När livet sätts på spel

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Socialt arbete/Institutionen för sociala och psykologiska studier

Christoffer Andrén & Gustav Widell

När livet sätts på spel

- En kvalitativ studie angående upplevelsen av

spelberoendet

When life is at stake

-

A qualitative study regarding the experience of gambling addiction

Examensarbete

Socionomprogrammet

Termin: VT 2017

Sammanfattning

Titel: När livet sätts på spel – En kvalitativ studie angående upplevelsen av spelberoendet Författare: Christoffer Andrén & Gustav Widell

Syftet med denna studie var att svara på hur personer med ett icke aktivt spelberoende beskriver sin situation som spelberoende. Studien bygger på fem intervjuer som transkriberades och analyserades sedan med hjälp av en innehållsanalys. Analysen bygger på tidigare forskning och teorin the defining moment av Devine och Sparks (2014) samt Beckers (2006) avvikelseteori. Resultatet presenteras med hjälp av teman och kategorier. Studiens resultat visar att samtliga respondenter upplevde negativa konsekvenser till följd av spelandet. Konsekvenserna kunde visa sig ekonomiskt, hälsomässigt, socialt, arbetsmässigt samt påverkade även respondenternas närstående. Vidare framkom att samtliga respondenter ägnade en stor del av sin tid till att spela. Motivation var en stor faktor till att respondenterna till slut lyckades med sitt utträde ur spelberoendet.

Abstract

Title: When life is at stake – A qualitative study regarding the experience of gambling addiction Authors: Christoffer Andrén & Gustav Widell

The purpose of this study was to answer how people with a non-active gambling addiction described their situation as gambling addicts. The study is based on five interviews that were transcribed and then analyzed using a content analysis. The analysis is based on previous research and the theory the defining moment by Devine and Sparks (2014) aswell as Becker (2006) theory about outsiders. The result is presented with the help of themes and categories. The study results show that all respondents experienced negative consequences as a result of gambling. The consequences could prove economically, health, social, at the workplace and also affected the respondents relatives. Furthermore, it was found that all respondents spent a great deal of their time playing. Motivation was a major factor in the fact that the respondents eventually managed to withdraw from the game addiction.

Förord

Först och främst vill vi rikta ett stort tack till de respondenter som medverkat i denna studie. Utan er hade inte denna studie varit möjlig att genomföra, tack! Vi vill även tacka vår handledare Rikard Eriksson som har funnits med som ett stöd under hela den här processen. Sist men inte minst vill vi tacka våra nära och kära som har stöttat oss på alla möjliga sätt under den här tiden.

Tack!

Vi har under den här uppsatsen delat på arbetsbördan och tar därför gemensamt ansvar för uppsatsens alla delar.

Christoffer Andrén och Gustav Widell Karlstad universitet

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 2

2.1 Problemformulering ... 3

2.2 Syfte och frågeställningar ... 3

2.3 Centrala begrepp ... 3

3. Tidigare forskning inom området ... 5

3.1 Spelberoendets och spelproblemets utveckling ... 5

3.2 Beroende ... 5

3.3 Varför spelberoende? ... 6

3.4 Konsekvenser ... 7

3.5 Behandling och motivation ... 8

4. Teoretisk referensram ... 9

4.1 The defining moment ... 9

4.2 Beckers teori om avvikelse ... 9

5. Metod ... 12 5.1 Urval ... 12 5.1.1. Presentation av respondenterna ... 12 5.2 Datainsamling ... 13 5.3 Dataanalys ... 13 5.4 Reliabilitet ... 14 5.5 Validitet ... 14 5.6 Etiska överväganden... 14 6. Resultat ... 16 6.1 Bakgrund ... 16 6.1.1 Vägen in i spelandet ... 16

6.1.2 Hur spelandet såg ut... 17

1

1. Inledning

Spel om pengar definieras som när en person satsar pengar och slumpen på något sätt är inblandad. Spel om pengar kan leda till spelproblem vilket är ett samlingsbegrepp som beskriver de negativa ekonomiska, hälsomässiga och sociala konsekvenserna som spel om pengar kan leda till - oavsett hur små eller stora de är (Folkhälsomyndigheten 2016a,2016b). På 1990-talet började överdrivet spelande kallas för spelberoende och uppmärksammades som ett problem i Sverige (Binde 2013a).

Enligt folkhälsomyndighetens beräkningar ungefär 2 % av befolkningen i Sverige problem med sitt spelande varav cirka 0,4 % har allvarliga problem. Det beräknas att 4 % av Sveriges befolkning har fått någon negativ konsekvens av sitt spelande och ligger i riskzonen för allvarliga spelproblem. Anhöriga till en person med spelproblem drabbas ofta av konsekvenserna konflikter, stress, psykisk ohälsa och dålig ekonomi. Vidare framkommer att spelproblem är ett folkhälsoproblem på grund av de hälsomässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser som uppstår samt att det bidrar till ojämlikhet i hälsa, drabbar fler än bara den enskilde samt är möjligt att förebygga (Folkhälsomyndigheten 2016b).

Studien kommer behandla problem som spel om pengar kan leda till och personens upplevelse av situationen. Personens upplevelse av spelproblem undersöktes genom en kvalitativ metod och intervjuer har genomförts. En kvalitativ metod användes då kvalitativa data lämpar sig väl för att beskriva respondenternas uppfattning om något särskilt vilket är studiens mening (Jacobsen 2012). Studiens fokus växte fram genom ett gemensamt intresse och diskussion om sport och spel på sport bland oss som författare.

2

2. Bakgrund

För att hitta det första spåret av spel i Sverige behövs en tillbakablick till stenåldern, då hittades en tärning gjord av fårben. Kortspel och andra sorters spel kom till Sverige under slutet av 1500-talet. På grund av en moralisk syn om att spel om pengar var en synd som bidrog till att människor skulle bli utsatta förbjöds spel om pengar i olika omfattningar i syfte att skydda utsatta människor samt för att förebygga brott. Det första lotteriet i Sverige arrangerades år 1699 och överskottet gick till fattiga och utsatta människor. Efter det började staten att kontrollera lotterier och spel som hjälpte till att finansiera till exempel byggandet av sjukhus (Binde 2013a).

Sveriges spelhistoria visar på ett mönster som växlar mellan stränga förbud och liberalism, då Sveriges moderna spelhistoria startar 1897 när staten öppnar ett lotteri efter att spelandet har varit förbjudet i nästan 40 år. Spelmarknaden var kontrollerad av staten och skulle endast möta allmänhetens behov och förfrågan till att spela om pengar och inte på något sätt uppmuntra spelandet. Spel på hästar blev tillåtet år 1923 och spel på fotboll blev tillåtet år 1934. Andra typer av spel som bingo och lotto introducerades i Sverige runt 1980. Att flera sorters spel blev tillåtna medförde att allmänheten fick möjligheten att satsa och vinna pengar. Därefter tilläts spelföretagen att göra reklam och uppmuntra spelandet vilket ledde till att spelandet spred sig över landet och blev mer kommersiellt. Fem år efter att Lotto introducerades hade 86 % av Sveriges vuxna befolkning provat spela på Lotto. År 1995 var Bingolotto Sveriges populäraste TV-program och hade tittarsiffror som motsvarade en tredjedel av befolkningen. Spelautomater återintroducerades år 1996 under statlig regi efter att ha varit förbjudet sedan år 1979 (Binde 2013a).

Mängden av reklam och tillgängligheten av spel är numera större än någonsin, vilket lett till att spelandet blivit en del av människors vardag. Det finns en stabil kundgrupp som bidrar till att spelmarknaden mår bra och att statskassan får stora inkomster av spel (Ihrfors 2007). Konkurrensen bland spelbolagen har ökat till följd av mängden spelreklam skriver Binde (2013a).

Det finns inte lika mycket kunskap om spelmissbruk som om andra missbruk och det har inte heller samma status som andra missbruk (Gainsbury et al. 2013). Behandlingar för spelproblem började utvecklas i USA på 1970-talet och utgick från behandlingsmodeller för alkoholister. Allt eftersom spelproblem blivit mer uppmärksammat har olika behandlingsmodeller utvecklats. Således finns olika möjligheter för den som har spelproblem att få hjälp och stöd (Binde 2010).

3

2.1 Problemformulering

I föreliggande inledning och bakgrund har vi presenterat en del av problematiken kring spelberoende och spelproblem. Det går utläsa att samtidigt som spelproblem numera växer i Sverige och spelberoende inte har samma status som andra beroenden, samt om problematiken kring att få vård som spelberoende i Sverige (Folkhälsomyndigheten 2016b; Gainsbury et al. 2013; Binde 2010). Denna komplexa bild av spelberoende och spelproblem som presenteras är en av anledningarna till att denna studie skrivs då vi antar att spelberoende och spelproblem kommer att växa i Sverige. Därav kopplas spelproblem till socialt arbete då socialt arbete ska verka för skydd och stöd för utsatta (Akademikerförbundet SSR u.å.).

Vidare har Sveriges regering lagt fram en proposition som säger att spelberoende ska bli likställt med andra missbruk genom att Socialnämndens ansvar för att förebygga och motverka missbruk av substanser utvidgas till att även omfatta missbruk av spel om pengar bland vuxna likväl som barn och unga (Prop. 2016/17:85). Denna studie ämnar lyfta problematiken kring spel ur den spelberoendes perspektiv för att öka kunskapen om spelberoende hos socialarbetare.

2.2 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att svara på hur personer med ett icke aktivt spelberoende beskriver sin situation som spelberoende. Syftet växte fram efter att en överblick av forskningen om spelmissbruk och spelproblem visade att det finns få studier som utgår från spelarens perspektiv. För att uppfylla syftet ämnar studien att svara på frågeställningarna:

-

Hur såg inträdet av spelandet ut?

-

Hur såg omfattningen av spelandet ut?

-

Vad har spelandet lett till för konsekvenser?

-

Hur lämnade de spelandet och vilka anledningar finns för att undvika spelandet?

2.3 Centrala begrepp

I det här avsnittet presenteras begreppen spelberoende, spelproblem och beroende som kommer vara centrala för studien samt hur begreppen har valts ut.

Under genomgång av områdets tidigare forskning framkommer att det finns olika benämningar på begrepp som är centrala för studien. Studien använder sig av både internationell och svensk forskning. I internationell forskning som exempelvis Gainsbury et al. (2013) används begreppet spelmissbrukare istället för spelberoende som exempelvis Binde (2010, 2013a, 2013b) gör i sin svenska forskning. För att studien ska hålla en röd tråd och förenkla för läsaren kommer studien fortsättningsvis att använda sig av begreppet spelberoende. Tidigare forskning visar att det finns olika definitioner av spelberoende. Båda definitionerna är relevanta och används i studien och presenteras nedan.

Spelberoende - är en psykiatrisk diagnos och likställs med andra beroendesjukdomar

4 spelproblem som leder till allvarliga ekonomiska, hälsomässiga och sociala konsekvenser (Binde 2013b).

Spelproblem - definieras som problem som uppstår till följd av spelandet för spelaren och/eller

deras närstående. Spelproblem består av negativa konsekvenser som spelandet leder till och kan vara mer eller mindre allvarliga. Spelproblemen uppstår till följd av att spelaren inte har kontroll över spelandet (Binde 2013b).

5

3. Tidigare forskning inom området

I det här avsnittet presenteras tidigare forskning som är relevant för studien. Forskningen presenteras genom olika teman för att ge en tydlighet i ämnet för läsaren. Tidigare forskning har sökts fram genom databaserna libris och swepub. Sökorden som användes var spelproblem, missbruk, gambling, Sweden, addiction och spel om pengar.

3.1 Spelberoendets och spelproblemets utveckling

I sin text skriver Binde (2013a) att bevis för att människor har skapat problem för sig själva och sin familj till följd av överdrivet spelande alltid har kunnat hittas. Vidare skriver Binde att det var först på 1990-talet det började kallas för spelberoende. Binde berättar att problemet började uppmärksammas utav en grupp psykologer, terapeuter och folk med spelproblematik. De informerade spelbolagen om spelberoende som de uppmärksammat och möttes av ointresse från spelbolagen. Författaren skriver vidare att spelbolagen då ansåg att spelberoende var något ovanligt som inte berörde deras dagliga verksamhet. Vidare framkommer att spelföretagen gått från att ignorera och negligera spelberoende till att ha ett mer ansvarsfullt synsätt på spelande. Enligt Binde (2013a) är det numera färre människor i Sverige som spelar än vad det var tidigare. Vidare skriver Binde (2013a) att 2% av Sveriges befolkning klassas som problemspelare och att förekomsten av spelberoende inte har förändrats avsevärt, dock har spelberoende ökat för män mellan 18–24 år och en anledning till detta är onlinespelandet.

Binde (2010) skriver att det finns spelformer som ökar risken att få spelproblem. Vidare framkommer att Binde (2010) har delat upp spelformerna i riskkategorier. Riskkategorierna är låg, medel och hög risk. Spelformer som har låg risk för spelproblem är lotterier och skraplotter. Sportspel, bingo, hästspel och stryktips innebär medel risk för spelproblem. Kategorin hög risk för spelproblem innefattas av onlinespel, kasino och spelautomater (Binde 2010).

Ihrfors (2007) uppger att utvecklingen har gått från att se spelandet som ett problem till att ha blivit normaliserat. Vidare framkommer att spelmissbrukaren har blivit problemet och att det pågår en etisk konflikt utifrån spelandets och spelmissbrukets utveckling. Konflikten handlar om det är rätt att samhället tjänar pengar på människor som inte kan hantera spelandet och om hur långt samhället kan gå i syfte att skydda människor som inte kan hantera spelandet. Vidare framkommer att det finns en delad bild av spel om pengars kulturella värde då spel om pengar alltid varit föraktat. Författaren skriver även att samtliga studier om spel om pengar som hen har studerat har haft spelandets socialt oacceptabla konsekvenser i fokus.

Binde (2013a) berättar att synen på spelberoende har utvecklats till ett folkhälsoproblem istället för att ses som ett individuellt problem, och att folkhälsomyndigheten har i uppdrag att ta fram och sprida kunskap om spelproblem samt att förebygga spelberoende.

6

3.2 Beroende

I avsnittet centrala begrepp presenterades olika synsätt på begreppet beroende. Under denna rubrik förklaras Nilssons (2002) definition av begreppet beroende närmare. Begreppet definieras av kriterierna: upptagenhet, sinnesförändring, toleransökning, abstinenssymtom, konflikter samt återfall.

Upptagenhet innebär att personen är helt upptagen av att utföra aktiviteten/beteendet som personen är fast i. Sinnesförändring innebär att aktiviteten/beteendet används för att snabbt uppnå en positiv effekt och må bättre. Den positiva effekten uppnås på kort tid av aktiviteten/beteendet. Efter att personen har uppnått den positiva effekten startar den redan i personens förväntan och fantasi om effekten. Att den positiva effekten startar redan i personens förväntan och fantasi är en stor del av förklaringen till att en person blir beroende. Toleransökning betyder att personen måste öka dosen för att få den önskvärda effekten då personen vänjer sig vid aktiviteten/beteendet. När personen har vant sig vid en aktivitet/beteende som inte genomförs uppstår abstinenssymtom. Abstinenssymtom kan visa sig genom exempelvis oro, ångest och ledvärk. Konflikter och återfall uppstår genom exempelvis brustna löften mot sig själv och med sin omgivning om att sluta med aktiviteten/beteendet (Nilsson 2002).

3.3 Varför spelberoende?

I tidigare stycke påvisades att spelberoendets utveckling bidragit till att olika spelformer delats upp i riskkategorier för att få spelproblem. Nu kommer istället olika faktorer i spel som skapar högre risk för spelproblem att presenteras.

Binde (2010) skriver att möjligheten att spela fler spel samtidigt och att spelomgångarna följer tätt efter varandra och utan avbrott är faktorer som ökar risken för spelproblem. Att spelet ger en illusion av att spelaren styr spelet när det i själva verket är slumpen som styr kan ge ett falskt intryck av att spelaren är nära att vinna. Vidare framkommer att stora vinstbelopp, att enkelt kunna satsa och börja spela samt när spelets utfall beror på en blandning av slump och skicklighet är riskfaktorer för att få spelproblem.

Binde (2013a) berättar vidare att det finns riskfaktorer för att bli spelberoende som inte har med spel att göra. Dessa faktorer är att vara man, invandrare och ha psykiatriska eller psykologiska problem. Det framkommer att personer som är spelberoende och återfaller är mer benägna att spela på hästar, spelautomater, poker och på kasinon. Vidare berättar författaren att spel med låg risk och traditionella veckodragningar fortfarande är populära men att spel med hög risk ökar kraftigt.

7 unga i Sverige växer upp i ett samhälle där spelandet är mer accepterat, utbrett och tillgängligt än det var tidigare. Att spelandet är mer accepterat, tillgängligt och utbrett leder till att unga spelar mer än den äldre generationen som vuxit upp under andra förhållanden och unga kan därför förväntas ta med sig sina spelvanor upp i åldrarna. Kourgiantakis et al. (2013) skriver att växa upp under missförhållanden är en riskfaktor för att bli spelberoende.

3.4 Konsekvenser

Enligt Gainsbury et al. (2013) och Kourgiantakis et al. (2013) har personer som är spelberoende ofta psykiska problem i form av humörsvängningar, ångest, depression och personlighetsförändringar. De belyser även att spelberoendet ofta leder till andra substansmissbruk och förstörda relationer. Jamieson (2012) skriver att den som är spelberoende i kombination med ett substansmissbruk vanligtvis har mindre inkomst och mer juridiska problem än den som endast är spelberoende. Vidare framkommer i de fall som personen är spelberoende och har psykiska problem varar de psykiska problemen längre än för den som är spelberoende och har ett substansmissbruk.

Vidare skriver Gainsbury et al. (2013) och Kourgiantakis et al. (2013) att spelberoende kan leda till arbetslöshet och att personer som är spelberoende begår självmordsförsök i större omfattning än personer som inte är spelberoende. Spelberoendet kan även leda till ekonomiska problem genom exempelvis skulder och personlig konkurs. Enligt författarna är det större risk att personen som är spelberoende begår en kriminell handling jämfört med den som inte är spelberoende.

Kourgiantakis et al. (2013) skriver att konsekvenserna av ett spelberoende inte bara påverkar den beroende utan även dess anhöriga. Ytterligare framkommer att anhöriga till personer som är spelberoende upplevt hälsoproblem som depression, sömnproblem, panikattacker, ångest, huvudvärk, utmattning samt överkonsumerat mat, alkohol och tobak. Vidare framkommer att familjer där den ena partnern är spelberoende undviker sociala aktiviteter som medför ekonomiska kostnader, till följd av deras ekonomiska problem som uppstått på grund av spelberoendet. Genom att de undviker sociala aktiviteter som medför ekonomiska kostnader samt att den spelberoende prioriterar spelandet känner sig partnern som inte är spelberoende isolerad. Författarna skriver även att partners antar nya roller i sin relation för att sköta och kontrollera sin gemensamma ekonomi.

Edström (2002) skriver att om personen som är spelberoende har familj påverkas familjen genom att personen som är spelberoende inte längre finns där för sin familj och sätter spelandet i första hand. Exempelvis genom att den spelberoende blir självupptagen, känslokall och oärlig samt att mer ansvar läggs över på partnern gällande arbetsfördelningen i hemmet och att ta hand om barnen. Författaren skriver vidare att är vanligt att partnern till personen som är spelberoende ofta tror att den spelberoende är otrogen.

8

3.5 Behandling och motivation

Gainsbury et al. (2013) berättar vidare att till följd av de negativa konsekvenser som kan uppstå av spelproblem har professionella behandlingar utvecklats. Binde (2013a) och Gainsbury et al. (2013) skriver att behandlingarna sker i form av KBT - kognitiv beteende terapi och MI - motiverande samtal samt självhjälpsgrupper. MI och KBT kan ske i mötesform men även över telefon och internet.

Enligt Groshkova (2009) har motivation en nyckelroll i om en behandling kommer vara effektiv eller inte samt om den slutföljs, då bristande motivation är en av de vanligaste anledningarna till att behandlingen inte slutföljs eller uppnår önskat resultat.

I sin text berättar Gainsbury et al. (2013) att KBT och MI är de effektivaste metoderna för att behandla spelberoende. Författarna skriver att personerna som genomgår en behandling för sitt spelberoende får en positiv effekt då de upplevt att de fått kontroll över sitt liv igen men att den stora utmaningen ligger i att få folk att söka hjälp. Vidare framkommer att personer som är spelberoende är en av de grupper som har svårast för att inse sina problem och att söka hjälp endast ses som en sista utväg. Författarna säger att en anledning till att personer som är spelberoende har svårt för att söka hjälp är för att de är rädda, känner skam, förnekar att de behöver hjälp eller inte vet om att de kan söka hjälp eller hur behandlingarna går till.

Vidare skriver författarna Horch och Hodgins (2015) att vissa personer som är spelberoende har försökt sluta spela utan att berätta om sina spelproblem för deras anhöriga och familj. Enligt Horch och Hodgins (2015) är spelproblematiken stigmatiserad genom stereotyper som finns kring spelberoende bland de som är spelberoende samt de som inte är spelberoende. Författarna säger att stigman kring spelberoende och spelproblematik är en anledning till att de spelberoende undviker att söka hjälp. Vidare framkommer att medvetenhet om stereotyperna kring spelberoende även kan vara en anledning till att den spelberoende söker hjälp, särskilt om den spelberoende håller med om stereotyperna skriver författarna.

Enligt Groshkova (2009) finns det två olika typer av motivation, intern och extern motivation. Intern motivation bidrar till att behandlingen leder till en förändring, då den enskilde insett att beteendet leder till negativa konsekvenser och vill förändras. Anhöriga till den enskilde, arbetet och andra utom liggande faktorer kallas för extern motivation och kan påverka att personen genomför en behandling. Vidare framkommer att extern motivation kan bidra till att intern motivation skapas hos den enskilde. Behandlingen uppnår enklast önskat resultat och bidrar till en förändring då båda motivationstyperna samverkar samt när personen inser att förändring är möjligt.

9

4. Teoretisk referensram

I det här avsnittet presenteras uppsatsens teoretiska referensram. Referensramen utgörs av teorin The defining moment från Devine och Sparks (2014) studie samt Beckers (2006) avvikelseteori.

4.1 The defining moment

Författarna skriver i studien om personlig förändring utifrån ett alkoholmissbruk. I studien framkom att flera av respondenterna hade en religiös upplevelse i samband med att de upplevde the defining moment.

Vidare skriver Devine och Sparks (2014) att personlig förändring går att se på olika sätt. Personlig förändring kan ses som en medveten process som sker under tid men förändringen kan även ses som att den sker direkt. Författarna skriver att en personlig förändring som sker direkt kan hänga samman med en tragisk upplevelse eller att personen har nått botten. Just det tillfället när personen har nått botten och kommer till insikt om att de behöver förändras kallar författarna för the defining moment.

Devine och Sparks (2014) skriver att förändringen som utgår ifrån att personen har nått botten inte behöver ske direkt utan även den förändringen kan ske under tid. Författarna definierar botten som att personen inte har något annat val än att välja mellan att förändra sig eller dö. Vidare framkommer att oavsett hur den personliga förändringen sker så sker den utifrån att personen behöver förändra sig på ett eller annat sätt. Författarna skriver att för den personliga förändringen ska lyckas krävs det att personen får utrymme för att reflektera över vad som faktiskt ska förändras och vad som krävs för att förändringen ska kunna ske.

4.2 Beckers teori om avvikelse

Becker (2006) skriver att en avvikare är något som en person blir utifrån sociala normer, värderingar och etiketter som skapas av andra i ett samhälle. Avvikare kan visa sig på olika sätt i samhället genom att vara normbrytande och gå emot grundläggande värderingar och regler som finns i samhället och i olika sociala grupper.

Om en individ inte följer de normer och värderingar som finns i samhället och i de sociala grupper som en individ ingår i anses individen vara en avvikare. Vidare skriver Becker (2006) att individen som av omgivningen anses vara en avvikare, behöver inte själv anse att beteendet är avvikande. Individen som anses vara avvikande behöver inte själv anse att beteendet är avvikande och uppfattar inte att omgivningen kan, eller har rätt till att avgöra om individen verkligen är en avvikare.

10 Genom historiens gång har avvikelser förbjudits genom lagar då de betraktats som kriminella handlingar samtidigt som flertalet avvikelser inte har förbjudits. Becker (2006) menar att omgivningen uppfattar avvikelser och avvikare beroende på vad det är för avvikelse eller avvikare, samt vem som anses ta skada. Att vara en avvikare innebär att omgivningen uppfattar individen som en avvikare genom att individen bryter eller anses bryta de regler och normer som råder. Att anses bryta eller att bryta de regler och normer som råder är då att beteckna som en avvikelse.

Enligt Becker (2006) kan en individ som av omgivningen uppfattas som en avvikare ha en annan uppfattning än omgivningen. Individen kan uppleva att hen bedöms utifrån regler och normer som känns påtvingade och som individen inte har varit med och skapat själv. Vidare framkommer att sociala regler skapas av olika grupper i samhället och att det finns en svårighet i vilka reglerna är och hur reglerna ska tillämpas i olika situationer. Författaren skriver att därför uppdelas regler efter olika kulturella, etiska, klassmässiga samt yrkesbestämda värderingar. Värderingar är mångtydiga och generella samt förändras utifrån olika situationer vilket innebär att de kan tolkas och förklaras på olika sätt. Värderingar kan växa fram över tid och kan bli regler som kanske inte alltid följs (Becker 2006).

Vidare skriver författaren att inträdandet i en avvikelse sker genom att personens beteende och perspektiv stegvis förändras, och till slut blir personen en avvikare och startar en avvikarkarriär genom att begå en handling som bryter mot en eller flera regler. När personen blir en avvikare genom att begå en avvikande handling för första gången finns det oftast en drivkraft bakom och handlandet sker avsiktligt. Handlingens syfte kan vara både medveten och omedvetet. Becker (2006) förklarar den omedvetna avvikelsehandlingen som att personer inte känner till regeln de bryter mot eller att regeln inte går att tillämpa.

Författaren skriver att när en avvikare finner gemenskap med en avvikargrupp får avvikaren en känsla av tillhörighet och på så sätt fulländat sin avvikarkarriär. Känslan av tillhörighet i avvikargruppen har en stor effekt på avvikarens självbild och känslan av tillhörighet kan komma fram genom att avvikarna i gruppen ställs ofta inför liknande problem, delar till viss del liknande erfarenheter samt har avvikelsen som något gemensamt.

Becker (2006) skriver att avvikarens kan påverkas på flera olika sätt genom att delta i en avvikargrupp. Gruppen kan bidra till att avvikaren får flera olika försvar till sin avvikarkarriär eller olika skäl, anledningar och argument till att fortsätta med avvikarkarriären. Avvikaren kan även lära sig av gruppen hur hen ska genomföra den avvikande aktiviteten utan att orsaka besvär. Författaren skriver att avvikarens avvikelsekarriär lär med stor sannolikhet förlängas genom att avvikaren inträder i en avvikargrupp.

11 Författaren skriver vidare att personer som uppfattas som avvikare kan få konsekvenser i det sociala livet och för självbilden. Författaren skriver att genom att personen uppfattas som en avvikare förändras personens offentliga identitet och status. Vidare skriver Becker (2006) att avvikare som dolt sin avvikelse för omgivningen ibland skapar egna ideologier som grundar sig i att omgivningen har en felaktig syn på deras beteenden/handling och att det inte är avvikande. Genom att skapa dessa ideologier rationaliserar avvikaren sin avvikelse och konstaterar att avvikaren inte gjort något avvikande utan att omgivningen har fel.

Personer som uppfattas som avvikande av omgivningen genom sitt beteende eller handlande behöver inte dela synen på handlandet eller uppleva sig själva på samma sätt. Becker (2006) skriver att personer som av sin omgivning uppfattas som avvikande men inte upplever sig själva som avvikande kan skapa en egen kultur kring det som uppfattas som avvikande genom att diskutera och umgås med andra personer som uppfattas som avvikande men inte upplever sig själva som avvikande.

I en grupp där personer inte delar synen av att en handling eller beteende uppfattas som avvikande med sin övriga omgivning skulle en hemlig avvikelse kunna uppstå. En hemlig avvikelse är något som författaren förklarar som ett fenomen där ingen i personens närhet uppmärksammar eller reagerar på avvikelsen. Vidare skriver författaren att i en grupp där en hemlig avvikelse skulle kunna ske utvecklas ett eget perspektiv på relationen mellan gruppen och de övriga i gruppens omgivning utöver synen som råder i gruppen om att handlingen eller beteendet inte är avvikande.

12

5. Metod

I det här avsnittet presenteras studiens urval, datainsamlingsmetod, analysmetod, validitet och reliabilitet samt de etiska överväganden som har gjorts under studien. Studien har genomförts med en kvalitativ metod för att beskriva hur personer med icke aktivt spelberoende har upplevt sin situation som spelberoende och vad spelandet har lett till för konsekvenser. En kvalitativ metod valdes då kvalitativa data lämpar sig väl för att beskriva respondenternas upplevelse om något särskilt (Jacobsen 2012).

5.1 Urval

I kvalitativa studier är det viktigt att få ett informationsrikt material vilket gjorde att ett strategiskt urval genomfördes för studien. Strategiskt urval innebär att urvalet styrs utifrån studiens syfte och frågeställningar (Jacobsen 2012). Urvalet begränsades därmed till personer med ett icke aktivt spelberoende. Begränsningen till icke aktivt spelberoende gjordes då studien ämnade svara på hur spelberoende har upplevt sin situation som spelberoende, samt vad spelandet har lett till för konsekvenser. Urvalet begränsades endast till personer med ett icke aktivt spelberoende och fokuserade inte på ålder, kön, etnicitet eller bakgrund. Kontakt togs via sociala medier och telefon med personer som är öppna med sitt spelberoende. För att få hjälp att komma i kontakt med fler respondenter kontaktades en behandlingsmottagning för spelberoende via telefon. Vi fick kontakt med en terapeut och berättade om studien och bad om hjälp att förmedla en kontakt med personer med ett icke aktivt spelberoende. Behandlingsterapeuten var positiv till studien och till att förmedla en kontakt till eventuella respondenter. Därefter mailades ett informationsbrev till behandlingsterapeuten för att delge eventuella respondenter (Se bilaga 1).

5.1.1. Presentation av respondenterna

Samtliga respondenter har varit aktivt spelberoende och är sedan en tid tillbaka icke aktivt spelberoende. Respondenterna skiljer sig genom att vissa av respondenterna har genomfört behandling för att sluta spela och vissa inte. Respondenterna skiljer sig även genom sina olika bakgrunder och åldrar. Nedan presenteras respondenterna med fiktiva och könsneutrala namn då vi valt att inte fokusera på kön.

Mio: Arbetar och är i 30 årsåldern. Mio kom i kontakt med spel om pengar för första gången i

15 årsåldern. Mio uppmärksammade sina spelproblem i 18 årsåldern och har inte varit aktivt spelberoende sedan år 2011. Mio har genomgått behandling i form av 12-stegsprogrammet.

Paris: Arbetar och är i 25 årsåldern. Paris kom i kontakt med spel om pengar när hen var 14 år,

och uppmärksammade sina spelproblem i 18 årsåldern. Paris har inte varit aktivt spelberoende sedan år 2016 och har genomgått KBT-behandling på ett behandlingshem.

Charlie: Arbetar och är i 35 årsåldern. Charlie kom i kontakt med spel om pengar i 7 årsåldern.

Spelproblemen uppmärksammades i 25 årsåldern. Charlie har inte varit aktivt spelberoende sedan 2011. Charlie har genomgått behandling i form av 12-stegsprogrammet.

Sonny: Arbetar och är i 30 årsåldern. Sonny kom i kontakt med spel om pengar för första

13

Alex: Arbetslös och är i 50 årsåldern. Alex kom i kontakt med spel i 18 årsåldern och har varit

icke aktivt spelberoende sedan år 2000. Alex har inte genomgått någon behandling.

5.2 Datainsamling

För att samla in data genomfördes halvstrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide (se bilaga 2). En halvstrukturerad intervju innebär att intervjun utgår från en intervjuguide. Intervjuguiden är ett manus som strukturerar intervjun på ett mer eller mindre strängt sätt genom att ha översikt av de ämnen som ska täckas och förslag till frågor (Kvale & Brinkmann 2009). Intervjuguiden var uppdelad i teman och bestod av korta och enkla inledande frågor utifrån studiens syfte och frågeställningar. Intervjuguiden användes som stöd för att upprätthålla en struktur vid samtliga intervjuer samtidigt som utrymme för att ställa följdfrågor gavs. Korta och enkla inledande frågor användes för respondenten skulle prata fritt och ge spontana och rika beskrivningar om det hen tycker är viktigast angående frågan (Kvale & Brinkmann 2009). Varje intervju började med en orientering där intervjuns upplägg presenterades och respondenten tillfrågades om hen hade några frågor för att skapa tillit mellan intervjuare och respondent (Kvale & Brinkmann 2009). Intervjuerna varade mellan 50–85 minuter och spelades in på mobiltelefon och diktafon för att sedan transkriberas och anonymiseras. Transkriberingen genomfördes i talspråk för att minimera risken att förvränga materialet. Vid tre av intervjuerna deltog båda författarna varav en av författarna hade ansvaret att leda intervjun medan båda hade möjlighet att ställa följdfrågor. Vid resterande två intervjuer närvarade en författare på vardera intervjun på grund av förhinder som uppstod för författarna.

5.3 Dataanalys

14

5.4 Reliabilitet

Med reliabilitet menas att studien ska gå att lita på och vara genomförd på ett trovärdigt sätt som väcker förtroende (Jacobsen 2012). Detta har vi försökt skapa genom att förklara studiens tillvägagångssätt så bra som möjligt. Studiens reliabilitet kan ha påverkats av oss som intervjuare och genom att respondenterna gav svar som de tror att vi som intervjuare ville höra, vilket kallas för intervjuareffekten (Jacobsen 2012). Reliabiliteten kan även ha påverkats utav kontexteffekten då intervjuerna kan anses ha genomförts i ett onaturligt sammanhang och onaturlig plats för intervjupersonen och oss som intervjuare. För att stärka reliabiliteten och skapa tillit samt trygghet mellan oss som intervjuare och respondent började vi varje intervju med en orientering där intervjuns upplägg presenterades. Vid otydligheter under intervjuerna har intervjuarna försökt få ett förtydligande genom att ställa följdfrågor som bland annat hur menar du, förklara mer och tolkar jag dig rätt vilket vi anser ha stärkt reliabiliteten. Hur och om resultatet påverkas kan vi inte vara säkra på då samspelet mellan intervjuare, respondent och kontext anses vara alltför komplext (Jacobsen 2012). För att stärka studiens reliabilitet har bedömningar gjorts gemensamt om vilket tema eller kategori det insamlade materialet skulle presenteras i jämförelse om det gjorts enskilt.

5.5 Validitet

Validitet handlar om studien har undersökt vad den ämnade att göra och uppfyllt syftet och dess frågeställningar (Jacobsen 2012). Utifrån studiens syfte har icke aktivt spelberoende intervjuats. Därefter har intervjuerna jämförts för att hitta likheter och skillnader, vilket har stärkt validiteten. Studien har endast använt sig av tidigare forskning som anses vara relevant för studiens syfte för att stärka validiteten. Under rubriken dataanalys skrev vi att vi omformulerade respondenternas svar. Omformuleringen anser vi inte ha påverkat validiteten varken negativt eller positivt utan omformuleringen genomfördes endast från talspråk till skriftspråk för att läsaren lättare ska förstå (Kvale & Brinkmann 2009). Ovan beskrevs hur reliabiliteten påverkades av att förklara studiens tillvägagångssätt så bra som möjligt. Genom att förklara studiens tillvägagångssätt så bra som möjligt anser vi även stärka studiens validitet, och därför förklarades tidigare under rubriken datainsamling hur intervjuguiden konstruerades.

5.6 Etiska överväganden

16

6. Resultat

I detta avsnitt presenteras det bearbetade resultatet. Resultatet presenteras i löpande text och är uppdelat i tre teman; Bakgrund, Spelandets följder och Vägen ur samt kategorier för varje tema. Efter varje tema presenteras ett analysavsnitt. Alla citat återges i skriftspråk och är hämtade från vår insamlade data.

6.1 Bakgrund

Under denna rubrik presenteras temat Bakgrund som beskriver hur respondenterna kom i kontakt med spel om pengar och i vilken omfattning de spelade. Temat har delats upp i kategorierna Vägen in i spelandet och Hur spelandet såg ut.

6.1.1 Vägen in i spelandet

Flera av respondenterna berättade att de började spela om pengar i de yngre tonåren. Mio berättade att hen började spela sällskapsspel för att sedan börja spela kortspel om pengar med vännerna i fotbollslaget i 14–15 års ålder. Paris berättade en liknande historia om att hen började spela sällskapsspel för att sedan börja spela om pengar i 14 års ålder med sin mammas tillåtelse.

Jag spelade tärning och monopol när jag var jätteliten, men när det började handla om riktiga pengar och gambling på nätet var jag 14 år. [...] På något vänster lyckades jag övertala morsan om att jag skulle få spela för 200 i månaden. (Paris)

Paris berättar att spelandet började med ett intresse för sport. Vidare framkommer att uppgifterna som krävdes för att föra över pengar till spelkontot sparades vilket möjliggjorde att hen kunde spela för högre summa än vad de kommit överens om.

Flera av respondenterna uttryckte att de växt upp under trygga förhållanden med sin familj. Exempelvis berättade Mio, Sonny och Paris att de växt upp med sina respektive familjer och att samtliga har syskon. Vad som kan utmärka sig är Charlies berättelse om sin uppväxt och Alex berättelse om uppväxten. Charlie berättade att hen växte upp med sin ensamstående mor och att hen var familjehemsplacerad en helg i månaden under en period av uppväxten. Alex berättade att hen inte kom överens med sin styvfar och därav flyttade hen hemifrån i 15 års ålder. Alex är den enda av respondenterna som flyttade ifrån sin familj i 15 års ålder. Alex berättade att hen började spela om pengar i 17–18 års ålder då Alex jobbade på cafeterian vid en bridgeklubb och lärde sig att spela genom vänner. Sonny berättar en liknande historia om hur hen kom i kontakt med spel om pengar för första gången genom en kompis.

Jag kom i kontakt med poker på nätet för första gången vid 20 års ålder. Jag bodde hos en kompis då och jag satt bredvid, det verkade schysst. Men mest var jag irriterad över att folk satt vid datorn när man kunde spela tv-spel och dricka öl, eller vad som helst! Sen så skapade jag ett eget konto. (Sonny)

17 fick en kick av att vinna pengar. Charlie som växte upp med sin ensamstående mamma berättade att första minnet angående spel om pengar kommer från när hen var på en bingohall med sin mamma i 7 års ålder. Vidare berättade Charlie att hen började spela om pengar i 14 års ålder på illegala spelmaskiner.

När jag var 14 år började jag [...] spela hårt, och då är det ändå 4 år upp till 18, för lagligt spel. Jag började som 14 åring [...] spela, mer intensivt, för pengar jag fick, studiebidrag och även underhållsbidrag. [...] Jag hade ungefär 2000 varje månad. De spelade jag alltid bort. (Charlie)

Ytterligare framkom att Charlie inte såg några negativa konsekvenser av spelandet då hen alltid fick nya pengar av sin mamma när Charlie var ledsen över sina bortspelade pengar. Charlie berättade även att hen utövade många sporter i 14 års ålder men att hen valde bort sporten för att följa med sin mamma till bingohallen då det var ännu roligare att spela bingo.

I det här avsnittet framkommer olika berättelser om hur respondenterna kom i kontakt med spel och började spela om pengar. Gemensamt för flera av respondenterna är att de i de yngre tonåren kom i kontakt med spel och började spela om pengar.

6.1.2 Hur spelandet såg ut

I tidigare kategori framkom att flera av respondenterna kom i kontakt med spel och började spela om pengar i de yngre tonåren. Mio berättade exempelvis att hen började spela kortspel med sina vänner för att sedan övergå till att spela på Jack Vegas automater på olika restauranger som inte utförde ålderskontroller.

Mio berättade att hen oftast spelade med sina vänner till en början och att Mio var den av sina vänner som var mest aktiv inom spelandet. Att till en början spela tillsammans med sina vänner var vanligt förekommande bland flera av respondenterna. Vidare framkom att flera av respondenterna gick från att spela tillsammans med vänner till att börja spela enskilt för att dölja i vilken omfattning de spelade. Vad som kan anses vara utmärkande gällande spelandet är Alex berättelse om hur spelandet såg ut, då hen berättade att spelandet nästan uteslutande skedde i sällskap med andra då hen var medlem i flera spelklubbar.

Gemensamt för samtliga respondenter var att de ägnade en stor del av sin tid till att spela. Paris berättade under tiden hen spelade att den första och sista tanken varje dag gick till spelandet. Vidare framkom att hen kunde låsa in sig på toaletten under arbetstid för att spela på sin telefon. Även Sonny berättade att hen brukade spela online och att hen satte in mer och mer pengar för att jaga känslan hen fick av att vinna pengar. Sonny berättade att hens lön kunde spelas bort på allt från två timmar till två dygn.

18 Sonnys försök till att stoppa sig själv från att spela genom att stänga ner sina spelkonton misslyckades då hen istället öppnade nya konton. Paris berättar en liknande historia om hur hen spelar bort sina pengar och försökte sluta spela.

Hade jag spelat bort 50–60 000kr på en kväll och slutade spela på en timme, då ringde de direkt från VIP-avdelningen på spelbolagen och frågade Har de hänt nåt? Vad gör du? Hur mår du? Vill du ha 5–10 000 kr att spela för? (Paris)

Paris uppgav att spelbolagen hen spelade på gav Paris pengar till spel vilket försvårade hens försök att sluta spela. Gemensamt för flera av respondenterna var att de främst spelade online och att de spelade tills deras lön tog slut. Spelandet kunde sedan fortgå genom att de lånade pengar. Samtliga respondenter berättade att en anledning till fortsatt spel var att de ville vinna tillbaka pengarna som de spelat bort.

Spelandet blev ju liksom en ond cirkel, man drog på sig mer och mer skulder och man försökte jaga ikapp dom skulderna helt enkelt genom spelandet. (Mio)

Gemensamt för samtliga respondenter var att de drog på sig negativa konsekvenser till följd av spelandet vilka kommer beskrivas mer i avsnittet spelandets följder.

6.1.3 Analys

19 Kourgiantakis et al. (2013) skrev i sin text att växa upp under missförhållanden är en riskfaktor för att bli spelberoende. Två av studiens respondenter kan anses haft en tuffare uppväxt då Alex flyttade hemifrån när hen var 15 år och Charlie växte upp med sin ensamstående mor och hen fick sitt första minne om spel i 7 års ålder då hen var med i bingohallen för första gången. Ses deras respektive uppväxt som missförhållanden finns en tydlig koppling mellan Kourgiantakis et al. (2013) forskning om riskfaktorer för att bli spelberoende och studiens resultat.

Respondenterna spelade på olika spel och samtliga har fått spelproblem. Samtliga utom Alex har spelat på vad Binde (2010) menar är en spelform som innebär en hög risk för att få spelproblem. Spelformerna som innebär hög risk för spelproblem är att spela på spelautomater, spela på kasino samt online spel. Att de tillhörde den högre riskkategorin för spelproblem kan även vara en anledning till att respondenterna blev spelberoende då Binde (2013b) skriver att spelberoende är en allvarlig form av spelproblem. Spelberoende kan även ses som en psykiatrisk diagnos som likställs med andra beroendesjukdomar (APA 2013). Då endast en av studiens respondenter diagnostiserades som spelberoende under sin behandling kommer diagnosen att belysas närmare under analysen av temat Vägen ur.

Respondenterna har berättat att de fått spelproblem genom att de enkelt kunnat spela själva och tillsammans med andra vilket i likhet med Binde (2010) kan öka risken för spelproblem, som också påvisar att höga vinstbelopp är en riskfaktor för spelproblem. Summorna som respondenterna spelat för, har ökat och vissa respondenter tog lån för att försöka vinna tillbaka pengar de spelat bort. Utifrån Nilssons (2002) definition av begreppet beroende kan det likställas med kriterierna förväntan och toleransökning som respondenterna anses uppfylla. Kriterierna beskrevs närmare under avsnittet tidigare forskning.

Respondenterna har genom sitt spelande blivit upptagna med det i allt högre utsträckning. Deras spelande blev allt mer intensivt och de kunde tänka på spel från när de vaknat tills de gått och lagt sig. Att respondenterna var så upptagna med spel kan likställas med Nilssons (2002) studie som beskriver upptagenhet som ett kriterium för att en person skall anses beroende, upptagenhet innebär att en person är helt upptagen av utförandet av en aktivitet eller i ett beteende. Att respondenterna var så upptagna med sitt spelande kan vara likt det Becker (2006) har beskrivit som att en avvikare är normbrytande och kan gå emot grundläggande värderingar och regler. En respondent berättade att hen spelade på arbetstid, denne respondent såg det inte som ett avvikande beteende som bröt normer eller gick emot grundläggande värderingar.

6.2. Spelandets följder

Under denna rubrik presenteras temat Spelandets följder utifrån respondenternas upplevelse om vad spelandet har lett till. Temat har delats upp i kategorierna Ekonomiska konsekvenser, Sociala konsekvenser, Hälsokonsekvenser och Arbetskonsekvenser.

6.2.1 Ekonomiska konsekvenser

20 närstående även fått ekonomiska konsekvenser. De respondenter som lånade av närstående hade olika avbetalningsplaner till sina närstående. Vissa betalade tillbaka månadsvis och vissa inte alls. Exempelvis berättade Sonny att hen aldrig tog något lån från en bank utan att föräldrarna istället var som en indirekt bank och att de aldrig krävt några pengar tillbaka. Vidare berättade Charlie att hen hade två jobb samt lån som bestod av större summor.

Jag hade två jobb, jobbade 200%. Jag hade alltså inkomster för två. Kunde ta lån överallt, de såg aldrig. Det var intensivt, [...] det var 100.000 dit, det var 150.000 dit. Det var inga små summor längre vi pratar om. Och då var jag uppe i över 700.000 i blancolån. (Charlie)

Under en period hade Charlie lån på över en miljon kronor och berättade att större delen av pengarna gick till att försöka vinna tillbaka pengar och täcka upp skulderna. Utöver Charlies berättelse kan Paris berättelse anses vara anmärkningsvärd då Paris berättade att hen genomförde olagliga handlingar på grund av de ekonomiska konsekvenser som uppstått till följd av spelandet, samt för att finansiera spelandet. Några respondenter berättar att de spelat bort både sparpengar och lönen väldigt snabbt. Mio berättar att i och med att lönen var en möjlighet till att spela och att den försvann snabbt letade hen arbete med högre lön för att kunna spela mer. Även Sonny berättar att lönen ofta spelades bort väldigt snabbt och att det gav bekymmer vid ett tillfälle då mat skulle inhandlas.

Jag kommer ihåg så väl när jag skulle till affären där och hade spelat bort pengarna. Min sambo bad mig att köpa pasta till middag men jag hade inga pengar. Så jag hade samlat ihop några pantburkar på vägen till affären, som en riktig uteliggare [...]. Inga fel att göra så, men pantade för att få råd med en sån där barilla rulle. Då tycker man att man är på botten av botten. (Sonny)

Samtliga respondenter berättar att de hade tankar på att handla saker som de uppskattar med sina vinstpengar men att spelandets vinster sällan gick till annat än omsättning i spel. En berättelse som kan anmärkas är Alex berättelse om att hen bland annat handlade en exklusiv tvättmaskin för vinstpengar. Slutligen var det ingen respondent som blev drabbad av personlig konkurs, men lånen är något som fortfarande är en stor del av flera av respondenternas ekonomi och liv.

6.2.2 Sociala konsekvenser

21 utan sambons vetskap vilket är en kriminell handling. Respondenterna berättade även att de förlorat många vänner då spelandet tog en allt större del av deras liv.

Jag minns vi var ute och festade mycket [...]. Varje gång vi gick på krogen så stod jag vid ett black jack bord. Till slut tröttnade mina vänner på mig [...]. Det är väl rätt förståeligt, det var inte roligt att gå ut med mig. [...] Jag vet också många gånger vi hade bestämt vi skulle gå ut, [...] då spelade jag bort kanske 3-4.000 kronor som jag skulle ha att gå ut och ha kul med. De ringde och ringde [...]. Jag svarade inte, jag nonchalerade, dissade de helt enkelt. Ibland svarade jag med tårar i rösten att jag inte orkar gå med ut. Jag miste många vänner som tröttnade på mig. (Charlie)

Gemensamt för samtliga respondenter var att de dolde omfattningen av sitt spelande för att inte uppfattas som annorlunda, förutom Alex som nästan uteslutande spelade i sällskap med andra. Sonny berättade att hen kunde låsa in sig hemma på toaletten för att slutföra en pokerturnering för att hens dåvarande sambo inte skulle veta om spelandet. Paris berättade att hen åkte till olika städer för att spela och på så sätt blev hen inte igenkänd och kunde dölja omfattningen av sitt spelande för familj och vänner. Slutligen uppgav Sonny att när hen berättade om spelberoendet för bekanta så bemötte de hen annorlunda efter att de visste om hens problematik. Det gjorde att Sonny uppfattade sig själv som annorlunda och isolerade sig allt mer.

6.2.3 Hälsokonsekvenser

De flesta respondenterna berättade att deras hälsa påverkades negativt både fysiskt och psykiskt till följd av spelandet. Flera av respondenterna uppgav att de upplevde ångest över spelandet vilket var en vanligt förekommande orsak till psykisk ohälsa hos flera av respondenterna.

Väldigt mycket panikångest attacker har jag ju haft. Så det är ju väldigt slitsamt fysiskt, jag kunde ligga på badrumsgolvet i 4–5 timmar, och inte ta mig därifrån [...]. Jag spydde varje gång jag åt, fick inte i mig någonting, jag gick ner 15 kg kanske. (Paris)

22 När jag skulle ut och festa, så drack jag alldeles […] för mycket. Kanske för

att döva en hel del, smärta som jag orsakat andra först och främst [...]. Jag kände riktigt mycket ångest för det jag gjort mot alla runt omkring. Så var det många fester, nästan uteslutande drack jag alldeles för mycket [...]. Då var det aldrig på samma nivå som idag, då var det vingla hem och kräkas. (Sonny)

Samtliga respondenter berättade om psykiska konsekvenser som uppstått till följd av spelandet utom Alex. Alex berättade endast att hens fysiska hälsa påverkats av spelandet då Alex berättade att hen inte hann med att träna då spelandet tog för stor tid, samt att Alex fick problem med en tand i samband med ett spel då hen fick ett skrivblock kastat på sin mun.

6.2.4 Arbetskonsekvenser

Samtliga respondenter berättade att spelandet påverkade deras arbetssituation. Paris och Charlie uppgav att de ofta var psykiskt frånvarande under arbetstid då de ofta tänkte på spel. Vidare berättade flera av respondenterna att de ibland kunde komma sent till arbetet på grund av att de försov sig för att de suttit uppe och spelat sent på nätterna. Paris uppgav även att hen kunde komma försent till arbetet då hen ibland stannade på vägen till arbetet för att spela. Sonny däremot berättade att hen gärna arbetade istället för att spela.

Jag tror inte arbetet påverkades. Det var ganska lugnt. Där kom jag iväg och ifrån att spela. Jag tror inte jag vågade bete mig konstigt där heller[...]. Utan det var nästan som en fristad [...]. Man kunde jobba och koppla bort såna saker. (Sonny)

Vidare berättar Mio att hen blev duktig på att manipulera till följd av att hen ljög och dolde sin problematik för sin omgivning vilken hen hade nytta för i sina arbeten. Det gjorde att Mio avancerade på sitt arbete, men att det till slut blev för mycket med stressen över spelandet och kraven som kom i samband med arbetet. Mio uppgav att hen började slarva med sina arbetsuppgifter och till slut blev uppsagd.

Mio är den enda av respondenterna som berättade att hen blev uppsagd under perioden som hen spelade. Gemensamt för samtliga respondenter var att de uppgav att de gärna arbetade under tiden de spelade då de såg arbetet som en möjliggörare för att kunna spela ännu mer. Samtliga respondenter hade arbete under tiden de spelade förutom Alex som endast hade jobb under en period, och sedan såg spelandet som sitt arbete. Alex berättade att hen gärna hade utbildat sig om inte hen blivit spelberoende.

6.2.5 Analys

23 respondenterna ville undvika konsekvenser genom att dölja omfattningen av sitt spelande går det att likställa respondenternas försök till att dölja omfattningen av sitt spelande med Beckers (2006) teori om avvikelse som säger att en person ofta försöker dölja sin avvikelse för sin omgivning i rädsla för att straffas. Att de försökte dölja omfattningen om sitt spelande genom att ljuga om hur mycket de spelade kan även jämföras med Beckers (2006) teori som säger att personer som uppfattas som avvikare kan få konsekvenser i det sociala livet och för självbilden. Studiens resultat påvisar på flera olika sätt hur respondenterna har påverkats negativt av sitt spelande, exempelvis genom brustna relationer, skulder, deras arbete har påverkats. I vissa fall har respondenterna berättat att de åkte till olika städer och spelade för att inte bli igenkända och vidare berättade de att när de väl berättat för sin omgivning om deras spelproblem har respondenterna upplevt att de blivit bemött på annorlunda sätt jämfört med innan. Genom att se spelberoende och spelproblem som en avvikelse och med Beckers (2006) teori i beaktning som säger att personer som uppfattas som avvikare får en förändrad offentlig identitet och status kan även dessa konsekvenser vara en anledning till att respondenterna försökte dölja omfattningen av sitt spelande.

Vidare påvisar studiens resultat att flera av respondenterna har uppfyllt flera av kriterierna utav Nilssons (2002) definition om beroende som beskrevs närmare i avsnittet tidigare forskning. Exempelvis uppfylldes kriteriet om konflikter genom att flera av respondenterna ljög för sina anhöriga om att de skulle sluta spela. Respondenterna berättade även om att de kände oro och ångest på grund av deras spelande vilket är likt Nilssons (2002) kriterium abstinenssymtom i hens definition av beroende. Nilsson beskriver abstinens som något som visar sig genom oro och ångest, men eftersom ingen respondent uppgav sin oro eller ångest som ett uttryck för abstinens går det inte med säkerhet säga att det var abstinens de upplevde. Oavsett om ångesten var ett uttryck för abstinens eller inte kan studien med stöd av Gainsbury et al. (2013) och Kourgiantakis et al. (2013) forskning att ångesten som respondenterna upplevde var en konsekvens som uppstod av spelberoendet. Författarna skriver att spelberoende kan leda till psykiska konsekvenser i form av ångest men även andra konsekvenser utöver ångest som arbetslöshet, att risken att begå kriminella handlingar ökar samt att risken att begå suicid ökar. Likheter kan dras till studiens resultat som påvisar att en av respondenterna blev arbetslös på grund av spelberoendet. Studien påvisar även liknande resultat angående risken att begå suicid och att risken att begå kriminella handlingar är större hos spelberoende. Vissa av respondenterna berättade att de hade haft tankar på att begå suicid till följd av ens spelproblematik samt att vissa berättade att de hade begått kriminella handlingar till följd av konsekvenserna som uppstod av spelberoendet. Genom att vissa respondenter begick kriminella handlingar till följd av sitt spelande blev de även avvikare enligt Becker (2006) då författaren skriver att en person som inte följer de normer, värderingar eller lagar som finns i ett samhälle blir en avvikare.

24 missbruk än spelberoende men flera respondenter uppgav att de hade svårt för att hantera alkohol under tiden de spelade och att de dämpade ångesten de upplevde med hjälp av alkohol.

6.3. Vägen ur

Under denna rubrik presenteras temat Vägen ur som beskriver respondenternas upplevelse av utträdet ur spelberoendet utifrån deras berättelser. Temat har delats upp i kategorierna Vändpunkter, Behandling och Efter spelandet.

6.3.1 Vändpunkter

Samtliga respondenter utom Alex har försökt sluta spela flera gånger tidigare än när de faktiskt lyckades. Alex berättade att hen slutade spela i samband med att spelklubben hen var medlem i lades ner. Vidare uppgav Alex att hen under den tiden ingick ett nytt förhållande vilket var en bidragande faktor till att hen slutade spela då tidigare förhållanden spruckit på grund av spelandet. Lån och skulder var en stor anledning till att Mio, Paris och Charlie slutade spela, de har berättat att de haft en känsla av att de måste sluta spela eller så riskerar de att dö.

Jag började låna inom svart verksamhet, [...] lånehajar. Jag lånade 40, och skulle betala tillbaka 80. Då mådde jag riktigt psykiskt dåligt en veva. Och då tänkte jag att nu är dagarna räknade. [...]. Jag gjorde det ett par gånger och fortsatte spela. Men då var jag så dålig hälsomässigt. Jag hade barnen och de var små, jag såg de, och tänkte; du måste söka hjälp – för annars kommer det gå åt helvete (Charlie)

Sonny uppgav att hen har försökt att sluta mellan sex - åtta gånger och att familjen hotade om uteslutning ur familjen om hen inte skulle sluta spela. Sonny berättar att hen till slut lyckades sluta spela då hen kände att det inte fanns något mer att offra och inte såg någon annan utväg, Relationen med dåvarande sambon hade brustit och samtidigt kände Sonny stor skam över att behöva be om förskott på lönen då hen hade spelat bort sin lön. Mio berättade en liknande historia om att hen slutade spela då konsekvenserna blev allt mer påtagliga.

Jag låg en månad efter med hyran, så jag fick brev från hyresvärden. [...] att jag blivit uppsagd och var vräkt, skulle vara ute inom 14 dagar. Jag var även uppsagd från jobbet med en månad uppsägningstid. [...] Då fanns det ju ingen annan utväg än att ringa morsan och farsan och säga det att jag har gjort bort mig - igen. (Mio)

25 de till slut lyckades. Gemensamt för samtliga respondenter var även att beslutet att sluta spela växte fram av upplevelsen av att konsekvenserna blev allt mer påtagliga och att de inte längre hade något annat val.

6.3.2 Behandling

Flera respondenter uppgav att de genomgick behandling för att sluta spela men det var även de som inte genomgick någon behandling. Varken Sonny eller Alex genomgick någon behandling. Sonny berättade att hen inte ville genomgå någon behandling utan tänkte att spelberoendet var någon hen behövde lösa själv för att kunna bli av med. Vidare uppgav Sonny att det hade varit pinsamt att behöva genomgå en behandling för att sluta spela. Sonny berättade att hen hade ett stort stöd av sin omgivning när hen väl bestämde sig för att sluta spela.

Både Mio och Charlie uppgav att de genomgick behandling via öppenvården. Öppenvårdsbehandlingen bestod av tolvstegsprogrammet samt fokus på KBT. Charlie berättade att hen fick hjälp av sin arbetsgivare att få behandling och att en anledning till att Charlie lyckades med sin behandling var att hen fick en bra kontakt och stort förtroende för sin terapeut. Mio berättade att hen var tvungen att ljuga om att hen hade ett alkoholmissbruk utöver att hen var spelberoende för att få hjälp via öppenvården då öppenvården endast tar emot missbruk som innefattar kemiska substanser. Både Mio och Charlie berättade även att för att lyckas sluta spela var det viktigt att de kom till insikt om att de ville sluta spela och att genomgå behandling för sin egen skull. De berättade även att en bidragande faktor till att de lyckades sluta spela var att de fick lyssna på andras problematik och inse att de inte var ensamma om problemet. Att få lyssna på andras problematik och att inse att de inte var ensamma om problemet var en återkommande faktor till att de lyckades sluta spela hos flera av respondenterna. Paris hade liknande problem som Mio att inte få hjälp av öppenvården. Paris berättar att hen därav sökte sig till ett privat behandlingshem för spelberoende där hen fick diagnosen hasardspelsyndrom.

Det var KBT inriktad behandling, så det var mycket om tankefällor och tankesätt man har då. Vi gick hos psykolog mycket, gruppsamtal och fick individuella övningar. Nej, det var en skitbra behandling, fick umgås med folk som har samma problem. Där var det ingen som tycker att du är konstig på nått sätt utan alla är där och alla vill. Det var ju frivillig och privat behandling så alla som kommer dit vill förändra sig. Det var ingen tvångspsykiatri eller någonting i den stilen. Kommer man dit så vill man förändra och då är det mycket lättare att göra det. Så den var riktigt bra. (Paris)

26 6.3.3 Efter spelandet

Respondenterna berättar att efter de blivit fria från sitt beroende har deras relationer till familjen och sin omgivning påverkats på olika sätt. Vidare framkom att respondenterna fick på olika sätt hjälp och stöd av sin omgivning för att hålla sig borta från spelandet. Några respondenter berättade att deras familjer har svårt att lita på de då tilliten har blivit skadad och vissa berättade att deras familjer har svårt för att ens tro att de slutat spela.

Charlie berättade hens fördetta sambo fick sköta ekonomin och ge Charlie veckopeng under den första perioden när hen skulle sluta spela för att pengarna inte skulle gå till spel. Vidare berättade Charlie om ett tillfälle när hen gick på kasino med sin släkt. Vid tillfället hade Charlie varit spelfri i flera år men berättade att släkten ändå ifrågasatte om de var bra att hen gick med och om hen verkligen inte skulle spela. Charlie berättade att hen endast gick med och tittade och efteråt fick beröm från sin släkt att hen klarat av att inte spela. Charlie berättade att för att hålla sig borta från spelandet jobbar hen med sinnesro och dagliga reflektioner samt följer 12-stegsprogrammet och ständigt går igenom stegen.

Jag har ett arbete varje dag, om jag så har det resten av livet. Jag kommer aldrig mer spela, men min egen släkt tror det. (Charlie)

Flera av respondenterna berättade att de går igenom eftervårdsbehandling genom olika möten på frivillighetsorganisationer för spelberoende för att behålla kontrollen över beroendet. De uppgav även att det är positivt att prata om spelberoendet. Vissa respondenter berättade att de föreläst om spelberoende för att uppmärksamma problemet och flera berättade att de hade planer på att börja föreläsa. Flera av respondenterna uppgav att deras ekonomi blivit stabilare efter de slutat spela. Vidare berättade respondenterna att de har mer tid till sina fritidsintressen och att vissa har lyckats få tillbaka tilliten från sin familj medan andra jobbar på det. Mio berättade att tilliten hen känner från sin familj bidrar till att hen håller sig borta från spel då hen inte vill förstöra tilliten igen. Att relationen och tilliten från sin familj skulle förbli i gott skick är en stor faktor för flera av respondenterna till att de inte spelar. Alex berättade att hen numera lägger ner mycket tid på sin familj istället för att spela.

Ingen av respondenterna uppgav att de saknar själva spelandet, däremot berättade Alex att hen kunde sakna gemenskapen som hen hade med sina spelvänner. Alex berättade att spelandet kunde vara så mycket mer än bara spel när de åkte iväg för att spela. Flera av respondenterna berättade att en stor faktor till att de håller sig borta från spelandet var att de idag har mycket mer att förlora. Slutligen berättade flera av respondenterna att de genom utträdet ur spelberoendet har mognat och samtliga berättade att utträdet gjort att de mår mycket bättre. 6.3.4 Analys

Detta avsnitt har belyst behandlingar, vad som sker efter spelandet, och de vändpunkter som fått respondenterna att inse att de behöver sluta spela.

27 process under tid men kan också ske direkt. The defining moment syftar till den förändring som sker direkt genom insikt, och det kan bero på en tragisk upplevelse eller när personen har nått botten av ett problem. Författarna berättar att insikten genom att nå botten kan ske under längre tid. Studiens resultat påvisar att samtliga respondenter har själva kommit till insikt om deras spelproblematik. Några respondenter berättade att de nådde botten och genom det insett att de har ett spelproblem. Devine och Sparks (2014) menar att personen måste ha utrymme för att förstå och kunna reflektera över vad som krävs för en lyckad personlig förändring. Därmed kan resultatet också påvisa att det stämmer då samtliga respondenterna berättar att de bland annat tänkt mycket och reflekterat över konsekvenserna som spelberoendet gav för att de skulle lyckas sluta spela. Det var däremot ingen respondent som uppgav att de upplevt en tragisk upplevelse som föranlett en personlig förändring, utan samtliga respondenter har insett behovet av att förändras över tid, och till slut nått The defining moment.

Studiens resultat belyser att flera respondenter berättade att de slutade spela i 25 årsåldern. Att respondenterna slutade spela i 25 årsåldern kan ses i förhållande till Bindes (2010) forskning som skriver att människor blir mindre riskbenägna i 25 årsåldern. Därav går det anta att en av anledningarna till att respondenterna valde att sluta spela i 25 årsåldern var att de blev mindre riskbenägna.

Samtliga respondenter utom Alex har försökt att slutat spela flera gånger tidigare än när de faktiskt lyckades. Alex berättade att hen slutade spela i samband med att spelklubben hen var medlem i lades ner. Becker (2006) skriver att när en avvikare finner gemenskap med en avvikargrupp får avvikaren en känsla av tillhörighet och på så sätt fulländat sin avvikarkarriär. Känslan av tillhörighet i avvikargruppen har en stor effekt på avvikarens självbild och känslan av tillhörighet kan komma fram genom att avvikarna i gruppen ställs ofta inför liknande problem, delar liknande erfarenheter till viss del samt har avvikelsen som något gemensamt. Betraktas spelklubben Alex var medlem i som det Becker (2006) beskriver som en avvikargrupp kan man anta att det kom som ett naturligt och enkelt beslut att sluta spela när spelklubben lades ner då hens självbild ändrades och tillhörigheten försvann.

28 Flera av respondenterna hade svårt att vara öppna angående deras spelproblematik för att inte uppfattas som annorlunda. Sonny var ensam av respondenterna att berätta att hen upplevde att hen blev bemött annorlunda efter att berättat om sin spelproblematik för sin omgivning. Detta är likt Ihrfors (2007) beskrivning av spelets utveckling, som menar att spelets utveckling har gjort att spelandet har normaliserats och istället har den enskilde som är spelberoende blivit problemet.

Tidigare nämndes att spelberoende även kan ses som en psykiatrisk diagnos som likställs med andra beroendesjukdomar (APA 2013). Studiens resultat påvisade att en av respondenterna som genomgick behandling för sitt spelberoende blev diagnostiserad som spelberoende. Hade fler av respondenterna blivit diagnostiserade som spelberoende kan vi anta att de lättare hade fått hjälp och att spelberoende skulle tas på större allvar och likställas med andra beroendesjukdomar.