Denna studies syfte var att diskutera sambandet mellan självförtroende och prestation utifrån ett kön- & genusperspektiv. Resultatet av studien påvisar ett svagt samband mellan kön och prestation.
Självförtroende och prestation har påvisats vara ett starkare samband då elever med högt självförtroende
generellt sett har uppvisat ett betydligt högre medelvärde, det vill säga prestation än vad eleverna inom kategorin lågt självförtroende presterat. Pojkar visar på ett högre självförtroende än vad flickorna gör dock är prestationen mellan könen marginell. Det är viktigt att poängtera att självförtroende är en av flera faktorer som påverkar elevernas prestation där dessutom självförtroendet bygger på elevens egen uppfattning inom det. En intressant aspekt som analysen påvisat är flickornas lägre självförtroende inom matematik. Varför detta är som det är kan endast spekuleras av oss, är det samhället som trycker på med sina könsstereotyper eller är det en kvarleva från historien att matematiken länge var en manlig domän? Vi anser att samhället idag är så pass utvecklat att kön sällan skall spela någon roll oavsett vilken utbildning, yrke eller intressen man känner starkt för. Det kan antas att lärare ute i skolorna kan påverka detta genom att lyfta och undervisa sina elever med värderingar som att kön, etnicitet, sexuell läggning, bakgrund osv inte har någon negativ betydelse. Vi alla är unika individer med egna erfarenheter och egenskaper som tillsammans borde forma ett samhälle där dessa värderingar är självklara. Det kan också antas att vara medveten om orättfärdiga maktrelationer är viktigt snarare än att glömma bort dem. Läraren kan också antas ha en stor betydelse för denna negativa trend som påvisas inom självförtroendet hos flickor då det kan antas att flickorna kan uppnå en högre prestation om deras självförtroende inom matematik stärks. Skolverkets reviderade läroplan (2019, ss.5-6) beskriver hur varje skola skall främja varje individs utveckling samt bibehålla jämställdhet mellan könen. Läraren (Skolverket, 2019, ss.9-11) skall planera sin undervisning där eleverna oavsett könstillhörighet får interagera med varandra och låta eleverna övervinna hinder och svårigheter för att förbättra deras självförtroende. Det kan antas utifrån denna studie att de svenska skolorna kan förbättra undervisning i matematik för att öka flickors
självförtroende inom ämnet.
9.1 Vidare forskning
Vår studie har väckt många tankar kring kön, självförtroende och prestation hos årskurs fyra-elever. Vidare skulle det vara intressant att analysera andra samband än kön, självförtroende och prestation, exempelvis om det finns ett starkt samband mellan elevers bakgrund och prestation. Elever som har föräldrar med akademisk bakgrund, ger det en negativ eller positiv påverkan på eleven i fråga osv. Brandell m.fl. (2003, s.18) lyfter bland annat att det finns en stor skillnad i betyg mellan olika sociala grupper inom skolan vilket kan vara intressant att analysera djupare i vidare arbeten. Robinson-Cimpian (2014, ss.1263-1266) lyfter att prestationsskillnaderna ökar med åldern mellan könen. Då TIMSS också genomförs i årskurs 8 kan det vara intressant att undersöka om samband mellan
Referenslista
Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda - att förstå och förändra världen med siffror. Studentlitteratur AB: Lund
Bergvall, I. (2016). Bokstavligt, bildligt och symboliskt i skolans matematik: En studie om ämnesspråk i
TIMSS.
https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:919791/FULLTEXT01.pdf [2021-04-18]
Brandell, G., Nyström, P., Staberg, E. P., & Sundqvist, C. (2003). Kön och Matematik. GeMaprojektet. Matematikcentrum: Lunds Universitet.
http://www.maths.lth.se/GeMa/reports/Grundskolerapport.pdf?fbclid=IwAR0vpHEuLB5Lx5 qxc5jmTFTb_Lnb_qGJzGAMPK8FaiW4Yj0KD_7EGNuuFUY [2021-04-15]
Christidou, V. (2011). Interest, Attitudes and Images Related to Science: Combining Students’ Voices with the Voices of School Science, Teachers, and Popular Science. International Journal of
Environmental and Science Education, 6(2), 141–159.
Forgasz, H; Leder, G., & Kaur, B. (1999). Who Can('t) Do Maths--Boys/Girls? An International Comparison. Asia pacific Journal of Education
https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED453069.pdf [2021-04-18]
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk Forskning i Sverige 2006, årg. 11, nr 2, ss, 94–115 issn 1401-6788
Grevholm, B. (1994). Ett centralt uttalande om flickor och matematik. Nämnaren, nr 2, ss. 18-25. http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/1825_94_3.pdf [2021-03-28]
Hirdman, Y. (2001). Genus: Om det stabilas föränderliga former (1. uppl. ed.). Liber.
Hoffman, R. M. (2006). How is gender Self-Confidence related to subjective Well-Being? The
Journal of Humanistic Counseling, Education and Development, 45(2), 186-197.
https://doi.org/10.1002/j.2161-1939.2006.tb00017.x [2021-05-03]
IEA (2021). TIMSS 2019 USER GUIDE FOR THE INTERNATIONAL DATABASE. https://www.iea.nl/sites/default/files/2021-01/TIMSS-2019-User-Guide-for-the-International-Database.pdf [2021-04-19]
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Ng'ang'a, A., Mureithi, L. P., & Wambugu, A. (2018). Mathematics gender gaps in kenya: Are resource differentials between boys and girls to blame? Cogent Education, 5(1), 1564163.
https://doi.org/10.1080/2331186X.2018.1564163[2021-04-22]
Robinson-Cimpian, J. P., Lubienski, S. T., Ganley, C. M., & Copur-Gencturk, Y. (2014). Teachers' perceptions of students' mathematics proficiency may exacerbate early gender gaps in achievement.
Developmental Psychology, 50(4), 1262-1281.
https://doi.org/10.1037/a0035073 [2021-04-23]
Schoenfeld, A. H. (1989). Explorations of students' mathematical beliefs and behavior. Journal for
Research in Mathematics Education, 20(4), 338-355.
https://doi.org/10.2307/749440 [2021-04-08]
Schoenfeld, A. H. (1985). Mathematical problem solving. Academic Press.
Skolverket (1996). Vad betyder social bakgrund och kön för resultaten i matematik?: En longitudinell studie av
betydelsen av social bakgrund och kön för tre årskullars resultat i grundskolan. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2004). Att lära för livet - Elevers inställningar till lärande - resultat från den internationella studien
PISA 2000. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2020-a). TIMSS 2019. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i
ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2020/timss-2019.-svenska-grundskoleelevers-kunskaper-i-matematik-och-naturvetenskap-i-ett-internationellt-perspektiv [2021-04-21]
Skolverket (2020-b). Grundskolan – Elevstatistik. Stockholm: Skolverket
https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_elever&p_s ub=1&p_ar=2019&p_lankod=&p_kommunkod=&p_skolkod=&p_hmantyp=&p_hmankod=& p_flik=G [2021-05-11]
Svenska akademin (2015-a). Kön
Svenska akademin (2015-b). Genus
https://svenska.se/tre/?sok=genus&pz=1 [2021-05-05]
Svenska akademin (2015-c). Självförtroende
https://svenska.se/tre/?sok=sj%C3%A4lvf%C3%B6rtroende&pz=2 [2021-04-21]
Svenska akademin (2015-d). Prestation
https://svenska.se/tre/?sok=prestation&pz=1 [2021-04-21]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wernersson, I. (2013). Könsskillnader i skolprestationer. I Skolverket (red.) Ideologier om
könsskillnader. Stockholm: Skolverket, ss.1-31
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a658296/1553961641848/Bilaga%2 0-%20forskarrapporter.pdf [2021-04-06]