Konflikter som kan uppstå

Beroende på hur studenten hanterar sin arbets- och studiesituation kan olika konflikter uppdagas. Av undersökningen har det framkommit att belastningsbaserade konflikter förekommer mest, därefter tidsbaserade konflikter och de beteendebaserade konflikterna uppstår näst intill aldrig. En anledning till att konflikter uppstår i familjelivet är på grund av otydliga gränsdragningar och obalansen mellan sfärerna. Acai et al. (2018, s 100) resonerar kring olika stressfaktorerna som påverkar individen. Det tas upp höga krav, låg kontroll och högt tempo som stora påverkningsfaktorer för obalans mellan sfärerna och att detta kan resultera i konflikter mellan arbete och familj (Acai et al. 2018, s 100). Dessa konflikter har Greenhause och Beutell (1985, s 77ff) valt att dela in i tre delar. Det är tidsbaserad, belastningsbaserad och beteendebaserad konflikt som kan uppstå inom familjen. Vi valde därför att analysera studenternas olika konflikter för att se vilken som är mest förekommande för dem.

4.8.1 Tidsbaserad konflikt

Vi kunde utläsa en skillnad mellan de studerande icke-föräldrarna och föräldrarna i studien gällande de tidsbaserade konflikterna som kan uppstå i hemmet. Greenhause och Beutell (1985, s 77ff) menar på att den tidsbaserade konflikten uppstår när tid från den ena rollen tar över eller konkurrerar med tiden i den andra rollen (Greenhause & Beutell 1985, s 77ff). Tittar vi på icke-föräldrars tankegång kunde vi tolka av det insamlade materialet att tidsbaserade konflikter inte var särskilt vanligt. Det är sällan något tjafs kring prioriteringar gällande studie- eller arbetstiden. Respondenterna uppger att de pratar med sin partner om sin pågående studie- och arbetssituation och det finns oftast en stor förståelse från partnern för tiden som läggs på studier och arbetet. Detta bekräftar Clarks (2000, s 759) påstående att kommunikationen mellan gränsbevakaren och gränsöverskridaren är ett effektivt verktyg för att undvika konflikter och för att uppnå Work-life balance (Clark 2000, s 759). Vissa respondenter kunde då och då bli ifrågasatta av sin partner kring varför de till exempel inte skött sina hushållssysslor när de varit hemma under dagen för att studera eller varför de skulle arbeta på en ledig helg tillsammans. Detta var generellt sett inget större problem för icke-föräldrarna utan vi kunde slå fast vid att de tidsbaserade konflikterna inte var en stor konflikt som uppstod inom hem där det inte fanns några barn. Det kan bero på att par utan barn kan planera sin tid tillsammans på ett enklare sätt. Därmed blir det lättare att finna balansen mellan arbete, studier och familjelivet utan någon tidsbaserad konflikt mellan sfärerna.

Analyserar vi sedan de studerande föräldrarnas svar kunde vi utläsa en viss skillnad kopplat till den tidsbaserade konflikten. Här kunde vi se att de tidsbaserade konflikterna blev allt mer vanliga bland respondenterna, viktigt att poängtera är att det inte gällde alla svarande. Vissa studerande föräldrar upplevde förståelse från sin partner och familj gällande att de behövde prioritera studier eller arbete, även fast det kunde påverka familjetiden negativt. Medan vissa respondenter tog upp att diskussioner angående deras prioriteringar gällande arbete kunde resultera i sura miner och irritation mellan dem och partnern. Föräldern Lena beskriver sin tidsbaserade konflikt:

Konflikterna är tysta, ren irritation. Man plockar upp grejer som att “Nu får du ta barnen, för jag måste sätta mig med det här”. Alternativt att det är irritation över att man har telefonen på sig och så vidare, jämt. Man kollar mail i parkerna och sådana grejer, kollar mail eller läser på någonting under tiden man kollar film tillsammans. Ja jag hör hur det låter...

Det kan kopplas till Greenhause och Beutells (1985, s 80) konstaterande att det är vanligare för en person som är gift och har små barn hemma att hamna i en konflikt gällande tidspriortieringar kring till exempel arbetet eller studierna. I vårt fall kan vi konstatera att

tidsprioriteringarna var mer kopplat till arbete framför studierna, det finns överlag en stor

förståelse från partnern hur man fördelade sin tid kring studierna men kring arbetet kunde det

däremot skapa mer tidsbaserade konflikter.

4.8.2 Belastningsbaserad konflikt

undersökningen fick vi generellt sett liknande svar från alla respondenter oavsett familjesituation. Greenhause och Beutell (1985, s 81) beskriver att den belastningsbaserade

konflikten uppstår när individen upplever belastning, press och påfrestningar i den ena sfären

som leder till svårigheter att fullborda sitt ansvar och sina uppgifter i den andra sfären

(Greenhause & Beutell 1985, s 81). Utifrån det insamlade materialet kan vi utläsa att stress

och påfrestningar kring studierna påverkar studenternas agerande mot sin partner men också familjen i flera fall. Flera av respondenterna lyfter att stressen kring tentastudier påverkar

mycket. Studenterna känner stress och påfrestningar under tiden de studerar men också under

tiden som spenderas tillsammans med familjen eller på arbetet till exempel. Vissa upplever

inte alls detta som konflikter utan snarare som diskussioner som kan uppstå med partnern. Skolstressen påverkar individerna på olika sätt men irritation är ett återkommande fenomen

bland respondenterna svar. Diskussioner som kan uppstå är att partnern vill att man ska lägga

ner studierna för dagen och spendera tiden tillsammans till exempel. Detta kan resultera i en

känsla av rastlöshet i kroppen hos respondenterna och att studierna ligger och gnager i

bakhuvudet även fast man under tiden inte studerar. Den bakomliggande stressen skapar både små som stora effekter på individen. Det kan till exempel vara att personen blir mer lättretlig

och irritation mellan studenten och partnern kan uppstå. Föräldern Anna beskriver sin belastningsbaserade konflikt: Det kan uppstå konflikter i och med att jag måste hinna jobba det här passet en

gång i veckan. Under en tentaperiod så blir jag väldigt stressad över det och det

påverkar ju även hemma. För då har jag kanske inte samma tid att städa och laga

mat. Då får min sambo ta mer ansvar och det blir väl en slags konflikt eftersom

han inte är van vid att göra det. Så då blir det lite tokigt där. Men ja det är väl det

som påverkar, när det är stressiga perioder i skolan. Vi kan slå fast vid utifrån det insamlade materialet att irritationen ett faktum vid stresspåslag

och påfrestningar och detta kommer mestadels från studierna. Stress och påfrestningar från arbetet påverkar generellt studenterna mindre, vissa ingenting alls. Som vi beskrivit tidigare

kan flera av respondenterna släppa jobbet när de kliver ut från arbetet, det framkommer att

det inte vilar särskilt mycket krav eller ansvar på individen på arbetet och att det förmodligen

kan vara resultatet i varför de inte tar med sig arbetet hem på samma sätt som studierna. Vissa

veckan eller en viss tid. Det kan också påverka dem negativt och gör dem mer stressade på hemmaplan om de känner att de egentligen inte har tid till att jobba men att de måste.

4.8.3 Beteendebaserad konflikt

Den sista konflikten som tas upp är den beteendebaserade konflikten. Den kan uppkomma när individen inte kan hantera och anpassa sitt beteende som förväntas i en viss roll i någon utav sfärerna. Beutell och Greenhause (1985, s 81f) menar på att det beteende som är acceptabelt på en viss plats inte är förenligt på en annan plats. I vårt fall så upplevde vi inga konflikter inom området som var kopplat till de beteendebaserade. Respondenterna beskrev sitt hem som en plats där de kan vara sig själva utan att behöva spela en roll. Majoriteten var mer avslappnade hemma än på arbetet. På arbetet kunde man visa en mer professionell sida. Några av respondenterna arbetar inom serviceyrket och kan uppleva att de går in i en mer glad och säljande roll som de sedan kan lämna på arbetet när de går hem. I många av respondenternas fall så beter de sig på samma sätt på universitet som hemma. Det kan bero på att personerna umgås med sina studiekamrater även på sin privata tid. De personer som går in i en mer professionell roll på universitetet har inte samma umgänge och stöd från sina studiekamrater.

4.8.4 Slutsats gällande konflikter

Ser vi till helheten gällande intervjupersonernas svar om konflikter som kan uppstå mellan sfärerna så är det ingen som uppger att konflikterna är så pass många och stora att det rubbar deras balans i livet. Konflikterna är få och hanterbara vilket gör att respondenterna kan hantera gränserna mellan sfärerna och uppnå Work-life balance. Det bekräftar Clarks (2000, s 751) definition av balans. Balans är tillfredsställelse och funktionalitet i både arbetet och inom familjen, med så lite konflikter mellan rollerna som möjligt.