När jag frågade om hur intervjulärarna upplevde kulturmöten och kulturskillnader fick jag mycket svar på en gång som var relaterade till mina frågor. Jag fick även intressanta svar som jag inte visste existerade bland kulturerna och det kommer att tas upp här.
Kulturskillnader
Deltagare 1A anser att oavsett vad eleverna möter för kulturer måste de först och främst förstå skolans verksamhet för att klara av att gå i skolan, vilket är ett av flera uppdrag de har. Deltagarna i A berättar också att maten kan innebära en kulturskillnad. I deras skola i
Mellansverige är det ca 90 % av de nyanlända som inte äter fläskkött. Det innebär att lärarna får förklara att det finns andra människor som äter fläskkött. För att undvika problem som skolan har gått igenom med maten har de valt att utesluta allt fläskkött i hela skolan. Men lärarna är medvetna om att upplysa eleverna att det förekommer fläskkött i andra skolor, där det finns en kulturell blandning av elever, både svenskar och invandrare.
Deltagaren B berättar att religioner har varit ett stort fokus bland deras elever på sista tiden. Det har förekommit flera diskussioner där konflikter har uppstått. Han menar att det finns stora skillnader bland religionerna och väldigt många av deras elever är ”rättrogna”, är trofasta och vill göra sina röster hörda. Deltagaren B berättar vidare att när en sådan situation uppstår lyfter de upp problemet och pratar om det. Det finns inte mycket de kan göra annars, för att när det gäller tron och religion går det inte att säga vad som är rätt och fel, var och en
får gå hem och fundera på det istället menar deltagaren B. Det största problemet som uppstår i den skola som deltagaren B arbetar i är förekomsten av brist på respekt för lärarna.
Anledningen kan vara att de upplever en sorts kulturkrock. Deltagarna i C berättar också om ett problem de har med barnens föräldrar. Det kan förekomma att de ringer även på helger och kvällar många gånger. Deltagarna i C berättar att det har till och med har gått så långt att det blivit arga om deltagarna i C inte ringer tillbaka på helger och kvällar. Det kan vara en kultur- sak det med tror deltagarna.
Hudfärgen
Deltagarna i A berättar vidare att de har lagt märke till under sina arbetade år att barn har svårare att acceptera varandras kulturer än att acceptera den svenska kulturen. Deltagare 2A berättar att barn från Irak har vägrat att sitta bredvid ett barn från Somalia på grund av
hudfärgen. De har väldigt svårt med det. När sådana situationer uppstår pratar deltagarna i A
med barnen om att i Sverige accepterar vi alla kulturer och eftersom de bor i Sverige måste de också göra det. Det har hänt att deltagarna i A har behövt prata med föräldrarna om att även de själva måste ha en sådan inställning, för att det mesta av beteende avspeglas från
föräldrarna. Det mesta kommer från föräldrarnas tankesätt och hur de ser på andra människor. Deltagare B berättar också om att det förekommer uttalande om hudfärgen. Det finns mycket fördomar bland de olika kulturgrupperna. Det förekommer att de skriker svartskalle rakt ut och det är sådana kränkningar som inte accepteras menar deltagen B med bestämd ton, var och ens bakgrund ska respekteras.
Språket
Hos deltagaren B är det oftast språkliga konflikter som förekommer. Han berättar att språket är ett hinder och att missförstånd uppstår ofta. Det kan vara så att vissa ord har olika värde beroende på var man kommer ifrån. Ett exempel är ”… knulla din morsa eller din morsa! i
Sverige faller det uttrycket platt och är inte så hårt i sig…” Men barnen i deras skola blir
väldigt rasande när någon uttalar sig på det sättet om deras mor. Det innebär att man vanärar deras mamma. Deltagarna i A upplever också svårigheter med språket. Det kan vara kämpigt för barn som kommer utan skolerfarenheter och inte kan språket. Det kan hända att de säger att det är dags för rast och barnen tittar sig omkring och vet inte vad de ska göra. Allt måste förklaras, därför har barnen tillgång till studiehandledning där de går till en hemspråkslärare och får hjälp. Deltagarna i A har en god kontakt med hemspråksläraren.
…somaliska barn som varit här ett tag kan hjälpa andra somaliska barn som är nya och kan inte språket. De förklarar och översätter och talar om vad vi ska göra och så…(deltagarna A)
Hierarki
Deltagarna C har väldigt stort problem med status och hierarki bland deras nyanlända flyktingbarn. I det stadsdelsområde där deltagaren C: s skola befinner sig bor det många människor av en viss folkgrupp. Området är starkt genomsyrat av den folkgruppen vilket innebär att deltagarna C har sett hur dessa folkgruppens barn i skolan tror sig vara mycket mer värda än alla andra, till och med mer än den svenska folkgruppen. Muslimer råkar värst ut och de attackeras mest för att de är minst värda menar deltagarna C. De berättar även att
situationen har varit svår att hantera vilket har medfört att deras rektor har kommit emellan många gånger. Rektorn har blivit tvungen att engagera sig i denna situation mer än vanligt. Han har till och med gått till den folkgruppens kyrka för att ta upp problemet som
förekommer i skolan. En deltagare i C uttrycker sig såhär:
… det är stark (folkgruppens namn) hierarki i (namnen på området)…Dem som är mest värda och minst värda. Folkgruppen tror sig veta mer, till och med Svenskar och muslimer är skitvärda för dem. Det är svårt att komma tillrätta med det. folkgruppen är starkdrivande…(deltagarna C).
Även deltagare B nämner det kortfattat om statusen bland invandrare, han utrycker sig:
…det förekommer status mellan invandrarna med har vi sett och det är också intressant…