1.3.1 Avgränsningar och definitioner
Studien har avgränsats till tidsperioden 1960-2000. Den översikt som presenteras rörande Rönnskärsverkens tidigare föroreningshistoria baseras i högre utsträckning än huvudundersökningen på sekundärlitteratur. Att studien huvudsakligen tagit fo-kus på åren 1960-2000 grundar sig på att perioden sammanfaller med 1) miljöfrå-gans mediala och politiska genombrott 2) implementeringen av Miljöskyddslagen år 1969 3) Rönnskärsverken första prövning enligt Miljöskyddslagen 1973 och 4) att de aggregerade utsläppen av en rad centrala föroreningar övergår från stigande till fallande nivåer, vilket indikerar ett tekniskt trendbrott. Studiens avslut sammanfaller med att Rönnskärsverken fick sin sista koncession enligt Miljöskyddslagen år 1998, och att Rönnskärsverkens ombyggnation stod färdig år 2000. Dessutom blir också källmaterialtillgången såsom interna protokoll och handlingar, ekonomiska data etc. blir mer begränsad ju närmare i tid vi kommer, eftersom informationen är känslig av konkurrensskäl.
Vid sidan av avgränsningar i tid har studien även avgränsats till de faktorer som varit centrala för Rönnskärsverkens miljöanpassningsprocess. Studien representerar således inte en företagshistorisk monografi, vilket innebär att frågor som berör Rönnskärsverkens och Bolidens utveckling på andra centrala områden utelämnas i den mån de inte inverkat på miljöanpassningsprocessens utformning. Med miljöan-passning avses här de förändringsprocesser som syftat till att minska verksamhetens påverkan på den yttre, omgivande miljön. Detta innebär att förhållandena i de inre arbetsmiljöförhållanden inte kommer att behandlas som ett undersökningsområde. Frågor som berör de inre miljöproblemen omfattar ett stort forskningsområde som drivits av annan lagstiftning och kontrollerats av andra myndigheter än de yttre mil-jöförhållandena. Exempelvis regleras arbetsskyddet till skillnad mot miljöskyddet av arbetsmiljölagen och arbetsmiljöavtalet.123
123 Det är Yrkesinspektionen som har uppgiften att övervaka efterlevnaden av svensk arbetsmiljö, medan Arbetar-skyddsstyrelsen har det övergripande ansvaret
25
1.3.2 Metod
Den metod som använts i studien har syftat till att avtäcka specifika drag, besluts-processer och beroendeförhållanden med avseende på miljöanpassningen av Rönn-skärsverken. Det första steget har varit att rekonstruera en inre kronologi och en yttre kronologisk kontext. Vid rekonstruktionen av den inre kronologin har fokus riktats mot miljöfrågans aktualitet och påverkan på verksamheten inom Rönnskärs-verken. Mer konkret har rekonstruktionen inneburit att fastställa vad som gjorts för att minska föroreningarna, hur man gjorde för att minska föroreningarna, varför man gjorde dessa åtaganden och vilket resultat det fick. Med resultat åsyftas här teknisk förändring, minskade utsläpp och ekonomiska konsekvenser. Metoden för den inre kronologin bygger på en rekonstruktion av ett relativt fragmenterat, komplext och omfattande material från Bolidens centralarkiv på Rönnskärsverken samt handling-ar från Naturvårdsverkets handling-arkiv, Koncessionsnämndens handling-arkiv, samt länsstyrelsens arkiv i Västerbotten.
Utifrån den övergripande kronologiska sammanställningen har sedan den yttre kravbilden på verksamheten, samt företagets respons på denna, definierats och renodlats. Den yttre kravbilden har här definierats som de krav som avspeglas i ma-terialet i form av myndighetsbeslut och andra aktörers påtryckningar. Företagsor-ganisationens respons på dessa krav har definierats utifrån hur företaget argumente-rat (internt och offentligt) i fråga om de krav som ställts, samt de verksamhetsför-ändringar – tekniska, organisatoriska och strategiska – som vidtagits för att bemöta miljökraven.
Till begreppet respons kopplas här begreppet strategi som tolkas som organi-sationens långsiktiga mål och förhållningssätt för att tillgodose miljökrav och ge-nomdriva miljöåtgärder med bibehållna mål för den övriga verksamheten. Till den yttre kontextuella kronologin definieras också Bolidens och Rönnskärsverkens konkurrensvillkor. En kartläggning av dessa förhållanden har syftat till att ställa de kostnader och resurser som miljökraven tog i anspråk vid Rönnskärsverken i rela-tion till de ekonomiska förutsättningarna. Metoden har varit att utgå ifrån de pro-blembilder som företaget redovisar till myndigheter, i årsberättelser och personal-tidningar. I detta sammanhang har också bolagets resultatutveckling och utveck-lingen av världsmarknadspriser på metaller används som indikatorer.
När det gäller studiet av det tekniska utvecklingsarbetet har utgångspunkten varit att kartlägga större problembilder i företagets utveckling av tekniska lösningar i ett ekonomiskt sammanhang. Metoden för denna kartläggning har varit att identi-fiera vilka huvudsakliga tekniska åtgärder som genomförts, om, och i så fall varför teknikutvecklingen skett i egen regi, och vilka eventuella problem som företaget
26
stötte på i denna process. Någon djupstudie av experimentell verksamhet i alla en-skilda lösningar har sålunda inte gjorts.
I studiet av det tekniska utvecklingsarbetet har också fokus riktats mot hur myndigheterna förhöll sig till eventuella ändringar av koncessionsvillkoren i situa-tioner där företaget upplevde tekniska problem eller fann nya idéer på hur ett pro-blem skulle lösas på effektivaste sätt. Syftet har varit att få en uppfattning om huru-vida det administrativa systemet gav utrymme för eventuell experimentell verksam-het i företagets teknikutvecklingsarbete. Metoden har i detta fall varit att studera koncessionsvillkorens utformning, eventuella ändringar i dessa och vilka motiven till ändringarna i så fall var.
Som ett komplement till de skrivna och tyckta källorna har ett mindre antal in-tervjuer utförts. Inin-tervjuerna har använts för att klargöra vissa teknikaliteter, samt de problembilder och strategiska överväganden som företaget gjorde i miljöanpass-ningsarbetet. Urvalet av informanter har skett utifrån deras övergripande känne-dom om förändringsprocesserna. Tre av de intervjuade har varit miljöchefer vid Rönnskärsverken, medan en informant har lång erfarenhet reningstekniskt arbete ute i processerna.
1.3.3 Källmaterialet och dess omfattning
Den inledande kartläggningen av Rönnskärsverkens tidiga problembilder med avse-ende på teknikutveckling och miljöpåverkan (som utgör en bakgrund till framställ-ningen av 1960- talet och utvecklingen därefter) baseras på direktör Oscar Falk-mans företagshistorik om Boliden, bolagets årsredovisningar samt visst primärt källmaterial. Falkman var Bolidens förste verkställande direktör och pensionerades år 1943. Det var först efter pensioneringen som han skrev sin version om Boliden-företagets tillkomst och utveckling, där inte minst Rönnskärsverken intar en central roll. Falkman lägger tonvikt på de tekniska frågorna vilket – betraktat ur denna stu-dies karaktär – har varit en tillgång. Inte minst den tekniska bakgrunden till de om-fattande föroreningsproblemen vid Rönnskärsverken, och hur denna problematik kom att styra val och ändringar av konstruktioner vid smältverket redan från be-gynnelsen har varit viktig för studien. Det primära källmaterialet, som använts som komplement till Falkmans uppgifter, omfattar en mindre utredning av Rönnskärs-verkens påverkan på den omgivande vegetationen till följd av höga svavelutsläpp vid 1930-talets mitt. Till detta har även primärt källmaterial använts för att kartlägga de kontakter med myndigheter som miljöfrågan har föranlett.
Handlingar kring Bolidens ansökningar om koncession för att bedriva miljö-farlig verksamhet enligt Miljöskyddslagen vid Rönnskärsverken hör till det primära källmaterial som är mest omfattande. Insamlingen av detta material har skett i Boli-dens Centralarkiv på Rönnskärsverken, Naturvårdsverkets arkiv,
Koncessions-27
nämndens arkiv, och länsstyrelsen i Västerbottens arkiv. Koncessionshandlingarna inbegriper vid sidan av själva ansökningarna med inlagor, även remissutlåtanden, koncessionsförhandlingsprotokoll, samrådsprotokoll och beslutshandlingar och diverse tekniska och miljöhygieniska utredningar. Koncessionsansökningarna, de så kallade inlagorna124 och koncessionsbesluten bär information om vilka centrala mil-jöproblem som Rönnskärsverken stod inför i samband med tiden för ansökningar-na, samt vilka åtgärdskrav som myndigheterna kom att ställa. Koncessionsförhand-lingsprotokollen och inlagorna ger dessutom information om hur företaget bemötte kraven. Inlagorna innehåller också uppgifter om företagets långsiktiga planering för att uppnå miljöförbättringar, och ger samtidigt information om tekniska och finan-siella problem för att uppnå vissa miljökrav. Även samrådsprotokollen – som till-kommit i samband med överläggningar mellan företaget och tillsynsmyndigheterna – innehåller uppgifter om hur företaget lyckats åstadkomma lösningar för att uppnå de olika kraven som ålagts företaget i samband med koncessionsvillkoren.125 Fast samrådsprotokollen mestadels behandlar detaljerade tekniska aspekter, blottas vissa av de problem som företaget upplever i sitt anpassningsarbete.
Ytterligare viktiga underlag för studien utgörs av internmeddelanden, brev, re-seberättelser, interna beslutsdokument, protokoll och minnesanteckningar. Till-gången till detta material från Bolidens arkiv vid Rönnskärsverken har varit avgö-rande för att kartlägga utvecklingen innan 1969 och tillkomsten av koncessions-handlingarna. Även Bolidens personaltidningar, med VD-utlåtanden och övrig re-dogörelse för miljö- och koncessionsfrågor inom bolaget och Rönnskärsverken, har använts för att klarlägga företagets syn och strategiska förhållningssätt till miljöan-passningsproblematiken. Också styrelseprotokoll har gåtts igenom för att söka in-formation om eventuella beslut rörande miljövårdsfrågor på Rönnskärsverken. Vad gäller statistiska data rörande Rönnskärsverkens utsläppsnivåer och produktionsvo-lymer och metallprisutveckling har uppgifter lämnats av miljövårdsavdelningen på Rönnskärsverken och från Bolidens marknadsavdelning. Dessutom finns verksam-hetens utsläpp redovisade i de miljörapporter som sedan år 1989 lämnas till läns-styrelsen. Som ett komplement till de skrivna och tryckta källorna, har också ett mindre antal intervjuer använts. Syftet med att använda intervjuer har som tidigare nämnts varit att klargöra vissa händelseförlopp och teknikaliteter, men också de problembilder och strategiska överväganden som företaget gjorde i miljöanpass-ningsarbetet.
124 Inlagorna innefattas av ingående beskrivningar av industriverksamheten, och redovisningar av de åtgärdsprogram och utredningsarbete som företaget vidtagit som en följd av myndighetsbeslut.
125 Samråden blev inte institutionaliserade i Miljöskyddslagen förrän år 1981, men förekom för Rönnskärsverkens del i samband med de koncessionsvillkor som regeringen gav företaget år 1975. Under samråden skedde informations- och meningsutbyte mellan företaget och de centrala tillsynsmyndigheterna (Naturvårdsverket och Länsstyrelsen) om tekniska åtgärder och utformning av omgivningsundersökningar. Samråden skedde för denna undersökningsperiod cirka en gång i månaden.
28
1.3.4 Källkritiska reflektioner
För insamlingen av källmaterial har Boliden givit mig tillträde till bolagets centralar-kiv vid Rönnskärsverken. Tillåtelse har getts till att ta del av allt det arcentralar-kivmaterial som berör miljövårdsfrågor för den undersökta perioden. Reliabiliteten i detta före-tagsinterna material bedömer jag som hög, då mycket av materialet har producerats för att bevaras företagsinternt och inte publiceras. Den höga reliabiliteten grundar sig på bedömningen att det torde funnits få anledningar att undanhålla eller förfals-ka information om miljövårdsfrågorna för de personer inom organisationen som materialet har varit producerat och avsett för. Materialet belyser emellertid i bred mening företagets upplevelser, problembilder och erfarenheter av miljövårdspro-blemen. Detta gör att det företagsinterna materialet givetvis avspeglar företagets tolkning av miljövårdsproblemens natur och miljökravens konsekvenser och inte motparternas, exempelvis Naturvårdsverket eller länsstyrelsen, bild. Utifrån detta material är det där det därför inte möjligt att ställa frågor som berör båda parter.
Ett annat källkritiskt problem är den fragmentariska karaktär som det interna källmaterialet har, främst för 1960-talet. Allt som är sagt och gjort finns av naturliga skäl inte fångat på papper och det finns risk för att arkivmaterialet inte avslöjar alla delar av de upplevda problembilderna och alla drag i händelseutvecklingen. Vad gäller perioden 1970-2000 är materialet mindre fragmentariskt och mer omfattande. Dessutom har det material som berört Rönnskärsverkens mycket omfattande kon-cessionsprövning kunnat kompletteras med källmaterial från Naturvårdsverkets, länsstyrelsens och Koncessionsnämndens arkiv. Detta har gjort att händelseutveck-lingen sedan 1970-talet har kunnat studeras mer detaljerat, än vad som gäller för 1960-talet. Samtidigt bör påpekas att miljöfrågan under 1960-talet inte ännu hade fått något stort genomslag och att omfattningen av miljövårdsarbetet varit mindre omfattande än senare. Därav också orsaken till att materialunderlaget är mindre omfattande för denna period.
Det interna källmaterialet avslöjar ingen eventuell konfliktdimension mellan Boliden och dess ägare även om förekomsten av en sådan inte kan uteslutas.126 De meningsskiljaktigheter som materialet belyser hör till företagsledningens syn gent-emot myndigheternas, men belyser inte eventuella meningsskiljaktigheter mellan exempelvis koncernledningen, verkchefen och företagets aktieägare. Hypotetiskt är det dock fullt möjligt att ledningen för ett industriföretag och dess ägare i form av ett finansföretag kan ha olikartade intresseinriktningar och erfarenheter.
Ur källkritisk synpunkt bör också nämnas att värderingen av direktör Oscar Falkmans företagshistorik över Boliden som källa inte är oproblematisk. Jag har personligen inte bringats klarhet i varför vederbörande nedtecknade det nästan 200 sidor långa dokumentet. Enligt företagshistoriker Jan Gletes bedömning är det ett
29
internt dokument avsett för endast en begränsad läsarkrets, sannolikt företagets ledning. Detta torde, också i enlighet med Gletes bedömning, ha medfört att de tekniska uppgifter som Falkman lämnat i huvudsak är riktiga då läsarkretsen sanno-likt hade tillgång till samma material och personlig kännedom om händelseförlop-pen.127
Avslutningsvis bör också understrykas att intervjuunderlaget inte har varit bä-rande källmaterial och faktaunderlag för studien. Intervjuerna har varit semistruktu-rerade till sin karaktär och har syftat till att utifrån informanternas uppgifter kunna skapa en övergripande uppfattning om de större problembilderna, främst rörande de tekniskekonomiska frågorna, för den undersökta perioden.
1.3.5 Disposition
Avhandlingen består av tio delar. I nästkommande kapitel – kapitel 2 – presenteras etableringen av den miljöpolitik som syftat till att minska den svenska industrins negativa miljöpåverkan, hur utsläppen av föroreningar förändrats i Sverige under 1900-talet. I fokus står utvecklingen på lagstiftningsområdet och de regleringsprin-ciper som kom att ligga till grund för Miljöskyddslagen och dess administrativa uppbyggnad. I kapitel 3 ges därefter en presentation över Bolidens och Rönnskärs-verkens utveckling med fokus på förändring i ägande, produktionsinriktning och ekonomiska förhållanden. Här ges också förklaringar till Rönnskärsverkens specifi-ka, komplicerade och utsläppsintensiva karaktär. Kapitel 4 behandlar miljöanpass-ningsprocessen i Rönnskärsverken under 1960-talet. Kapitlet inleds med en tillba-kablick på föroreningsproblemen 1930-1960 och de åtgärder som vidtagits för att minska utsläppen innan 1960-talet. Kapitel 5 behandlar miljöanpassningsprocessen i Rönnskärsverken under åren 1973-1981. Under denna period prövas Rönnskärs-verkens verksamhet enligt Miljöskyddslagen för första gången. I kapitel 6 riktas se-dan fokus på den progressiva utvecklingen inom företaget i sättet att hantera frågor på miljövårdens område, utifrån de erfarenheter man tillskansat sig under 1960- och 1970-talet. Sedan följer i kapitel 7 processen kring där Rönnskärsverken skulle meddelas slutliga koncessionsvillkor för verksamheten. Händelseutvecklingen efter villkoren meddelats var tämligen dramatisk, varför det efterföljande politiska för-handlingsspelet här lämnats ett eget utrymme i kapitel 8. Därefter behandlas i kapi-tel 9 hur företaget gick till väga för att leva upp till de slutliga villkoren, och vilka strategiförändringar i miljövårdsarbetet detta innebar. I kapitel 10 berörs avslut-ningsvis upptrappningen till den sista koncessionsprövningen, och hur skiftena på miljöpolitikens område under 1990-talet kom att påverka företagets strategier i mil-jöanpassningsfrågor. I kapitel 11 sammanfattas och analyseras studiens resultat i relation till studiens utgångspunkter och analytiska ramverk.
127 Glete (1975), s 32.