Konklusion

Studiens syfte var att svara på hur personer med ett icke aktivt spelberoende beskriver sin situation som spelberoende. För att därmed uppfylla syftet utgick studien från frågeställningarna:

- Hur såg inträdet av spelandet ut? - Hur såg omfattningen av spelandet ut? - Vad har spelandet lett till för konsekvenser?

- Hur lämnade de spelandet och vilka anledningar finns för att undvika spelandet?

Studien visar att inträdet till spelandet såg annorlunda ut för samtliga respondenter. Vissa kom i kontakt med spel och började spela tidigare än andra. Gemensamt för samtliga respondenter var att de var spelberoende och hade spelproblem under en period när de var mellan 18–24 år. Det visar även Binde (2010) som skriver att spelproblem har ökat för människor mellan 18–24 år. Vidare framkom att flera av respondenterna spelade till deras pengar tog slut och att de

33 enkelt kunde spela online hemifrån likväl som när de var på arbetet. Vilket kan ses som en anledning till att varför respondenterna blev spelberoende och fick spelproblem då Binde (2010) skriver att spelens tillgänglighet och möjligheten att spela utan avbrott kan öka risken för spelproblem.

Enligt Becker (2006) kan avvikare visa sig på olika sätt i samhället genom att vara normbrytande och gå emot grundläggande värderingar och regler som finns i samhället och i olika sociala grupper. Vidare skriver Becker (2006) att om en individ inte följer de normer och värderingar som finns i samhället och i de sociala grupper som en individ ingår i anses individen vara en avvikare. Charlie kan anses vara avvikare då hen efter flera år som icke-aktivt spelberoende var på casino utan att spela. Vi kan dock anta att oavsett vem som är på ett casino och inte spelar, vare sig man är icke-aktivt spelberoende eller inte kan den känna sig som en avvikare då den rådande normen på ett casino är att spela.

I studien framkom att spelandet har lett till negativa konsekvenser för samtliga respondenter. Konsekvenserna kunde påverka på hälsomässiga, ekonomiska, sociala och arbetsmässigt sätt. Vissa respondenter berättade att de haft tankar på att begå suicid och att kriminella handlingar förekom. Resultatet har likheter med Gainsbury et al. (2013) och Kourgiantakis et al. (2013) forskning som också skriver att personer med ett spelberoende har ökad risk för att begå suicid och kriminella handlingar.

Resultatet visade att respondenterna lämnade spelandet på olika sätt efter att de nått vad Devine och Sparks (2014) benämnde som the defining moment. Vidare framkom att respondenterna har olika anledningar till att undvika spelandet. Studien har gett oss en större insikt om hur det är att vara spelberoende, och i studiens bakgrundsavsnitt framkom att landstingen i Sverige endast har ansvar för personer som blivit psykiatriskt diagnostiserade med spelberoende. Studien påvisade hur problematiskt det kan vara att få hjälp som spelberoende då endast en av respondenterna blev psykiatriskt diagnostiserad med spelberoende. Utifrån Becker (2006) tankar om att regler och lagar förändras i samhället under tid och utifrån sociala perspektiv anser vi att reglerna och lagarna för att få hjälp som spelberoende inte har ändrats tillräckligt fort och anses därför vara föråldrade och i behov av förändring. Därför anser vi att spelberoende behöver bli likställt med andra missbruk och att Socialnämndens ansvar för att förebygga och motverka missbruk av substanser utvidgas till att även omfatta missbruk av spel om pengar bland vuxna likväl som barn och unga i enlighet med regeringens proposition 2016/17:85. Slutligen kan resultatet i likhet med Groshkovas (2009) forskning påvisa att motivation har stor betydelse för att samtliga respondenter inte åter skall sätta livet på spel.

34

Referenslista

Akademikerförbundet SSR. (2014). Global definition av socialt arbete.

https://akademssr.se/sites/default/files/files/global_definition_socialt_arbete.pdf [2017-02-22] American Psychological Association [APA]. (2013). DSM-5: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Washington, DC: American Psychiatric Association.

Becker, H.S. (2006). Utanför – avvikandets sociologi. Lund: Arkiv förlag.

Binde, P. (2010). Syna korten – en insats mot spelproblem bland unga. Hedemora/Möklinta: Gidlinds förlag.

Binde, P. (2013a). Gambling in Sweden: the cultural and socio-political context. Addiction. 109 (2) 193–198. doi: 10.1111/add.12103

Binde, P. (2013b). Spelberoende och relaterade begrepp: Vad betyder de egentligen? Lotteriinspektionens skriftserie 4–2013.

https://www.lotteriinspektionen.se/globalassets/dokument/informationsdokument/tryckta-publikationer/skriftserien_4_2013webb.pdf [2017-04-17]

Binde, P & Forsström, D. (2015). The Swedish translation of DSM-5 “Gambling Disorder”: Reflections on nosology and terminology. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 32(2), 219-226. doi: 10.1515/nsad-2015-0021

Devine, C. & Sparks, W.L. (2014). Defining moments: Toward a comprehensive theory of personal transformation. International journal of humanities and social science. 4(5), 31–39. Edström, A. (2002). Spelfällan – Jag kan sluta när jag vill – ska vi slå vad? Norrköping: Spelfällans förlag.

Folkhälsomyndigheten. (2016a). Problem med spel om pengar - vi reder ut begreppen.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/30695/problem-spel-pengar-reder-ut-begreppen-16148.pdf [2017-02-16]

Folkhälsomyndigheten. (2016b). Spel om pengar är en folkhälsofråga.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/30691/spel-om-pengar-ar-en-folkhalsofraga-16146-webb.pdf [2017-02-16]

Gainsbury, S., Hing, N. & Suhonen, N. (2013). Professional Help-Seeking for Gambling Problems: Awareness, Barriers and Motivators for Treatment. Journal of Gambling Studies. 30(2), 503-519. doi: 10.1007/s10899-013-9373-x

Groshkova, T. (2009). Motivation in substance misuse treatment. Addiction Research and Theory, 18(5), 494–510. doi: 10.3109/1606635093362875

35 Hjärnfonden. (u.å.). Vad är ett beroende?

http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/beroende/ [2017-05-10]

Horch, J.D. & Hodgins D,C. (2015). Self-stigma coping and treatment-seeking in problem gambling, International Gambling Studies, 15(3), 470–488. doi:

10.1080/14459795.2015.1078392

Ihrfors, R. (2007). Spelfrossa - Spelets makt och maktens spel. Diss. Stockholm: Stockholm universitet.

Jacobsen, D.I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Jamieson, J. (2012). When Problem Gambling is the Primary Reason for Seeking Addiction Treatment. International journal of mental health and addiction. 9(2), 180-192. doi: 10.1007/s11469-009-9268-3

Kourgiantakis, T., Saint-Jacques, M-C., & Tremblay, J. (2013). Problem Gambling and Families: A Systematic Review. Journal of Social Work Practice in the Addictions. 13(4), 353-372. doi: 10.1080/1533256X.2013.838130

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

Nilsson, T. (2002). Jakten på jackpot: en bok om spelberoende. Stockholm: Fri förlag. Parsons, K. & Webster, D. (2000). The Consumption of Gambling in Everyday Life. Journal of Consumer Studies & Home Economics, 24(4), 263-271. doi:

10.1111/j.1470-6431.2000.00161.x

Proposition 2016/17:85. Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk. Stockholm: Socialdepartementet.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed.

36