3
och
Syftet med detta kapitel är att beskriva den svenska finanspolitikens inriktning och dessförhållande till konjunkturutvecklingen under de
se-decennierna.
naste
finns viktiga förknippade
Det två problem med att tolka sambanden
finanspolitiken konjunkturutvecklingen. första
mellan och Det är att det
finns ett ömsesidigt beroende mellan politiken och den ekonomiska ut-vecklingen. Politiken reagerar på konjunkturen, och den ekonomiska ak-tiviteten påverkas av politiken. Att urskilja effekterna av ekonomisk-politiska åtgärder ärdärför svårt. För det andra ärdenekonomiska utveck-lingen och därmed politiken ienliten öppen ekonomi somden svenska i
utsträckning styrd utvecklingen i omvärlden. Det är lätt
över-stor av att
driva betydelsen avinhemska faktorer om man inte beaktar den interna-tionella utvecklingen.
Vi erbjuder inga egentliga lösningar på dessa problem, och inget svar på frågan om hur betydelsfull den rent diskretionära delen av politiken har varit jämfört med omvärldsutvecklingen. Däremot kommer i detta kapitel att ge enrelativt ingående beskrivning avkonjunkturens och
politi-förlopp. första avsnitt
kens Kapitlets handlar om konjunkturen medan det
följande behandlar finanspolitikens förhållande till den ekonomiska ak-tiviteten.
Vi inleder det första avsnittet medattjämföra nyckeltal för någraviktiga makroekonomiska variabler under 1970- och 1980-talet med motsvarande nyckeltal for 1950- och l960-talet. Därefter utvidgar jämförelsen avde makroekonomiska nyckeltalen i Sverige under 1970- och l980-talen med
i
motsvarande tal omvärlden. Vi undersöker vilken betydelse omvärlds-faktorerna har haft för den svenska utvecklingen. Detta gör vi genom att skatta enkla modeller för de svenska makroekonomiska variablema med omvärldsfaktorerna som förklarande variabler.
Finanspolitiken kommer in i bilden i det andra avsnittet. Vi studerar korrelationer mellan olika mått påkonjunkturen och statsbudgeten. Vida-söker vi avgöra dekorrelationer finner beror pådirekta politiska
re om
beslut om statsbudgetens inkomster och utgifter eller om de beror på automatiska stabilisatorer. Med hjälp avskattningar avmodeller för
stats-inkomster utgifter
budgetens och diskuterar därefter statsbudgetens käns-lighet för konjunkturen. Modellerna kan även utnyttjas för att beröra frågan om hur skattereformen kan hapåverkat statsbudgetens inkomster.
Kapitlet avslutas med ensammanfattning.
14-0660 u
makroekonomiska utvecklingen Den
decennierna jämförelse med och 1960-talet
De senaste i
1950-ekonomiska tillväxten i Sverige har i genomsnitt varit 3
Den knappt
årligen under perioden sedan 1950, Tabell 3.1. Den
genomsnitt-procent se
liga årliga inflationstakten har varit drygt 6 procent. Arbetslösheten i genomsnitt har uppgått till drygt 2procent avarbetskraften.
Standardavvi-uppfattning variationerna kring
kelserna ger en om hur stora dessa
med-varit autokorrelationerna visar i vilken utsträckning elvärden har medan
variationerna kring medelvärdena har varit regelbundna. Inflationen är
serierna visar variationerna kring
den av som starkast regelbundenhet;
för perioden varit för serie.
medelvärdet hela har mest regelbundna denna
Makroekonomiska 1951- 1992
Tabell 3.1 nyckeltal,
1981- 1951-1961-
1971-
1951-1980 1990 1992
1960 1970
medelvärde,procent I
standardavvikelse,procent 0,3
0 4 autokorrelation
andelavkarsamedlemmar medelvärde,procent 16 standardavvikelse,procent 0,4
autokorrelation 04
1963-70, h1963-92 a
Autokorrela-ln x./x,.,.
BNP-tillväxt ochprisökning har beräknats Axf
Anm. som
föregående innevarande och år.
korrelationen mellan
decennium väl medvetna decennium för
serierna Vi har valtatt delaupp
delperioder.
indelning i De
självklar inneburit lägre tillväxt, högre
decennierna har
utveckling är en att
samma
Magnituden på var
variationerna haft de regelbundna
Arbetslösheten har
l950-talet. mest om
medelvärdena beräknas årtionde för årtionde. Om jämför 1980-talet med 1970-talet finner att tillväxten har varit något högre och har varierat mindre. Inflationen har varit lägre medan arbetslösheten har varit högre, och medstörre variationer om vi mäter somandel avarbetskraften.
Däremot har variationerna i andelen arbetslösa kassamedlemmar inte ökat under 1980-talet. Detta skulle kunna vara ett uttryck för att de etablerade från arbetsmarknaden har blivit allmer skyddade från fluktu-ationer i arbetsmarknadsläget medan de marginella grupperna har fått bära enallt större del avanpassningsbördan.
junkturkronologi Kon
Vi representerar den ekonomiska aktivitetsnivån med tre olika tidsserier kvartalsbasis från 1960-talet framåt. första
på och För det använder vi real
finns kvanalsdata for från
lndustrikonjunktu-BNP, somdet endast 1970.
enligt Klzs konjunkturbarometer ärden andra tidsserien. Serien är
ren en
sammanvägning avkapacitetsutnyttjandet och graden avbrist på yrkesar-i yrkesar-industryrkesar-in. tredje
betare Den serien mäter arbetsmarknadsläget som
anta-minus förhållande
let vakanser antalet arbetslösa i till arbetskraften. De första serierna logaritmerats.
två har Alla serier har trendsrensats genom
regressioner med konstant, trend och kvadratisk trend.
Figur 3.1 visar de trendrensade serierna efter detatt de har standardise-division med den standardavvikelsen. Därefter har
rats genom egna ett
beräknats
glidande årsmedelvärde Serierna följer varandra relativt väl.
Figur 3.1 Den svenskakonjunkturen, 1963:3- 1993:1, glidande årsmedelvärde.
3
2.
S1-O x
å .
x Fx 2-1
I
2-Llllllllllll|jllllllllllllllll
19621964196619681970197219741976197819601982198419561958199019921994
BN industri- vakanser
á , --- ---
-arbetslöshet industrikonjunkturen,
Konjunk-Källor:BNP, BNP kvartal 1986:3, 1992:4, 1993:2; Beräkningenhar skett Historiska tabeller, löpande;
1993 vakanser, AMS, xf 0,5
turbarometern, september s. som xp;+ x...+
Arbetskraftsundersökningama, kvartalsmedeltal, löpande. x.+2/4.
arbetslöshet, + x. + 0,5
förvånande serien för industrikonjunkturen i flera fall
Föga leder de andra
Korrelationema
serierna. mellan industrikonjunkturen och såväl BNP arbetsmarknadsläget ärbåda 0,66. Arbetsmarknadsläget och BNP har som
korrrelationskoeñicient på 0,84. Figur 3.1visar också att svängningar-en
magnitud ökar över tiden. Ingen topp är så hög den vid
1980-nas som
talets slut, ingen botten sådjup somdensom upplever idag. Detta skulle visst stödför påståendet konjunkturutvecklingen
kunna sägasgeett att har
blivit alltmer instabil. Samtidigt ärdet viktigt att hålla i minne att detta
i fall observationer från
påstående så endast underbyggs med något mer än
konjunkturcykel.
en
fem
finns tydliga konjunkturcykler perioden
Det under sedan
1960-Konjunkturen för försämras
talet. nådde entopp 1965 att sedan fram till
industrikonjunkturen följer
1968. Arbetsmarknadsläget och varandra väl.
Därefter förbättrades konjunkturen fram till 1970. Samtliga serier går ner Överbryggningspolitiken
förlorade
under de åren 1971- 1972. under
mit-l970-talet manifesterar sig i arbetsmarknadsläget visar på hög
tenav att en
aktivitetsnivå långt efter det att industrikonjunkturen försämrats som en följd av den första oljekrisen. Vakanser minus arbetslöshet minskar inte
särskilt kraftigt
heller när nedgången väl kommer.
serierna konjunkturförbättringen
De tre överensstämmer nära under
före den andra oljekrisen liksom under försämringen därefter. Efter devalveringarna i 1980-talets början ökade den ekonomiska aktiviteten.
lndustrikonjunkturen visar på en kraftigare och snabbare uppgång än de serierna. 1980-talets slut antyder industrikonjunkturserien, före
andra l de
serierna, kraftiga aktivitetsminskning
andra den som har inlett 1990-talet.
kring aktiviteten från ligga
Någon gång 1990 övergår att ovan trenden till
lndustrikonjunkturen konjunkturen
under. tyder på botten på
att vara att
i slutet 1992 de andra serierna inte inom
nåddes av medan två vänder den
perioden.
studerade
och omvärlden Sverige
Eftersom Sverige är en liten öppen ekonomi kommer den svenska konjunkturutvecklingen att nära följa aktiviteten i omvärlden. Vårt syfte
efter jämförelser vidare
här är att några enkla gå och se hur mycket
omvärldsfaktorerna i samverkan betyder för den svenska utvecklingen. Vi för perioden
använder kvartalsdata 1972-1992. För att fåsåjämförbara möjligt utnyttjar i
data som detta avsnitt OECD-data. I Tabell 3.2
jämför några svenskamakroekonomiska nyckeltal med motsvarande tal för OECD-länderna i Europa sammantagna och för USA.
skillnad mellan Sverige
En stor och omvärlden är att arbetslösheten i
Sverige har varit så mycket lägre. ISverige har arbetslösheten igenomsnitt perioden
varit 2,4 procent under l OECD Europa var motsvarande tal drygt 7procent och iUSA knappt 7procent. Den högaautokorrelationen för OECD Europa återspeglar den höga varaktighet som arbetslösheten i
haft.
Europa har
2Vi mäterarbetslösheten Den svenska BNP-tillväxten har varit lägre än i Europa och USA.
OECD:s hjälp
med av Tillväxten har varierat mest i USA. Överlag är autokorrelationema låga.
standardiseradearbets-tillväxtserierna tillväxt visst
Detta antyder att är oregelbundna, hög ett år
löshetsserier.
1972:1 1992:4 Makroekonomiska nyckeltal,
Tabell 3.2
-Sverige OECD USA Europa tillväxt
årlig BNP.
2,5 2,5
medelvärde, procent 1,7
2,0 1,7 2,7
standardavvikelse,procent 2,7
0,78 0,64
autokorrelation 0,29
arbetslöshet,andelavarbetskraften
7,2 6,7
medelvärde, procent 2,4
2,6 1,3
standardavvikelse, procent 0,8
0,89 0,58
autokorrelation 0,44
ränta b
7,0 7,5
medelvärde, procent 8,3
2,8 2,7
standardavvikelse. procent 1,9
0,47 0,55
autokorrelation 0,58
Turkiet
exklusive Tyskland
°
inflation Ax ln xdxu. Räntorna är
BNP-tillväxt och har beräknats
Anm. som
-och USA. FörOECD Sverige tremánadersräntor Tyskland
officiellt diskonto och
priser for BNP och köpkraftspariteter i 1985års
sammanvägningenmed Europasker
köpkraftspariteter för Autokorrelationen
korre-enligt KPI.
privat konsumtion avser
föregående
kvartal år.
innevarande kvartal och
lationen mellan samma
Historical Statistics.
Källor:OECD,Main Economic lndicators,
gäller När det kommande året.
indikation för tillväxten det ingen
inflationen ligger påsamma som
autokorrelationen i Sverige och
varierat minst Inflationen har
ligger lägre.
varaktig-variationer
haft och hög
sidan, har sig inte så mycket år
inflationen ändrar t.ex.
het
varaktighet.
haft relativt hög kvarstå. Räntorna har
tenderar att
för diskussioner ofta till
ligger grund
jämförelser dessa
Enkla som om
ekonomiska politiken. Det är svenska
utvecklingen och den den svenska
utvecklingen från den internationella
varje avvikelse varje variabel dvs.
separat for
-ekonomisk politik. Detta är svensk
utslag tion och ränta - som ett av
Sambanden mel-alltför Förenklat synsätt.
mening emellertid enligt var ett
kom-Sverige omvärlden är utvecklingen i och
makroekonomiska
plicerade. Det att tro att
med den period enbart kan mätas
i viss
identifiera perioder då den svenska keltal och för att
ekonometriska modeller. De fyra
skattat internationella har
från den
i Sverige, inflation, arbetslöshet och ränta
tillväxt, variablerna är beroende
i OECD Europa och variabler föregående två kvartal.
innevarande och närmast USA
i utlandet, makrovariablema
sammanvägning
samvariationen med en av
vikterna
där väljs såatt så mycket sommöjligt avden svenska utveckling-fångas
kan Det ärviktigt att påpeka att modellerna beskriver hur
en upp.
variationer i den svenska utvecklingen följer variationer i den intematio-nella utvecklingen. Däremot får ingen direkt information t.ex. om arbetslösheten i genomsnitt har varit lägre än i omvärlden eller om infla-tionen har varit högre.
Tabell 3.3 Omvärldensinverkan, 1972:3 1992:4
-tillväxt inflation arbetslöshet ränta
konstant 9,24 3,87 - 1,06 0,087
2.91 1,20 l,27 0,04
skattade koeflicienter summa av
tillväxt OECD Europa - 1,210 1,127 -0,320 0,279
0,58 3,27 3,60 l,26
USA 0,245 -0,641 0,297 -0,123
1,3l 3,39 6,06 l,00
inflation OECD Europa -0,l55 1,536 -0,384 0,977
0.50 4,90 4,72 4,82
USA -0,580 -0,401 0,168 -0,213
2,28 l,55 2,5l l,27
arbetslöshet OECD Europa -0,795 0,813 -0,164 1,424
2,74 2,76 2,l5 7,49
USA 0,245 -2,l68 0,916 1,485
3lentidigare versionav
-O,50 4,34 7,07
denna studie har skat- 4,60
modeller där defyra
tat ränta Tyskland -0,328 -0,075 0,230 0,172
föregående
närmast kvar- 2,5l 0,57 6,71 2,0l
talen ingått. Resultaten USA 0,869 0,231 -0,137 -0,053
ärnäranogidentiskavad 4,64 1,2l 2,78 0,43
gällerde samlade efTek-
omvärldsvariab-ternaav R 0,64 0,79 0,85 0,82
lerna. Vi harävenskattat justeratR2 0,49 0,70 0,79 0,74
feltermen
modeller där SEE,procent 1,5 1,5 0,4 1,0
beskrivs av en s. Durbin-Watson statistika 1,08 0,82 0,89 0,76
MA2-process. Detta ger Q21, p-värde 0,000 0,000 0,000 0,000
residualerutan
autokor-relation. Samtidigtärde Anm. 82 observationer,57 frihetsgrader. Absoluta t-värden inom parentes.Raden samladeeffekterna av för Q21 reporterarden marginella signiñkansnivån för Ljung-Box Q-statistika för omvärldsfaktorerna även residualautokorrelationmed21 frihetsgrader.Nollhypotesen ärattresidualerna är för dessamodeller nära vitt brus. Medensignifikansnivåom5procentkan nollhypotesen förkastas föralla
identiska med de här
nog modellerna.
redovisade.Vi tackar JohnHasslerförattha uppmärksammatosspå tolkningsproblem som
Tabell
kanuppstå närresidualer 3.3redovisar skattningsresultaten. Modellernas förklaringsgrader är autokorrelerade. Hass- är relativt höga, tillväxtmodellen ligger sämst till i detta avseende. Ett ler har även påpekat att
sätt detta är
annat att att standardavvikelse för den svenska tillväxten
resultatenärkänsliga för se en
de sistatvå årenin- 2,0 tillväxt
om motsvarar procents Tabell 3.2 medan standardavvikelsen för
kluderas eller ej. Dettainte anledningatt denavmodellen oförklarade tillväxten - SEE - motsvarar entillväxt om ger oss
1,5 Med andra ord lyckas
ändra våra slutsatser.Ge- procent. modellen fångaresten. Durbin-Watson-ha med
observa-nomatt statistikorna och Q-statistikorna indikerar autokorrelation för residualer-tioner medibådeSverigestoravariatio-och naÃ
ner
omvärldenökar våra l tabellen anges summan av de skattade koeflicientema för innevarande möjligheterde sambandattidentifi- och två föregående kvartal. De enskilda koefficientema och
koeffcient-era som
är emellertid svårtolkade flera skäl.
finns. summorna av Modellerna är s.
former många olika
reducerade vars parametrar ärsammansatta av
sam-i ekonomsam-in.
band
för Figur redovisar ursprungsserierna Sverige
Figur 3.2 3.5 och
l
-residualserierna 1973:l - 1992:2, somvisar den del avutvecklingen som inte förmår fånga. Figurerna, inte modellerna, bygger
modellen att men på
glidande årsmedelvärden.
tillväxten magnituden residualseriens svängningar
det gäller på
När är
jämfört faktiska serien. perioden 1985- 1987
relativt stor med den Under
residualserien positiv. Detta innebär del den positiva
är att en stor av
inte, enligt förklaras
tillväxten under dessa år modellen, kan med omvär-ldsfaktorer. Omvänt ärresidualen negativ under tiden 1977- 1978.För de
residualerna negativa också små. Detta understryker åren är
senaste men
kraftig faktum, ofta forsummas, det har varit
viktiga verkar
det som att en
lågkonjunktur ifrån
i långt
lågkonjunktur omvärlden. De senasteårens är enbart hemlagad.
residualerna residuala inflationens magnitud ärmindre. De största
Den
inflationen
omvärldsfak-för perioden 1985 1987, då lägreän vad
är - var
Överhettningen
till. i
enligt den skattade modellen skulle upphov
torer ge
inte eftersom
inledning verkar enbart bero på omvärlden, 1990-talets
från inflationsmodellen positiva tid.
residualerna är under denna Däremot
fångas måttlig i förhållande till
inflation inte omvärlden den
den
är som av
ökningen i inflationen.
totala
från för
Residualerna den skattade modellen arbetslösheten är små, möjligen kan noteras att residuala arbetslösheten var negativ kring 1988.
kraftiga ökningen 1991 1992
uppkom-Trots den avarbetslösheten under
-anmärkningsvärt residualer för ytterligare
inga stora dessa år. Detta är
mer
återspegling hur viktig omvärlden för aktivitetsnedgången under
en av var
Liknande slutsatser gäller för Här residualerna
dessa år. räntan. är
nega-tiva kring 1986 och positiva kring 1991.
utvecklingen
Sammanfattningsvis kan man konstatera att under 1970- Utveckling-1980-talen varit under 1950- och 1960-talen.
och har sämre än
l970-talets.
1980-talet dock något bättre Den svenska
under ser ut än
en
rimligt utvecklingen har varit påfallande lik den i omvärlden. Det är att
Sverige inte
omvärlden påverkar och
tolka detta som att det är som
inhemska
visar delar de
Enkla prognosmodeller
tvärtom. att stora av
förklaras
fluktuationerna, även under 1991-1992, kan av omvärldsut-vecklingen. Perioden 1986-1987 skulle kunna kallas de gyllene åren,
omvärldsfaktorerna för
eftersom tillväxten då var högre än vad talar
inflationen, lägre.
medan arbetslösheten och räntan var
makroekonomiska utvecklingen, svenska
Vår slutsats att den även
un-omvärldsfaktorer i linje 1992, till del kan förklaras
der 1991- stor av är
Sverige liten ekonomi. Detta antagande
med synen på som en öppen
i ekonomisk-politiska förekommer i såväl teoretiska modeller som den
i till vanligaste
Våra tolkningar dock skarp kontrast de
debatten. står
aktivitetsnedgången.
i diskussionen den aktuella svenska
argumenten om
uppfattats självklart den krisen
fram-Det har som närmast att senaste är
politiska missgrepp tidigare
inhemska av nuvarande och/eller
kallad av
för krisen i
regeringar. Något empiriskt stöd synen att huvudsak är hemla-veterligen inte Oftast uppfattas hela avvikel-gad hardock oss presenterats.
Figur 3.2 Tillväxt, 1973:1-1992:2, glidande årsmedelvirde.
6
1 -4
197119731975197719791981198319851987198919911993
faktisk
Figur 3.3 Inflation, 1973:1 1992:2,glidande årsmedelvärde. -15
12
O
-3
197119731975197719791981198319851987198919911993
faktisk
Figur 3.4 Arbetslöshet, 1973:1 1992:2,glidande årsmedelvârde.
-- r"s øx
u /- 4 ,
z I ,- ø
a ,_._ .ø ,z -. .
1 1 1 l 1 1 1 1 l l
1 . . 1 1 . . . .
197119731975197719791981198319851987198919911993
faktisk -- --- residaal
Figur 3.5 Ränta, 1973:1 1992:2, glidande årsmedelvärde. -5
1
12"
I
I". -V- - .- I
, .
O x z - .- ,1
.1|1.1.|.|.1.|.|.|
197119731975197719791981198319851987198919911993
faktisk - - - residual
inflation utveckling av BNP, etc.
och utländsk
mellan svensk somett
sen
förenklad
mening och
enligt
faktorer. vår
inhemska Detta är
resultat av en
sidan å andra bild. bild vi har tecknat har missvisande Den
förmodligen
inhemska och
medel. kunna avgöra
tagits fram med enkla För
också att
konjunkturutveck-för svenska
relativa betydelse den faktorers
utländska
form, vi har i reducerad
från modeller
lingen måste man s. som
ekonomisk teori.
förankring i till modeller med större
arbetat med här,
för översikt
Långtidsutredningen Bergman och Jonung
bilagan till av
decennierna Finanspolitiken under de senaste
inflytande på avsnitt omvärldens
från föregående är
En slutsats att stora
utvecklingen inte lämnar så för makroekonomiska
den stort utrymme
omvärl-politik. Politiken påverkas
ekonomisk
finanspolitikens brukar mätas
vanligt
saldo. Ett att
budgetens ex. vara ett
invändningar och starka
finns emellertid många expansiv.
politiken är Det
in-finanspolitiken. En viktig indikation på
saldot använda
mot att som
sammansättningen effekter beror på
statsbudgetens
vändning är att av
ha helt given förändring saldot kan utgifter.
beroende på det är effekter och orsaker
olika om
viktigt investeringar har ändrats. Ett
konsumtionsutgifter eller som annat
utgifter inte inkomster och
förändringar i förhållande är att alla statens
förändring i
ekono-politik. den
ändrad En
utslag uppfattas
kan somett av
omvärldsfaktorer kan leda till utvecklingen utlöst
miska t.ex. av mer
budget."
Vi kommer att var
finanspolitiska åtgärder från
vi här bortser
avsnitt. Detta innebär att som
olika regleringar.
för kassaflöden till direkta
inte gerupphov staten, ex.
till de redovisas i statsbudgeten.
utgifter
inkomster och som
avlyften inlyften till
restriktion. De många och
också statsbudgeten är en
inte hela statsbudgeten
från statsbudgeten gör att representerar statens Även slutsats, efter haundersökt effekterna inlyft
kassaflöde. om vår att av
i grad
inte påverkas nämnvärd finanspolitiken
avlyft, bilden
och är att av
synnerligen önskvärt flera andra skäl
naturligtvis finanspolitikens inriktning är det
studera
ska att
När man
i flera Under ekonomiska politiken
besluten den ett
beakta att om tas steg.
utgifter till del
utfallet inkomster och
beror stor
givet budgetår avstatens
tidigare fattats under år.
beslut somhar av
långtidsbudget.
varje
kompletteringspropositionen år
l presenteras en
följer på det för fem år
utvecklingen de
Den är en prognos av som
finanspo-4Vi diskuterar kommande budgetåret. Desssyfte äratt beräkna konsekvenserna för stats-
utförli-indikatorer
Iitiskai Ohlsson Vredin budgeten av redan fattade beslut och gjorda åtaganden under antagandet gare1992, 1993. att politiken är oförändrad. Den långtidsbudget som lades fram våren
400
å I
100
I g l n I n l n I n l n I n l n l n I n l n I 1966 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1962 1964 1966 1%8 1990 1992 1994
budget
... --.. utfall
budget
Källor: Sedataappendix i Ohlsson Vredinl993.
Figur 3.7 Statsbudgetensutgifter, 1969/70- 1992/93, 1985 års priser.
400
300
å I
100
I n l g I n I I l n I A l p I n l n I n I n l 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1960 1982 1984 1%6 1%8 1990 1992 1994
Iánotids- budget utfall
--- ---
-budget
Källor: Sedataappendix i Ohlsson Vredin 1993.
1991/92 och år Serierna har deflaterats med
föregående
visst budgetår kommer år
Budgeten för ett ett
linjerna i figurerna.
utgifter visas de streckade inkomster och
Avvikelser mellan budget p g aatt
förändrad dels
aktivitetsnivån har ändrats, ekonomiska
allmänna p g a
vis
uppkom-aktivitetsnivå. På kan det ekonomisk
för given
politik samma
linjer heldragna utfall och budget. Utfallet visas med
avvikelser mellan
Som av senaste
utgifter.
inkomster såväl
undantagslöst underskattat
åren, nära nog som
jämnaste utveck-långtidsbudgeten har den
tämligen klart också
Det är att
Utfallet inkomster långsamt.
till 982 ökade statsbudgetens lingen. Fram
mitt, särskilt under 1970-talets tluktuationer,
och ennågot
i slutet trendmässig tillväxt.
kraftig Denna
inkomster att haen avstannar
början.
1990-talets börjar minska under
inkomsterna
l980-talet, och att
av
bero på den
i detta kan
till frågan vad mån återvända
Vi kommer att
skattereformen kan
trendmässigt fram budgetåret utgifter ökade
Därefter resten av
första med
budget-följde det året
ökning. på
emellertid Detta
innebar en
Utgiftsökningen 1989/90 kan observation.
viktig Här har
överskott. en
eftersom det då fortfa-till konjunkturläget,
högkonjunktur. Kan det
rande rådde vara att
positivt, eftersom särin-minskar saldot
budgetutvecklingen när är
statliga
logik
inre då
parlamentariska helt enkelt det
eller systemets
tressen -
-fallet
Om det
skattesänkningar så är är utgiftsökningar och
svårare att argumentera att en
aktiviteten ärhögre. Om aktivitet kompenseras när
ekonomisk kan senare
tider blir iladorna under goda
möjligt samla det
så är
det däremot är att att
inte lika alarmerande.
lågkonjunkturer utfall samvarierat med
budget och aktivitetsnivån l Tabell
ekonomiska av
korrelationer - ena
-utgifter på statsbudgeten och, å inkomster och
regression trendrensade
konjunkturserierna.
andra, de
den tre
fall positivt korrelerade med i många utfall. De höga
långtidsbud-5l defall då visar att industrikonjunkturen är en tidig indikator på aktivitetsutveck-alternativ
flera
getengervisar lågalternativet. lingen.
Tabell 3.4 Korrelationer med konjunkturen, 1969/70- 1992/93
indikator t-1 t t+ l
statsbudgeten.:inkomster
BNP långtidsbudget 0,38 0,60 0,54
budget 0,43 0,70 0,30
utfall 0,37 0,71 0,59
industri- långtidsbudget 0,40 0,38 0,33
konjunkturen budget 0,65 0,49 0,20
utfall 0,70 0,71 0,43
vakanser- långtidsbudget 0,17 0,45 0,49
arbetslöshet budget 0,27 0,60 0,21
utfall 0,22 0,64 0,55
.rtatsbudgetensutgrj/iet
BNP långtidsbudget -0,52 -0,42 0,03
budget -0,6l -0,57 -0,24
utfall -0,62 -0,79 -0,32
industri- långtidsbudget -0,l0 0,23 0,56
konjunkturen budget -0,31 -0,04 0,27
utfall -0,53 -0,30 0,10
vakanser- långtidsbudget -0,46 -0,37 -0,05
arbetslöshet budget -0,5l -0,57 -0,31
utfall -0,55 -0,79 -0,37
l denna tabell
Anm. avsertbudgetår och inte kalenderår. BNP, industrikonjunktu-arbetslöshet och vakanser budgetår har beräknats utifrån kvartalsdata.
ren, per
Standardavvikelsen for skattade korrelationer istoraurval med oberoendeobserva-tioner ärn därnär antalet observationer. Här motsvarardetta cirka 0,20. Alla korrelationer2 0,40 indikerasmedfetstil.
Utgifterna är negativt korrelerade med BNP och arbetsmarknadsläget.
Korrelationerna stiger också successivt från långtidsbudget till utfall. Där-korrelationerna
är med industrikonjunkturen låga.
emot Korrelationerna
emot Korrelationerna