Vägen ur

Under denna rubrik presenteras temat Vägen ur som beskriver respondenternas upplevelse av utträdet ur spelberoendet utifrån deras berättelser. Temat har delats upp i kategorierna Vändpunkter, Behandling och Efter spelandet.

6.3.1 Vändpunkter

Samtliga respondenter utom Alex har försökt sluta spela flera gånger tidigare än när de faktiskt lyckades. Alex berättade att hen slutade spela i samband med att spelklubben hen var medlem i lades ner. Vidare uppgav Alex att hen under den tiden ingick ett nytt förhållande vilket var en bidragande faktor till att hen slutade spela då tidigare förhållanden spruckit på grund av spelandet. Lån och skulder var en stor anledning till att Mio, Paris och Charlie slutade spela, de har berättat att de haft en känsla av att de måste sluta spela eller så riskerar de att dö.

Jag började låna inom svart verksamhet, [...] lånehajar. Jag lånade 40, och skulle betala tillbaka 80. Då mådde jag riktigt psykiskt dåligt en veva. Och då tänkte jag att nu är dagarna räknade. [...]. Jag gjorde det ett par gånger och fortsatte spela. Men då var jag så dålig hälsomässigt. Jag hade barnen och de var små, jag såg de, och tänkte; du måste söka hjälp – för annars kommer det gå åt helvete (Charlie)

Sonny uppgav att hen har försökt att sluta mellan sex - åtta gånger och att familjen hotade om uteslutning ur familjen om hen inte skulle sluta spela. Sonny berättar att hen till slut lyckades sluta spela då hen kände att det inte fanns något mer att offra och inte såg någon annan utväg, Relationen med dåvarande sambon hade brustit och samtidigt kände Sonny stor skam över att behöva be om förskott på lönen då hen hade spelat bort sin lön. Mio berättade en liknande historia om att hen slutade spela då konsekvenserna blev allt mer påtagliga.

Jag låg en månad efter med hyran, så jag fick brev från hyresvärden. [...] att jag blivit uppsagd och var vräkt, skulle vara ute inom 14 dagar. Jag var även uppsagd från jobbet med en månad uppsägningstid. [...] Då fanns det ju ingen annan utväg än att ringa morsan och farsan och säga det att jag har gjort bort mig - igen. (Mio)

Vidare berättade Mio att i situationen fick hen större krav på sig av sina föräldrar och tvingades ringa inkassobolag för att få bort räntan och göra upp en betalningsplan. Mio uppgav att telefonsamtalen hen tvingades göra för att försöka ordna upp sin ekonomiska situation var det pinsammaste hen någonsin har gjort. Paris berättade att hen funderat på att begå suicid innan hen bestämde sig för att sluta spela och vågade be om hjälp. Paris uppgav att hen till slut bestämde sig för att spela på arbetet och skickade ett långt meddelande till sin mamma om sin problematik som sedan var ett stort stöd under hens utträde ur spelberoendet. Gemensamt för flera av respondenterna var att de fick ett stort stöd från sin omgivning och familj när de började sin väg ut ur spelberoendet. Nästan samtliga respondenter försökte sluta spela flera gånger innan

25 de till slut lyckades. Gemensamt för samtliga respondenter var även att beslutet att sluta spela växte fram av upplevelsen av att konsekvenserna blev allt mer påtagliga och att de inte längre hade något annat val.

6.3.2 Behandling

Flera respondenter uppgav att de genomgick behandling för att sluta spela men det var även de som inte genomgick någon behandling. Varken Sonny eller Alex genomgick någon behandling. Sonny berättade att hen inte ville genomgå någon behandling utan tänkte att spelberoendet var någon hen behövde lösa själv för att kunna bli av med. Vidare uppgav Sonny att det hade varit pinsamt att behöva genomgå en behandling för att sluta spela. Sonny berättade att hen hade ett stort stöd av sin omgivning när hen väl bestämde sig för att sluta spela.

Både Mio och Charlie uppgav att de genomgick behandling via öppenvården. Öppenvårdsbehandlingen bestod av tolvstegsprogrammet samt fokus på KBT. Charlie berättade att hen fick hjälp av sin arbetsgivare att få behandling och att en anledning till att Charlie lyckades med sin behandling var att hen fick en bra kontakt och stort förtroende för sin terapeut. Mio berättade att hen var tvungen att ljuga om att hen hade ett alkoholmissbruk utöver att hen var spelberoende för att få hjälp via öppenvården då öppenvården endast tar emot missbruk som innefattar kemiska substanser. Både Mio och Charlie berättade även att för att lyckas sluta spela var det viktigt att de kom till insikt om att de ville sluta spela och att genomgå behandling för sin egen skull. De berättade även att en bidragande faktor till att de lyckades sluta spela var att de fick lyssna på andras problematik och inse att de inte var ensamma om problemet. Att få lyssna på andras problematik och att inse att de inte var ensamma om problemet var en återkommande faktor till att de lyckades sluta spela hos flera av respondenterna. Paris hade liknande problem som Mio att inte få hjälp av öppenvården. Paris berättar att hen därav sökte sig till ett privat behandlingshem för spelberoende där hen fick diagnosen hasardspelsyndrom.

Det var KBT inriktad behandling, så det var mycket om tankefällor och tankesätt man har då. Vi gick hos psykolog mycket, gruppsamtal och fick individuella övningar. Nej, det var en skitbra behandling, fick umgås med folk som har samma problem. Där var det ingen som tycker att du är konstig på nått sätt utan alla är där och alla vill. Det var ju frivillig och privat behandling så alla som kommer dit vill förändra sig. Det var ingen tvångspsykiatri eller någonting i den stilen. Kommer man dit så vill man förändra och då är det mycket lättare att göra det. Så den var riktigt bra. (Paris)

Vidare berättade Paris att hen genomgick behandlingen under åtta veckor. Gemensamt för samtliga respondenter oavsett om de genomgick behandling eller inte var att de hade svårt för att acceptera sina problem. Samtliga respondenter berättade att acceptera problemet och att viljan och motivationen till att förändra sig var en viktig och stor faktor för att lyckas. Paris och Mio berättade att det var svårt att acceptera att de hade problem, men att de via behandlingarna fick hjälp med detta, vilket är en stor och viktig del av behandlingen.

26 6.3.3 Efter spelandet

Respondenterna berättar att efter de blivit fria från sitt beroende har deras relationer till familjen och sin omgivning påverkats på olika sätt. Vidare framkom att respondenterna fick på olika sätt hjälp och stöd av sin omgivning för att hålla sig borta från spelandet. Några respondenter berättade att deras familjer har svårt att lita på de då tilliten har blivit skadad och vissa berättade att deras familjer har svårt för att ens tro att de slutat spela.

Charlie berättade hens fördetta sambo fick sköta ekonomin och ge Charlie veckopeng under den första perioden när hen skulle sluta spela för att pengarna inte skulle gå till spel. Vidare berättade Charlie om ett tillfälle när hen gick på kasino med sin släkt. Vid tillfället hade Charlie varit spelfri i flera år men berättade att släkten ändå ifrågasatte om de var bra att hen gick med och om hen verkligen inte skulle spela. Charlie berättade att hen endast gick med och tittade och efteråt fick beröm från sin släkt att hen klarat av att inte spela. Charlie berättade att för att hålla sig borta från spelandet jobbar hen med sinnesro och dagliga reflektioner samt följer 12-stegsprogrammet och ständigt går igenom stegen.

Jag har ett arbete varje dag, om jag så har det resten av livet. Jag kommer aldrig mer spela, men min egen släkt tror det. (Charlie)

Flera av respondenterna berättade att de går igenom eftervårdsbehandling genom olika möten på frivillighetsorganisationer för spelberoende för att behålla kontrollen över beroendet. De uppgav även att det är positivt att prata om spelberoendet. Vissa respondenter berättade att de föreläst om spelberoende för att uppmärksamma problemet och flera berättade att de hade planer på att börja föreläsa. Flera av respondenterna uppgav att deras ekonomi blivit stabilare efter de slutat spela. Vidare berättade respondenterna att de har mer tid till sina fritidsintressen och att vissa har lyckats få tillbaka tilliten från sin familj medan andra jobbar på det. Mio berättade att tilliten hen känner från sin familj bidrar till att hen håller sig borta från spel då hen inte vill förstöra tilliten igen. Att relationen och tilliten från sin familj skulle förbli i gott skick är en stor faktor för flera av respondenterna till att de inte spelar. Alex berättade att hen numera lägger ner mycket tid på sin familj istället för att spela.

Ingen av respondenterna uppgav att de saknar själva spelandet, däremot berättade Alex att hen kunde sakna gemenskapen som hen hade med sina spelvänner. Alex berättade att spelandet kunde vara så mycket mer än bara spel när de åkte iväg för att spela. Flera av respondenterna berättade att en stor faktor till att de håller sig borta från spelandet var att de idag har mycket mer att förlora. Slutligen berättade flera av respondenterna att de genom utträdet ur spelberoendet har mognat och samtliga berättade att utträdet gjort att de mår mycket bättre. 6.3.4 Analys

Detta avsnitt har belyst behandlingar, vad som sker efter spelandet, och de vändpunkter som fått respondenterna att inse att de behöver sluta spela.

Studien visar i likhet med Devine och Sparks (2014) teori, the defining moment, att en personlig förändring sker på olika sätt. Personlig förändring kan ses som att det sker under en medveten

27 process under tid men kan också ske direkt. The defining moment syftar till den förändring som sker direkt genom insikt, och det kan bero på en tragisk upplevelse eller när personen har nått botten av ett problem. Författarna berättar att insikten genom att nå botten kan ske under längre tid. Studiens resultat påvisar att samtliga respondenter har själva kommit till insikt om deras spelproblematik. Några respondenter berättade att de nådde botten och genom det insett att de har ett spelproblem. Devine och Sparks (2014) menar att personen måste ha utrymme för att förstå och kunna reflektera över vad som krävs för en lyckad personlig förändring. Därmed kan resultatet också påvisa att det stämmer då samtliga respondenterna berättar att de bland annat tänkt mycket och reflekterat över konsekvenserna som spelberoendet gav för att de skulle lyckas sluta spela. Det var däremot ingen respondent som uppgav att de upplevt en tragisk upplevelse som föranlett en personlig förändring, utan samtliga respondenter har insett behovet av att förändras över tid, och till slut nått The defining moment.

Studiens resultat belyser att flera respondenter berättade att de slutade spela i 25 årsåldern. Att respondenterna slutade spela i 25 årsåldern kan ses i förhållande till Bindes (2010) forskning som skriver att människor blir mindre riskbenägna i 25 årsåldern. Därav går det anta att en av anledningarna till att respondenterna valde att sluta spela i 25 årsåldern var att de blev mindre riskbenägna.

Samtliga respondenter utom Alex har försökt att slutat spela flera gånger tidigare än när de faktiskt lyckades. Alex berättade att hen slutade spela i samband med att spelklubben hen var medlem i lades ner. Becker (2006) skriver att när en avvikare finner gemenskap med en avvikargrupp får avvikaren en känsla av tillhörighet och på så sätt fulländat sin avvikarkarriär. Känslan av tillhörighet i avvikargruppen har en stor effekt på avvikarens självbild och känslan av tillhörighet kan komma fram genom att avvikarna i gruppen ställs ofta inför liknande problem, delar liknande erfarenheter till viss del samt har avvikelsen som något gemensamt. Betraktas spelklubben Alex var medlem i som det Becker (2006) beskriver som en avvikargrupp kan man anta att det kom som ett naturligt och enkelt beslut att sluta spela när spelklubben lades ner då hens självbild ändrades och tillhörigheten försvann.

Binde (2013a) berättade att synen på spelberoende har utvecklats till ett folkhälsoproblem då konsekvenserna som uppstår till följd av ett spelberoende går att förebygga. Studiens resultat påvisar dock att flera av respondenterna som sökt behandling för sitt spelberoende haft svårt för att få behandling för att sluta spela. Svårigheterna att få hjälp och behandling för spelberoende har till stor del bestått av att öppenvården endast ger hjälp för missbruk där kemiska substanser är inblandade. Därför var en av respondenterna tvungen att ljuga om att hen hade ett substansmissbruk i form av alkohol för att få hjälp och en annan respondent fick det via ett privat behandlingshem för spelberoende. Becker (2006) skriver att avvikare skapas av omgivningen genom att de inte gör eller uppför sig på ett sätt som omgivningen förväntar sig genom att individen inte följer formella regler som lagar eller informella regler som skapats genom traditioner. Reglerna är benägna att förändras över tid och formas utifrån ett samhälle och olika sociala perspektiv.

28 Flera av respondenterna hade svårt att vara öppna angående deras spelproblematik för att inte uppfattas som annorlunda. Sonny var ensam av respondenterna att berätta att hen upplevde att hen blev bemött annorlunda efter att berättat om sin spelproblematik för sin omgivning. Detta är likt Ihrfors (2007) beskrivning av spelets utveckling, som menar att spelets utveckling har gjort att spelandet har normaliserats och istället har den enskilde som är spelberoende blivit problemet.

Tidigare nämndes att spelberoende även kan ses som en psykiatrisk diagnos som likställs med andra beroendesjukdomar (APA 2013). Studiens resultat påvisade att en av respondenterna som genomgick behandling för sitt spelberoende blev diagnostiserad som spelberoende. Hade fler av respondenterna blivit diagnostiserade som spelberoende kan vi anta att de lättare hade fått hjälp och att spelberoende skulle tas på större allvar och likställas med andra beroendesjukdomar.

I avsnittet tidigare forskning skrev vi om att enligt Binde (2013a) och Gainsbury et al. (2013) sker behandlingar för spelberoende genom KBT och MI samt självhjälpsgrupper i privat, statlig och kommunal regi. Detta är något som överensstämmer med studiens resultat då respondenterna som genomgick behandling antingen fick behandling genom KBT, MI eller självhjälpsgrupper i privat och kommunal regi. Att berörda respondenter genomgått lyckad behandling kan ha påverkats av att vissa genomgick KBT då Gainsbury et al. (2013) skriver att KBT är en av de effektivaste behandlingarna för att behandla spelberoende. Oavsett om respondenterna genomgick behandling eller inte för sitt spelberoende uppgav samtliga att de tyckte spelberoende behövde uppmärksammas mer och att det var nyttigt att prata om det. Att spelberoende behövs uppmärksammas mer är något som vi författare håller med om. Att uppmärksamma spelberoende mer anser vi skulle kunna bidra till att människor som är spelberoende inser sina problem och söka hjälp tidigare. Gainsbury et al. (2013) skriver att spelberoende har svårt att inse sina problem och att på grund av skam och förnekelse av problemet söker de hjälp endast som en sista utväg. Studiens resultat påvisar liknande resultat då samtliga respondenter hade svårt för att inse sina problem. Vidare belyser resultatet att respondenterna som slutade spela genom att genomgå behandling eller inte endast gjorde det som en sista utväg, först efter vad Divine och Sparks (2014) kallar för the defining moment. Resultatet visar att respondenterna som har genomgått behandling har haft vad Groshkova (2009) benämner för intern motivation då de själva har sökt och genomfört passande behandling. Paris berättade bland annat att hens behandling var frivillig och att hen ville förändra sig vilket tyder på intern motivation. Vidare berättade Paris att när hen var på behandlingshemmet fanns det en känsla av att de som var där verkligen ville förändra sig vilket kan ses som en utomliggande faktor som bidrog till att förändringen lyckades, vilket Groshkova (2009) benämner som extern motivation. Extern motivation är något som framkommit hos samtliga respondenter då samtliga respondenter berättade att de haft stöd från omgivningen när de slutat spela. Utifrån respondenternas berättelser om hur de slutade spela har det inte gått att urskilja att de lyckades av endast intern eller extern motivation. Detta är något som stöds av Groshkova (2009) som menar att önskvärt resultat enklast uppnås när intern och extern motivation samverkar.

29 Då bristande motivation är en av de vanligaste anledningarna till att en behandling inte slutföljs eller uppnår önskat resultat menar Groshkova (2009) att motivation har en nyckelroll i om en behandling kommer uppnå önskat resultat eller slutföljs. Samtliga respondenter uppgav att när de slutade spela hade de svårt att hålla sig borta från spel under en period och att de lyckades hålla sig borta från spel på olika sätt.

30