Finanspolitik, kon-
iunkturer och ekonom
mnskintegration u
%
Bi|oga
9 LU 955910
wa
KUNGL.
BIBLIOTEKET STOCKHOLM
Occ
E Stockholm 1994
Finanspolitik, konjunkturer ekonomisk
och integration
Ohlsson Henry
Vredin Anders
gångtidsutredningen 1995
Bilaga 9 till
Offentliga Publikationer, på uppdrag Rege- Fritzes,
SOU och Dssvarar av
ringskansliets förvaltningskontor
kundtjänst Fritzes
Beställningsadress:
106 47 Stockholm 08-20 50 21 Fax:
Telefon: 08-690 90 90
Omslag: K. G. Nilson
Norstedts Tryckeri AB ISBN 91-38-13670-8
Stockholm 1994 ISSN O375-250X
inom Finansdepartementets
Långtidsutredningen 1994 utarbetas struktur-
För
politiska enhet som underlag den ekonomiska politiken. I samband specialstudier genomförts.
utredningen antal
med har ett Huvuddelen av
dessa publiceras sombilagor till utredningen.
bilaga har utarbetats docenterna Ohlsson, nationaleko-
Denna av Henry
institutionen i
nomiska Uppsala och Anders Vredin, Handelshögskolan i Stockholm.
teoriutvecklingen nationalekonomin
Bilagan tar upp inom när det gäller
stabiliseringspolitiken. Vidare behandlas den svenska finanspoli- synenpå
tiken och den internationella integrationens betydelse.
för långtidsutredningens bilagor och de bedömningar dessa Ansvaret
innehåller vilar på respektive författare. Av huvudbetänkandet framgår
bilagorna i utredningens
hur har använts arbete.
Finansdepartementets kontaktman har varit sakkunnige Bengt Assars- son.
Stockholm ijuni 1994
Gunnar Wetterberg Departementsråd
Tl 14-0660
Inledning 1.
Finanspolitik och ekonomisk teori Kritiken mot keynesianismen
Finanspolitik i jämviktsmodeller 17
Nykeynesianska teorier 20
Sammanfattning
Konjunkturer och finanspolitik 23
. . . .
Den makroekonomiska utvecklingen 24
Finanspolitiken under desenastedecennierna 32
Sammanfattning
Finanspolitik och europeisk integration 43 . . . . . Utrymmet för finanspolitik vid ekonomisk integration 44 lnträdeskrav avseende budgetunderskott och statsskuld 49
. . . .
Sammanfattning 5 l
Avslutning 53
Referenser 55
Den lågkonjunktur somden svenska ekonomin har präglats avi början av 1990-talet skiljer sig på många sätt från tidigare konjunktursvackor som ekonomin har gått igenom under efterkrigstiden. Lågkonjunkturen ärdju-
i form hög arbetslöshet och minskande BNP äntidigare.
pare - av ex. -
Samtidigt ärförväntningarna om vad den ekonomiska politiken kan göra för att lyfta ekonomin ur svackan svagare än tidigare. Andra länder har upplevt samma utveckling. Nedgången i den svenska ekonomin har dock varit kraftigare änpå de flesta andra håll. Samtidigt har omsvängningen i
på den ekonomiska politikens roll kommit i Sverige och har
synen senare
blivit
också mer dramatisk finns
Det åtminstone tre viktiga motiv för den pessimistiska synen på möjligheterna att använda finanspolitiken i stabiliseringspolitiskt syfte.
För det forsta tolkar många den relativt ogynnsamma makroekonomiska utvecklingen under 1970- och l980-talen som ett misslyckande för den aktiva stabiliseringspolitiken. För det andra har nationalekonomer riktat skarp kritik mot den traditionella teorin för stabiliseringspolitik, dvs. mot keynesianismen. För det tredje väntar sig många att den ekonomiska integrationen i allmänhet, och ett svenskt medlemskap i EU i synnerhet, kommer att begränsa denfinanspolitiska handlingsfriheten.
I denna studie analyseras argumenten ivar sitt kapitel. I kapitel 2söker översiktligt redogöra för densynpå stabiliseringspolitik i allmänhet och finanspolitik i synnerhet som är utmärkande för nationalekonomisk teori idag. Ikapitel 3 beskriver inriktningen på den svenska finanspolitiken, och dessförhållande till konjunkturutvecklingen, under desenastedecen- nierna. Det fjärde kapitlet innehåller en diskussion av finanspolitiska konsekvenser av ökad internationell integration. Sammanfattning och slutsatser återfinns i kapitel
Våra slutsatser är att kritiken av det keynesianska teoribygget väger Samtidigt finner de praktiska
tungt. att erfarenheterna avsvensk stabili-
seringspolitik inte är uppenbart negativa. Tvärtemot den gängseuppfatt- ningen har finanspolitiken i Sverige varit kontracyklisk. Den makroekono-
Tidigare utkast harpresenteratsvid Finansdepartementet, Nationalekonomiskain-
stitutionen, Uppsala universitet och Nationalekonomiska institutionen, Handels- SeBergström 1993 för högskolan i Stockholm. Vi är tacksamma för de kommentarer och synpunkter vi har enredovisning och dis- fått viddessatillfällen. Vi vill ocksåtacka JonasAgell, BengtAssarsson,Mats Dillén, kussionavden ändrade Peter Englund, Anders Forslund, John Hassler, Johan Myhrman, Anders Paalzow synenpå ekonomisk poli- och JohnnyZetterbergförvärdefulla kommentarerochförslag. tik.
förklaras utvecklingen i ekonomis-
grad kunnat av, omvärlden. Det ärden
integrationen i sig, inte i
ka och ett eventuellt medlemskap EU, som
för finanspolitiken.
kommer att vara en restriktion Medlemskapet ger,
till
med andra ord, sannolikt inte upphov ytterligare begränsningar utöver finns
desom redan idag.
De motiveringar för offentliga utgifter och inkomster som man kan finna i ekonomisk teori kan delas itre huvudgrupper:
För det första finns det allokeringspolitiska skäl. Dessa pekar på att offentliga utgifter och inkomster kan behövas för att förbättra utnyttjandet
ekonomins Att staten skall ådra sig utgifter för försvar och
av resurser.
rättsväsende som måste skattefmansieras betraktas som självklart. Vissa skatter kan ocksåvara nödvändiga för att geaktörerna i ekonomin korrek-
incitament, miljöskatter olika slag. Skatter försämrar
ta t.ex. av dock i
allmänhet ekonomins funktionssätt.
Andra argument för offentliga utgifter och inkomster är av inkomstför- delningspolitisk natur. Även om enren marknadsekonomi, utan någon offentlig sektor och utan regleringar, skulle kunna garantera att de knap- utnyttjades på bästa möjliga sätt, skulle produktionsresulta- pa resurserna
fördelning mellan individer kunna uppfattas
tets som oacceptabel. Stora
offentliga
delar avde utgifterna och inkomsterna syftar sålunda inte till att höja effektiviteten i ekonomin, utan till att påverka fördelningen.
Den tredje gruppen av argument består av de stabiliseringspolitiska motiven. Tanken är att samhällsekonomin fungerar effektivare och/eller rättvisare om den offentliga sektorns utgifter och inkomster varieras med hänsyn till konjunkturläget. Målen skulle vara att åstadkomma låg och stabil arbetslöshet samt stabil tillväxt. Detta argument är uppenbarligen inte frikopplat från de allokerings- och fördelningspolitiska motiven. Det
emellertid
är betydligt mer kontroversiellt.
ifrågasätter
Få behovet av offentliga utgifter och inkomster for att upp- rätthålla åtminstone en nattväktarstat. Ekonomisk teori pekar på en rad marknadsimperfektioner som kan föranleda offentliga åtgärder. De flesta torde också acceptera inkomstomfördelningar via offentliga utgifter och inkomster, även om det kan vara svårt att enas om hur omfattande omfördelningen bör vara. De stabiliseringspolitiska motiven är inte lika djupt rotade. De utvecklades avJohn Maynard Keynes i spåren av 1920- och l930-talskriserna. Idéerna kom att ifrågasättas alltmer under 1970- talet.
l denna studie har vi huvudsakligen ett stabiliseringspolitiskt perspek- tiv. Detta kapitel behandlar ekonomiska teorier om finanspolitik som stabiliseringspolitiskt instrument. Vi gårförst igenom kritiken mot keyne- sianismen. Därefter presenterar synenpåfinanspolitiken i icke-keynesi-
nykeynesianska tredje avsnittet behandlar
jämviktsteorier. Det anska
teorier.
nationalekonomisk dela in
sin plats.
reservation på Att
inledande är
En
klassicism nykeynesianism,
keynesianism
teori i olika skolor, ex. - -
invändningsfritt sätt.En del sig inte på
nyklassicism etc.låter göras ett stor
och befinner sig i gränsland är forskningsfältet
inom
verksamheten ett
av
etiketterna mindre har
etikett Icke desto
viss på. ett
svår att sätta en
rågång tvivel det går
heller inget
pedagogiskt värde. Det råder om att en
den
gäller på
klassiska ekonomer vad keynesianska och
mellan synen
tydliga det åsiktsskillnaderna kan ekonomiska politikens roll. För att göra
karika- till
teorier på
olika hårdras, gränsen presentationen de
hända att av
beskrivning tydlig och rättvisande
Vi har försökt att göra så som
tyr. en
medger.
utrymmet
keynesianismen Kritiken mot
konjunktursvängningar
förkeynesianska på
klassiska att
Den synen var
föranle- inte marknadsekonomin. borde
inslag i De
naturligt dessavar ett
perfekt inte fungerade marknadsekonomin
politiska åtgärder. Att da några
bli mycket
kunde temporärt visserligen. Arbetslösheten,
erkändes ex.,
anpassningsproblem lönestelhe- till följd
låg temporära
hög eller av som
Keynes förväntades dock övergående
Sådana problem natur.
ter. vara av
undersyssel- fastna i läge med
ekonomin kunde hävdade
däremot att ett
Kritiken därför nödvändiga.
detta Offentliga åtgärder
sättning. mot var
konjunk- för deklassiska
inneburit
keynesianismen har renässans
mot en
"nyklassisk" revolu- följaktligen betecknats
turteoriema. Den har som en
tion.
i nyklassiska revolutionen har mångt keynesianska och den
Både den
paradigmskiften.
revolutioner, teoretiska varit intellektuella
mycket och
förhärskande paradigmet för tiden
invändningarna det teoretiska
De mot
förmod- dock keynesianska hade teorin och sedan den
först denklassiska
för praktiska inte varit de
det vunnit lika stark
ligen inte acceptans om
stabi- l930-talen och den Depressionerna under 1920- och
erfarenheterna.
keynesian- gjorde
l960-talen de
utvecklingen på 1950- och ekonomiska
försämra- utvecklingen
ekonomiska förankrade. den
idéerna starkt Att
ska
politiken synbar- ekonomiska
den l980-talen, och under 1970- och
des att
grogrund
utgjorde god
förhindra på sätt
kunde detta,
ligen inte samma en
tillväxt
2.2 visar och
Figur 2.1 och Figur keynesianismen.
för kritiken mot
decen- USA under de
i Sverige, OECD Europa och
arbetslöshet senaste tre
samtidigt trendmässigt avtagit,
tillväxten ha
tycks
nierna. Som synes som
ökat.
arbetslösheten har
praktiska stimulerats de
i hög grad
Teoriutvecklingen har således av
fått revolution
inte respektive många
hindrar
erfarenheterna. Detta att
varje teoretiska grunder. Inom nationalekonomer på
bland
anhängare rent
teoriemas förhärskande
prövning de fortlöpande
vetenskap sker det en av
för förklara observerade utformas teorier
konsistens. Ibland
logik och att
utformats före de
teorier har dock långt det
fenomen. Många goda att
erfarenheter.
bekräftats genom experiment eller andra
1961-1992 Figur 2.1 Tillväxt
12
8..
C .
4-
8 .
O
4l9601962196419661968197019721974197619761%O196219B41%61986199O19921994 oeco USA
Sverige --- ---
Statistics.
Historical lndicators,
Källa:OECDMain Economic
Figur2.2 Arbetslöshet1964-1992 5
1
.i.i.i.i.i.i.i.L.|.|.|.|.i.|.|.1.
196019621964196619681970197219741976197819601962198419861988199019921994
OECD USA
Sverige --- """" "
Europa Historical
Källa:OECDMain Economic lndicators, Statistics.
följande
l det kommer att redogöra for de,enligt vår mening, viktigas- inslagen i den nyklassiska kritiken keynesianismen
te mot
Mikroteori kontra makroteori
Grundkursen i nationalekonomi vid deflesta universitet består av enkurs i mikroteori och en annan i makroteori. I mikrokursen studerar man dels beslutsfattandet på mikronivå - konsumentens konsumtionsbeslut, före-
investeringsbeslut dels hur
tagets etc., marknadsmekanismer säkerställer
dessa beslut blir konsistenta.
att Konsumenten/företaget antas ageraratio-
nellt. Nytta/vinst skall maximeras under vissa restriktioner, framför allt budgetrestriktioner.
Om makrokursen domineras av ett keynesianskt synsätt bygger den i mycket liten utsträckning på mikroteorin. Keynesianska teorier för t.ex.
den totala konsumtions- och investeringsefterfrågan i ekonomin är ofta inte härledda från optimering under restriktioner. Istället specificeras konsumtionsfunktioner och investeringsfunktioner. De ärett slagstumreg-
for
ler sambanden mellan konsumtion och inkomst eller investeringar och ränta. Dessa tumregler må ha visst empiriskt stöd, men de är inte starkt förankrade i mikroteori.
Makroteorins utveckling under 1940-, 1950- och l960-talen styrdes i mångt och mycket avförsök att förena keynesianska idéer med mikroteori.
Icke desto mindre har bristen påmikrofundament i makroteorin varit en springande punkt i den nyklassiska kritiken mot keynesianismen Kriti- kerna sätter sålunda likhetstecken mellan god ekonomisk teori och mikro- teori.
Motivet för att utveckla makroteorier, som var oberoende avmikrote- ori, varatt mikroteorierna inte uppfattades haförmåga att förklara makro- fenomen som konjunktursvängningar och arbetslöshet. Det finns idag en
flora teorier förklarar fenomen
stor av som sådana utan att geefterfråge-
störningar, sombetonats avkeynesianerna, någon roll." Teoriutvecklingen har sålunda visat att man kan komma enbit påväg - men långt ifrån ända fram - i förståelsen av konjunkturer och arbetslöshet med hjälp av ett mikroteoretiskt synsätt.
2De keynesianskaidéer-
Rationella förväntningar harmöttkritik sedan
nade först presenterades,
Keynesianska såväl som klassiska teorier bygger ofta, explicit eller impli- dvs. intebara sambandi
med den nyklassiskare- cit, på antaganden om hushålls och företags förväntningar. Olika antagan- volutionen.diskussionFör enin-fylli- den om hur förväntningar om framtida inkomst, politik, etc. bildas ger
gare av
skilda resultat vad gäller behovet och effekterna ekonomisk
vändningamamotstabi- ex. av poli-
liseringspolitisk ak- tik. Keynes hänvisade sålunda till att privata beslut till viss del styrs av tivism,sePersson1990. omotiverade förväntningar ochprimitivt beteende animal spirits. Det- 3 t.ex.Lucas 1977, ta skulle kunna motivera stabiliseringspolitiska åtgärder. Med rationella 1987.
aktörer och förväntningar blir behovet av, och utrymmet for, stabilise- 4 Förenöversiktav ringspolitiken mindre.
konjunkturteorier, se
Vredin 1991. Mikro- Det s. Phillipskurvesambandet, enligt vilket inflationen är hög när och makroteoretiska ar- arbetslösheten är låg och vice versa, kan tjäna som exempel. Det kan betslöshetsteorierbe-
uppfattas och har uppfattats bevis för det
skrivs i Lindbeck1993. - - som ett att går att uppnå
Mekanismen skulle då driva inflationen.
arbetslöshet
lägre genom att upp
trögrörliga på kort sikt och histo- nominella lönerna är
kunna vara att de
ekonomiska poli-
Förväntningar den
utifrån vissa
riskt bestämda ex. om
fall till förväntat skulle i så leda inflation
inflationen. än
tiken och Högre
ratio- sysselsättning. Om den privata sektorn har högre
reallöner och lägre
utnyttja Phil- inte systematiskt
politikerna dock Förväntningar kan
nella
oförväntad inflation för sänka arbetslösheten; endast
lipssambandet att effekt någon har
privata
ineffektivitet sektorn har
politikens när den
Slutsatsen om
nyklassiska revolutio- förväntningar hörnpelarna iden
rationella är en av
till vida inte tycks råda något
empiriskt stöd så det
också
Den har att
nen.
sikt.
inflation arbetslöshet på lång
mellan och
tydligt samband starkt och
i sin ursprungliga åtminstone
slutsatsen understrykas
bör dock
Det att -
försöken
politik i bara
effekterna allmänhet,
form - inte gäller av utan att
inflation. Många andra eko- till priset högre
arbetslöshet
köpa lägre av
helt
effekter åtgärderna är
ingrepp har reala när
nomisk-politiska även
politi- förutsägbaraf Grundtanken att den privata sektorn genomskådar
vidare implikationer.
beteende har dock kernas
Ricardiansk ekvivalens
privat samband mellan finns starkt
keynesianska modeller
I enkla ett
sofistike- disponibla inkomster. Mer
privata sektorns konsumtion och den
klassiska beaktar dock keynesianska såväl
modeller
rade - som - att
konsumtion tiden,
försöka jämna sin över den
hushållen har skäl att ut s.
därför förväntas inkomstförändringar
Tillfälliga kan
livscykelhypotesen.
konsumtionen, realiserade eller
effekter på den privata medan
ha små
möjliggör hög-
förändringar
förväntade permanenta - som enpermanent
förutsättning för effekt.
konsumtion bör förväntas hadesto större En
re -
livscykeln
sin konsumtion dock
jämna över är
hushållen skall kunna ut att
fungerande kreditmarknader.
tillgång till väl de har
att
budgetöverskott eller till
leder bl.a. slutsatsen
Detta resonemang att
offentlig resursför- förändrad
inte utslag
budgetunderskott som är ett av
effekt inte
skatteförändringar, har någon brukning, utan endast beror på
benämningen
konsumtionen. går under
privata Hypotesen,
på den som
tanken hushållen genomskå- ricardiansk ekvivalens, byggersålunda på att
produktio- för privat konsumtion bestäms den totala
dar att utrymmet av
resursförbrukningen. skattesänkning idag,
offentliga En
minus den nen
resursförbruk- minskning i den offentliga
inte motsvaras av någon som
framtida skattehöj- liktydig
idag i framtiden, alltså med
ningen eller är en 5Standardreferensenär
inkomsten livscykeln inte påverkas Eftersom privata
ning. den över aven Sargentoch Wallace
1975.
inte privata
tidsförskjutning i beskattningen, påverkas heller den sådan
° Se 1990
tvångssparande inte Lucas
konsumtionen. Enkonsekvens avdetta synsätt är att t.ex.
diskuterar effekterna effekter. som
några
har avbl.a.förannonserade
orealistiska ricardiansk ekvivalens bygger på rad
Hypotesen om en förändringaravkapital-
inkomstbeskattningen.
förändringar i skatteförändringar inte leder till några
antaganden som att
perfekta 7Förfylligarediskussio- kreditmarknadema
via olika skattekilar och
produktionen att är
temanumret
ner se av
empiriska på den
mindre finns samband tyder
Icke desto det som att Journal of Economic
intertemporala budget- i viss utsträckning, sin
privata sektorn utöver egen Perspectives1989.
restriktion, även beaktar den offentliga sektorns intertemporala budget- restriktion. Vidare finns det empiriska observationer som tyder på att tillfälliga skatteförändringar kan ha mycket småeffekter. Utvecklingen i Sverige i början av 1990-talet ärett bra exempel: Den kraftiga nedgången i
offentliga
det sparandet har motsvarats av en nästan lika stark uppgång i det privata sparandet.
framgår
Som avFigur 2.3finns detentydlig negativ korrelation mellan privat och offentligt finansiellt sparande under 1970- och 1980-talen. Det
finnas
kan många förklaringar till detta. Sambandet utgör inget bevis för ricardiansk ekvivalens håller i Sverige. Budgetforändringama
att härrör
inte bara från förändringar i skattemas fördelning över tiden, utan även från mer eller mindre varaktiga Förändringar i den offentliga konsumtio-
Figur 2.3 antyder likväl att teorin ricardiansk ekvivalens,
nen. om trots
sina orealistiska förutsättningar, kan ha viss giltighet. Att det relativt höga privata sparandet idag till viss del kan förklaras av förväntade framtida skattehöjningar verkar också rimligt.
Figur 2.3 Finansielltsparande,offentligoch privat sektor, 1970- 1992 O
1
I l I
.
i
l l l I l l I l l l l l
O
1968 1970 1972 19741976 1976 1980 1982 1964 1966 1EG 1990 19921994
offentlig privat
sektor sektor
Källor: NIO SM 9101, N14 SM 9301.
Lucas-kritiken
Ekonometriska modeller används sombeslutsunderlag i företag, organisa- tioner och myndigheter. Dessa modeller kan ses som små laboratorier i vilka man försöker sia om framtiden eller bedöma effekterna av ekono- misk-politiska åtgärder ochandra förändringar i den samhällsekonomiska miljön. Den amerikanske ekonomen Robert Lucas, en av de ledande
nyklassikerna, hävdar att ekonometriska modeller sombygger på keynesi- ansk analys är oanvändbara för att bedöma effekterna av ekonomisk politik, oavsett hur goda modellerna varit när detgäller att göra konjunk- turprognoserf
Lucas-kritiken ärenlogisk följd avkritiken mot bristen påmikrofunda- och rationella förväntningar i keynesianska
ment modeller. Om den priva-
sektorn baserar sina beslut,
ta ex. om konsumtionen, på basis av ratio-
Förväntningar
nella om den ekonomiska politikens utformning, kan histo- riska tumregelmässiga samband mellan privat konsumtion och nationalin- komst inte ligga till grund för förutsägelser om effektema av en annan politik ändenfaktiskt historiskt förda.
Ett annat exempel gäller sambandet mellan reallöner och arbetslöshet.
fackföreningarna
Att reageratpåett visst sätti genomsnitt påförändring- arbetslösheten när denna motverkats stabiliseringspolitiken,
ar av av säger
inget om hur de kommer att reagera när politiken inte är ackommoderan- de.
Lucas-kritiken är en kritik mot modeller vars parametrar inte går att härleda från företagens eller hushållens beslutsproblem. Den är ingen kritik mot ekonometriska modeller iallmänhet. Däremot ärden förödan-
för
de de ekonometriska modeller som har utgjort - ochutgör - enviktig del av beslutsunderlaget för den aktiva stabiliseringspolitiken, Därmed kan kritiken mot modellerna överföras till enkritik avpolitiken.
Få ekonomer torde ifrågasätta logiken i Lucas-kritiken. Huruvida den har empiriskt stöd eller är av praktisk betydelse är mer kontroversiellt.
Eftersom keynesianska ekonometriska modeller fortfarande används av många prognosmakare får man förmoda att de uppfattas somanvändbara.
rovärdigh
T etsproblemet
flesta
De utvecklade industriländer har under efterkrigstiden erfarit en trendmässig uppgång i inflationstakten fram till l980-talet. Inflationen
kraftigt under 1960- och
steg l970-talen, men föll i början av l980-talet, se Figur 2.4. Någon trendmässig nedgång i arbetslösheten har dock inte kunnat noteras, dvs. Phillips-sambandet tycks inte gälla på lång sikt. En förklaring till uppgången i inflationstakten har varit att politikerna har ambitioner att utnyttja det kortsiktiga Phillips-sambandet för att sänka arbetslösheten. Detta genomskådas emellertid avföretag och hushåll.
Att nominella löner är trögrörliga på kort sikt är allmänt känt. Som påpekats ovan kan detta utgöra ett incitament för politikerna att öka inflationen, sänka reallönerna och höja sysselsättningen. Om företag och hushåll genomskådar politikernas ambitioner, bör man förvänta sigenhög inflationstakt, så högatt kostnaden för ytterligare höjd inflation motsvarar vinsterna av temporärt ökad sysselsättning. Resultatet blir en genom- snittligt hög inflation utan att sysselsättningen för den skull blir genom-
snittligt högre, dvs. precis vad har kunnat observera under efterkrigsti- 3Lucas 1976.
den ° SeBarro och Gordon
En prisstabiliseringsnorm nollinflation är alltså inte trovärdig. Vid så l983 förettviktigt bi- drag till den teoretiska låg inflation har politikerna stora incitament att inflatera. Den ekonomisk-
analysenavdettapro- politiska debatten har under senareår ägnat stor uppmärksamhet åt detta blem.
T3 l4-0660
1963-1992 Figur 2.4 Inflation,
16
12 E
C
8 8
4-
O19601962196419661968197019721974197619781%O196219B419B61966199019921D94
OECD Sverige ""
Källa:OECDMain Economic Indicators, Historical Statistics.
internationellt kring växelkurs- trovärdighetsproblem. Fastare samarbete
För olika institutionella reformer, oberoende
politiken och t.ex. större
framförts skapa
centralbankerna, har som åtgärder som skulle kunna trovärdighet för prisstabilisering. Hur oberoende centralbanken bör vara
värderingsfråga;
inflationen kan låg
eller hur låg bör vara dock vara en
volatilitet i genomsnittlig inflation kan gåhand i hand med hög produk-
penningpolitiken inte tillåts
tion och sysselsättning om ackommodera
utbudschocker.
Trovärdighetsproblemet är relevant inte bara för penningpolitiken. En gjort sina placering- kapital, efter kapitalägarna väl
engångsskatt på det att
given, förefalla optimal. Om
nivån kapitalstocken kan
och på är en
ar
förväntad till investeringar och
sådan skatt är leder den dock lägre en
därför frestande för politi- mindre kapitalstock på lång sikt. Det kan vara
inte beskattning
utlova det ska ske någon
kerna att luras, dvs.att att men
efterhand. Löften inte blir
beskatta i detta ska
ändå om att upprepas
ned.°
emellertid knappast trovärdiga, varför investeringsvolymen går utformas
politiken i
allmän slutsats tycks helst borde
En vara att termer
trovärdig-
skall skapa
regler med undantagsklausuler. Reglerna kunna av
fall,
för låginflationspolitik i medan undantagsklausuler-
het ex. normala
expansiv eller kontraktiv politik i
skall medge t.ex. extrema
na mer
politik inte situationer. Att översätta denna allmänna insikt till praktisk är
° SeLindgren l987 för trivialt. Detta ärmöjligen ett argument för enkla handlingsregler normer.
diskussion.
vidare
en Vilka reglersomskall styra samspelet mellan penning- och finanspolitiken
" Vi återkommertill är inte heller klart." Klart är däremot att teorierna kring trovärdighets- fråga i kapitel 4
dennadan. ne- problemet har stor relevans och att diskussionerna om hur politiken skall
utformas i framtiden mer än tidigare kommer att handla om vilka regler skall gällaän vilka diskretionära åtgärder skall vidtas i viss
som om som en
situation.
sikt kontra
Kort lång sikt
Trovärdighetsproblemet innebär att det finns enkonflikt mellan långsikti- och kortsiktiga mål i stabiliseringspolitiken. Att inflationen har stigit ga
trendmässigt under efterkrigstiden, då åtminstone under deförsta decen- nierna de stabiliseringspolitiska ambitionerna var högre än tidigare, är
denna bakgrund inte förvånande. Frågan hur optimal
mot om en stabilise-
ringspolitik bör seut handlar således delvis omhur man skall vägakortsik- tiga problem mot långsiktiga. En genomgående kritik mot keynesianismen från nyklassikerna är att keynesiansk teori och keynesiansk politik fäst alltför stor vikt vid kortsiktiga problem.
För det första har fokuseringen påstabiliseringspolitik och konjunktur- problem inneburit att frågor om långsiktig ekonomisk tillväxt kommit i skymundan. Små förändringar i den ekonomiska tillväxttakten, från säg
till
två tre procent per år, har emellertid stora effekter på nationalinkom- sikt.
på Detärinte lika lätt förstå vilka vinster
sten, att somuppstår genom
arbetslösheten fluktuerar mellan l och 3
att procent snarare än mellan 0
och 4. Det finns visserligen inga teoretiska skäl att förvänta sig lägre tillväxt för att man stabiliserar svängningarna runt tillväxtbanan. Det är dock lätt att konstatera att nationalekonomerna ägnat större möda åt att utveckla teorier för stabiliseringspolitiska problem änåt tillväxtproblema- tiken. Forskningen kan i detta avseende sägasha varit efterfrågestyrd;
betoningen på kortsiktiga stabiliseringspolitiska problem snarareänfrågor långsiktig tillväxt är också utmärkande för den ekonomisk-politiska om
debatten.
För det andra har keynesianska modeller i högre grad än klassiska och nyklassiska haft ett statiskt perspektiv. Analysen har sålunda gällt frågor
hur kan ekonomin ta sig från ett läge med hög arbetslöshet till
som ett
med låg arbetslöshet, och vice versa, snarare än "varför kommer låg- konjunkturer och högkonjunkturer så regelbundet". Det faktum att konjunkturrörelser upprepas över tiden talar för behovet avintertemporal analys, som i de klassiska modellerna.
För det tredje kan betoningen påkortsiktiga problem och statiska mo- deller leda till alltför kortsiktiga politikrekommendationer. Långsiktiga konsekvenser avkortsiktiga åtgärder ärviktiga att beakta. Detta kan man dock i regelinte göra inom ramen för enkeynesiansk analys.
Finanspolitik ijämviktsmodeller
Kritiken mot keynesianismen har medfört ett ökat intresse för att analyse- finanspolitik inom för modeller med starkare "mikrofunda-
ra ramen
ment", dvs. modeller där hushålls ochföretags beslut härleds från optime- ringsproblem, sombyggerpårationella förväntningar ochsomblir konsis-
marknadsmekanismerna. Sådana modeller betecknas tenta genom
uppfyller vidare jämviktsmodeller. Det bör emellertid understrykas att de
"mikrofundament i jämvikt.
krav på änatt marknaderna är
självfallet
studie vi inte ambitionen översikt
l denna har att göra en av
finanspolitik
hela den mikroteoretiska litteraturen om "public finance"- litteraturen. Vi nöjer ossmed att ta upp några aspekter som har nära
till keynesianska
anknytning resonemang.
effekter i jämviktsmodell in-
Finanspolitikens en kan grovt delas in i
komsteffekter och substitutionseñekter. Att offentlig konsumtion, vid produktion, minskar för privat konsumtion
given total utrymmet ärexem-
inkomsteffekt. Substitutionseffekter
pel på en kan uppstå p. a. att den
offentliga konsumtionen kan vara ett substitut för privat konsumtion fritid
och/eller och genom att skatter påverkar valen mellan arbete och fritid, konsumtion och sparande etc. Olika teoretiska modeller utmärks av
nyttofunktioner,
skilda antaganden beträffande produktionsfunktioner till inkomst- substitutionseffekter olika
vilka upphov och
m.m., ger av
storlek.
Teorin om ricardiansk ekvivalens rör effekterna av budgetunderskott.
offentliga resursförbrukningen given
Den antas och skatteuttaget antas ske
i form avklumpsummeskatter utan snedvridande effekter. Dessaantagan- innebär budgetunderskott varken har inkomst- eller substitutions-
den att
effekter.
innebär kan effekterna finanspoliti-
Resonemanget att man analysera av
i jämviktsmodeller stegvis. första effekterna
ken För det kan man studera
förändringar i offentlig konsumtion och investeringar med antagandet av
klumpsummebeskattning ärmöjlig, dvs. i ricardiansk värld. För det
att en
effekterna snedvridande innebär
andra kan man studera av skatter. Detta
ricardiansk ekvivalens inte håller. För det tredje kan analysera
att man
betydelsen avandra avvikelser från ricardiansk ekvivalens.
Ejfekzer avojfentliga utgifter
Offentliga utgifter påverkar den privata sektorns beslut dels genom att de direkt bidrar till den privata nyttan offentlig konsumtion, delsgenom att produktionsförutsättningarna gälla såväl offentliga inve-
de påverkar kan
offentlig konsumtion. Effekterna förändringar of-
steringar som av i de
fentliga utgifterna beror givetvis på vadman antar omhushållens preferen- företagens teknologi. flestamodeller ökningar
och De tyder påatt de
ser av
offentliga utgifterna i sigleder till ökad total produktion. Effekterna av skattefmansiering diskuteras nedan.
ökning offentliga utgifterna medför, vid given produktion,
En av de
mindre utrymme för privat konsumtion, eftersom den disponibla inkoms- minskar. Vid minskande inkomst kommer hushållen efterfråga
ten att
färre
såväl varor och tjänster som mindre fritid, dvs. arbetsutbudet ökar.
medför produktionen ökar, dock inte lika ökningen i
Detta att mycket som
offentliga utgifter p. a.minskad privat efterfrågan.
Produktionen kommer emellertid också att påverkas via företagens in- vesteringar. Värdet av en ökad kapitalstock stiger dels till följd av den
följd
ökade sysselsättningen, dels till av eventuella positiva effekter på
likhet utgifter för infrastruktur. I produktionsförutsättningarna ex. av
"mul- jämviktsmodellema
påvisar således keynesianska modeller
med en
Multiplikatoreffekten kan offentlig konsumtion.
tiplikatoreffekt avökad
sikt.
sikt, på kort
framför allt på lång även
bli större än ett, men
utgifterna inte i offentliga
förändringar de är
Effekterna av permanenta
för- förändringar. Vid temporära effekterna temporära
desamma som av
livscykelhypotesen och sub- inkomsteffekterna småenligt
ändringar blir
konsumtion fritid
arbete och
stitutionseffekterna från valen mellan samt dominerar.
sparande och
snedvridande skatter Efekzer av
offentli- effektema ökade positiva
King 1993 hävdar de
Baxter och att av
skattefmansi- effekterna
negativa domineras de
utgifter helt kan av av
ga
minskat till
kapitalinkomster leder och
Höjda skatter på arbets- ering.
hushållens Vid rimliga antaganden
minskat sparande.
arbetsutbud och om
skattefmansiera- nettoeffekten
teknologi blir företagens
preferenser och av
negativa.
produktionen utgifter totala
offentliga på den de
snedvridande effekterna skat- perspektiv talar de
intertemporalt
I ett av
smoothing.
tiden På
stabila över tax för att skattesatserna bör
ter vara
till.
beskattning upphov välfárdsförluster
minimeras de
så sätt som ger
i fall produktionsförutsättningarna kommer så
störningar till att
Exogena
Vi får kontra- i lågkonjunkturer.
sjunker skatteinkomsterna
till ett
leda att
motiveras
alltså även
i budgetunderskottet. Detta kan
cykliskt mönster av
teorier.
icke-keynesianska
ekvivalens ricardiansk
avvikelser från Andra
kreditmark- perfekta
implicit påantagandet
Diskussionen ovan bygger om
ekvivalens.
förutsättning för ricardiansk viktig
Detta också
nader. är en
investeringar
fördela och
inte fritt sparande
företag hushåll kan
Om och
upplåning ha reala
till given kommer
tiden ränta,
över en statens att
effekter.
och leder till högre
budgetunderskott ränta
vanligt
Ett argument är att
ekonomi liten
investeringar. Sverige dock
privata öppen
minskade är en
integra- ökade
effekt Den
inte har någon på världsmarknadsräntan.
som
avregleringen, interna
internationella kreditmarknader, och den tionen av
ricardiansk värld. Statens upplå- fört
i avseende
har detta ossnärmare en
betydelsefull.
blivit mindre ningspolitik har
kreditmark- emellertid genuint problem på
information
Bristande är ett
skilda och
medför olika låntagare möter räntor räntan Det
naderna. att att
finansieras
investeringar sålun-
stigande lånebehov. Företagens stiger med
investeringar i vinstmedel, nationens
utsträckning och
i med
da högre egna
ricardi- fallet i
skulle internt sparande, änvad
högre grad av som vara en
förvänta sig budgetunder- anledning
Därför finns det värld.
ansk att att
investeringar.
konsumtion privata
privat och
skott till vissdel tränger ut
via fördelning- för effekter budgetunderskott går
Ytterligare enkanal av
privat dispo- idag
generationer. Större budgetunderskott högre mellan
en
höjda i
lika, signal skatter
visserligen, allt
nibel inkomst är annat en om
framtiden. Dessa kommer emellertid delvis att bäras av personer som födda
inte eller åtminstone inte fattar
ännu är några avgörande beslut.
övervältringselfekter medföra
Sådana kan att budgetunderskott leder till
privat konsumtion.
ökad
Slutligen vill fästa uppmärksamheten pådenya teorierna förendogen tillväxt. De pekar bl.a.på de roller somhumankapital, externaliteter samt forskning och utveckling har för enekonomis tillväxtförlopp. Gemensamt för dessa modeller är att de avviker från det antagande om avtagande marginalavkastning hos kapitalet som vanligen görs i mikroteoretiska
Teorierna också hur ekonomisk-politiska
modeller. pekar på åtgärder kan
tillväxtförutsättningarna. Finanspolitiken
ändra har sålunda en central
i makroteori,
roll även modern även om denna roll serannorlunda ut än i keynesianska teorier.
Nykeynesianska teorier
Vi har ovan framhållit att bristen på mikrofundament har varit en springande punkt iden nyklassiska kritiken avkeynesianismen. Nyklassi-
likhetstecken
kerna sätter mellan god ekonomisk teori och mikroteori.
mikroteorin
Men i sig själv har utvecklats ienriktning somhar innebu- rit att teorier kring imperfekt konkurrens och imperfekt information fått allt större betydelse. Den makroteoretiska utvecklingen under senare år har inte heller enbart följt nyklassiska riktlinjer. Arbetet med modeller
inte bygger på antagandet att prismekanismer kontinuerligt skapar som
marknadsjämvikt har också utvecklats. Kvantitetsanpassning och ranso- nering, ex. på kreditmarknaderna, har sålunda kunnat motiveras med hänvisning till att marknadsaktörerna fattar sina beslut utan att ha full- ständig information ex. asymmetrisk information hos låntagare och långivare. Under sådana omständigheter kommer teorier som livscykel-
ricardiansk
hypotesen och ekvivalens att förkastas.
finns
Det också modeller somvisar att exogenaförväntningschocker kan bli självuppfyllande. Detta innebär att förväntningarna kan vara rationella
de varit omotiverade
även Av sådana och andra
post, ante.
ex om ex - -
skäl kan ekonomin ha flera jämvikter. Det finns med andra ord ingen naturlig jämvikt mot vilken drivkrafterna på marknaderna strävar. Det finns inga inbyggda mekanismer somgaranterar att man hamnar iengod jämvikt snarare än i endålig. l såfall står ekonomins aktörer inför stora koordinationsproblem: Om inte varsochensegennyttiga strävanden auto- matiskt leder till bästa möjliga utfall för ekonomin som helhet vilket är fallet ide klassiska modellerna, hur skall man samordna sina aktiviteter för att skapa bättre lösningar
för
Arbetslöshet ärett uttryck sådana koordinationsproblem, samtidigt visar
den att politik inte heller automatiskt leder till lösning.
som mer en
Informationsproblem, självuppfyllande förväntningar och multipla jämvikter lämnar dock ett stort potentiellt utrymme för ekonomisk-poli-
tiska åtgärder. I så måtto ärteorierna kring dessafenomen nykeynesianska nyklassiska.
än De har också visat hur keynesianska tankegångar snarare
solida mikrofundament,
kanges dvs. att deinte behöver ståi konflikt med
1970- europeiska länder under många
optimeringsbeteende. Att rationellt
arbets- situationer med allt högre fastna i
har tenderat 1980-talen
och att
teorier.
för nykeynesianska till intresset
bidragit säkert löshet har
stabiliseringspoliti- praktiska
utformningen den rejält stödvid
Något av
nykeynesianska teorierna. För det erbjuder dock knappast de
ken s.
nyklassikerna inte kommit lika långt
nykeynesianerna ännu
första har som
visserligen skäl
finns starka
teorier empiriskt. Det sina
vad gäller att pröva
problem, beskriver relevanta
modellerna nykeynesianska
att tro att de
visa. För det andra betydelsefulla de återstår
kvantitativt är
hur att
men
nykeynesianism inte något enhet- betecknas
teoribildning
utgör den som
saknar modeller
antal består
ligt teoribygge, utan av ett separata som
keynesi- traditionell
till varandra, dels till koppling dels
starkare mer
anism.
de därför inte sägasha återupprättat modellerna kan
nykeynesianska De
legitimerar inte framgångrikt kritiserar. De
nyklassikerna så teorier som
stabiliseringspolitik dagens keynesianska modeller
enkla
heller de av som
kraftfull kritik
sig. däremot
fått De utgör
beslutsfattare har lära en av
marknadsmekanismerna ordnar allt osynlig hand bakom
synsättet att en till det bästa.
Sammanfattning
har lett till
utvecklingen de åren
makroekonomiska under
Den senaste en
ekonomiska politikens funktionssätt och den
ekonomins förändrad synpå
bedriva aktiv och bör
keynesianska idéerna kan
roll. De om att staten
för teoretiska grunderna keyne- ifrågasatts och de
stabiliseringspolitik har
Keynesianismen vi-
kritiserats. har
politikrekommendationer har sianska
bräcklig grund.
stå på sats
Även om de keynesianska idéerna om aktiv stabiliseringspolitik har utforma inte det saknas skäl
likväl
skjutits i sank, innebär detta att att
makroekonomiska Få torde
till det läget.
finanspolitiken med hänsyn
arbetslöshet
inför hög
förhålla sig passiva så politikerna bör
hävda att en
politikrekommendationer lever keynesianska
Vissa bevittnar.
som nu
Kontracykliska budgetunderskott och i skepnad.
också kvar, om än ny
förenliga med utgifter
offentliga sålunda även
multiplikatoreffekter av är
teorier.
icke-keynesianska
varit revolutionen
nyklassiska har
i
genomgående den att
Ett tema
ändamålsenligt
sig sätt, även när
företag bör bete på
hushåll och antas ett
viss ekono- framtiden. Resultatet
förväntningar bildar sina
de om av en
allmänheten hur
i sin i hög grad bero
politik då
misk kommer tur att av
politi- politiken. Logiken kräver då även förväntningar
format sina om att
sin till på vad
ändamålsenligt. Detta leder i sig
kerantas bete tur en ny syn
till frågor mindre
koncentreras politik egentligen Intresset
ekonomisk är.
i keynesiansk anda ska ekonomisk-politiska instrumenten
hur de
om - -
blir istället viktigare
till situation. Desto från situation
fmjusteras att
z Sesymposiet förändringar.
ligger sådana
restriktioner bakom
förstå de mål och som om ny-
keynesianism i Journal of för stabiliseringspolitiken i
institutionella den
Därmed kommer ramen Economic Perspectives
uppsättning enligt nyklassikerna
fokus. Ekonomisk politik består av en 1993.
handlingsregler somallmänheten, åtminstone såsmåningom, har god in- formation om. Frågor om politikens lämpliga utformning rör därför ut- formningen avdessa reglersnarare änvilka diskretionära åtgärder sombör vidtas vid enviss tidpunkt.
nyklassiska
Den revolutionen har således inneburit en ny eller nygam- mal synsåväl på de makroekonomiska problemens karaktär som på hur
ekonomisk-politiska
de lösningarna kan seut. Nyklassikemas betoning på mikrofundament, rationella förväntningar om endogen politik, trovärdig- hetsproblem m.m. leder naturligen till frågor om marknaders funktions- sätt och samhällets institutioner. Medan en keynesian ställer sig frågan:
Hur får vi ned arbetslösheten från tioprocentsnivån, frågar sig en nyklassiker "Hur kommer det sigatt vissa länders institutioner ärsådana
arbetslösheten kan bli mycket högre än iandra länder.
att Det är bl. a.
bakgrund
denna kan förstå varför dagens diskussioner
mot som man
lika
handlar mycket omreformer av ex.den statliga budgetprocessen och arbetsmarknadslagstiftningen behovet akuta finanspolitiska
av som om av
åtgärder.
Nyklassiska modeller leder till slutsatsen att de ekonomisk-politiska reglerna dels bör tillåta politiken att reagera på den makroekonomiska utvecklingen, dels innehålla undantagsklausuler för extrema situationer.
utformas
l-lur reglerna skall mer exakt är emellertid inte lätt att veta. l praktiken kan det vara svårt att skilja en klassisk regelbaserad politik från en keynesiansk aktivistisk politik, eftersom existerande regler ofta
den ekonomiska utvecklingen
omprövas när såerfordrar. Paul Samuelson
har påpekat att det ekonomisk-politiska regelverket is set up by discre- tion, abandoned by discretion, and interfered with by discretion "
l95l, s. 164, återgivet i Blinder och Solow 1974.
Konjunkturer finanspolitik
3
och
Syftet med detta kapitel är att beskriva den svenska finanspolitikens inriktning och dessförhållande till konjunkturutvecklingen under de se-
decennierna.
naste
finns viktiga förknippade
Det två problem med att tolka sambanden
finanspolitiken konjunkturutvecklingen. första
mellan och Det är att det
finns ett ömsesidigt beroende mellan politiken och den ekonomiska ut- vecklingen. Politiken reagerar på konjunkturen, och den ekonomiska ak- tiviteten påverkas av politiken. Att urskilja effekterna av ekonomisk- politiska åtgärder ärdärför svårt. För det andra ärdenekonomiska utveck- lingen och därmed politiken ienliten öppen ekonomi somden svenska i
utsträckning styrd utvecklingen i omvärlden. Det är lätt över-
stor av att
driva betydelsen avinhemska faktorer om man inte beaktar den interna- tionella utvecklingen.
Vi erbjuder inga egentliga lösningar på dessa problem, och inget svar på frågan om hur betydelsfull den rent diskretionära delen av politiken har varit jämfört med omvärldsutvecklingen. Däremot kommer i detta kapitel att ge enrelativt ingående beskrivning avkonjunkturens ochpoliti-
förlopp. första avsnitt
kens Kapitlets handlar om konjunkturen medan det
följande behandlar finanspolitikens förhållande till den ekonomiska ak- tiviteten.
Vi inleder det första avsnittet medattjämföra nyckeltal för någraviktiga makroekonomiska variabler under 1970- och 1980-talet med motsvarande nyckeltal for 1950- och l960-talet. Därefter utvidgar jämförelsen avde makroekonomiska nyckeltalen i Sverige under 1970- och l980-talen med
i
motsvarande tal omvärlden. Vi undersöker vilken betydelse omvärlds- faktorerna har haft för den svenska utvecklingen. Detta gör vi genom att skatta enkla modeller för de svenska makroekonomiska variablema med omvärldsfaktorerna som förklarande variabler.
Finanspolitiken kommer in i bilden i det andra avsnittet. Vi studerar korrelationer mellan olika mått påkonjunkturen och statsbudgeten. Vida- söker vi avgöra dekorrelationer finner beror pådirekta politiska
re om
beslut om statsbudgetens inkomster och utgifter eller om de beror på automatiska stabilisatorer. Med hjälp avskattningar avmodeller för stats-
inkomster utgifter
budgetens och diskuterar därefter statsbudgetens käns- lighet för konjunkturen. Modellerna kan även utnyttjas för att beröra frågan om hur skattereformen kan hapåverkat statsbudgetens inkomster.
Kapitlet avslutas med ensammanfattning.
14-0660 u
makroekonomiska utvecklingen Den
decennierna jämförelse med och 1960-talet
De senaste i 1950-
ekonomiska tillväxten i Sverige har i genomsnitt varit 3
Den knappt
årligen under perioden sedan 1950, Tabell 3.1. Den genomsnitt-
procent se
liga årliga inflationstakten har varit drygt 6 procent. Arbetslösheten i genomsnitt har uppgått till drygt 2procent avarbetskraften. Standardavvi-
uppfattning variationerna kring
kelserna ger en om hur stora dessa med-
varit autokorrelationerna visar i vilken utsträckning elvärden har medan
variationerna kring medelvärdena har varit regelbundna. Inflationen är
serierna visar variationerna kring
den av som starkast regelbundenhet;
för perioden varit för serie.
medelvärdet hela har mest regelbundna denna
Makroekonomiska 1951- 1992
Tabell 3.1 nyckeltal,
1981- 1951- 1961- 1971-
1951-
1980 1990 1992
1960 1970
årlig til/väx BNP,
medelvärde,procent standardavvikelse,procent
autokorrelation .
ökning årlig KPI,
medelvärde, procent standardavvikelse,procent autokorrelation
arbetslöshet.
arbetskraften
andelav n b
7
medelvärde,procent I
standardavvikelse,procent 0,3
0 4 autokorrelation
andelavkarsamedlemmar medelvärde,procent 16 standardavvikelse,procent 0,4
autokorrelation 04
1963-70, h1963-92 a
Autokorrela- ln x./x,.,.
BNP-tillväxt ochprisökning har beräknats Axf
Anm. som
föregående innevarande och år.
korrelationen mellan tionen avser
andel SM930l, arbetslöshet,
Källor: BNP, N14SM930l, s17; KPI, P15 s15; av
löpande; arbetslöshet, Arbetskraftsundersökningarna, årsmedeltal,
arbetskraften,
Historiska löpande.
AMS, tabeller,
kassamedlemmar, andel av
decennium väl medvetna decennium för
serierna Vi har valtatt delaupp
delperioder.
indelning i De
självklar finns någon givetvis inte
att det om
inflation och inneburit lägre tillväxt, högre
decennierna har senastetvå
decennierna. Denna föregående två
de arbetslöshet än högre
något ogynn-
till till tilltron förklaring
viktig förmodligen
utveckling är en att
samma
utvecklingen har ekonomiska
stabilisera den förmåga
politikernas att
minskat.
under ojämförligt högst variationer
inflationstaktens
Magnituden på var
variationerna haft de regelbundna
Arbetslösheten har
l950-talet. mest om
medelvärdena beräknas årtionde för årtionde. Om jämför 1980-talet med 1970-talet finner att tillväxten har varit något högre och har varierat mindre. Inflationen har varit lägre medan arbetslösheten har varit högre, och medstörre variationer om vi mäter somandel avarbetskraften.
Däremot har variationerna i andelen arbetslösa kassamedlemmar inte ökat under 1980-talet. Detta skulle kunna vara ett uttryck för att de etablerade från arbetsmarknaden har blivit allmer skyddade från fluktu- ationer i arbetsmarknadsläget medan de marginella grupperna har fått bära enallt större del avanpassningsbördan.
junkturkronologi Kon
Vi representerar den ekonomiska aktivitetsnivån med tre olika tidsserier kvartalsbasis från 1960-talet framåt. första
på och För det använder vi real
finns kvanalsdata for från lndustrikonjunktu-
BNP, somdet endast 1970.
enligt Klzs konjunkturbarometer ärden andra tidsserien. Serien är
ren en
sammanvägning avkapacitetsutnyttjandet och graden avbrist på yrkesar- i industrin. tredje
betare Den serien mäter arbetsmarknadsläget somanta-
minus förhållande
let vakanser antalet arbetslösa i till arbetskraften. De första serierna logaritmerats.
två har Alla serier har trendsrensats genom
regressioner med konstant, trend och kvadratisk trend.
Figur 3.1 visar de trendrensade serierna efter detatt de har standardise- division med den standardavvikelsen. Därefter har
rats genom egna ett
beräknats
glidande årsmedelvärde Serierna följer varandra relativt väl.
Figur 3.1 Den svenskakonjunkturen, 1963:3- 1993:1, glidande årsmedelvärde.
3
2.
S1-
O x
å .
x Fx 2-1
I 2-
Llllllllllll|jllllllllllllllll
19621964196619681970197219741976197819601982198419561958199019921994
BN industri- vakanser
á , --- --- -
arbetslöshet industrikonjunkturen, Konjunk-
Källor:BNP, BNP kvartal 1986:3, 1992:4, 1993:2; Beräkningenhar skett Historiska tabeller, löpande;
1993 vakanser, AMS, xf 0,5
turbarometern, september s. som xp;+ x...+
Arbetskraftsundersökningama, kvartalsmedeltal, löpande. x.+2/4.
arbetslöshet, + x. + 0,5
förvånande serien för industrikonjunkturen i flera fall
Föga leder de andra
Korrelationema
serierna. mellan industrikonjunkturen och såväl BNP arbetsmarknadsläget ärbåda 0,66. Arbetsmarknadsläget och BNP har som
korrrelationskoeñicient på 0,84. Figur 3.1visar också att svängningar- en
magnitud ökar över tiden. Ingen topp är så hög den vid 1980-
nas som
talets slut, ingen botten sådjup somdensom upplever idag. Detta skulle visst stödför påståendet konjunkturutvecklingen
kunna sägasgeett att har
blivit alltmer instabil. Samtidigt ärdet viktigt att hålla i minne att detta
i fall observationer från
påstående så endast underbyggs med något mer än
konjunkturcykel.
en
fem
finns tydliga konjunkturcykler perioden
Det under sedan 1960-
Konjunkturen för försämras
talet. nådde entopp 1965 att sedan fram till
industrikonjunkturen följer
1968. Arbetsmarknadsläget och varandra väl.
Därefter förbättrades konjunkturen fram till 1970. Samtliga serier går ner Överbryggningspolitiken
förlorade
under de åren 1971- 1972. under mit-
l970-talet manifesterar sig i arbetsmarknadsläget visar på hög
tenav att en
aktivitetsnivå långt efter det att industrikonjunkturen försämrats som en följd av den första oljekrisen. Vakanser minus arbetslöshet minskar inte
särskilt kraftigt
heller när nedgången väl kommer.
serierna konjunkturförbättringen
De tre överensstämmer nära under
före den andra oljekrisen liksom under försämringen därefter. Efter devalveringarna i 1980-talets början ökade den ekonomiska aktiviteten.
lndustrikonjunkturen visar på en kraftigare och snabbare uppgång än de serierna. 1980-talets slut antyder industrikonjunkturserien, före
andra l de
serierna, kraftiga aktivitetsminskning
andra den som har inlett 1990-talet.
kring aktiviteten från ligga
Någon gång 1990 övergår att ovan trenden till
lndustrikonjunkturen konjunkturen
under. tyder på botten på
att vara att
i slutet 1992 de andra serierna inte inom
nåddes av medan två vänder den
perioden.
studerade
och omvärlden Sverige
Eftersom Sverige är en liten öppen ekonomi kommer den svenska konjunkturutvecklingen att nära följa aktiviteten i omvärlden. Vårt syfte
efter jämförelser vidare
här är att några enkla gå och se hur mycket
omvärldsfaktorerna i samverkan betyder för den svenska utvecklingen. Vi för perioden
använder kvartalsdata 1972-1992. För att fåsåjämförbara möjligt utnyttjar i
data som detta avsnitt OECD-data. I Tabell 3.2
jämför några svenskamakroekonomiska nyckeltal med motsvarande tal för OECD-länderna i Europa sammantagna och för USA.
skillnad mellan Sverige
En stor och omvärlden är att arbetslösheten i
Sverige har varit så mycket lägre. ISverige har arbetslösheten igenomsnitt perioden
varit 2,4 procent under l OECD Europa var motsvarande tal drygt 7procent och iUSA knappt 7procent. Den högaautokorrelationen för OECD Europa återspeglar den höga varaktighet som arbetslösheten i
haft.
Europa har
2Vi mäterarbetslösheten Den svenska BNP-tillväxten har varit lägre än i Europa och USA.
OECD:s hjälp
med av Tillväxten har varierat mest i USA. Överlag är autokorrelationema låga.
standardiseradearbets-
tillväxtserierna tillväxt visst
Detta antyder att är oregelbundna, hög ett år
löshetsserier.
1972:1 1992:4 Makroekonomiska nyckeltal,
Tabell 3.2 -
Sverige OECD USA Europa tillväxt
årlig BNP.
2,5 2,5
medelvärde, procent 1,7
2,0 1,7 2,7
standardavvikelse. procent
0,08 0,10
7
autokorrelation l
årlig ökning
KPI. a
5,9
7,9 7,9
medelvärde, procent
3,3 3,0
standardavvikelse,procent 2,7
0,78 0,64
autokorrelation 0,29
arbetslöshet,andelavarbetskraften
7,2 6,7
medelvärde, procent 2,4
2,6 1,3
standardavvikelse, procent 0,8
0,89 0,58
autokorrelation 0,44
ränta b
7,0 7,5
medelvärde, procent 8,3
2,8 2,7
standardavvikelse. procent 1,9
0,47 0,55
autokorrelation 0,58
Turkiet
exklusive Tyskland
°
inflation Ax ln xdxu. Räntorna är
BNP-tillväxt och har beräknats
Anm. som -
och USA. FörOECD Sverige tremánadersräntor Tyskland
officiellt diskonto och
priser for BNP och köpkraftspariteter i 1985års
sammanvägningenmed Europasker
köpkraftspariteter för Autokorrelationen korre-
enligt KPI.
privat konsumtion avser
föregående
kvartal år.
innevarande kvartal och
lationen mellan samma
Historical Statistics.
Källor:OECD,Main Economic lndicators,
gäller När det kommande året.
indikation för tillväxten det ingen
ger
USA medan medelvärde Europa Sverige
inflationen ligger påsamma som
autokorrelationen i Sverige och
varierat minst Inflationen har
ligger lägre.
varaktig- variationer
haft och hög
sidan, har å andra
låg. Europa,
är stora
inflation från år, hög sig inte så mycket år
inflationen ändrar t.ex.
het
varaktighet.
haft relativt hög kvarstå. Räntorna har
tenderar att
för diskussioner ofta till
ligger grund
jämförelser dessa
Enkla som om
ekonomiska politiken. Det är svenska
utvecklingen och den den svenska
utvecklingen från den internationella
varje avvikelse tolka
vanligt att
infla- arbetslöshet, i tillväxt,
skillnader varje variabel dvs.
separat for -
ekonomisk politik. Detta är svensk
utslag tion och ränta - som ett av
Sambanden mel- alltför Förenklat synsätt.
mening emellertid enligt var ett
kom- Sverige omvärlden är utvecklingen i och
makroekonomiska den
lan
omvärldsberoendet för
anledning hela
finns ingen
plicerade. Det att tro att
med den period enbart kan mätas
i viss tillväxten
svenska
t.ex. den en
period.
tillväxten under
utländska samma
makroekonomiska svenska
inverkan på omvärldens
För att mäta nyc-
avviker utvecklingen
identifiera perioder då den svenska keltal och för att
ekonometriska modeller. De fyra
skattat internationella har
från den
i Sverige, inflation, arbetslöshet och ränta
tillväxt, variablerna är beroende
i OECD Europa och variabler
motsvarande variablerna är
de exogena
fångar Modellerna föregående två kvartal.
innevarande och närmast USA
i utlandet, makrovariablema
sammanvägning
samvariationen med en av
vikterna
där väljs såatt så mycket sommöjligt avden svenska utveckling- fångas
kan Det ärviktigt att påpeka att modellerna beskriver hur
en upp.
variationer i den svenska utvecklingen följer variationer i den intematio- nella utvecklingen. Däremot får ingen direkt information t.ex. om arbetslösheten i genomsnitt har varit lägre än i omvärlden eller om infla- tionen har varit högre.
Tabell 3.3 Omvärldensinverkan, 1972:3 1992:4-
tillväxt inflation arbetslöshet ränta
konstant 9,24 3,87 - 1,06 0,087
2.91 1,20 l,27 0,04
skattade koeflicienter summa av
tillväxt OECD Europa - 1,210 1,127 -0,320 0,279
0,58 3,27 3,60 l,26
USA 0,245 -0,641 0,297 -0,123
1,3l 3,39 6,06 l,00
inflation OECD Europa -0,l55 1,536 -0,384 0,977
0.50 4,90 4,72 4,82
USA -0,580 -0,401 0,168 -0,213
2,28 l,55 2,5l l,27
arbetslöshet OECD Europa -0,795 0,813 -0,164 1,424
2,74 2,76 2,l5 7,49
USA 0,245 -2,l68 0,916 1,485
3lentidigare versionav -
O,50 4,34 7,07
denna studie har skat- 4,60
modeller där defyra
tat ränta Tyskland -0,328 -0,075 0,230 0,172
föregående
närmast kvar- 2,5l 0,57 6,71 2,0l
talen ingått. Resultaten USA 0,869 0,231 -0,137 -0,053
ärnäranogidentiskavad 4,64 1,2l 2,78 0,43
gällerde samladeefTek- omvärldsvariab-
ternaav R 0,64 0,79 0,85 0,82
lerna. Vi harävenskattat justeratR2 0,49 0,70 0,79 0,74
feltermen
modeller där SEE,procent 1,5 1,5 0,4 1,0
beskrivs av en s. Durbin-Watson statistika 1,08 0,82 0,89 0,76
MA2-process. Detta ger Q21, p-värde 0,000 0,000 0,000 0,000
residualerutanautokor-
relation. Samtidigtärde Anm. 82 observationer,57 frihetsgrader. Absoluta t-värden inom parentes.Raden samladeeffekterna av för Q21 reporterarden marginella signiñkansnivån för Ljung-Box Q-statistika för omvärldsfaktorerna även residualautokorrelationmed21 frihetsgrader.Nollhypotesen ärattresidualerna är för dessamodeller nära vitt brus. Medensignifikansnivåom5procentkan nollhypotesen förkastas föralla
identiska med de här
nog modellerna.
redovisade.Vi tackar JohnHasslerförattha uppmärksammatosspå tolkningsproblem som
Tabell
kanuppstå närresidualer 3.3redovisar skattningsresultaten. Modellernas förklaringsgrader är autokorrelerade. Hass- är relativt höga, tillväxtmodellen ligger sämst till i detta avseende. Ett ler har även påpekat att
sätt detta är
annat att att standardavvikelse för den svenska tillväxten
resultatenärkänsliga för se en
de sistatvå årenin- 2,0 tillväxt
om motsvarar procents Tabell 3.2 medan standardavvikelsen för
kluderas eller ej. Dettainte anledningatt denavmodellen oförklarade tillväxten - SEE - motsvarar entillväxt om ger oss
1,5 Med andra ord lyckas
ändra våra slutsatser.Ge- procent. modellen fångaresten. Durbin-Watson- ha med observa-
nomatt statistikorna och Q-statistikorna indikerar autokorrelation för residualer- tioner medibådeSverigestoravariatio-och naÃ
ner
omvärldenökar våra l tabellen anges summan av de skattade koeflicientema för innevarande möjligheterde sambandattidentifi- och två föregående kvartal. De enskilda koefficientema och koeffcient-
era som
är emellertid svårtolkade flera skäl.
finns. summorna av Modellerna är s.
former många olika
reducerade vars parametrar ärsammansatta av sam-
i ekonomin.
band
för Figur redovisar ursprungsserierna Sverige
Figur 3.2 3.5 och
l -
residualserierna 1973:l - 1992:2, somvisar den del avutvecklingen som inte förmår fånga. Figurerna, inte modellerna, bygger
modellen att men på
glidande årsmedelvärden.
tillväxten magnituden residualseriens svängningar
det gäller på
När är
jämfört faktiska serien. perioden 1985- 1987
relativt stor med den Under
residualserien positiv. Detta innebär del den positiva
är att en stor av
inte, enligt förklaras
tillväxten under dessa år modellen, kan med omvär- ldsfaktorer. Omvänt ärresidualen negativ under tiden 1977- 1978.För de
residualerna negativa också små. Detta understryker åren är
senaste men
kraftig faktum, ofta forsummas, det har varit
viktiga verkar
det som att en
lågkonjunktur ifrån
i långt
lågkonjunktur omvärlden. De senasteårens är enbart hemlagad.
residualerna residuala inflationens magnitud ärmindre. De största
Den
inflationen omvärldsfak-
för perioden 1985 1987, då lägreän vad
är - var
Överhettningen
till. i
enligt den skattade modellen skulle upphov
torer ge
inte eftersom
inledning verkar enbart bero på omvärlden, 1990-talets
från inflationsmodellen positiva tid.
residualerna är under denna Däremot
fångas måttlig i förhållande till
inflation inte omvärlden den
den
är som av
ökningen i inflationen.
totala
från för
Residualerna den skattade modellen arbetslösheten är små, möjligen kan noteras att residuala arbetslösheten var negativ kring 1988.
kraftiga ökningen 1991 1992 uppkom-
Trots den avarbetslösheten under -
anmärkningsvärt residualer för ytterligare
inga stora dessa år. Detta är
mer
återspegling hur viktig omvärlden för aktivitetsnedgången under
en av var
Liknande slutsatser gäller för Här residualerna
dessa år. räntan. är nega-
tiva kring 1986 och positiva kring 1991.
utvecklingen
Sammanfattningsvis kan man konstatera att under 1970- Utveckling- 1980-talen varit under 1950- och 1960-talen.
och har sämre än
l970-talets.
1980-talet dock något bättre Den svenska
under ser ut än
en
rimligt utvecklingen har varit påfallande lik den i omvärlden. Det är att
Sverige inte
omvärlden påverkar och
tolka detta som att det är som
inhemska
visar delar de
Enkla prognosmodeller
tvärtom. att stora av
förklaras
fluktuationerna, även under 1991-1992, kan av omvärldsut- vecklingen. Perioden 1986-1987 skulle kunna kallas de gyllene åren,
omvärldsfaktorerna för
eftersom tillväxten då var högre än vad talar
inflationen, lägre.
medan arbetslösheten och räntan var
makroekonomiska utvecklingen, svenska
Vår slutsats att den även un-
omvärldsfaktorer i linje 1992, till del kan förklaras
der 1991- stor av är
Sverige liten ekonomi. Detta antagande
med synen på som en öppen
i ekonomisk-politiska förekommer i såväl teoretiska modeller som den
i till vanligaste
Våra tolkningar dock skarp kontrast de
debatten. står
aktivitetsnedgången.
i diskussionen den aktuella svenska
argumenten om
uppfattats självklart den krisen fram-
Det har som närmast att senaste är
politiska missgrepp tidigare
inhemska av nuvarande och/eller
kallad av
för krisen i
regeringar. Något empiriskt stöd synen att huvudsak ärhemla- veterligen inte Oftast uppfattas hela avvikel- gad hardock oss presenterats.
Figur 3.2 Tillväxt, 1973:1-1992:2, glidande årsmedelvirde.
6
1 -4
197119731975197719791981198319851987198919911993
faktisk
Figur 3.3 Inflation, 1973:1 1992:2,glidande årsmedelvärde.- 15
12
O
-3
197119731975197719791981198319851987198919911993
faktisk
Figur 3.4 Arbetslöshet, 1973:1 1992:2,glidande årsmedelvârde.-
- r"s øx
u /- 4 ,
z I ,- ø
a ,_._ .ø ,z -. .
1 1 1 l 1 1 1 1 l l
1 . . 1 1 . . . .
197119731975197719791981198319851987198919911993
faktisk -- --- residaal
Figur 3.5 Ränta, 1973:1 1992:2, glidande årsmedelvärde.- 5
1
12"
I
I". -V- - .- I
, .
O x z - .- ,1
.1|1.1.|.|.1.|.|.|
197119731975197719791981198319851987198919911993
faktisk - - - residual
