Konklusion

Min studie om lärares upplevelser och tankar kring bedömningsarbetet i Idrott och hälsa har resulterat i en uppdelning av två läger. Av de respondenter som deltog i studien finns på ena sida de som ser en svårighet i att arbeta utefter otydliga riktlinjerna men som har utformat verktyg att handskas med detta. Dessa verktyg upplever respondenterna som ett väldigt hjälpsamt medel i bedömningsarbetet. Exempel på sådana verktyg är de arbetsbeskrivningar som två av mina respondenter arbetar med samt den bedömningsmatris som en av respondenterna arbetar utefter. Det upplevs som att dessa hjälpmedel förtydligar ämnets syfte, vad som bedöms och det hjälper även till att tydligt dokumentera elevernas insatser och prestationer. I det andra lägret finns de respondenter som upplever riktlinjerna som otydliga och därför också har svårt att tydligt peka på vad som ligger till grund för bedömningen. De har ett antal fasta bedömningspunkter som är tydliga för dem själva men som de inte är säkra på om eleverna är införstådda med. De dokumentera elevernas

prestationer i viss utsträckning men använder till största delen det helhetsintryck de har fått av eleven som grund för bedömningen.

Det finns också en del gemensamma tankar och upplevelser som respondenterna har gett uttryck för. Ibland dessa framstår tiden som en begränsande faktor i

bedömningsarbetet. Det råder dock olika aspekter av tidsbrist. Några upplever tidsbristen främst i den effektiva undervisningstiden de har med eleverna som upplevs begränsa möjligheten att se varje elev i tillräcklig utsträckning. Andra respondenter ser tidsbristen i att hinna dokumentera alla elevers prestationer och insatser under lektionerna. En annan tydlig gemensam bedömningsfaktor som

framkommit är aktiviteten dvs. att elevernas aktivitetsinsats och närvaro spelar en stor roll i bedömningen.

Sammantaget kan mitt resultat ses som ett tecken på hur olika uttryck en och samma läroplan kan ta sig i verkligheten. Det fria tolkningsutrymmet som skulle ge lokala möjligheter upplevs av mina respondenter som svårigheter. Hur respondenterna har valt att arbeta med dessa svårigheter har tagit olika former. Några har utarbetat en tydlig struktur medan andra arbetar med något mer abstrakt. Det finns även faktorer som pekar på att en eventuellt omedveten tillbakagång till riktlinjerna i Lgr 80. Sett till resultatet av mitt examensarbete ser jag fram emot att vara en del av införandet av den nya läroplanen med arbetsnamnet Lgr 09 och hoppas på en bättre inskolning av denna i verksamheten.

Referenser

Annerstedt, C. (2002). Betygsättning i Idrott och hälsa. I Skolverket, Att bedöma eller

döma – Tio artiklar om bedömning och betygsättning (s. 125-140). Stockholm: Liber

Annerstedt, C. (2007). Att (lära sig) vara lärare i Idrott och hälsa. Göteborg: Multicare

Betygsfixerade borgare. (2007, 15 mars). Dala-Demokraten

Björklund Boistrup, L. (2007). Att fånga lärandet i flykten. I L. Lindström & V. Lindberg (Red.), Pedagogisk bedömning (s. 111-130). Stockholm: HLS

Carlgren, I. (2002). Det nya betygssystemets tankefigur och tänkbara användningar. I Skolverket, Att bedöma eller döma – Tio artiklar om bedömning och betygsättning (s. 13-28). Stockholm: Liber

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Eriksson, C., Gustavsson, K., Johansson, T., Mustell, J., Quennerstedt, M., Rudsberg, K., Sundberg, M., & Svensson, L. (2003). Skolämnet Idrott och hälsa i Sveriges

skolor – en utvärdering av läget hösten 2002. Örebro Universitet: Institutionen för

Idrott och hälsa

Eriksson, C., Quennerstedt, M., & Öhman, M. (2005). Idrott och hälsa - Ett ämne för hälsa i rörelse. I Skolverket, Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella

utvärderingen 2003 - Nuläge och framåtblickar (s. 187-192). Stockholm: Fritzes

Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur

Hellre betyg än luddiga omdömen. (2005, 15 december). Dagens Nyheter

Kjellström, K. (2007). Bedömningsmatriser – en metod för analytisk bedömning. I L. Lindström & V. Lindberg (Red.), Pedagogisk bedömning (s. 193-218). Stockholm: HLS

Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför. Stockholm: Fritzes Larsson, H. (2004). Lokala arbetsplaner i idrott och hälsa – en ny typ av styrning. I H. Larsson & K. Redelius (Red.), Mellan nytta och nöje– Bilder av ämnet idrott och

hälsa (s. 205-226). Stockholm: HLS

Larsson, H. (2004a). Idrott och hälsa – vad är det? Svensk idrottsforskning, 4, 38-41 Lindberg, V. (2007). Bedömning i förändring. I L. Lindström & V. Lindberg (Red.),

Pedagogisk bedömning (s. 243-253). Stockholm: HLS

Linde, G. (2000). Det ska ni veta! - En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur

Lindström, L. (2007). Pedagogisk bedömning. I L. Lindström & V. Lindberg (Red.),

Pedagogisk bedömning (s. 11-30). Stockholm: HLS

Lundvall, S. (2004). Bilder av ämnet idrott och hälsa – en forskningsöversikt. I H. Larsson & K. Redelius (Red.), Mellan nytta och nöje– Bilder av ämnet idrott och

hälsa (s. 205-226). Stockholm: HLS

Macdonald, D & Brooker, R. (1997). Assessment issues in a performance-based subject: A case study of physical education. Studies in Educational Evaluation, 23 (1), 83-102

Meckbach, J & Söderström, S. (2002). ”Kärt barn har många namn” – idrott & hälsa i skolan. I L-M. Engström & K. Redelius (Red.), Pedagogiska perspektiv på idrott (s. 209-239). Stockholm: HLS

Mintah, J. (2003). Authentic assessment in physical education: Prevalence of use and perceived impact on students’ self-concept, motivation and skill achievement.

Measurement in physical education and exercise science, 7 (3), 161-174

Myndigheten för skolutveckling. (2003). Idrott och hälsa – En samtalsguide om

kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Pettersson, A. (2007). Bedömning – varför, vad och varthän? I L. Lindström & V. Lindberg (Red.), Pedagogisk bedömning (s. 31-42). Stockholm: HLS

Redelius, K. (2004). Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Svensk

idrottsforskning, 4, 42-46

Regeringen. (2008). Tydligare mål och kunskapskrav. Hämtad från http://www.sweden.gov.se/sb/d/11262 - 2009-11-01

Skolverket. (2000) Kursplan för ämnet Idrott och hälsa. Hämtad från http://www.skolverket.se - 2009-10-05

Skolverket. (2004) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03).

Huvudrapport – bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd. Rapport 253. Stockholm: Fritzes

Skolverket. (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet - Lpo 94. Stockholm: Fritzes

Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Sundberg, D. (2005). Timplanereformen ur ett implementeringsperspektiv. I Utan

timplan – forskning och utvärdering. En antologi från timplanedelagationen.

Hämtad från http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/55/28/7361826d.pdf - 2009-11-05

Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Malmö: Studentlitteratur

Welk, G. (2008). The role of physical activity assessments for school-based physical activity promotion. Measurement in physical education and exercise science, 12, 184-206

Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från http://www.vr.se – 2009-10-03

Wretman, S. (2009) Bedömning väcker frustration. Grundskoletidningen, 5, 42-46 Värdet av stora A. (2007, 15 mars). Dagens Nyheter

Bilagor

Bedömning i Idrott och Hälsa

Jag heter Andreas Filander och läser under hösten 2009 min sista termin på

lärarprogrammet vid Mälardalens Högskola. Under denna termin ska jag skriva ett självständigt examensarbete. Jag har för mitt examensarbete valt att inrikta mig mot bedömning i ämnet Idrott och Hälsa. Bedömning är en stor del av lärarens uppdrag och mycket av undervisningen utformas utifrån ett bedömningsperspektiv. Därför anser jag att bedömningen är ett intressant och viktigt ämne som jag vill titta närmare på.

För att få möjlighet att besvara mina frågeställningar behöver jag komma i kontakt med minst 6 lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa i årskurserna 8-9. Detta missivbrev skickas till dig då jag fått information om att du uppfyller dessa krav. Det som jag önskar är att få möjlighet att träffa dig för en intervju där ditt arbete med bedömning ska stå i fokus. Intervjuerna sker på en plats som passar dig och den beräknade tiden som intervjun väntas ta är ca 30 minuter. Deltagande i studien är anonymt och ingen annan än jag själv och min handledare kommer att ha möjlighet att få reda på vilka deltagarna är.

Om du har några frågor och/eller om du har möjlighet och vill delta i denna studie önskar jag att du skickar ett mail där du anmäler ditt intresse så jag kan återkomma med ytterligare information och se över möjliga tider för intervjutillfället. Jag önskar svar senast fredag den 9 oktober. Vänligen svara även om du inte vill delta så att jag inte fortsätter skicka ut påminnelser till dig.

Jag hoppas att du vill hjälpa mig med detta! Tack på förhand!

Andreas Filander

Kontaktuppgifter:

Andreas Filander Anita Nordzell Universitetslektor i pedagogik

Student Vetenskaplig handledare

Mälardalens Högskola Mälardalens Högskola

andreas_filander@hotmail.com anita.nordzell@mdh.se afr05001@student.mdh.se

Bilaga 2

Intervjuguide

• Hur många år har du arbetat som lärare? • Vad har du för utbildning?

• Undervisar du i andra ämnen?

Vilken syn har lärarna på ämnet idag? Hur påverkar det bedömningen?

• Hur ser du på ämnet idrott och hälsa generellt? • Vad är ämnets syfte/uppdrag anser du?

Vad är det som ligger till grund för bedömningen i idrott och hälsa? Vilka möjligheter respektive svårigheter upplever lärarna i

bedömningsarbetet?

• Hur upplever du bedömningsarbetet i idrott och hälsa? • Är det viktigt med bedömning i Idrott och Hälsa?

• Vilken roll har kursplanen och läroplanen i ditt bedömningsarbete? • Hur ställer du dig till elevernas flit, ambition, intresse i bedömningen? • Hur ser du på elevernas närvaro när det kommer till bedömning?

• Hur mycket spelar insatsen roll kontra den faktiska prestationen? (Kan en elev som gör sitt bästa och ger 100 % varje lektion få ett bättre betyg trots dålig prestation?)

• Kan en elev som visar fantastiska prestationer sänka sitt betyg genom att ha en dålig attityd? Motivera.

• Rangordna 1-3 det som du anser vara viktigast i elevernas kunskaper/prestationer för din bedömning.

Hur dokumenteras bedömningsunderlaget? • Hur dokumenterar du bedömningsunderlaget? • Vilka vinster ser du med ditt sätt att dokumentera?

• Finns det aspekter i ditt sätt att dokumentera som missgynnar bedömningsarbetet på något sätt?

• Finns det aspekter i dina arbetsuppgifter som missgynnar bedömningsarbetet på något sätt?

Bilaga 3

Friidrott och kondition

Att eleven utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra.

Att eleven utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som gör det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv, stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa.

Arbetsgång/arbetsuppgifter

Vi kommer att arbeta med arbetsområdet friidrott de första veckorna på terminen. Vi

kommer, med undantag för regn, att vara vid Idrottsplatsen. Det kommer att finnas möjlighet att träna på längdhopp, höjdhopp, kula, löpning, spjut och stafett. Det gäller att DU tar stort ansvar att träna på de olika grenarna så mycket som möjligt och visar vad du kan under lektionerna. Du ska genomföra försök i samtliga grenar. I mitten av september så kommer du att kunna visa dina kunskaper i skolmästerskapet i friidrott som vi har under en friluftsdag. Där tävlar man både individuellt och klassvis. Tänk på att ha lämplig klädsel under

lektionerna (vara ombytt).

Konditionsområdet kommer att pågå ända från starten på terminen till början av oktober då den årliga joggen genomförs. Inom detta område kommer ni att lära er sambandet

mellan mat, motion och god hälsa. Ni kommer att träna upp er kondition på flera olika sätt. Vi arbetar med dessa arbetsområden från v. 35- ca v. 40

Elevens utvärdering