Koncept för gemenskap

Genom att studera bostadsanvändning idag har två förslag på yteffektiva bostäder skapats som är utformade utifrån hur människor använder sina bostäder. Den yta som sparats in i området, baserat på de planlösningar som studerats, uppgår till 3535 kvadratmeter. Från dessa kvadratmetrar har gemensamma byggnader planerats som innehåller funktioner som de intervjuade ser kan delas gemensamt med grannar. Dessa funktioner är vidare indelade i mindre enheter som är placerade i anslutning till bostäderna, där ungefär 20 hushåll delar på en enhet. De gemensamma funktionerna är även indelade i en stor enhet som delas av alla boende i det planerade området i Voxlöv och där samlas funktioner som kan erbjuda en högre kvalitet då de projekteras i en större skala. Efter att detta är dimensionerat kvarstår 2611 kvadratmeter som sparats in i området i förhållande till originalplanlösningarna.

Detta innebär att gemensamma funktioner erbjuds till de boende i Voxlöv. Här finns förutsättningar för att mötas och bygga upp ett socialt kapital. Det ger även förutsättningar för gemensamma nämnare då människor möts kring dessa funktioner oberoende av bakgrund och ursprung. De gemensamma lokalerna stärker även samhörigheten inom bostadsområdet vilket vidare leder till en ökad trygghet i närmiljön. Dessa faktorer bidrar gemensamt till en ökad social hållbarhet i Voxlöv. Genom att de viktiga funktionerna fortfarande kvarstår inom den privata bostaden finns fortfarande möjligheten för de boende att välja när de vill delta i det offentliga rummet. Den privata bostaden är effektiviserad både till yta och funktioner vilket möjliggör de mervärden som istället erbjuds i gemensamhetslokalerna. En mindre privat bostad leder till att mindre markyta tas i anspråk, lägre materialåtgång behövs vid uppförandet, samt ett minskat behov av uppvärmning vilket kan härledas till en ekologisk och ekonomisk hållbarhet. På sikt bidrar mer yteffektiva bostäder till ett minskat ekologiskt fotavtryck vilket är en förutsättning för att en hållbar framtid ska kunna uppnås. Som även diskuteras i omvärldsanalysen är energiåtgången större då människor bor var för sig än den totala förbrukningen per person vid ett gemensamt

CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:138

86

boende. Att samla funktioner i gemensamhetslokaler ger därför med största sannolikhet en lägre energiförbrukning per person än om funktionerna hade fördelats separat inom alla bostäder. Vidare innebär även samlade funktioner i gemensamhetslokalerna en minskad materialåtgång per person vilket de insparade kvadratmetrarna indikerar.

De 2611 kvadratmetrar som sparats in på de studerade planlösningarna är kopplade till 83 bostäder för fem personer samt 56 bostäder för tre personer. Detta ger ett snitt på ca 19 kvm per lägenhet. För dessa 2611 kvadratmetrar finns det flera möjliga användningsområden. Ett alternativ är att projektera ett större antal bostäder i området vilket möjliggörs av att byggnaderna upptar mindre markyta än standardbostäderna. Fler bostäder skapar en större ekonomisk vinning för exploatören då försäljningspriset per kvadratmeter är högre ju mindre bostaden är, vilket i kombination med det större antalet bostäder ökar intäkterna. Ett av kraven för området från Kungsbacka kommun är att 30 procent av bostäderna ska vara hyresrätter, vilket gör att de högre intäkterna för ett större antal bostadsrätter i högre grad kan finansiera de hyresrätter som byggs. Vidare bidrar detta också till en vinning för samhället då fler bostäder resulterar i ett högre antal hyresrätter. Ett annat alternativ är att medvetet välja att inte bygga fler bostäder och därigenom sänka produktionskostnaderna. Med högre intäkter per kvadratmeter kan även detta alternativ resultera i ökade vinstmarginaler för exploatörerna. Ett tredje alternativ är att återinvestera det kapital den insparade ytan genererar i fler gemensamma funktioner både inom det nyprojekterade området samt inom redan befintliga bostadsområden som är i behov av förändring. Investeringar kan utifrån detta även ske inom existerande områden där det finns brister i utomhusmiljön.

Enligt enkätundersökningarna som genomförts inom projektet finns betalningsvilja för att få färre privata och fler gemensamma funktioner än vad som finns i dagens bostadsområden. Många intervjuade efterfrågade då en hyressänkning men såg samtidigt fördelarna med att få tillgång till samlade funktioner som därigenom kunde erhålla en högre kvalitet. En problematik som inte diskuteras i denna rapport är hur ansvaret för gemensamma ytor ska fördelas. Ett alternativ är att bostadsrättsföreningen är ägare och ansvarig för skötseln som sedan utförs av en anställd inom föreningen. Den anställde kan fördelaktigt vara bosatt inom området, för att ha en relation inte bara till byggnaderna utan även till människorna som bor där. För bostadsrättsägarna ingår tillträde till gemensamhetslokalerna i köpeskillingen. Baserat på detta ägarförhållande kan hyresrätterna sedan betala en kostnad på årsbasis för ett medlemskap som ger tillträde till faciliteterna vilket är enligt resultatet i den kvantitativa enkätundersökningen. För att social hållbarhet ska ha förutsättningar att uppnås är det mycket viktigt att boende i både bostads- och hyresrätterna har möjlighet att använda gemensamhetslokalerna på lika villkor, även om bostadsrättsföreningen står som ägare. Ett annat alternativ för ansvarsfördelning är att exploatören behåller ägandet av de gemensamma byggnaderna alternativt säljer dem till ett fastighetsbolag som sedan administrerar byggnaderna där de boende i området betalar en summa för ett medlemskap. Ett tredje alternativ är att alla boende gemensamt bildar en organisation som äger och ansvarar för gemensamhetslokalerna. Hur dessa förhållanden skulle kunna utformas behandlas inte vidare i denna rapport. Det är dock viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning kring skötsel och underhåll av området och de byggnader som uppförs. I detta ingår att de boende har

CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:138 ₈₇

ett intresse och engagemang i området för att funktionerna fortsättningsvis ska upprätthålla till den standard som erbjuds. Detta gäller även för de gemensamma trädgårdarna; för att undvika konflikter behöver alla boende ta ett ansvar för skötsel och hänsyn måste visas sinsemellan.

CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:138

88