärden eller skydda befintliga värden som annars skulle riskera att gå förlorade.
Söder om småbåtshamnen vid Lörudden, cirka 200 m ifrån finns ett förstadium till flada (dvs viken har fortfarande kontakt med havet) på fastigheten Sundsskogen 1:1, som ägs av SCA. Vattenområdet innanför viken är ca 5 000 m² (0,5 ha). Enligt ortofoto ligger det två båthus och en brygga innanför tröskeln till viken. Tröskeln är inte påverkad av muddring. Genom den pågående landhöjningen kommer viken så småningom bli avsnörd från havet. Mellan viken och småbåtshamnen finns
ytterligare en brygga.
Miljökontoret ser att en möjlig kompensationsåtgärd skulle kunna vara att trygga området söder om småbåtshamnen från kommande muddringar och påverkan på grundbottnar. Den planerade småbåtshamnen kan tillgodose behovet av båtplatser för de fastighetsägare som finns söder om småbåtshamnen. Genom en sådan åtgärd skulle en total kuststräcka om ca 300 m tryggas för framtiden med liknande grund- områden som avses tas i anspråk enligt ansökan. En sådan åtgärd skulle även ge skydd av vattenområdet/grundområden längs hela kuststräckan ända fram till Rönnhamn. Rönnhamn ligger cirka 2 km söder om Lörudden och angränsar till Salens naturreservat. Salen är Västernorrlands första marina naturreservat.
Sammanfattande synpunkter och ställningstagande
Sammantaget bedömer miljökontoret att alternativ 3 är det mest lämpliga alternativet utifrån den nya hamnens läge, antal båtplatser, naturvårdssynpunkt, förhärskande vindriktning, storleken på det grundområde som behöver muddras och mängden muddermassor som behöver tas omhand samt framtida påverkan. I den bedömningen har en avvägning gjorts mellan hamnens krav för bästa funktion och naturmiljöpåverkan, både på land och i vattenmiljön.
Beskrivning av området
Lörans fiskeläge (Lörudden) ligger mellan Norra Löran och Södra Löran enligt kustplan för Sundsvalls kommun. De båda områdena är klassade i Sundsvalls kustplan som klass 1. Vattenområdet för befintlig småbåtshamn vid Lörudden har inte klassats i Sundsvalls kustplan. Kustplanen har tre indelningar av klasser 1-3, där 1 markerar högsta naturvärde. Klass 1-områden har stora biologiska värden,
exempelvis som reproduktions- och uppväxtområde för fisk, rastplats och
födosökslokal för fågel, biotop för rödlistade djur och växter. Det kan också finnas stora värden på grund av att området består av ett flertal naturtyper som våtmark, strandäng och grunda bottnar.
Inom dessa områden väger riksintressen och allmänna intressen tungt. All mark- användning som kan skada och påverka påtalade värden och intressen ska undvikas.
Söder om den nuvarande småbåtshamnen och fiskeläget ligger naturvårdsobjektet Lörudden. Ett utpekat naturvårdsobjekt utgör ett område med en speciell naturtyp som har stor betydelse för djur- och växtlivet men som inte är formellt skyddad.
Naturvårdsobjektet i sin helhet bedöms ha ett högt naturvärde.
Kuststräckan söder om Löran längs Björkökusten har en mosaik av olika biotoper som våtmarker, gölar, sandstränder, strandängar, klipp- och blockstränder. Många vikar är viktiga för lek och uppväxt av fisk samt fågelliv. På bottnarna växer bland annat kransalger och blåstång. I gölar och hällkar finns de fridlysta arterna större och mindre vattensalamander.
Oscar Ekeblad, Brämön 3:23
Oscar Berglund har sommarstuga på Brämön (Brämön 3:23) och är beroende av båtplats i Löruddens småbåtshamn för att kunna ta sig till och från ön och för att kunna frakta besökare, varor och material till ön. Han har idag båtplats nr 68, näst längst ut på den del av hamnen som betecknas med ”B” i nedersta bilden på sidan 9 i den tekniska beskrivningen. Det bör påpekas att antal och placering av båt-
platserna inte varit samma genom åren; därav den inte helt stringenta numreringen.
Förutom att vissa platser inte arrenderas ut har i några fall platser tillkommit och fått beteckningar av typen ”13 B”. Han har bifogat gällande arrendeavtal för sin båtplats samt bl.a. en komplett karta över båtplatserna som de såg ut för åtta år sedan.
Oscar Berglund vill peka på följande mindre exakta formuleringar i ansökan med dess bilagor.
Hamnens betydelse för Brämöborna framhålls inte nog. Lörudden är den enda möjliga hamnen vid fastlandet för de på Brämön. Det finns cirka 80 sommar- stugor på Brämön och Brämö Kalv, många av dem med flera familjer som ägare. Det finns inte några fasta båtförbindelser till Brämön, utan alla är hänvisade till ”egen köl”. Nuvarande hamn har inte kapacitet för alla och för närvarande står 39 personer i kö för en båtplats.
I den tekniska beskrivningen, sida 9, anges att ”Vid B finns ett par gäst- platser”. Platserna vid B, såväl mot restaurangen som längs piren, är utarrenderade till båtägare. De flesta platserna vid B är utarrenderade till Brämönbor.
Han ställer mig mycket positiv till det presenterade projektet i sin helhet. Det kan ge en bra lösning på deras behov som Brämöbor och det kan också innebära
möjligheter att tillskapa gästplatser för besökande båtar till Lörudden och till restaurangen. Det är säkert rimligt att man, när utbyggnaden är genomförd och de nya båtplatserna är tillskapade, lokaliserar gästplatser i huvudsak till område B.
En del av pir B ska rivas, det kommer att innebära att platserna längs kajen B
kommer att vara oskyddade vid sydlig och sydvästlig sjö. Speciellt, men inte endast, gäller de platserna längst ut, bland annat hans plats (nr 68) som ligger näst längst ut.
Det bör preciseras i villkoren för projektet att arbetet ska planeras på ett sådant sätt att störningar minimeras. Detta kan ske exempelvis genom att de olika momenten planeras i tiden så att båtplatserna i det aktuella området inte utsätts för risk. En lösning vore att anlägga den sydliga, skyddande piren innan rivningen av delar av befintlig pir sker.
Hans båtplats hör till det ”bortfall på ca 6 – 9 båtplatser” som det talas om i avsnitt 4.3.1. i den Tekniska Beskrivningen. Givetvis måste hänsyn till detta faktum tas redan i detta skede av processen. Det bör därför även preciseras i villkor att Sundsvalls kommun i samråd med berörda parter, inklusive fastighetsägarna inom
Lörudden och på Brämön, ska ta initiativ för att säkerställa tryggare rättigheter för båtplatsinnehavarna inom det nya hamnområdet.
KOMPLETTERANDE BEMÖTANDE FRÅN SÖKANDE Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Kompensationsåtgärd
Länsstyrelsen anser i sitt yttrande att merparten av den yta som blir ianspråktagen för hamnutbyggnaden utgör lek- och uppväxtområde för kommersiellt viktiga arter.
Man hänvisar även till att det ekonomiska värdet inom utpekade riksintresse- områden kan vara 20 gånger högre per areaenhet än i övriga vattenområden, samt att Junibosand Brämösundet har det enskilt högsta värdet av utpekade områden i Västernorrlands län.
För att ytterligare klargöra kommunens inställning att den aktuella ytan har ett lägre naturvärde än länsstyrelsens uppfattning så har Sundsvalls kommun låtit Pelagia lämna en expertbedömning av områdets betydelse för fisklek och som uppväxt- område för olika fiskarter. Pelagia hänvisar i sin bedömning till de undersökningar länsstyrelsen genomförde år 2008 av grunda vikar med avseende på fiskförekomst.
De undersökta vikarna ligger i området strax söder om Lörudden mot den södra länsgränsen. De vikar som då bedömdes med höga eller mycket höga naturvärden har det gemensamma att de är grunda och avsnörda och därför påminner tämligen lite om Lörudden, där området är relativt exponerat för vågor och vind vilket även gör att vattenutbytet med havet är påtagligt och därmed ger lägre uppvärmning av strandnära vatten. De mer exponerade vikarna i länsstyrelsens undersökning, som påminner mer om området vid Lörudden, erhöll bedömningen måttliga eller låga naturvärden. Pelagias slutsats i sin expertbedömning är att det aktuella området vid Lörudden karakteriseras av block och sten vad gäller bottensubstrat, och botten- förhållandena är lämpliga för flera makrofyter. Detta i sig innebär lämpliga
förhållanden för flera fiskarter, men trots detta är troligen området vid Lörudden av mindre vikt vad gäller fiskreproduktion och som uppväxtområde för fisk.
Länsstyrelsen menar att en kompensationsåtgärd ska motsvara hela det område som blir ianspråktaget av hamnutbyggnaden och underhållsmuddringen, dvs. 2,1 ha, men medger undantag för den tidigare muddrade infartsleden om cirka 2 300 m2. Parentetiskt kan då tilläggas att de 2,1 hektaren då även innefattar 2 400 m2 som är utfyllnad ovanför vad som normalt är strandlinjen samt 3 000 m2 som är befintlig hamn. Sundsvalls kommun föreslog i sitt yttrande i december att kompensations- åtgärden ska omfatta bortfallet av de 2 000 m2 av havsviken som fylls ut i den inre delen av den nya hamnen. (Den del av yta D i fig. 10 i tekniska beskrivningen som ligger under normal strandlinje). Sundsvalls kommun kan utöver det medge att även de ytor som permanent kommer att täckas av utfyllnaden för vågbrytare ska ingå i den yta som ska kompenseras, d.v.s. ytterligare 3 800 m2 till totalt knappt 0,6 ha.
Med hänvisning till Pelagias utlåtande om områdets mindre vikt för fiskproduktion så anser inte Sundsvalls kommun att den yta som muddras för den nya hamnen ska ingå i beräkningsunderlaget för en kompensationsåtgärd, liksom inte heller de delar som underhållsmuddras eller fylls ut ovanför strandlinjen.
Vidare anser länsstyrelsen att ett förslag till kompensationsåtgärd ska presenteras innan eventuellt tillstånd kan ges. Mot bakgrund av de utredningar och fält-
kontroller som krävs för att finna en lämplig kompensationsåtgärd anser Sundsvalls kommun att detta inte är görligt. Det skulle försena tillståndsprocessen och med stor sannolikhet medföra att utbyggnaden av småbåtshamnen då inte kan slutföras under 2020. Projektet finansieras via EU-medel, i vars förutsättning ingår att medlen ska vara förbrukade före den sista december år 2020.
Sundsvalls kommun vidhåller därför det förslag till åtagande som formulerades i yttrandet i december, men instämmer med länsstyrelsens syn att kompensationen kan utgöras av en fiskeavgift, som då helt eller delvis ersätter kompensationen om samsyn inte nås mellan sökanden och tillsynsmyndigheten på kompensations- åtgärdens utformning. Mot bakgrund av Pelagias expertutlåtande har kommunen en annan syn på fiskeavgiftens storlek än den som länsstyrelsen framfört i sina
yttranden. Mark- och miljödomstolens deldom 2017-04-12 för Sundsvall
Logistikpark AB (M 1697-15) fastställde en fiskeavgift som motsvarar knappt 800
kr per hektar för skada genom utfyllnad, med en 25-årig varaktighet. Sundsvalls kommun anser att en motsvarande beräkningsgrund för fiskeavgift är tillämplig även i detta fall, utifrån platsens faktiska förutsättningar för fiskreproduktion och som uppväxtområde för fisk. Att fiskeavgiften avviker från de 200 000 kr som logistikparken fick fastställd beror på att den domen innehöll kompensation för mer delar än bara för övertäckta ytor. I Logistikparkens avgift ingår till exempel även kompensation för dumpning, grumling vid (både vid åtgärd och dumpning) och återställning av bäck. Kommunen har beräknat fiskeavgiften utifrån den del av domen som bara berör utfyllnad i havet men även tagit hänsyn till varaktigheten i domen.
Lokalisering
Länsstyrelsen efterfrågar i sitt yttrande en tydligare motivering och beskrivning av varför alternativ 1a i lokaliseringsutredningen valts bort och vilken påverkan på vattenomsättningen denna lösning skulle medföra. Alternativ 1a baserades på att stranden lämnas orörd i möjligaste mån och att en passage lämnas för att möjliggöra genomströmning av vatten. För att illustrera det mycket ringa vattendjupet i
passagen mellan piren och stranden och under flytbryggorna i alternativ 1a så bifogas en plan och sektionsritning i bilaga 2. Av denna framgår att vattendjupet in mot stranden blir mycket begränsat vid medelvattenstånd och obefintligt vid medellågvatten. Vattenutbytet till grundområdet innanför flytbryggan blir därför mycket litet, med ett i stor utsträckning stillastående vatten som följd. Slutsatsen blir således att alternativ 1 a inte går att förverkliga på ett sätt som medför en god vattengenomströmning på grund av de topografiska förhållanden som råder på platsen. Trots att alternativet flyttats ut så långt det kan göras med bibehållet skydd från nordostlig sjö innebär det att den inre bryggan måste placeras på för grunt vatten för att den ska flyta fritt vid lågt vattenstånd. För att uppnå en tillfreds- ställande vattengenomströmning krävs en omfattande muddring även för detta alternativ vilket innebär att stora delar av den naturliga stranden ändå påverkas.
Skyddsåtgärder
Länsstyrelsen anser inte att Sundsvalls kommun har presenterat några konkreta förslag till skyddsåtgärder som begränsar påverkan på den akvatiska miljön och menar vidare att grumlande arbeten ska utföras i perioden november-mars.
Sundsvalls kommun har i sitt förra yttrande godtagit länsstyrelsens förslag att användandet av siltgardin regleras i villkor som skyddsåtgärd för den befintliga hamnbassängen. Däremot vidhåller kommunen att ett behov en skyddsåtgärd i form av en siltgardin vid muddring i den nya hamnen inte förutses. Bottensubstratet grova karaktär av block, sten och grus medför att störande grumling inte förväntas.
Därför finns heller inte anledning till någon tidsbegränsning för arbetenas genom- förande. För att säkerhetsställa att störande grumling ändå trots det sagda inte förekommer föreslog Sundsvalls kommun i vårt föregående yttrande i december att den föreslagna kontrollen av spridning av grumlande partiklar även ska omfatta muddringen av det yttre hamnområdet, med dagliga mätning av turbiditet (grumling) under pågående muddringsarbete, där upptäckt grumling högre än dubbla referensvärdet leder till stopp för arbetet och utredning och åtgärd av orsakerna, vilket då även kan innefatta installation av siltgardin. Sundsvalls kommun vidhåller därför sin tidigare inställning.
Länsstyrelsen efterfrågar avståndet till provtagningspunktera för kontroll av
grumling. Kommunens avsikt är att kontrollera eventuell grumling på ett avstånd av 5 meter från installerad siltgardin, enligt den tumregel som anges i HaV:s rapport 2018:19 (Muddring och hantering av muddermassor), samt 100 meter från aktivt arbetsställe i den nya hamnen. Det senare kan leda till att fler än en punkt
kontrolleras om fyllning av pir och muddring pågår samtidigt på åtskilda platser.
Referenspunkten för opåverkat vatten förläggs på ett avstånd om minst 300 m från närmsta arbetsställe, på en plats där vattnet i förhållande till strömningsriktningen bedöms vara opåverkad. Den exakta placeringen av kontrollpunkten väljs med avseende på vind- och strömningsriktning så att den plats med potentiellt störst påverkan kontrolleras.
