8 Diskussion och konklusion
8.2 Konklusion
Vi har i vår studie undersökt hur tecken som stöd används i förskolan. Vi har även tittat på vilka förutsättningar som personalen i förskolan har att tillgå och personalens inställning till teckenanvändning. Fyra viktiga aspekter framkommer i vår studie.
För det första framgår det av studien att de flesta inom förskolans verksamhet är positiva till användning av tecken och använder sig av det i varierande grad. Några avgörande faktorer för att arbetet med tecken ska fortgå framgångsrikt är dels utbildning och gemensamt engagemang samt samsyn i arbetslaget.
För det andra framkommer det att det är i rutinsituationer som tecken vanligen används;
främst under matsituationer och i samlingar. Detta kopplar vi till förskolans starka reproducerade kultur där blanda annat samlingen kan ses som en situation där tecken används av vana utan vidare reflektion. Samlingar kan även ses som en situation som
personalen i förskolan känner sig bekväma i, där tecken används som roliga inslag för att förstärka sånger, ramsor och berättelser. Förskolans läroplan är dessutom starkt förankrad till demokratiuppdraget och matsituationen kan då förstås som en situation där personalen vill ge barn inflytande över sin egen situation där teckenstöd är ett verktyg för detta.
För det tredje visar undersökningen att merparten av de som arbetar i förskolan använder tecken för att stärka kommunikationen och erbjuda barn språkligt stöd. Tecken som stöd är ett verktyg för att öka de yngre barnens inflytande över sitt dagliga liv. Genom teckenstöd kan de yngre barnen få möjlighet att kommunicera behov och önskningar och på så sätt känna sig sedda och bekräftade. Barn med svenska som andraspråk anses gynnas i sin språkutveckling där tecken som stöd kan bli en väg in i det svenska språket. Barn i behov av stöd anses gynnas mest av tecken som stöd i sin kommunikation. Barn är överlag multimodala i sitt uttryckssätt där kroppsspråket ofta är involverat när barn kommunicerar.
Därför drar vi slutsatsen att de flesta barn gynnas av tecken som stöd till kommunikation.
Slutligen drar vi slutsatsen att tecken som stöd har stora möjligheter att skapa en positiv språkmiljö. Vi menar att det handlar om att arbetslaget gemensamt beslutar om hur och vilket utrymme tecken som stöd ska få i verksamheten. Det centrala blir följaktligen att det är viktigt med kommunikation när fokus på kommunikation har en given plats i verksamheten.
Vår studie har utgått från en enkätundersökning och våra resultat är baserade på respondenternas svar och beskrivningar. Slutsatser baseras bland annat på personalens attityder och inställningar till tecken som stöd. Människor har en tendens att överskatta positiva beteenden hos sig själva vilket får oss att fundera på om respondenterna använder tecken lika ofta som de angav. Det skulle därför vara intressant att följa upp vår studie med en etnografisk studie för att observera hur tecken som stöd används i förskolan och den vardagliga verksamheten. En sådan empirisk studie skulle ge oss belägg om hur det förhåller sig och på så vis komplettera vår undersökning ytterligare.
Referenslista
Acredolo, Linda & Goodwyn, Susan (1988). Symbolic Gestures in Normal Infants. Child Development, Vol. 59, Nr 2, s. 450–466.
Ashby, Elvira (2019). Språkstimulera mera! Att stötta barns språkutveckling. Lund:
Studentlitteratur.
Barn och personal i förskolan per 15 oktober 2018, (2019). Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65ee31/1555053378098/pdf40 68.pdf (2020-04-16).
Barnkonventionen (2018) FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Bell, Judith (2016). Introduktion i forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2017). Språk i sammanhang. I Louise Bjar och Caroline Liberg (red.), Barn utvecklar sitt språk, s. 17–28. Lund: Studentlitteratur.
Björck- Åkesson, Eva (2014). Specialpedagogik i förskolan. I Anette Sandberg (red.), Med sikte på förskolan- barn i behov av stöd, s. 23–43. Lund: Studentlitteratur.
Björk-Willén, Polly (2019). Flerspråkiga förskolebarns språkande i teori och praktik. I Martina Norling & Maria Magnusson (red.), Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan – Flerdimensionella perspektiv, s. 29–40. Stockholm: Liber.
Brown, Virginia & Clarke, Victoria (2006). Using thematic analysis in psychology.
Qualitative Research in Psychology, Vol. 3, s. 77–101.
Bruce, Barbro (2014). Språkutveckling på olika villkor. I Anette Sandberg (red.), Med sikte på förskolan – Barn i behov av stöd, s. 63–83. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, Ivar (1998). Om Vygotskijs liv och lära. I Ivar Bråten (red.), Vygotskij och pedagogiken, s. 7–32. Lund: Studentlitteratur.
Cekaite, Asta & Björk-Willén (2017). Svenska som andraspråk i förskolan: Utveckling i lek och lärarledda aktiviteter. I Anne-Li Lindgren; Niklas Pramling & Roger Säljö (red.), Förskolan och barns utveckling. Grundbok för förskollärare, s. 125–137. Malmö: Gleerups.
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann & Wängnerud Lena (2017). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm:
Norstedts Juridik AB.
Fitzpatrick, Elisabeth M; Thibert, Jonelle; Grandpierre, Viviane & Johnston, J. Cyne (2014).
How HANDy are baby signs? A systematic review of the impact of gestural communication
on typically developing, hearing infants under the age of 36 months, First language, Vol. 34 (6), s. 486–509.
Gjems, Liv (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Goodwyn, Susan W; Acredolo, Linda P. & Brown, Catherine A. (2000). Impact of symbolic gesturing on early language development. Journal of Nonverbal Behavior, 24, (2), s.81–103.
Götberg, Helene (2012). Tecken gör alla tryggare. Förskolan. https://forskolan.se/tecken-gor-alla-tryggare/ (2020-04-16).
Hansson, Kristina (2017). Att bedöma barns språk och kommunikation. I Louise Bjar och Caroline Liberg (red.), Barn utvecklar sitt språk, s. 193–213. Lund: Studentlitteratur.
Heister Trygg, Boel (2010). TAKK – Tecken som AKK. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum.
I Ulf P. Lundgren; Roger Säljö & Caroline Liberg (red.), Lärande skola bildning. Grundbok för lärare, s. 357–377. Stockholm: Natur & Kultur.
Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk. Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber.
Larsson, Karolina (2016). Att få barnets språk att växa. Strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemma. Botkyrka: Stefan Hertz utbildning AB.
Liberg, Caroline (2017). Kommunikativ utveckling och utveckling av språkliga resurser i förskoleåren. I Anne-Li Lindgren; Niklas Pramling & Roger Säljö (red.), Förskolan och barns utveckling, s. 91–108. Malmö: Gleerups.
Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur.
Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Luttropp, Agneta (2014). Utvecklingsstörning och samspel. I Anette Sandberg (red.), Med sikte på förskolan – Barn i behov av stöd, s. 177–193. Lund: Studentlitteratur.
Løkken, Gunvor (2018). Toddlarkultur. Om ett- och tvååringars sociala umgänge i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Mainela- Arnold, Elina; Alibali, Martha W; Hostetter, Autumn B & Evans, Julia L (2014).
Gesture-speech integration in children with specific language impairment. International journal of language and communication disorders, Vol. 49, No. 6, 761–770.
Riddersporre, Bim (2010). Ledarskap i förskolan. I Bim Riddersporre & Sven Persson (red.), Utbildningsvetenskap för förskolan, s. 211–227. Stockholm: Natur & Kultur.
Roos, Carin (2019). Teckenspråk och tecken som stöd i förskolan. Skolverket.
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/apiv2/document/name/P03WCPLAR1253 29 (2020-04-16).
Sandberg, Anette & Norling, Martina (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I Anette Sandberg (red.), Med sikte på förskolan – Barn i behov av stöd, s. 45–62. Lund:
Studentlitteratur.
Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund:
Studentlitteratur.
Strandberg, Leif (2017). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Lund:
Studentlitteratur.
Strömqvist, Sven (2017). Barns tidiga språkutveckling. I Louise Bjar och Caroline Liberg (red.), Barn utvecklar sitt språk, s. 57–76. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2014). Den lärande människan – Teoretiska traditioner. I Ulf P. Lundgren;
Roger Säljö & Caroline Liberg (red.), Lärande skola bildning. Grundbok för lärare, s. 251–
309. Stockholm: Natur & Kultur.
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Tellier, Marion. (2008). The effect of gestures in second language memorisation by young children. John Benjamins Publishing, Vol. 8, (2), s. 219–235.
Thompson, Rachel H.; Cotnoir-Bichelman, Nicole M.; McKerchair, Paige M.; Tate, Trista L. & Dancho, Kelly A. (2007). Enhancing early communication through infant sign training.
Journal of applied behaviour analysis, Vol. 40, No.1, s. 15–23.
Tonér, Signe (2016). Tecken. Ett verktyg för ökad kommunikation. Stockholm: Natur &
Kultur.
Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Wagner H, Åse Kari; Strömqvist, Sven & Uppstad, Per Henning (2010). Den flerspråkiga människan. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wilms, Rebecca (2016). Boken om babytecken. – En guide till tidig kommunikation med din bebis. Förlaget Babysigning.
Vygotsky, Lev S. (1978). Mind in society. The Development of Higher Psychological Processes. Harvard University Press, London.
Ø
zerk Z., Kamil (1998). Olika språkuppfattningar, begreppsteorier och ett undervisningsteoretiskt perspektiv på skolämnesinlärning. I Ivar Bråten (red.), Vygotskij och pedagogiken, s. 80–102. Lund: Studentlitteratur.Bilaga: Enkät
Se bifogat dokument.