Resultatet i litteraturstudien visar på att kunskap i mäns våld mot kvinnor samt tillgång till stöd och tid var de faktorer som främst påverkade omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor. Generellt i studierna angavs utbildning inom ämnet öka kunskapen, och kontinuerlig utbildning var uppskattad och efterfrågad av
sjuksköterskor. Kunskap kunde erhållas på olika sätt, men gav överlag sjuksköterskan en känsla av att vara mer förberedd för att utföra omvårdnad av våldsutsatta kvinnor.
Kunskapsbrist påvisades när sjuksköterskan var färgad av negativa attityder eller fördomar, medan kulturella värderingar kunde vara både främjande och hindrande för omvårdnaden. Stöd genom en etablerad kontakt med andra professionella involverade i vården eller i form av tydliga riktlinjer var en trygghet för många sjuksköterskor.
Samarbete ökade möjligheten till att kunna hänvisa kvinnorna rätt vilket var en viktig del i omvårdnaden. När sådant stöd och samarbete saknades, ökade risken för att de våldsutsatta kvinnorna skulle falla mellan stolarna. Tid kunde ge sjuksköterskor bättre förutsättningar för att skapa tillit hos våldsutsatta kvinnor samt gav utrymme till eftertanke kring våldet. Tillitsbandet kunde grundas på empati och en lyssnande sjuksköterska. Tidsbrist var ett hinder i omvårdnaden som kunde bero på den höga arbetsbelastningen och våldsutsatta kvinnor riskerade då att bli bortprioriterade.
Enligt uppskattningar blir cirka 7% av kvinnorna i Sverige årligen utsatta för våld av en partner, vilket innebär att sjuksköterskor i Sverige med stor sannolikhet kommer att ansvara för omvårdnad av våldsutsatta kvinnor vid återkommande tillfällen.
Kontinuerlig utbildning inom mäns våld mot kvinnor för sjuksköterskor är därför av betydelse för att öka samt bibehålla kunskap. Formella riktlinjer med obligatoriska moment rörande omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor är angeläget att få ut på arbetsplatserna så fort som möjligt. Kännedom om de befintliga vårdinsatser som finns att tillgå samt ett nära samarbete mellan instanser bör tillföras alla
sjuksköterskors kompetens.
Referenser
* = Asterisk som markerar resultatartiklar
Alhalal, E. (2020). Nurses’ knowledge, attitudes and preparedness to manage women with intimate partner violence. International Nursing Review, 67. 265-274.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/inr.12584
Alligood, M. R. (2018). Nursing theorists and their work. (9:e uppl.) Elsevier.
*Al-Natour, A., Qandil, A. & Gillespie, G.L. (2016). Nurses' roles in screening for intimate partner violence: a phenomenological study. International Nursing Review, 63. 422-428. http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/inr.12302
Alshammari. K.F., McGarry, J. & Higginbottom, G.M.A. (2017). Nurse aducation and understanding related to domestic violence and abuse against women: An integrative review of the litterature. Nursing Open, 5. 237-253. doi:
10.1002/nop2.133
*Alvarez, C., Debnam, K., Clough, A., Alexander, K. & Glass, N.E. (2018).
Responding to Intimate partner violence: Healthcare providers current practices and views on integrating a safety decision aid into primary care settings. Research in Nursing Health, 41. 145-155. doi: 10.1002/nur.21853 Belmontrapporten. (1979). Ethical principles and guidelines for the protection of
human subjects of research. Hämtad 14 september, 2020, från
https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/read-the-belmont-report/index.html
Bradbury-Jones, C. & Broadhurst, K. (2015). Are we failing to prepare nursing and midwifery students to deal with domestic violence and abuse? Findings from a qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 71. 2062–2072. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/jan.12666
Bradbury-Jones, C., Clark, M. & Taylor, J. (2017). Abused women’s experiences of a primary care identification and referral intervention: A case study analysis.
Journal of Advanced Nursing, 73. 3189-3199.
http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1037/t25467-000
Brottsförebyggande rådet. (2014). Brott i nära relationer – en nationell kartläggning.
Hämtad 3 september, 2020, från
https://www.bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861526/20 14_8_Brott_i_nara_relationer.pdf
Brottsförebyggande rådet. (2019). Konstaterade fall av dödligt våld. Hämtad 3 september, 2020, från
https://www.bra.se/download/18.7d27ebd916ea64de5304df57/158564264631 9/Sammanfattning_Dödligtvåld_2019.pdf
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Rapport nr 2.
Malmö: Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola.
Cerulli, C., Trabold, N., L. Kothari, C., E. Dichter, M., Raimondi, C., Lucas, J., Cobus, A. & V. Rhodes, K. (2015). In Our Voice: Survivors’
Recommendations for Change. Journal of Family Violence, 30. 75-83.
http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s10896-014-9657-7
Codex. (2020). Forskning som involverar människan. Hämtad 10 november, 2020, från http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml
Council of Europe. (2011). Europarådets konvention om förebyggande och
bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (210). Europarådets fördragsserie. https://rm.coe.int/1680462544
Datainspektionen. (2017). Dataskyddsförordningen – General Data Protection Regulation. (GDPR). Hämtad 10 november, 2020, från
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0679&rid=1 Di Giacomo, P., Cavallo, A., Bagnasco, AM., Sartini, M. & Sasso, L. (2016).
Violence against women: knowledge, attitudes and beliefs of nurses and midwives. Journal of Clinical Nursing, 26. 2307–2316. doi:
10.1111/jocn.13625
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier - värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3:e uppl.).
Natur & Kultur.
http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.5935/1676-4285.20134138 Gómez-Fernandéz, M.A., Goberna-Tricas, J. & Payà-Sánchez. (2017). Intimate
partner violence as a subject of study during the training of nurses and
*Gomes, N.P., Erdmann, A.L., Guedes dos Santos, J.L., Mota, L.S., Lira, M.O.S.C. &
Meirelles, B.H.S. (2013). Caring for women facing domestic violence:
Grounded Theory. Online Brazilian Journal of Nursing, 12(4). 782-793.
midwives in Catalonia (Spain): A qualitative study. Nurse Education in Practice, 27. 13-21. https://doi.org/10.1016/j.nepr.2017.08.001
*Guruge, S. (2012). Nurses' role in caring for women experiencing intimate partner violence in the sri lankan context. International Scholarly Research Network – ISRN Nursing, 2012. 1-8. doi: 10.5402/2012/486273
Henricsson, M. (2017). Diskussion. I M, Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 2:1, s. 411-420).
Studentlitteratur.
*Husso, M., Virkki, T., Notko, M., Holma, J., Laitila, A. & Mäntysaari, M. (2012).
Making sense of domestic violence intervention in professional health care.
Health and Social Care in the Community, 20(4). 347-355. doi:
10.1111/j.1365-2524.2011.01034.x
International Council of Nurses. (2012). THE ICN CODE OF ETHICS FOR NURSES. Hämtad från https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf
Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M, Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 2:1, s. 81-97). Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M, Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 2:1, s. 81-97).
Studentlitteratur.
Malpass, A., Sales, K., Johnson, M., Howell, A., Agnew-Davies, R. & Feder, G.
(2013). Women’s experiences of referral to a domestic violence advocate in UK primary care settings: a service-user collaborative study. British Journal of General Practice, 64. 151-158. doi: 10.3399/bjgp14X677527
McGarry, J. & Nairn, S. (2014). An exploration of the perceptions of emergency department nursing staff towards the role of a domestic abuse nurse specialist:
a qualitative study. International Emergency Nursing, 23. 65-70.
http://dx.doi.org/10.1016/j.ienj.2014.06.003
*McGarry, J. (2015). Domestic violence and abuse: an exploration and evaluation of a domestic abuse nurse specialist role in acute health care services. Journal of Clinical Nursing, 26. 2266–2273. https://doi.org/10.1111/jocn.13203
*McGarry, J., Hussain, B. & Watts, K. (2019). Exploring primary care responses to domestic violence and abuse (DVA): operationalisation of a national initiative.
The journal of adult protection, 21 (2). 144-154. doi: 10.1108/JAP-10-2018-0025
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 421–438).
O’Doherty, L., Hegarty, K., Ramsay, J., Davidson, LL., Feder, G. & Taft, A. (2015).
Screening women for intimate partner violence in healthcare settnings (review). Cochrane Database of Systematic Reviews, 1-83.
https://doi.org/10.1002/14651858.CD007007.pub3
Pratt-Eriksson, D., Bergbom, I. & D. Lyckhage, E. (2014). Don't ask don't tell:
Battered women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given. International journal of qualitative studies on health and well-being, 9(1). 1748-263.
https://doi.org/10.3402/qhw.v9.23166
Ritchie, M., Nelson, K., Wills, R. & Jones, L. (2013). Does Training and
Documentation Improve Emergency Department Assessments of Domestic Violence Victims? Journal of family violence, 28. 471-477.
doi: 10.1007/s10896-013-9514-0
Rosén, M. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s.
375–389).
Rothstein, B. (2011). Social tillit, lycka, korruption och välfärdsstat. Ingår i S Holmberg, L Weibull & H Oscarsson, (Red.) Lycksalighetens ö. SOM-institutet. Göteborgs universitet.
Schout, G., de Jong, G. & Zeelen, J. (2010). Establishing contact and gaining trust: an exploratory study of care avoidance. Journal of Advanced Nursing, 66. 324-333. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05171.x
SFS 1993:100. Högskoleförordning. Utbildningsdepartementet. Hämtad 7 september, 2020, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Utbildningsdepartementet. Hämtad 14 september, 2020, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Socialdepartementet. Hämtad 11 september, 2020, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2014:821. Patientlagen. Socialdepartementet. Hämtad 11 september, 2020, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso-och sjukvårdslag. Socialdepartemetet. Hämtad 10 september, 2020, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Socialstyrelsen. (2019). Våld i nära relationer. Hämtad 4 september, 2020, från https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/
Socialstyrelsen. (2020). Socialstyrelsens pågående våldsuppdrag. Hämtad 4 september, 2020, från
https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/428869531c634555b9ff1eed0c98 34bc/socialstyrelsens-pagaende-valdsuppdrag.pdf
SOSFS 2014:4. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. Socialstyrelsen. Hämtad 8 september, 2020, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2014-5-7.pdf
SOU 2015:55. Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Statens offentliga utredningar. Hämtad 9 september, 2020, från
https://data.riksdagen.se/fil/57BBA690-1DCC-42DA-9A1C-BA7CABFD322C
*Sprague, C., Hatcher, A. M., Woollett, N. & Black, V. (2017). How Nurses in Johannesburg Address Intimate Partner Violence in Female Patients:
Understanding IPV Responses in Low- and Middle-Income Country Health Systems. Journal of Interpersonal Violence, 32(11). 1591-1619. doi:
10.1177/0886260515589929
Sundborg, E., Saleh-Stattin, N., Wändell, P. & Törnqvist, L. (2012). Nurses’
preparedness to care for women exposed to Intimate Partner Violence: a quantitative study in primary health care. BMC Nursing, 11:1.
http://www.biomedcentral.com/1472-6955/11/1
*Sundborg, E., Törnkvist, L., Saleh-Stattin, N., Wändell, P. & Hylander, I. (2015). To ask, or not to ask: the hesitation process described by district nurses
encountering women exposed to intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing, 26. 2256-2265. doi: 10.1111/jocn.12992
Sundborg, E., Törnkvist, L., Wändell, P. & Saleh-Stattin, N. (2017). Impact of an educational intervention for district nurses about preparedness to encounter women exposed to intimate partner violence. Scand J Caring Sci, 32. 902–
913. doi: 10.1111/scs.12521
Svenska Akademins Ordlista. (2020). Tillit. Hämtad 14 september, 2020, från https://svenska.se/tre/?sok=tillit&pz=1
United Nations human rights office of the high commissioner. (1993). Declaration on the elimination of violence against women. Hämtad 3 september, 2020, från
https://www.un.org/en/genocideprevention/documents/atrocity-crimes/Doc.21_declaration%20elimination%20vaw.pdf
United Nations women. (2019). Generation Equality Stands against Rape. Hämtad 3 september, 2020, från https://www.unwomen.org/en/news/in-focus/end-violence-against-women
*Visentin, F., Vieira, L.B., Trevisan, I., Lorenzini, E. & Franco da Silva, E. (2015).
Women's primary care nursing in situations of gender violence. Invest Educ Enferm, 33(3). 556-564.
http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.17533/udea.iee.v33n3a20
Wallin Lundell, I., Eulau, L., Bjarneby, F. & Westerbotn, M. (2017). Women's experiences with healthcare professionals after suffering from gender‐based violence: An interview study. Journal of clinical nursing, 27. 949-957.
https://doi.org/10.1111/jocn.14046
Wendt, E. & Enander, V. (2013). Övergiven eller stöttad? – Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvården. Västra
götalandsregionen kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV).
World Health Organization. (2017). Violence against women. Hämtad 2 september, 2020, från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/violence-against-women
World Medical Association. (2018). WMA declaration of Helsinki – ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 14 september, 2020, från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Öhman, A., Burman, M., Carbin, M, & Edin, K. (2020). The public health turn on violence against women’: analysing Swedish healthcare law, public health and gender-equality policies. BMC Public Health, 20. 753.
https://doi.org/10.1186/s12889-020-08766-7
Örmon, K., Thorstensson-Levander, M., Sunnqvist, C & Bahtsevani, C. (2013). The duality of suffering and trust: abused women’s experiences of general psychiatric care – an interview study. Journal of Clinical Nursing, 23. 2303–
2312. https://doi.org/10.1111/jocn.12512
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–82). Studentlitteratur.
BILAGA A