Referens Al-Natour, A., Qandil, A. & Gillespie, G.L. (2016). Nurses' roles in screening for intimate partner violence: a phenomenological study. International Nursing Review, 63. 422-428.
http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/inr.12302
Land Databas
Jordanien
Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL)
Syfte Att undersöka de jordanska sjuksköterskornas roll i upptäckten och vårdandet av våldsutsatta kvinnor.
Metod:
Design
Kvalitativ metod Fenomenologisk design
Urval Deltagarna bestod av sex kvinnliga och sex manliga sjuksköterskor på ett universitetssjukhus i Jordanien. Inklusionskriterier; utbildade sjuksköterskor från Jordanien, >22 år gamla, varit yrkesverksamma i över ett år med erfarenhet av att regelbundet vårda våldsutsatta kvinnor samt att de inte hade någon relation till författarna eller de två sjuksköterskorna som utförde
intervjuerna.
Datainsamling Initialt kontaktades år 2014 administratörer och chefssjuksköterskor på sjukhuset av författarna för att beskriva studien samt dess syfte och upplägg. Därefter togs kontakt med sjuksköterskor under deras arbetsskift, för att utröna vilka som passade som deltagare i studien. Efter muntlig överenskommelse om deltagande bokades intervjuerna in. Intervjuerna genomfördes sedan i avskilda rum ansikte mot ansikte med en av två ”utredare”, båda sjuksköterskor vilka doktorerat i forskning som använde sig av en semistrukturerad intervjuguide. Alla intervjuer utfördes på arabiska och varade i 30 - 35 minuter samt spelades in via ljudupptagning. Intervjuerna fick kodnamn för att hålla deltagarna anonyma, och transkriberades sedan ord för ord av författarna till studien.
Dataanalys Intervjuerna transkriberades med hjälp av Colaizzi-metoden. De två första författarna läste den arabiska transkriberingen flertalet gånger för att nå en djupare förståelse för de jordanska sjuksköterskornas upplevelser av deras roll i upptäckandet av IPV. Vidare valdes för syftet passande fraser transkriptionen givit ut som i det tredje steget formulerades till meningsfulla fraser. Fjärde steget innebar en repetition av de tidigare tre stegen. I steg fem valdes passande teman ut och tillfördes studieresultatet. Vid steg sex identifierades den grundläggande strukturen i hur sjuksköterskans roll vid upptäckande av IPV ser ut och allt ovidkommande ströks. I sista steget diskuterades och validerades dataanalysresultatet med deltagarna. Båda författarna analyserade därmed först transkriptionerna separat för att sedan gemensamt välja ut och validera teman samt underteman. Studien översattes därefter av 2 tvåspråkiga forskare, för att slutligen bli godkänd av en professor i engelska.
Bortfall Ej angivet
Slutsats Studien visar på att det behövs en ökad medvetenhet hos sjuksköterskorna i behovet av att upptäcka IPV. Ökad kunskap och träning inom området skulle kunna öka möjligheterna till att personalen i större utsträckning börjar utöva screening av våldsutsatta kvinnor. Personliga åsikter var en negativ faktor som kan överkommas av en mångfacetterad strategi av utbildning som startar redan i skolan för att sedan följa med ut på arbetsplatsen vilket skulle främja
omvårdnaden.
Vetenskaplig kvalitet
Grad I enligtCarlsson & Eimans (2003) granskningsmall: 95,8%
BILAGA C
Artikel 2
Referens Alvarez, C., Debnam, K., Clough, A., Alexander, K. & Glass, N.E. (2018). Responding to Intimate partner violence: Healthcare providers current practices and views on integrating a safety decision aid into primary care settings. Research in Nursing Health, 41. 145-155. doi:
10.1002/nur.21853
Land Databas
USA
Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL)
Syfte Att undersöka hur vårdpersonal screenar och agerar vid upptäckt av våldsutsatta kvinnor.
Metod:
Design
Kvalitativ metod Innehållsanalys
Urval Deltagarna bestod av 17 representanter av interdisciplinära vårdteam, majoriteten kvinnor från olika typer av vårdinrättningar i förorter.
Datainsamling Innan de inbokade intervjuerna besvarade deltagarna ett online-formulär inkluderande frågor om ålder, utbildning samt hur förberedda de var att använda ett redan framtaget bedömningsverktyg inom våld mot kvinnor. Deltagarna blev ombedda att utvärdera appen MyPlan för att sedan bli intervjuade av huvudförfattaren med assistent. Intervjuerna varade mellan 30 minuter till en timme, alla intervjuer spelades in och transkriberades ord för ord av en tredje part för att slutligen granskas av huvudförfattaren.
Dataanalys En kvalitativ deskriptiv metod användes för att analysera data som sedan kodades och organiserades enligt NVivo-programmet. Därefter följde kategorisering av teman och underteman. Flertalet medförfattare var deltagande i kodningsprocessen för att validera kodningen. Huvudförfattaren sammanställde sedan all kodning, varpå två medförfattare sedan individuellt kodade intervjuer som sedan åter granskades. Författarna diskuterade koderna för att nå konsensus och undvika bias.
Bortfall Ej angivet
Slutsats Att identifiera och hantera våld mot kvinnor i primärvårdsinrättningar bland
låginkomstpopulationer är en pågående utmaning. Trots medvetenhet av problemet stöter vårdgivare ändå på flertalet motgångar. Att koppla standardiserade screening-procedurer med MyPlan-appen skulle kunna förse primärvårdskliniker med behövliga resurser för att hantera problemet.
Vetenskaplig kvalitet
Grad I enligtCarlsson & Eimans (2003) granskningsmall: 81,3%
BILAGA C
Artikel 3
Referens Gomes, N.P., Erdmann, A.L., Guedes dos Santos, J.L., Mota, L.S., Lira, M.O.S.C. & Meirelles, B.H.S. (2013). Caring for women facing domestic violence: Grounded Theory. Online Brazilian Journal of Nursing, 12(4). 782-793.
http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.5935/1676-4285.20134138
Land Databas
Brasilien
Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL)
Syfte Syftet var att förstå betydelsen av stödprogrammet ”Family Health Strategy - FHS” för sjukvårdspersonalens bemötande av våldsutsatta kvinnor.
Metod:
Design
Kvalitativ metod Grounded Theory
Urval Inklusionskriterier var att deltagarna skulle jobbat inom vårdcentraler i minst 6 månader på enheten och varit närvarande under tiden data samlades in. Deltagarna delades in i tre grupper.
Den första gruppen bestod av 17 vårdtekniker, 13 sjuksköterskor och 12 läkare. Den andra gruppen bestod av två psykiatriker och en socialarbetare. Den tredje gruppen bestod av fem hälsokoordinatorer. Totalt deltog 52 vårdutbildade personer i studien.
Datainsamling Intervjuerna förbokades och tog plats på enheten mellan maj – augusti 2012 i ett rum utvalt av antingen enhetschefen eller deltagaren. Samtalen spelades in med en bärbar inspelare och transkriberades sedan till koder med hjälp av programmet NVIVO 8.0.
Dataanalys Dataanalysen utfördes parallellt med datainsamlingen genom öppen kodning, axial kodning och selektiv kodning enligt Grounded Theory-standard. Öppen kodning gav möjligheter till
preliminära kategorier, i vidare kodning kategoriserades de om till underkategorier. I den selektiva kodningen analyserades underkategorierna ytterligare och relaterades till varandra strukturellt. Med hjälp av den här metoden identifierades fem kategorier. Genom fortsatt jämförelse av underkategorierna skapades en central kategori som representerade det studerade fenomenet. Denna modell validerades av professionella från de studerade enheterna samt tio forskare inom Grounded Theory.
Bortfall Ej angivet
Slutsats Studien visar på att det främjar omvårdnaden om sjukvårdspersonal är förberedd på att upptäcka och vårda våldsutsatta kvinnor samt ge dem styrkan att stoppa cykeln av våld. Författarna påtalar nödvändigheten i att ge plats för en permanent utbildning på arbetsplatsen och samarbete mellan olika avdelningar för att ge en bättre helhetsvård. De belyser vikten i att se våldsutsatta kvinnor som ett ohälsotillstånd och en del att hantera inom yrkesutövandet, vilket innebär att
vårdpersonal måste vara utrustad med rätt kunskap för att ge en personcentrerad och främjande omvårdnad.
Vetenskaplig kvalitet
Grad I enligt Carlsson & Eimans (2003) granskningsmall: 87,5%
BILAGA C
Artikel 4
Referens Guruge, S. (2012). Nurses' role in caring for women experiencing intimate partner violence in the sri lankan context. International Scholarly Research Network – ISRN Nursing, 2012. 1-8. doi:
10.5402/2012/486273
Land Databas
Sri Lanka
Public Medline (PubMed)
Syfte Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor i Sri Lanka uppfattar sin yrkesroll i omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor.
Metod:
Design
Kvalitativ metod Innehållsanalys
Urval Deltagarna söktes genom att skicka ut informationsmeddelanden till sjuksköterskeutbildningen på högskolan i Sri Lanka, vilka efter examination kunde dela i studien. Totalt deltog 30 registrerade sjuksköterskor. De delades upp baserat på etnicitet, ålder, religion, vilken typ av sjuksköterskeutbildning de hade, hur länge de hade jobbat, vart de jobbade och vart de bodde i Sri Lanka. Alla deltagare fick ett mindre bidrag som täckte eventuella utgifter i samband med studien.
Datainsamling Intervjuerna utfördes av författaren på sinhala eller engelska, och ibland en kombination. Studien bestod av öppna intervjuer som inte var förutbestämda för att försäkra en tillräcklig bredd för att fånga alla perspektiv.
Dataanalys Dataanalysen innehöll tematisk analys. En forskarassistent översatte intervjuerna från sinhala till engelska samt transkriberade dem och de intervjuer som var på engelska. Transkriptionerna blev sedan slumpmässigt utvalda och kontrollerade av författaren för att upptäcka eventuella
felaktigheter. Alla transkriptioner lästes mening för mening där preliminära koder togs fram som sedan användes för att koda resterande intervjuer. Koderna uppgraderades under tiden nya intervjuer kodades och organiserades enligt NVivo-programmet. Underkategorier och huvudkategorier skapades.
Bortfall Ej angivet
Slutsats Relaterat till den höga förekomsten av IPV i Sri Lanka krävs ett snabbt handlande av hälso- och sjukvårdssystemet för att sprida kunskap och utbildning till både färdigutbildade sjuksköterskor och sjuksköterskor under utbildning samt kontinuerlig utbildning. För att detta ska kunna uppnås är det av vikt att även alla andra professioner inom sjukvården får utbildning och träning i att samarbeta med sjuksköterskor som vårdar våldsutsatta kvinnor då ett sådant samarbete främjade omvårdnaden. Bedömningsmallar och riktlinjer måste tas fram och implementeras tillsammans med olika program som de våldsutsatta kvinnorna kan bli rekommenderade till för ytterligare hjälp både socialt och rättsligt. För att uppnå detta krävs en tillmötesgående organisation inom olika hälso- och sjukvårdsforum.
Vetenskaplig kvalitet
Grad I enligt Carlsson & Eimans (2003) granskningsmall: 87,5%
BILAGA C
Artikel 5
Referens Husso, M., Virkki, T., Notko, M., Holma, J., Laitila, A. & Mäntysaari, M. (2012). Making sense of domestic violence intervention in professional health care. Health and Social Care in the Community, 20(4). 347-355. doi: 10.1111/j.1365-2524.2011.01034.x
Land Databas
Finland
Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL)
Syfte Att undersöka professionellas process i att skapa förståelse för våldsinterventioner och de organisatoriska stegen.
Metod:
Design
Kvalitativ metod Innehållsanalys
Urval Sex multidisciplinära fokusgrupper med totalt 30 deltagare bestående av 22 kvinnor och åtta män deltog från olika vårdinrättningar i centrala Finlands sjukvårdsdistrikt. Vissa anmälde sig frivilligt, andra blev föreslagna av enhetens kontaktperson.
Datainsamling I inledningen av projektet användes fokusgrupper för att få insikt i sjukvårdspersonalens tillvägagångssätt att hantera våld och deras attityd gentemot våld i hemmet och de som söker vård på grund av sådana skador. Intervjuerna varade i cirka en och en halv timme, spelades in, filmades och transkriberades manuellt.
Dataanalys Analysen utfördes i fyra faser: först identifierades huvudelementen, i andra steget de olika synsätten, i tredje steget valdes de vanligaste faktorerna som enade synpunkterna ut och klassificerade dem, och i fjärde steget konstruerades ramar av huvudprinciper.
Bortfall Ej angivet
Slutsats Fyra huvudramar togs fram i vilka diskussioner om våld förs: den praktiska, den medicinska, den individualistiska och den psykologiska ramen. För att bygga ett ansvarsfullt förhållningssätt till våld i hemmet krävs starkt stöd på organisatorisk nivå och upprättande av metoder i vårdandet.
Attityder påverkar ansvarstagandet. Datan tyder på att vårdpersonalen saknar utbildning och kunskap och inte är medvetna om problemets magnitud. Ytterligare analys av möjligheter för att främja förändring krävs.
Vetenskaplig kvalitet
Grad I enligtCarlsson & Eimans (2003) granskningsmall: 89,5%
BILAGA C
Artikel 6
Referens McGarry, J. (2015). Domestic violence and abuse: an exploration and evaluation of a domestic abuse nurse specialist role in acute health care services. Journal of Clinical Nursing, 26. 2266–
2273. https://doi.org/10.1111/jocn.13203 Land
Databas
Storbritannien
Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL)
Syfte Att utforska hur sjukvårdspersonalen reagerar på och bemöter kvinnor som blivit utsatta för våld i hemmet och misshandel samt utvärdera betydelsen av utbildning/träning och stöd på
arbetsplatsen av en specialutbildad sjuksköterska inom Domestic Violence and Abuse (DVA).
Metod:
Design
Kvalitativ metod Innehållsanalys
Urval Totalt deltog 11 medlemmar ur vårdpersonalen, med erfarenhet inom vården i spannet 6 månader till 30 år. Alla deltagare var kvinnor som arbetade på en akutvårdsmottagning i Storbritannien.
De kontaktades initialt under en utbildning inom våld i hemmet där de kunde lämna sina
kontaktuppgifter för att sedan bli uppsökta av författaren för att avgöra om de var intresserade av att delta i studien.
Datainsamling Alla deltagare fick samma förutbestämda frågor, i samma följd, men följdfrågorna anpassades efter svaren från deltagaren. En förutbestämd intervjuguide användes för att utforska deltagarens erfarenhet av att upptäcka DVA, vad de ansåg om en specialutbildad sjuksköterska inom DVA på arbetsplatsen, hur de upplevde utbildningen samt på vilket vis de hade haft nytta av
utbildningen inom sitt eget yrkesutförande. Intervjun genomfördes i en för deltagaren passande miljö. Datainsamlingen pågick mellan november 2014 och mars 2015.
Dataanalys Intervjuerna spelades in och transkriberades ord för ord med deltagarnas godkännande. Data analyserades sedan med hjälp av ”The Analytic Framework”, vilket ledde fram till en tematabell genom vilken de kunde organisera materialet och komma fram till olika huvudteman.
Bortfall Ej angivet
Slutsats Studien visar att sjukvårdspersonal är i behov av stöd och riktlinjer i hur de ska hantera mötet med kvinnor som utsätts för DVA. Deltagarna uppskattade att ha en specialistsjuksköterska på plats och kontinuerlig utbildning gav självförtroende till personalen vilket främjande
omvårdnaden. Studien har hjälpt till att utöka litteraturtillgången vad gäller tillhandahållen vägledning vid DVA.
Vetenskaplig kvalitet
Grad I enligt Carlsson & Eimans (2003) granskningsmall: 85,4%
BILAGA C
Artikel 7
Referens McGarry, J., Hussain, B. & Watts, K. (2019). Exploring primary care responses to domestic violence and abuse (DVA): operationalisation of a national initiative. The journal of adult protection, 21 (2). 144-154. doi: 10.1108/JAP-10-2018-0025
Land Databas
Storbritannien
Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL)
Syfte Att undersöka hur stödprogrammet Identification And Referral to Improve Safety (IRIS) påverkar omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor för både vårdpersonal och patienter i Storbritannien.
Metod:
Design
Kvalitativ metod Innehållsanalys
Urval Med hjälp av en lista över praktiserande sjukvårdspersonal kontaktades potentiella deltagare först via e-mail för att sedan följas upp via telefon. Efter detta valdes 18 deltagare ut för intervjuer.
Intervjuerna genomfördes när det passade deltagarna på en plats deltagaren själv valde.
Datainsamling Intervjuerna genomfördes ansikte mot ansikte i individuella möten med medlemmar ur primärvården. Alla intervjuer genomfördes av författare nr:2 som använde sig av ett formulär med förutbestämda frågor. Deltagarna spelades in digitalt och resultatet transkriberades i
efterhand ord för ord, med undantag för en deltagare vars frågor förbereddes skriftligt då hen inte ville bli inspelad. Varje intervju varade mellan 20 - 35 minuter.
Dataanalys ”The framework method” användes av författare nr:1 och författare nr:2 för att analysera data, vilket genererade teman. Inledningsvis lyssnades inspelningarna igenom för att sedan läsa transkriberingen upprepade gånger. Detta gav en överblick av data samtidigt som huvudbegrepp och eventuella teman identifierades. Vidare kodades data där teman valdes ut. De båda
författarna utvecklade var för sig speciellt anpassade kodböcker vilka de sedan diskuterade för att gemensamt komma överens om huvudteman.
Bortfall Ej angivet
Slutsats Studien bidrar till en insikt i både de våldsutsatta kvinnornas erfarenhet av att ta emot hjälp enligt IRIS från vårdpersonalen samt hur vårdpersonalen upplever det att ge den typen av omvårdnad.
Brister påvisas inom vissa områden och studien belyser vikten av en specialutbildad inom området som kan samordna mellan instanser och stötta personalen vilket visat sig främja omvårdnaden. Författarna önskar fortsatta studier med fokus på komplexiteten i interaktionen mellan de våldsutsatta kvinnorna och sjukvårdspersonal för att möta de individuella behoven och överkomma tidsbristen. Studien visar på fördelarna med IRIS men brist på finansiella tillgångar kan vara ett hinder.
Vetenskaplig kvalitet
Grad I enligt Carlsson & Eimans (2003) granskningsmall: 89,6 %
BILAGA C
Artikel 8
Referens Sprague, C., Hatcher, A. M., Woollett, N. & Black, V. (2017). How Nurses in Johannesburg Address Intimate Partner Violence in Female Patients: Understanding IPV Responses in Low- and Middle-Income Country Health Systems. Journal of Interpersonal Violence, 32(11). 1591-1619. doi: 10.1177/0886260515589929
Land Databas
Sydafrika
Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) Syfte Att förstå hur och varför sjuksköterskor reagerar på våld mot kvinnor.
Metod:
Design
Kvalitativ metod Innehållsanalys
Urval Deltagarna bestod av 25 kvinnliga sjuksköterskor från fem olika faciliteter i Johannesburg:
förlossning, mödravård, abortmottagning, obstetrik och gynekologi för att upptäcka eventuella skillnader beroende på vårdavdelning.
Datainsamling Intervjuer utfördes av tre forskare inom kvalitativ metod varav en var huvudförfattaren som hade 15 års erfarenhet av att intervjua inom känsliga områden. Samtliga var kvinnor och hade kunskap inom miljön samt sjukvårdssystemet och våldsutsatta kvinnor. Forskarna använde
semistrukturerade intervjuer på vårdinrättningarna. Datainsamlingen fortgick till mättnad var uppnådd och likadana teman dök upp på alla fem arbetsplatser.
Dataanalys Intervjuerna spelades in och transkriberades ord för ord, för alla utom fyra deltagare som inte ville spelas in där all data istället antecknades. Först genomförde två av forskarna individuellt kodning av teman för att skapa koncept som uppstod från deltagarnas beskrivningar.
Kodningarna reviderades sedan i samarbete med huvudförfattaren. Den första författaren höll sedan en process av konstant jämförande för att upptäcka likheter i teman, vilket slutligen genom diskussion verifierade slutliga teman.
Bortfall Ej angivet
Slutsats I Sydafrika finns det tydliga riktlinjer för polisen och rättsväsendet för hur frågan ska hanteras men inte inom hälso- och sjukvården. Det offentliga hälsovårdssystemet är en viktig plats för att ta itu med våldet mot kvinnor, att främja och skydda hälsan hos Sydafrikanska kvinnor. På grund av avsaknad av riktlinjer så var det beroende på sjuksköterskornas attityd huruvida de
våldsutsatta kvinnorna fick hjälp eller inte, då sjuksköterskorna inte fick varken organisatoriskt stöd eller vägledning.
Vetenskaplig kvalitet
Grad I enligtCarlsson & Eimans (2003) granskningsmall: 83,3%
BILAGA C
Artikel 9
Referens Sundborg, E., Törnkvist, L., Saleh-Stattin, N., Wändell, P. & Hylander, I. (2015). To ask, or not to ask: the hesitation process described by district nurses encountering women exposed to intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing, 26. 2256-2265. doi: 10.1111/jocn.12992 Land
Databas
Sverige
Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL)
Syfte Att öka förståelsen för hur distriktsjuksköterskor upplever mötet med kvinnor utsatta för IPV.
Metod:
Design
Kvalitativ metod Grounded Theory
Urval Initialt valdes 20 utav 202 vårdcentraler i Stockholm stad slumpmässigt ut att delta i studien. Via brev informerades cheferna och distriktssjuksköterskorna på dessa vårdcentraler om studien och ombads själva välja ut en distriktssjuksköterska som var villig att delta. Slutligen kom 11 representanter av DN:s inom primärvården i Sverige att delta i studien.
Datainsamling Data samlades in på deltagarnas arbetsplats genom öppna djupintervjuer för att utforska deltagarnas orosmoment och deras handlande. Intervjuerna spelades in och transkriberades ord för ord av författare nummer 1, och varade i 40 - 90 minuter. Datainsamling och dataanalys utfördes parallellt. Intervjuguiden uppdaterades under datainsamlingen när nya frågor dök upp vid analysen. Ju längre analysen framskred desto mer inriktade blev frågorna, till dess att teoretisk mättnad vad uppnådd. Efter den centrala processen var genomgången dök fler frågor upp, och ytterligare en sjuksköterska med bred kunskap inom IPV blev därför intervjuad.
Slutligen fick 15 vårdpersonal inom professionen utvärdera den framtagna modellen för att bekräfta studiens trovärdighet.
Dataanalys Initialt lästes alla intervjuer igenom noggrant för att få en överblick av innehållet följt av öppen kodning. Genom hela analysen jämfördes de framtagna koderna med varandra och testades mot befintliga data. Vid transkriptionen jämfördes all information och författarna letade efter likheter och skillnader. Liknande händelser fick samma kod och när de hade nått tillräcklig tyngd valdes de ut som kategori. Efter de inledde den fokuserade kodningen där kategorier användes för att sammansätta och förklara större segment av data. När inga nya koder till kategorien dök upp ansågs den vara mättad. Efter 8 intervjuer dök inte längre några nya koder upp, varpå teoretisk kodning användes för att ytterligare sammanföra kategorierna. En huvudkategori blev
Dataanalys Initialt lästes alla intervjuer igenom noggrant för att få en överblick av innehållet följt av öppen kodning. Genom hela analysen jämfördes de framtagna koderna med varandra och testades mot befintliga data. Vid transkriptionen jämfördes all information och författarna letade efter likheter och skillnader. Liknande händelser fick samma kod och när de hade nått tillräcklig tyngd valdes de ut som kategori. Efter de inledde den fokuserade kodningen där kategorier användes för att sammansätta och förklara större segment av data. När inga nya koder till kategorien dök upp ansågs den vara mättad. Efter 8 intervjuer dök inte längre några nya koder upp, varpå teoretisk kodning användes för att ytterligare sammanföra kategorierna. En huvudkategori blev