Införandet av programmering i läroplanen är ett ämne som fått stora rubriker i media och inledningsvis i denna studie berättas att 7 av 10 matematiklärare saknar kunskaper i programmering (Desai, 2017). De som deltar i Skolverkets fortbildningar har inte några kunskaper om ämnet (Wallin, 2017). Enlig resultatet av denna studie är de siffrorna ej jämförbara.
Lärarnas kunskaper inom programmering varierar mellan de fem lärarna i studien. Endast en av fem lärare i denna studie uppgav att denne besitter föga kunskaper om programmering och önskar mer kunskap om programmering i undervisningen. De tre lärare som genomgått fortbildning ger antydan om att besitta störst kunskap om programmering. Samtliga lärare i studien arbetar med programmering redan innan implementeringen av programmering i undervisningen trätt i kraft. Det är föga oklart huruvida lärarnas ämneskunskaper inom programmering är avgörande för elevernas lärande. Mannila et. Al och Sentance & Csizmadia anser dock att lärarnas kunskaper inom ämnet är av stor betydelse för (Mannila et. Al 2014, Sentance & Csizmadia, 2016). Hattie menar dock att mängden ämneskunskaper lärarna besitter har en liten påverkan på elevens lärande (Hattie, 2012, s. 45). Programmeringsundervisningens demokratiska roll lyfter Rolandsson i sin forskning och menar att undervisningen ska vara likvärdig för alla elever, att exempelvis ekonomi och resurser inte ska vara avgörande (Rolandsson, 2015). I denna studie upplevs inte lärarna som att de inte saknar resurser för sin programmeringsundervisning. Två av lärarna menar dock att ekonomi har en viss påverkan på vad som lärs ut inom programmeringen i klassrummet. En av lärarna i studien menar även att hon skulle önska mer utbildning inom programmering i undervisningen. Resultatet av studien visar även att lärarna i studien använder sig av flertalet av de pedagogiska strategier som forskningen inom programmering i undervisningen lyfter som mest framgångsrika. Pedagogiska strategier som par- och grupparbete, scaffolding, unplugged programmering och elevnära uppgifter som är knutna till elevernas egen vardag är de pedagogiska strategier som lärarna i studien säger sig använda sig av. Dock belyser forskningen i denna studie framför olika pedagogiska strategier vikten av att lärarna bör reflektera över sin egen undervisning, vad de ämnar att lära ut och betydelsen av att lärarna förstår vad eleverna lär sig (Rolandsson, 2015, Sentance & Csizmadia, 2016). Studien signalerar även att lärarna inte lägger så stor vikt vid de ord och termer som representeras i programmering. Lärarna verkar fokusera på de termer som används i det material som pedagogerna nyttjar i sin programmeringsundervisning. Samtliga lärare menar att de främst pratar om programmering med sina kollegor när de berättar hur de arbetar med programmering i sina klassrum. Detta är vad Hattie beskriver som mest värdefullt för synligt lärande, att lärarna talar med varandra och lär sig av varandra samt diskuterar vad som är viktigt för elevernas lärande (Hattie, 2012, s. 89). Indikationen som ges är att den didaktiska delen av
programmering kommer att få större utrymme på skolorna när det närmar sig datumet då programmering träder i kraft i läroplanen. Lärarna är överens om att de undervisar i programmering för att programmering ska in i läroplanen. Dock har lärarna lite olika synpunkter på varför det kan vara bra med programmering i undervisningen. Flera av lärarna yttrar dock i stäv med Passeys argument att programmering i undervisningen kommer att gynna eleverna i framtiden (Passey, 2017). Studien visar även att lärarna i undersökningen befinner sig på olika plan av datalogiskt tänkande i sin programmeringsundervisning. De olika kognitiva processerna som används vid datalogiskt tänkande kan vara mer eller mindre planerade av lärarna i sin undervisning.
8.1 Framtida forskning
Nu när jag har undersökt hur lärares inställning till förändringar i läroplanen och tilltro till sin kompetens, med förhoppning att kunna påverka kommande läroplansförändringar, har ett intresse väckts att undersöka huruvida lärare förhåller sig till de nya skrivningarna i läroplanen efter den 1 juli 2018. En annan forskningsfråga kan möjligtvis vara att undersöka hur programmering lärs ut till eleverna i lågstadiet efter den 1 juli 2018. Ett annat område som skulle vara intressant att studera är hur lärares programmeringsundervisning påverkas av avståndet till olika lärosäten och tillgång till fortbildning utifrån skolans geografiska läge. Alternativt undersöka hur programmeringsundervisningen påverkas utav kommunens ekonomi eller lärarbehörigheten på olika skolor?
8.2 Avslutande reflektion
Efter genomförandet av denna studie där jag tagit del av tidigare forskning, metoder och teorier har detta givit mig en djupare förståelse för programmering i undervisningen. Genom mötet med verksamma lärare som arbetar med programmering har jag även fått inblick i de metoder och verktyg som kan används i undervisningen inom programmering, samt genom att studera litteratur som behandlar ämnet. I enlighet med studiens syfte vilket är att studera lärares inställning till förändringar i läroplanen och tilltro till sin kompetens, med förhoppning att kunna påverka kommande läroplansförändringar har resultatet av denna studie visat att lärarnas inställning är betydande för programmeringsundervisningen. Faktorer som ämneskompetens grundade i eventuella fortbildningar är inte avgörande för lärarnas inställning till programmeringsundervisningen, men kan vara en anledning till att de lärare som deltog i studien kände sig positivt inställda till den kommande programmeringsundervisningen. Ur ett demokratiskt perspektiv påverkas likväl lärarnas inställning till programmeringsundervisningen av deras tilltro till sin kompetens och av de resurser som finns att tillgå. De lärare som deltog i studien saknade dock inte resurser, med det framkom att vissa lärare ansåg att olika tillgångar kunde ha en påverkan på undervisningen. Utifrån studien såg programmeringsundervisningen
differentierad ut i de olika klassrummen, vilket även kan visa på vikten av programmeringsundervisningens demokratiska värde. Ett tecken på att lärarna även hade svårt att tolka de nya skrivelserna om programmering i läroplanen kan vara en möjlig anledning till att undervisningen avspeglas på olika sätt. Kan en mer konkretiserad läroplan vara ett alternativ till en mer demokratisk och likvärdig programmeringsundervisning? En annan anledning till att programmeringsundervisningen såg olika ut i klassrummen kan tänkas vara att olika didaktiska val har legat till grund för undervisningen. Resultatet av den här studien visar på att lärarna använder sig av medvetna pedagogiska strategier. Likväl som att de strategier som nyttjas eller lärarna besitter kunskap om, är framgångsrika vid programmeringsundervisningen.
Programmeringsundervisningens pedagogiska betydelse lyfts fram med dess betoning på lärarnas reflektion över sina didaktiska val i undervisningen. Med en ökad medvetenhet om faktorer som undervisningens demokratiska betydelse samt dess väsentliga avgörande utifrån dess pedagogiska strategi, kan denna studie vara ett material för lärare och rektorer med intention att kunna påverka framtida läroplaner.