KONCESSIONSPRÖVNINGEN 1986

7.2.1 Förslag till ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995

Vissa av de förutsättningar som förelåg för det ramprogram som presenterades i inlagan till Koncessionsnämnden i juni 1980 hade enligt bolaget förändrats. Flera grundläggande förutsättningar gällande lönsamhet, investeringsplanering, sätt att angripa miljöskyddsproblem med mera kvarstod emellertid. Erfarenheterna av det tidigare ramprogramarbetet var positiva varför också bolaget beslutat att presentera de framtida planerna i form av ett nytt ramprogram.574 Ramprogrammet för yttre miljö utgjorde som tidigare en integrerad del av företagets totala investeringspro-gram. Vid programmets utformning hade hänsyn tagits till företagets totala inve-steringsförmåga samt behovet av teknisk och ekonomisk anpassning mellan ersätt-ningsinvesteringar, produktivitetsförhöjande investeringar samt investeringar avse-ende förbättringar av inre och yttre miljö.575 Bolaget ville med utformningen av ramprogrammet liksom tidigare understryka betydelsen av att genomförandet en-dast kunde ske under förutsättningen av tillgång till erforderliga ekonomiska, tek-niska och personella resurser.⁵⁷⁶

De allmänna principer som bolaget ansåg viktiga för Koncessionsnämnden att beakta var enhetliga och heltäckande villkor; kontrollerbara villkor; påverkbara pa-rametrar; gränsvärden och riktvärden (gränsvärden för mycket farliga utsläpp, rikt-värden i annat fall, exempelvis svaveldioxid); samt en tydlig koppling mellan villkor och kontrollprogram. Till detta skall läggas att bolaget yrkade på villkor som möj-liggjorde viss flexibilitet, främst med avseende på möjligheten att flytta

574 RA Koncessionsnämnden för miljöskydd Dnr Ä 57/73, Vol EI: 320: ”Inlaga till Koncessionsnämnden, juni 1985, 1985-06-27”, kap 1, F. Ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995, s 1.

575 RA Koncessionsnämnden för miljöskydd Dnr Ä 57/73, Vol EI: 320 ”Inlaga till Koncessionsnämnden, juni 1985, 1985-06-27”, kap 1, F. Ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995, s 1.

576 RA Koncessionsnämnden för miljöskydd Dnr Ä 57/73, Vol EI: 320: ”Inlaga till Koncessionsnämnden, juni 1985 1985-06-27” kap 1, F. Ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995, s 1.

150

arna i tid.⁵⁷⁷ Bolagets förslagna ramprogram utgick ifrån två principiella utgångs-punkter: de beräknade utsläppsnivåerna år 1986 samt de undersökningar som ut-förts rörande påverkan i Rönnskärsverkens omgivning.⁵⁷⁸ Prioriterade åtgärder i Bolidens förslag var:

√ Minskning av utsläppen av svaveldioxid samt tungmetallhaltigt stoft

√ Minskning av kvicksilverutsläpp samt omhändertagandet av slam

√ Åtgärder för minskning av utsläppen till vatten.

Beträffande kvicksilver nämnde företaget ett forskningsprojekt som pågick i ett samarbete mellan ett antal industribranscher och statens naturvårdsverk. Projektet skulle vara slutfört år 1990 väntades ge en klarare bild av kvicksilversituationen.579

Miljöfrågor som ännu inte prioriterades var åtgärder rörande dioxiner och koldiox-id.

7.2.2 Förslag på miljötekniska åtgärder

I inlagan skriver bolaget att minskningen av utsläppen nu kommit så långt att åt-gärder för ytterligare minskningar skulle bli mycket dyra. Detta ansågs speciellt gälla om kostnaden beräknades per avskild enhet. Den exakta beräkningen av kostnader och effekten av utsläppsminskningen ansågs också bli allt svårare.580

Kostnaden för rening på marginalen hade kommit att öka efter de stora utsläppsreduktionerna un-der 1970-talet samtidigt som effekterna på marginalen blivit svårare att beräkna. Enkelt uttryckt var tendensen sådan att det blev mindre utsläppsreduktion till samma summa pengar: de marginella reningskostnaderna ökade.

Enligt bolaget framstod det också allt klarare att ytterligare utsläppsminsk-ningar enklast åstadkoms genom ersättning av gamla anläggutsläppsminsk-ningar eller processer med nya. Många begränsningsåtgärder hänförde sig till intrimning och effektivise-ring. Bolaget menade att dessa var svåra att beskriva generellt utan måste diskuteras från fall till fall. De fakta som bolaget nu lade fram talade för att man även i fort-sättningen skulle arbeta i ramprogramform för att därigenom få möjlighet att väga

577 RA Koncessionsnämnden för miljöskydd Dnr Ä 57/73, Vol EI: 320 ”Inlaga till Koncessionsnämnden, juni 1985 1985-06-27” kap 1, F. Ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995, s 1

578 RA Koncessionsnämnden för miljöskydd Dnr Ä 57/73, Vol EI: 320 ”Inlaga till Koncessionsnämnden, juni 1985 1985-06-27”, kap 1, F. Ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995.

579 RA .Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73, Vol EI: 320 ”Inlaga till Koncessionsnämnden, juni 1985 1985-06-27”, kap 1, F. Ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995, s 3.

580 RA. Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73, Vol EI: 320 ”Inlaga till Koncessionsnämnden, juni 1985 1985-06-27”, kap 1, F. Ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995, s 3

151

olika åtgärder mot varandra och välja de åtgärder som kan anses vara mest kost-nadseffektiva.⁵⁸¹

Många åtgärder kunde samtidigt inte, precis som tidigare, preciseras närmare på grund av att lämplig teknik inte var färdigutvecklad eller färdigprovad. Till detta nämndes också att flera av de åtgärder som nämndes i ramprogrammet, skulle på-verka utsläppen genom skorstenar i relativt liten grad. Många åtgärder skulle istället ge andra effekter, exempelvis minskning av diffus damning. Åtgärderna på vatten-sidan skulle i första hand ge fördelar för hantering av slam, ett förbättrat inertslam, samt möjligheter att avveckla Östra Dammen, som byggts i början av 1970-talet för att samla upp förorenat vatten.⁵⁸²

Liksom tidigare ansåg bolaget att det var nödvändigt att detaljutformningen av de enskilda åtgärderna avgjordes i den samrådsgrupp som etablerats mellan de na-turvårdande myndigheterna och Boliden Metall. Ramarna för samrådsgruppens be-fogenheter borde dock enligt bolaget fastställas av Koncessionsnämnden. Det an-sågs speciellt väsentligt att klargöra vilka möjligheter till ändringar i tid, teknik etc. som samrådsgruppen kunde göra, liksom möjligheter till informations- och kun-skapsinhämtning, utredningsverksamhet och dylikt. Boliden förutsatte också att tvister liksom tidigare, hänsköts till Koncessionsnämndens avgörande.⁵⁸³

Vad gällde åtgärder för att minska svaveldioxidutsläpp föreslogs bland annat en åtgärd i blykonverteringen till en kostnad på 25-30 miljoner kronor. Om projek-tet genomfördes beräknades utsläppen av svaveldioxid minska med 2000 ton per år, och utsläppet av stoft med 15 ton per år.⁵⁸⁴ Till detta kom att de totala utsläppen av svaveldioxid var beräknade till 10 000 ton per år 1986.

Ett annat förslag i ramprogrammet berörde utsläppen från fuming- och klin-kerugnarna vilka hade en komplex sammansättning och innehöll bland annat sva-veldioxid, kvicksilver, fluorider och klorider. De åtgärder som föreslogs innebar kostnader i storleksordningen 60-80 miljoner kronor medan den utsläppsbegrän-sande effekten beräknades till omkring 80 procent.⁵⁸⁵ Vid en sammanslagning av de alla åtgärder som föreslogs i ramprogrammet blev den totala summan 327-372 mil-joner kronor.⁵⁸⁶ Vid sidan av de åtgärder som ovan beskrivits, berörde

581 RA .Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73, Vol EI: 320: ”Inlaga till Koncessionsnämnden, juni 1985 1985-06-27”, kap 1, F. Ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995, s 3

582 RA Koncessionsnämnden för miljöskydd Dnr Ä 57/73, Vol EI: 320: kap 1, F. ”Ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995” s 3ff.

583 RA Koncessionsnämnden för miljöskydd Dnr Ä 57/73, Vol EI: 320: ”Inlaga till Koncessionsnämnden, juni 1985 1985-06-27”, kap 1, F. Ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995, s 4.

584 RA Koncessionsnämnden för miljöskydd Dnr Ä 57/73, Vol EI: 320 ”Inlaga till Koncessionsnämnden, juni 1985 1985-06-27”, kap 1, F. Ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995, s 4.

585 RA Koncessionsnämnden för miljöskydd Dnr Ä 57/73, Vol EI: 320 ”Inlaga till Koncessionsnämnden, juni 1985 1985-06-27”, kap 1, F. Ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995, s 4.

586 Författarens egen beräkning av de kostnader för åtgärder som presenterades i ramprogrammet. Se RA Koncessions-nämnden för miljöskydd Dnr Ä 57/73, Vol EI: 320: ”Inlaga till KoncessionsKoncessions-nämnden, juni 1985 1985-06-27, kap 1, F. Ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995”.

152

grammet också frågor om lakning av stoft och slam; åtgärder mot diffus damning; tappgaser från slagfumingverk; schaktgaser-kopparkopparkonverter; minskning av stoftutsläpp; omhändertagande av sopor; återgärder avseende utsläpp till vatten; minskning av utsläpp av partikulärt kvicksilver; samt minskning av ångformigt kvicksilver.⁵⁸⁷

7.2.3 Yttranden över Bolidens ansökan

De yttranden som utarbetades till Bolidens ansökan var mycket omfattande, och innefattade även i flera fall underremisser. En stor vikt lades på de omgivningshygi-eniska undersökningarna som utförts externt på bolagets bekostnad. Vidare hade en del undersökningar utförts inom ramen för Naturvårdsverkets verksamhet. Re-sultatet från de omgivningshygieniska undersökningarna kom till stor del att ligga till grund för de krav som anfördes från de olika remissinstanserna. Återgivningen nedan är en sammanfattning av de övergripande ståndpunkterna rörande de åt-gärdskrav som hade sin grund undersökningarnas resultat.

Till Bolidens ansökan inkom till Koncessionsnämnden yttranden från åtta in-stanser: kommunstyrelsen i Skellefteå, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Landsting-et i Västerbottens län, Socialstyrelsen, Tjänstemännens Centralorganisation (till-sammans med Industritjänstemannaförbundet) Svenska Metallindustriarbetareför-bundet, Länsstyrelsen i Västerbottens län, och Naturvårdsverket.⁵⁸⁸

Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade vid denna förhandling uppnått ett stör-re inflytande via decentraliseringen av Miljöskyddslagen vid början på 1980-talet. Nämnden ansåg i sitt yttrande att utsläppen till luft, mark och vatten från bolagets verksamhet fortfarande måste anses som mycket omfattande, trots den reduktion som skett under senare år. Bolagets strävan måste därför enligt nämnden även fort-sättningsvis vara att åstadkomma utsläppsminskningar inom alla områden av verk-samheten. Bolagets nya föreslagna ramprogram tillstyrktes av nämnden under för-utsättningen att det endast skedde kortare tidsförskjutningar av investeringarna framåt i tiden. Vidare lämnade nämnden anmärkningar på några av de villkor som skulle gälla för bolagets framtida verksamhet. Bland annat föreslog nämnden en förnyad undersökning av brunnsvatten inom Rönnskärsverkens närområde.⁵⁸⁹ Kommunstyrelsen i Skellefteå tillstyrkte Bolidens ansökan, och gjorde endast en notis om att de omgivningshygieniska aspekterna hade behandlats i yttrandet från miljö- och hälsoskyddsnämnden.⁵⁹⁰

587 RA Koncessionsnämnden för miljöskydd Dnr Ä 57/73 Vol EI: 320: ”Inlaga till Koncessionsnämnden, juni 1985 1985-06-27”, kap 1, F. Ramprogram för yttre miljöåtgärder 1986-1995.

588 En sammanställning av yttrandena finns i RA. Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73 ”Beslut Nr 192/86, Aktbil. 284”, s 70.

589 RA .Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73 ”Beslut Nr 192/86, Aktbil. 284”, s 70.

153

Också landstinget tillstyrkte bifall till bolagets ansökan. Dock hade landstinget vissa förbehåll utifrån vad som angivits via ett yttrande (underremiss) från Institu-tionen för Hygien och Miljömedicin vid Umeå Universitet. Hälsoeffekter, som för-höjd lungcancerfrekvens, hade dokumenterats hos de kringboende runt Rönnskär. Man ansåg därför att det var viktigt att utvecklingen följdes upp och att orsaksfak-torerna klarlades. Vad gällde verksamhetens tillåtlighet ansåg landstinget att de nu-varande föroreningsnivåerna ej kunde anses vara så anmärkningsvärda att man hade anledning att ifrågasätta den fortsatta verksamheten. Vidare menade landstinget att kunskapsunderlaget gällande sambandet mellan utsläpp och medicinska effekter inte var tillräckligt för att man med säkerhet skulle kunna anvisa ”specifika” åtgär-der. Svaveldioxidutsläppen ansågs dock sannolikt vara en viktig hälsoprioriterad faktor, arsenikutsläppen en annan. Det var därför enligt institutionen viktigt att vill-koren för verksamheten kunde modifieras allt eftersom ny kunskap successivt kom till, särskilt vad gällde de miljömedicinska effekternas orsakssamband. En samråds-grupp för successiv anpassning av villkoren under en period av fortsatt utrednings- och åtgärdsverksamhet borde därför enligt institutionen besitta medicinsk kompe-tens.⁵⁹¹

Socialstyrelsen menade i sitt yttrande att bolaget inte hade fullföljt sin skyldig-het att enligt tidigare tillstånd göra en övergripande utvärdering av de hälsorisker som kunde vara en följd av Rönnskärverkens utsläpp. Socialstyrelsen ansåg att en sådan total utvärdering borde göras, samtidigt som bolaget i enlighet med sin inlaga fortsatte att arbeta inom ett ramprogram för omgivningshygieniska åtgärder. Social-styrelsen ansåg, liksom landstinget, att samråd borde ske mellan å ena sidan bolaget och dess miljökonsulter, å andra sidan tillsynsmyndigheter och landstinget. Social-styrelsen pekade bland annat på betydelsen av att expositionen för kvicksilver följ-des upp hos befolkningen, och att det var viktigt med adekvat information och kostrekommendationer. Socialstyrelsen konstaterade överlag att Rönnskärsverken var en mycket stor, miljöfarlig industri med mycket stora utsläpp som inte enbart hade en lokal eller regional påverkan. Utsläppen bidrog också till en påverkan i sto-ra delar av landet, fsto-ramför allt vad gällde kvicksilver, svaveldioxid och dioxiner. So-cialstyrelsen menade också att en utredning borde göras för att minska utsläppen av dioxiner.⁵⁹²

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) översände till Koncessionsnämn-den som sitt eget yttrande ett yttrande från Svenska industritjänstemannaförbundet (SIF). Yttrandet hade utarbetats i samarbete med Svenska Metallarbetareförbundet (Metall) som också inkom med ett yttrande med samma innehåll. Facken var på många punkter tämligen kritiska och menade att kraven på utsläppsminskningar på

591 RA. Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73 ”Beslut Nr 192/86, Aktbil. 284”. s 70ff.

154

Rönnskärsverken måste ställas högt, eftersom detta rörde sig om Sveriges största enskilda utsläppsställe. Man betonade speciellt utsläppen av svaveldioxid. Vidare var man kritisk till att bolaget bland annat inte presenterat någon sänkning av tungmetaller till vatten och efterlyste också vidare åtgärder mot diffus damning. Noteras bör att företaget i sitt förslag prioriterat just vattenföroreningsfrågorna, varför påstående från fackföreningarnas sida förefaller vara lite egendomligt. Fack-en påpekade också att företagets nya affärsidé om att köpa in ”starkt förorFack-enat ma-terial” för utvinning av ädelmetaller kunde innebära mycket höga belastningar på anläggningar och omgivande miljö. Konsekvenserna måste därför enligt facken ut-redas. Överlag efterlyste de fackliga organen ett tämligen omfattande undersök-ningsprogram för att utreda riskerna med utsläppen för olika befolkningsgrupper.⁵⁹³ Länsstyrelsen skrev i sitt yttrande att man enbart hade haft positiva erfarenhe-ter av miljövårdsarbetet enligt det ramprogram som Boliden presenerfarenhe-terat 1980. Man anförde vidare att det nu föreslagna ramprogrammet i princip kunde accepteras beträffande själva åtgärdsdelen, men att tidsperspektivet kunde diskuteras. En del investeringar borde tidigareläggas menade länsstyrelsen. De av bolaget föreslagna åtgärdspaketen för fumingugn och klinkerugn kunde, via en omdisponering, tidiga-reläggas och vara genomförda 1991.⁵⁹⁴ Länsstyrelsen förordade också att insatserna nu skulle koncentreras på att minska utsläppen av svaveldioxid och tunga metaller till luften, varvid särskild uppmärksamhet borde riktas mot kvicksilverproblemen. Länsstyrelsen kunde också i huvudsak acceptera de av bolaget angivna ”förslagen till villkor” dock med viss komplettering. Länsstyrelsen betonade också att bolaget skulle föreskrivas riktvärden och inte gränsvärden, och att en omprövning av verk-samheten skulle ske 1991.⁵⁹⁵ Naturvårdsverket hade till sitt yttrande fogat särskilda yttranden från ekologiska institutionen vid Lunds universitet, verkets eget laborato-rium för produkt- och utsläppskontroll, verkets laboratolaborato-rium för miljökontroll samt statens miljömedicinska laboratorium.⁵⁹⁶ På grund av vad som framkom i de sär-skilda yttrandena, som alla utrett miljöeffekterna från Rönnskärsverken, anförde Naturvårdsverket en snabbare reduktion av svaveldioxidemissionerna än vad bola-get föreslagit. Detta ansågs nödvändigt med hänsyn till att risk för omfattande me-talläckage förelåg från tidigare utsläpp, till följd av svaveldioxidutsläppen. Vidare anförde Naturvårdsverket att all ökning av metylkvicksilverexposition måste undvi-kas. Målet var att svartlistningen av sjöar på sikt skulle hävas, och att utsläppen där-för måste reduceras så snart tekniska möjligheter fanns. Det stod enligt Natur-vårdsverket helt klart att utsläppen av metallhaltigt stoff från Rönnskärsverken skulle ge märkbara effekter på ekosystemen, även efter genomförandet av de

593 RA. Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73 ”Beslut Nr 192/86, Aktbil. 284” s 73ff.

594 RA. Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73 ”Beslut Nr 192/86, Aktbil. 284”. s 82.

595 RA. Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73 ”Beslut Nr 192/86, Aktbil. 284”, s 83ff.

155

der som bolaget föreslagit i sitt ramprogram.⁵⁹⁷ Sammantaget kunde man alltså på-visa både hälsoeffekter i form av ökad lungcancerfrekvens och en ekologisk påver-kan.

Vad gällde ramprogram anförde Naturvårdsverket att erfarenheterna med att arbeta med ramprogram och samråd hittills hade varit goda, och att verket var posi-tivt till att fortsätta arbetet under dessa former. Naturvårdsverket delade också i huvudsak de prioriteringar som bolaget gjort, med insatser för att reducera svavel-dioxid och kvicksilver och metaller till luft. Dock ansåg Naturvårdsverket att bola-get behövde påskynda åtgärderna, eftersom det regionala läbola-get i fråga om försur-ning och kvicksilverbelastförsur-ning bedömdes vara mycket allvarligt.⁵⁹⁸ I likhet med länsstyrelsen ansåg Naturvårdsverket att vissa åtgärder därför borde tidigareläggas och genomföras under den första femårsperioden i ramprogrammet. Detta gällde de av bolaget föreslagna åtgärderna för att minska kvicksilver- och svaveldioxidut-släppen från fuming- och klinkerugnarna.⁵⁹⁹ Dessutom ansåg Naturvårdsverket att det borde läggas in i programmet för perioden 1990-1995 rening av restgaser från svavelsyraverken och konverterventilationen.⁶⁰⁰

Vidare ansåg Naturvårdsverket att utsläppen av arsenik och kadmium måste minskas mer än vad bolaget föreslagit. Det hade nämligen konstaterats att lokalbe-folkningen hade högre belastning av dessa ämnen än normalt i Sverige, och dessa ämnen kunde ha allvarliga medicinska effekter.⁶⁰¹ Naturvårdsverket anförde vidare en rad förslag på ytterligare reningsåtgärder och föreslog även att gränsvärden för utsläpp skulle gälla i de kommande villkoren. Vidare hade Naturvårdsverket ytterli-gare krav gällande hantering av och utredningar på avfallsområdet.⁶⁰²

Naturvårdsverket tillstyrkte dock i stort hela bolagets förslag på ramprogram, men i likhet med länsstyrelsen yrkade man på tillägg, ändringar och komplettering-ar. Dessutom föreslog man att en kontrollstation i form av en ny koncessionsför-handling skulle finnas vid halvårsskiftet 1991.⁶⁰³ Bolaget skulle också inom ramen för samrådsgruppen utföra ett tjugotal tekniska utredningar för att i detalj projekte-ra åtgärderna. Vissa av dessa utredningar skulle sedan redovisas till Koncessions-nämnden, då de ansågs viktiga för principiella beslut eller fastställandet av villkor.⁶⁰⁴ Vidare yrkade Naturvårdsverket på att bolaget skulle åläggas att utföra ett antal

597 RA. Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73 ”Beslut Nr 192/86, Aktbil. 284”, s 88.

598 RA. Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73 ”Beslut Nr 192/86, Aktbil. 284”, s 89.

599 RA. Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73 ”Beslut Nr 192/86, Aktbil. 284”, s 89

600 RA. Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73 ”Beslut Nr 192/86, Aktbil. 284”, s 90 Dessa ändringar rörande fuming- och klinkerugnarna, svavelsyrafabriken och konverterventilationen, skulle fortsättningsvis skapa starka mot-sättningar mellan bolaget och myndigheterna, varför det är viktigt att understyrka denna del av Naturvårdsverkets yrkande redan här.

601 RA. Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73 ”Beslut Nr 192/86, Aktbil. 284”, s 90.

602 RA. Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73 ”Beslut Nr 192/86, Aktbil. 284”, s 91-98

603 RA. Koncessionsnämnden för miljöskydd, Dnr Ä 57/73 ”Beslut Nr 192/86, Aktbil. 284”, s 99.

156

omgivningshygieniska utredningar, bland annat en uppföljning av lungcancersjuk-ligheten i Rönnskärområdet. Naturvårdsverket såg positivt på de förslag som kommit från landstinget om att medicinsk expertis skulle kunna samråda med före-taget. Dock ansåg inte Naturvårdsverket att det var meningsfullt att medicinsk ex-pertis deltog regelmässigt i samrådsgruppen.⁶⁰⁵

Vad gällde frågan om villkoren för verksamheten ansåg verket inte att det nu fanns förutsättningar att föreskriva fullständiga slutliga villkor för verksamheten. Det var enligt verket fortfarande långt kvar till och tveksamt om man någonsin skulle nå det stadium då utsläppen kunde ses som acceptabla för miljön. Natur-vårdsverket lämnade därför inte några heltäckande villkorsförslag, utan föreslog villkor endast för de viktigaste utsläppskällorna och reningsanläggningarna, samt vissa allmänna villkor.⁶⁰⁶

Det var sammantaget mycket omfattande synpunkter som remissinstanserna angav i sina yttranden. Informationsbehovet om ytterligare utredningar ansågs ge-nerellt vara stort, både på det tekniska området men också kring den påverkan som utsläppen hade på omgivningen. Hälsoaspekterna hade fått en mer framskjuten roll än vid de två tidigare prövningarna, och miljömedicinsk expertis föreslogs bli delak-tig vid samråden. Hälsoaspekterna hade sedan länge dominerat miljöpolitiken i USA och i många andra västländer, där industrier reglerats genom tillåtna förore-ningshalter i luften.607 I Rönnskärsverkens fall hade emellertid halten av