Denna studie har lyft återhämtningsmöjligheter bland universitetslärare som var småbarnsföräldrar och distansarbetade under Coronapandemin. Arbetsmarknads-departementet (2021) bedömer det som viktigt att kartlägga hur hälsa och arbetsmiljö har kommit att förändras under tiden med distansarbete. Studien fyller således en samhällsviktig aspekt kring ökade kunskaper om Coronapandemins effekter. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är det av hög relevans att studera återhämtningsmöjligheter i vardagen. Detta eftersom större del av småbarnsföräldrars sjukskrivningsmönster orsakas av en svårighet att skapa en hållbar balans mellan arbete och privatliv (Försäkringskassan, 2020).
Huvudresultateten från studien visar hur universitetslärarna upplevde att både arbetslivet och familjelivet krävde en form av återhämtning. Under distansarbetet blev relationen mellan sfärerna mer flytande, vilket förändrade förutsättningarna för deltagarnas återhämtning. Deltagarna blev mer flexibla att finna tillfällen för fysisk aktivitet under arbetsdagen. Däremot bidrog den försvunna pendlingstiden mellan arbete och hem samt i viss mån virtuella fikastunder med kollegor, till sämre återhämtningsmöjligheter där tankarna på arbetet blev mer närvarande. För några deltagare blev utförandet av hushållsarbete en viktig förutsättning för att ta kortare pauser under dagen. För andra blev tankarna på det obetalda hemarbetet mer närvarande. Studiens resultat visar således att obetalt hemarbete, kunde vara både en främjande och hindrande återhämtningsmöjlighet.
I studien delade män och kvinnor olika upplevelser kring utförandet av obetalt hemarbete under distansarbetet. Studien ger ingen heltäckande bild kring hur dessa förhållanden ser ut i praktiken. Därför kan det finnas ett behov av att studera skillnader i hur män och kvinnor upplever det obetalda hemarbetet vid distansarbete ur en vidare aspekt. Ett värde för framtida studier, kan även vara att närma sig en ytterligare förståelse för vilka effekter virtuella fikamöten egentligen har för anställdas återhämtningsmöjligheter vid distansarbete. Vidare finns det behov av att studera återhämtning vid distansarbete bland andra yrkesgrupper än universitetslärare.
29
Referenser
AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Allen, T. D., Golden, T. D. & Shockley, K. M. (2015). How Effective Is Telecommuting?
Assessing the Status of Our Scientific Findings. Psychological Science in the Public Interest, 16(2): 40-68. 10.1177/1529100615593273
Arbetsmarknadsdepartementet (2021). En god arbetsmiljö för framtiden – Regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025. (Regeringens skrivelse 2020/21:92). Stockholm:
Arbetsmarknadsdepartementet.
https://www.regeringen.se/491108/contentassets/33c82f11026848a6bcf68745b0f49249/en -god-arbetsmiljo-for-framtiden--regeringens-arbetsmiljostrategi-20212025.pdf
Aronsson, G., Astvik, W. & Gustafsson, K. (2013). Work Conditions, Recovery and Health: A Study among Workers within Pre-School, Home Care and Social Work.
British Journal of Social Work, 44(1): 1654-1672. 10.1093/bjsw/bct036
Aronsson, G., Nylén, E. C., Ishall, L., Lindfors, P. & Sverke, M. (2019). The long arm of the job – work characteristics and recovery windows in social welfare work.
International Journal of Workplace Health Management, 12(1):15-27. 10.1108/IJWHM-11-2017-0089
Bakker, A. & Demerouti, E. (2007). The Job Demands-Resources model: state of the art.
Journal of Managerial Psychology, 22(3): 309-328.
https://doi.org/10.1108/02683940710733115
Bentley, T.A., Teo, S.T.T., McLeod, L., Tan, F., Bosua, R. & Gloet, M. (2016). The role of organisational support in teleworker wellbeing: technical systems approach. Applied Ergonomics, 52(1): 207-215. https://doi.org/10.1016/j.apergo.2015.07.019
Birkler, J. (2008). Vetenskapsteori: en grundbok. Stockholm: Liber.
Bloom, N., Liang, J., Roberts, J. & Ying, Z.J. (2015). Does working from home work?
Evidence from a Chinese experiment. The Quarterly Journal of Economics, 130(1): 165-218.
https://doi.org/10.1093/qje/qju032
Bos, J., Donders, N., van der Velden, K. & Gulden, J. (2013). Perceptions of mental workload in Dutch university employees of different ages: a focus group study. BMC research Notes, 6(102). https://doi.org/10.1186/1756-0500-6-102
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Malmö: Liber.
Codex regler och riktlinjer för forskning (2021). Forskning på människor. Uppsala:
Uppsala universitet. Tillgänglig: https://codex.uu.se/forskning-pa-manniskor/ [2021-06-08]
30
Currie, J. & Eveline, J. (2011). E-technology and work/life balance for academics with young children. Higher Education, 62(1): 533-550. https://doi.org/10.1007/s10734-010-9404-9
Damaske, S., Smyth, J. M. & Zawadzki, M. J. (2014). Has work replaced home as a haven?
Re-examining Arlie Hochschild’s Time Bind proposition with objective stress data. Social Science and Medicine, 115(1): 130-138. http://dx.doi.org/10.1016/j.socscimed.2014.04.047 Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide. For Small-scale Social Research Projects (5:e uppl.). Maidenhead: Open University Press. E-bok.
Eek, F. & Axmon, A. (2015). Gender inequality at home is associated with poorer health for women. Scandinavian Journal of Public Health, 43(2): 176-182.
10.1177/1403494814562598
Ericsson, U., Pettersson, P., Rydstedt, L. & Ekelund, E. (2019). Arbete, familjeliv och återhämtning: en explorativ studie om ”tredje skiftet”. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 25(3-4): 89-107.
Ericsson, U. & Pettersson, P. (2020). Consequences of Rationalized Space and the Potential in Transitory Lived Space as a Recovery from Work. Arbetsliv i Omvandling, No 1 2020.
Ericsson, U., Rydstedt, L W., Pettersson, P., Augustinsson, S. & Aronsson, G. (2016).
Återhämtning bland hockeyspelare i Tre Kronor, Nattarbetande bagare och skolledare.
Arbetsliv i Omvandling. No 2 2016.
Frankenhaeuser, M., Lundberg, U. Fredrickson, M., Melin, B., Tuomisto, M., Myrsten, A-L., Hedman, M., Bergman-Lossman, M. & Wallin, L. (1989). Stress on and off the job as related to sex and occupational status in white-collar workers. Journal of
Organizational Behavior, 10(4). 321-346. https://doi.org/10.1002/job.4030100404 Försäkringskassan (2014). Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. En studie av Sveriges befolkning 16–64 år. (Socialförsäkringsrapport 2014:4). Stockholm: Försäkringskassan.
http://www.forskasverige.se/wp-content/uploads/Sjukfranvaro-Psykiska-Diagnoser-2014.pdf
Försäkringskassan (2020). Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. En registerstudie av Sveriges arbetande befolkning i åldern 20-69 år (Socialförsäkringsrapport 2020:8).
Stockholm: Försäkringskassan.
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e12b777c-e98a-488d-998f- 501e621f4714/sjukfranvaro-i-psykiatriska-diagnoser-socialforsakringsrapport-2020-8.pdf?MOD=AJPERES&CVID=
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2):105-112. 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hagqvist, E., Gillander Gådin, K. & Nordenmark, M. (2012). Division of labor,
perceived labor-related stress and well-being among European Couples. Open Journal of Preventive Medicine, 2(4): 452-460. 10.4236/ojpm.2012.24064
31
Heiden, M., Widar, L., Wiitavaara, B. & Boman, E. (2020). Telework in academia:
associations with health and well-being among staff. Higher Education, 7(1): 707-722.
https://doi.org/10.1007/s10734-020-00569-4
Helsingforsdeklarationen (1964). WMA Declaration of Helsinki – ethical principles for medical research involving human subjects. Helsinki: World Medical Association (WMA).
Tillgänglig: https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/ [2021-06-08].
Hobfoll. S. E. (2011). Conservation of resource caravans and engaged setting. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 84(1): 113-122. https://doi.org/10.1111/j.2044-8325.2010.02016.x
Hochschild, A. R. (1997). The Time Bind. When Work Becomes Home and Home Becomes Work. New York: Metroploitan books.
Hulme, M. & Truch, A. (2006). The Role of Interspace in Sustaining Identity. Knowledge, Technology & Policy, 19(1): 45-53.10.1007/s12130-006-1014-6
Kenny, J. (2018). Re-empowering academics in a corporate culture: an exploration of workload and performativity in a university. Higher Education, 75(1): 365-380.
10.1007/s10734-017-0143-z
Kivimäki, M., Leino-Arjas P., Kaila-Kangas L., Luukonen, R., Vahtera, J., Elovainio, M, Härmä, M. & Kirjonen, J. (2006). Incomplete recovery from work a risk marker of cardiovascular death? Prospective evidence from industrial employees. Psychosomatic Medicine, 68(3): 402-407. 10.1097/01.psy.0000221285.50314.d3
Larsson, G., Berglund, A-K. & Ohlsson, A. (2016). Daily hassles, their antecedents and outcomes among professional first responders: A systematic literature review.
Scandinavian Journal of Psychology, 57(4): 359-367. https://doi-org.ezproxy.hkr.se/10.1111/sjop.12303
Leineweber, C., Falkenberg, H. & Albrecht, S. (2018). Parent’s Relative Perceived Work Flexibility Compared to Their Partner Is Associated With Emotional Exhaustion.
Frontiers in Psychology, 9(640).
https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1177/1529100615593273
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård:
187-201. Lund: Studentlitteratur.
Malterud, K. (2001). Qualitative research: standards, challenges, and guidelines. The Lancet, 358(1): 483-488. 10.1016/S0140-6736(01)05627-6
Melin, M., Astvik, W. & Bernhard-Oettel, C. (2014). New work demands in higher education. A study of the relationship between workload, coping strategies and subsequent health among academic staff. Quality in Higher Education, 20(3): 290-308.
https://doi.org/10.1080/13538322.2014.979547
32
Oakman, J., Kinsman, N., Stuckey, R., Graham, M. & Weale, V. (2020). A rapid review of mental and physical health effects of working at home, how do we optimise health?
BMC Public Health, 20(1825). 10.1186/s12889-020-09875-z
Oerlemans, W., Bakker, A. & Demerouti, E. (2014). How feeling happy during off-job activities helps successful recovery from work: A day reconstruction study. Work &
Stress, 28(2): 198-216. 10.1080/02678373.2014.901993
Ohlsson, E. & Sundh, M. (2019). Perception of time in relation to work and private life among Swedish social workers – the temporal clash between the organization and the individual. European Journal of Social Work, 22(4): 690-701.
10.1080/13691457.2018.1423549
Park, Y., Fritz, C. & Jex, S. M. (2011). Relationships between work-home segmentation and psychological detachment from work: The role of communication technology use at home. Journal of Occupational Health Psychology, 16(4): 457-467. 10.1037/a0023594 Patton, M. Q. (2015). Qualitative Research & Evaluation Methods: Integrating Theory and Practice. (4:e uppl.). Thousand Oaks: Sage Publications Inc.
Rafnsdóttir, G. L. & Heijstra T. M. (2013). Balancing Work-family Life in Academia: The power of time. Gender, work & Organization, 20(3): 283-296.
https://doi-org.ezproxy.hkr.se/10.1111/j.1468-0432.2011.00571.x
Rydstedt, L. W. (2016). Relationen mellan fritidsaktiviteter, överengagemang och ältande över jobbet. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 22(1): 42-51.
Saxbe, D., Repetti, R. & Graesch, A. (2011). Time spent in housework and leisure: Links with parents’ physiological recovery from work. Journal of Family Psychology, 25(2): 271-281. 10.1037/a0023048
SCB (2012). Nu för tiden. En undersökning om svenska folkets tidsanvändning år 2010/11. Rapport 123. Statistiska Centralbyrån: Stockholm.
https://www.scb.se/contentassets/f9ec479b50e64487a8a3bcc1366b2ed6/le0103_2010a01_
br_le123br1201.pdf
SFS 2019:504. Lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shenton, A. K. (2004). Strategies for ensuring trustworthiness in qualitative research projects. Education for Information, 22(2): 63–75. 0167-8329/04/$17.00
Shore, C. (2008). Audit culture and illiberal governance – universities and the politics of accountability. Anthropological Theory, 8(3): 278–298. 10.1177/1463499608093815 Smeby, K. W. (2017). Likestilling i det tredje skiftet. Heltidsarbeidende smårbarneforeldres praktistering av familjeansvar etter 10 uker med fedrekvote. Doktorsavhandling, NTNU, 2017:226.
Socialdepartementet (2017). God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik.
(Regeringens proposition 2017/18:249). Stockholm: Socialdepartementet.
33
Sonnentag, S. (2012). Psychological Detachment From Work During Leisure Time: The Benefits of Mentally Disengaging From Work. Current Directions in Psychological Science, 21(2): 114-118. https://doi.org/10.1177/0963721411434979
Sonnentag, S., Venz, L. & Casper, A. (2017). Advances in Recovery Research: What Have We Learned? What Should Be Done Next? Journal of Occupational Health Psychology, 22(3): 365-380. https://doi.org/10.1037/ocp0000079
Stressforskningsinstitutet (2015). Trötthet och återhämtning. (Stressforskningsinstitutets temablad)
https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.230067.1427290504!/menu/standard/fil e/tr%C3%B6tthet%20%C3%A5terh%C3%A4mtning%20webb.pdf
Tjänstemännens centralorganisation [TCO] (2021). Livspusslet under Coronapandemin.
Hur påverkas de tjänstemän som arbetat hemifrån och de som har fortsatt att gå till
arbetsplatsen? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? (TCO Rapport 2021). Stockholm:
TCO https://www.tco.se/globalassets/2021/rapporter/tco_rapport_livspusslet-under-corona-mr.pdf
Theorell, T., Hammarström, A., Aronsson, G., Träskman Bendz, L., Grape, T. Hogstedt, C., Marteinsdottir, I., Skoog, I. & Hall, C. (2015). A systematic review including meta-analysis of work environment and depressive symptoms. BMC Public Health, 15(738).
10.1186/s12889-015-1954-4.
Towers, I., Duxbury, L., Higgins, C. & Thomas, J. (2006). Time thieves and space invaders: technology, Work and the organization. Journal of Organizational Change Management, 19(5): 593-618. 10.1108/09534810610686076
UN (2015). Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development.
Tillgänglig: https://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/ [2021-02-19].
Van Hooff, M. & de Pater, I. (2017). Let’s have fun tonight: The role of pleasure in daily recovery from work. Applied Psychology, 66(3): 359–381. 10.1111/apps.12098
Van Hooff, M., Benthem de Grave, R., Remco, M. & Geurts, S. (2019). No pain, no gain? Recovery and stenuousness of physical activity. Journal of Occupational Health Psychology, 24(5): 499-511. 10.1037/ocp0000141
Wepfer, A. G., Allen, T. D., Baruchli, R., Jenny, G. J. & Bauer, G. F. (2018). Work-life boundaries and well-being: does work-to-life integration impair well-being through lack of recovery? Journal of Business and Psychology, 33(6):727-740.
https://doi.org/10.1007/s10869-017-9520-y.